Franska revolutionen 1789 är en av de mest omdiskuterade händelserna i världshistorien och det finns ett antal viktiga orsaker till varför revolutionen ägde rum.
Här nedan finns några av orsakerna presenterade, samtidigt som vi har försökt att förenkla dem så gott det går.
De främsta bakomliggande orsakerna till den franska revolutionen var:
Ur ett idéhistoriskt perspektiv var den mentalitet som fanns inbakad i den franska revolutionen till stor del inspirerad av upplysningens politiska idéer. Framförallt idén om naturrätten, att makten ska utgå från folket; och idén om de mänskliga rättigheterna, att ingen människa är mer värd än någon annan.
Förenta staternas födelse blev ett föredöme som bevisade att upplysningens politiska idéer - att makten ska utgå från folket och att alla människor är lika mycket värda - kunde bli verklighet.
Under slutet av 1780-talet drabbades Frankrike av missväxt flera år i rad, vilket ledde till prisstegringar, svält och minskade inkomster för bönderna.
Hovet med kungen och drottningen levde i extrem lyx, medan större delen av Frankrikes befolkning var fattiga och fick svälta i samband med den missväxt som drabbade landet (se ovan).
Under andra halvan av 1700-talet började kungamakten sälja ut olika slags privilegier (särskilda rättigheter) till adeln för att få in pengar till den tomma statskassan. Adeln fick därmed större inflytande över byråkratin och landets domstolar vilket bland annat resulterade i att de gavs möjlighet att återinföra gamla feodala rättigheter, såsom tull och äganderätt av kvarnar och vinpressar samt jakt- och fiskerättigheter. Stora delar av den franska bondebefolkningen var arrendebönder (hyrde mark) och hade därmed skyldigheter till adeln. Många av bönderna som bodde på adelns ägor drabbades därför av ett ökat skattetryck.
Det fanns ett utbrett missnöje mot hur Ludvig XVI skötte landets utrikespolitik. Frankrike hade förlorat flera av sina kolonier till Storbritannien under sjuårskriget (1756-1763), som dessutom - tillsammans med det franska deltagandet i amerikanska frihetskriget - hade dränerat statskassan. Dessutom tycktes kungen vara mer intresserad av ridning och jakt än av att upprätta landets anseende.
Den franska riksdagen bestod av tre stånd: 300 adelsmän, 300 präster och 600 övriga. De 600 övriga var till största delen borgare. Borgarna hade länge varit upprörda över att de inte fått ökade politiska rättigheter i förhållande till hur betydelsefulla de var för landets ekonomi. Adeln och prästerna var dessutom skattebefriade och den tunga skattebördan låg därför enbart på bönderna och borgarna.
1789 var Frankrike en krutdurk redo att explodera vid minsta gnista.
I samband med den rådande missväxten och bristen på mat blev missnöjet bland befolkningen alltmer märkbar. Detta tog sig bland annat uttryck i en öppen folklig avsky mot samhällets orättvisor som framträdde tydligt genom adelns pråliga livsstil och det kungliga hovet i Versailles med all sin prakt, lyx och politiska makt.
I maj 1789 lät Ludvig XVI för första gången på 175 år samla riksdagen i Versailles, ett par mil utanför Paris. Att han valde att samla riksdagen just nu berodde på att landet drabbats av missväxt och att befolkningen alltmer börjat visa sitt missnöje. Tusentals bönder från hela landet hade börjat röra sig mot Paris i hopp om att där finna mat och bättre levnadsvillkor. Men i Paris fanns ingen mat till alla dessa människor. Situationen började därför bli kaotisk.
I mitten av juni lämnade det tredje ståndets medlemmar (bönderna och borgarna) den av kungen tillkallade riksdagen som förövrigt dominerades av de två första stånden (adeln och prästerna). Tredje ståndet hade krävt att adeln och prästerna skulle dela skattebördan med landets andra invånare, men kungen vägrade ta hänsyn till detta. Kungen hade till och med beslutat att stänga det tredje ståndets lokal på slottet. Det tredje ståndet samlades då i bollhuset (en lokal där man utövade bollsporten jeu de paume) i Versailles, och där svor de högtidligt en ed att inte skiljas förrän Frankrike fått en ny författning (grundlag). Tredje ståndet utropade sig därefter till landets nationalförsamling (riksdag) och avskaffade alla adelns privilegier och tillkännagav istället de mänskliga rättigheterna: frihet, jämlikhet och broderskap.
Samtidigt ökade oroligheterna i Paris. Och i början av juli spreds ett rykte om att kungen tänkte sätta in militären mot befolkningen i Paris för att få slut på oroligheterna. Följden blev att folket i Paris började leta efter vapen och ammunition för att kunna försvara sig. Det ryktades bland annat att ett stort ammunitionsupplag skulle finnas i Bastiljen, en medeltida fästning som vid tiden användes som fängelse. Den 14 juli stormade en stor folkmassa Bastiljen och dödade fängelseguvernören. Stormningen av Bastiljen blev startskottet för den franska revolutionen. Denna dag, den14 juli, har sedan slutet av 1800-talet varit Frankrikes nationaldag.
Adeln började nu lämna Frankrike samtidigt som hungriga och missnöjda bönder brände ner deras gårdar och gods. Även kungen, Ludvig XVI, och drottningen, Marie Antoinette, försökte sommaren 1791 fly från Frankrike, men greps och fördes tillbaka till Paris där de något år senare avrättades i giljotinen (Ludvig XVI i januari 1793 och Marie Antoinette i oktober 1793).
De som enligt flertalet historiker gick i spetsen för revolutionen var de s.k. sansculotterna som till största delen var borgare. Termen kommer av att befolkningen i tredje ståndet bar långbyxor och inte knäbyxor som var inneplagget bland adeln (Sans ”utan” och culottes ”knäbyxor”). Historikerna har tvistat om vilka som verkligen låg bakom revolutionen. Den vanligaste uppfattningen är att franska revolutionen var borgarnas revolution. Två historiker, Alfred Cobban och George V Taylor, har dock kritiserat denna uppfattning. De menar att borgarna inte hade någon större anledning att vilja störta adeln då många borgare istället försökte efterlikna aristokratin på många sätt. De ville tillägna sig deras levnadsmönster. Cobban menar dessutom att det fanns många fritänkande bland adeln som var aktiva under starten av revolutionen, och att de tillsammans med högre medlemmar ur borgarklassen - som advokater och läkare - var de mest pådrivande.
Om det nu var som Cobban påstår att vissa delar av adeln var delaktiga i att dra igång den franska revolutionen, så måste man ställa sig frågan varför i så fall stora delar av adeln flydde i panik från Frankrike. Ett möjligt svar på denna fråga skulle kunna vara att man snabbt tappade kontrollen över revolutionen efter att de lägre sociala skickten i samhället blivit revolutionens pådrivande kraft. De flesta bönder och borgare såg adeln som en homogen (enhetlig) grupp, vilket den såklart inte var. Många i Frankrike uppfattade därför adeln som det främsta hotet mot revolutionen samtidigt som de, tillsammans med hovet, fick skulden för folkets missnöje och misär.
LÄS MER: Orsaker till den franska revolutionen
LÄS MER: Franska revolutionen
LÄS MER: Franska revolutionens följder
PODCAST: Franska revolutionens orsaker
Litteratur:
E.J. Hobsbawm, Revolutionernas tidsålder, Tidens Förlag, 1997
Bengt Ankarloo, Franska revolutionen, Studentlitteratur, 1992
Carl-Göran Ekerwald, Frihet, jämlikhet, broderskap - ett försök att förstå franska revolutionen, Rabén & Sjögren, 1988
Kåre Tønnesson, Bra Böckers världshistoria, del 10 – Två revolutioner, Bokförlaget Bra Böcker, 1986
FÖRFATTARE
Text: Carl-Henrik Larsson och Robert de Vries, fil.mag i historia. Leg. gymnasielärare i historia, religion och samhällskunskap
Här nedan hittar du material som behandlar orsaker till franska revolutionen.
År 1793 hade den franska revolutionen pågått i fyra år. Grupper som från början samarbetat hade vänt sig mot varandra i en kamp som krävde mängder av dödsoffer. I Caen beslöt sig den 25-åriga Charlotte Corday för att ta sig till Paris och försöka mörda Jean Paul Marat, en av revolutionens främsta ledare. Genom ett listigt knep lyckades hon ta sig ända in i Marats badrum. Marat satt i badkaret på grund av en hudsjukdom, Corday slet fram en kniv och högg honom i bröstet. Inom några minuter var Marat död. Charlotte Corday greps genast och avrättades några dagar senare. Corday hade hoppats att dödandet skulle sluta om Marat dog. Istället blev det tvärtom. De följande månaderna avrättades fler i Frankrike än någonsin tidigare...
Kampen om landområden i Nordamerika mellan ärkefienderna Frankrike och England började redan i slutet av 1600-talet. Men det är framförallt kolonialkrigen kring mitten av 1700-talet, i samband med det österrikiska tronföljdskriget och det efterföljande sjuårskriget, som fått mest uppmärksamhet i historieskrivningen eftersom de hade inverkan på de epokgörande politiska revolutionerna i slutet av århundradet.
I juli år 1789 sjöd Paris av rykten. Det låg en känsla av hopp och frihet i luften, men också av nervositet. Många trodde att kungen aldrig skulle dela med sig av sin makt som han lovat. De trodde att kungen planerade en kupp. Var kanske inte den franska huvudstaden omringad av utländska soldater i kungens tjänst?
Den 14 juli 1789 stormade befolkningen i Paris den medeltida fästningen Bastiljen. Stormningen av Bastiljen kom att bli en symbol för folkets seger över förtryckarna. Därför har den 14 juli blivit Frankrikes nationaldag...
Frankrikes nationaldag firas den 14 juli till minnet av stormningen och intagandet av Bastiljen, en gammal medeltida borg. Händelsen ägde rum den 14 juli 1789 och anses vara den viktigaste händelsen i den franska nationens historia. Men varför just denna händelse? Låt oss titta lite närmare på händelserna i juli 1789 och vad som orsakade dem. Landet var då mitt uppe i en revolution...
Franska revolutionen har blivit ett känsloladdat begrepp, en nationalistisk symbol med ett galleri av mytomspunna gestalter och händelser. Man kan kanske påstå att vårt moderna, västerländska nationsbegrepp, det vill säga att hela folket representerar landet, föddes ur denna revolution. ..
Julia, Mattias och Kristoffer pratar om franska revolutionens orsaker. Vad är en revolution? Vilka orsaker låg bakom franska revolutionen? Här berättas bland annat om upplysningens idéer, franska krig och höjda skatter, om ståndssamhället och hur tredje ståndet krävde rättigheter.
Genomgång (9:30 min) där SO-läraren Viktor Forss ger en kortfattad introduktion till den franska revolutionen. Här berörs även några av dess orsaker.
Lektionsfilm (13:48 min) där SO-läraren Linda Nilsson berättar om den franska revolutionens orsaker. här berörs: ståndssamhället, den ekonomiska krisen, missväxten, det slösande kungaparet och upplysningens idéer.
Pedagogisk genomgång (34:02min) där SO-läraren Elisabeth Karlström berättar om den franska revolutionen med fokus på relaterade begrepp, orsaker, händelseförlopp och konsekvenser.
Genomgång (8:12 min) av gymnasieläraren Pontus Dahllöf som går igenom orsaker till franska revolutionen. Här berättas bland annat om de olika upplysningsidéerna som låg som idémässig grund för den omvälvande samhällsförändingen.
Kortfattad dokumentär (5:54 min) om franska revolutionen.
Genomgång (11:45 min) där SO-läraren Magnus Söderbom går igenom den franska revolutionen på 11 minuter. Håll i hatten för här går det undan.
Kort genomgång (7:12 min) där gymnasieläraren Mattias Nylander berättar om orsakerna till och början av franska revolutionen.
Genomgång (14:09 min) av läraren Tobias Kjellström som berättar om av revolutionsåret 1789 i Frankrike.
Genomgång (14:57 min) om bakgrunden till den franska revolutionen. Här berättas om folket, de olika stånden, orättvisor, ekonomiska krisen, svält samt bildandet av nationalförsamlingen. Filmen är gjord av SO-läraren "Mik Ran".
Genomgång (4:26 min) av SO-läraren Christopher Sköld som berättar kortfattat om franska revolutionens bakgrund, början och förlopp.
Kortare prezipresentation (5:49 min) om de grundläggande orsakerna till franska revolutionen. Genomgången presenteras av Valstakanalen som drivs av en SO-lärare. Obs! Ljudet är lågt inspelat på denna redovisning så du måste höja själv.
Genomgång om den franska revolutionen (8:15 min). Vad är egentligen en revolution? Vilka orsaker låg bakom den franska revolutionen? Filmen är gjord av SO-läraren Göran Strömberg.
Genomgång (13:01 min) där SO-läraren Stefan Holmström på ett lättförståeligt sätt berättar om den franska revolutionen och dess följder. Här besvaras följande frågor:
Föreläsning (14:40 min) där gymnasieläraren Anders Larsson berättar om franska revolutionen och Napoleontiden, 1789-1815. Här behandlas orsaker, förlopp och följder.
Presentation (9:24 min) av gymnasieläraren Thomas Björkander som berättar om orsakerna till den franska revolutionen. Här berörs även händelseförloppet.
Franska revolutionen (1789-1799) ökade folkets makt och förändrade det franska och europeiska samhället.
Fördjupa dig i Frankrikes historia. Här finns material som behandlar landets historia i små och stora drag.
För en historiker är källorna utgångspunkten och grunden för historieskrivandet. Med hjälp av olika analysverktyg...
Adel och aristokrati är benämningar som syftar på det översta och mäktigaste sociala...
Marie Antoinette (1755-1793) föddes i Österrike och kom som 14-årig prinsessa till Versailles i...
Ludvig XVI (1754-1793) var kung av Frankrike 1774-1792. Han gifte sig vid 16 års ålder med den 14...
Franska revolutionen som inleddes 1789 fick många både kort- och långsiktiga följder. Hela det...
