Bild:
Den svenska unionsflaggan under 1800-talet. 1814 tvingades Norge att bilda en union med Sverige. Unionen upplöstes 1905 varefter de båda länderna fick sina nuvarande gränser.

Sverige under 1800-talet

Svensk-norska unionen

Efter det misslyckade finska kriget 1808-1809, hade Sverige förlorat hela Finland till Ryssland. Sverige kompenserade förlusten med att erövra Norge, som 1814 tvingades att bilda en union med Sverige. De två länderna hade separata förvaltningar men samma kung och en gemensam utrikes- och försvarspolitik. Många norrmän var missnöjda med unionen och ville att Norge skulle bli självständigt. Tvångsäktenskapet mellan de båda länderna varade därför inte mer än i knappt hundra år. Unionsupplösningen ägde rum i Karlstad 17 maj 1905 varefter de båda länderna fick sina nuvarande gränser.

Jordbruket blir effektivare

I början av 1800-talet genomgick jordbruket i Sverige stora förändringar och omorganiserades genom de s.k. skiftesreformerna. Tiden innan förändringen hade jordbruket vanligtvis varit utspritt och förlagt till mängder av små jordplättar i trakterna kring byarna. Men i samband med skiftesreformerna omfördelades byarnas jord och slogs ihop till större stycken. Det hela fick som följd att många av de gamla byarna splittrades varefter folk antingen flyttade in till städerna eller ut på den omkringliggande landsbygden för att odla upp nya marker.

Den odlade arealen ökade därför kraftigt under 1800-talet samtidigt som den framväxande industrin i tätorterna fick mer arbetskraft. Ny teknik gjorde också jordbruket effektivare och nya växtslag gav bättre skördar som kunde livnära fler människor. Kring mitten av 1800-talet hade potatisen blivit det viktigaste livsmedlet för befolkningen. Sveriges befolkning ökade därför kraftigt under 1800-talet.

Förändringarna gjorde att bönderna fick det bättre. Bondeklassen blev också en stark politisk maktfaktor i riksdagen under den här tiden.

Sverige industrialiseras

Vid mitten av 1800-talet började Sverige industrialiseras. I Storbritannien och några andra länder i Europa hade industrialiseringen redan pågått under lång tid. Eftersom flera av de nyligen industrialiserade länderna hade ont om skog, fanns en stor efterfrågan från utlandet på trä. Industrialiseringen av Sverige startade därför vid sågverken i Norrland där trävaror kunde utvinnas för export till utlandet.

Ångmaskiner hade nu ersatt vattenkraft och gjort det möjligt att anlägga nya sågverk och industrier var som helst. De tidigare sågarna drevs av vattenhjul och var därför tvungna att ligga vid forsar som dessutom ofta frös till is under vinterhalvåret. Med de nya ångmaskinerna behövde man inte längre ta hänsyn till vattenströmmar eller årstider. Ångmaskinerna underlättade också sågningen av virket, vilket ökade produktionen. Timmer flottades på älvarna ner till kusten där sågverksindustrierna låg, varifrån trävarorna sedan fraktas vidare med båt.

När efterfrågan på papper till tidningar och böcker ökade i slutet av 1800-talet, omformades en stor del av trävaruindustrin till den då mer lönsamma pappersmassaindustrin.

Under andra halvan av 1800-talet byggdes järnvägsnätet ut i Sverige. De nya förbindelserna gynnade den framväxande industrin som nu kunde placeras mer strategiskt än tidigare. Detta utnyttjades inte minst inom järnhanteringen som var beroende av goda transportmöjligheter. Från och med 1870-talet började också den svenska verkstadsindustrin och textilindustrin att utvecklas. Samtidigt medförde nya metoder för tillverkning av stål och pappersmassa ett uppsving för de gamla basnäringarna.

Till Sverige kom industrialismen först under den senare delen av 1800-talet. Bilden visar några smeder och gjutare med lärlingar i fullt arbete inne i ett stålverk. Målning gjord av Carl Stilling (1874-1938).

Bra att veta

Innan de stora skiftesreformerna genomfördes i Sverige under slutet av 1700-talet och början av 1800-talet, kunde en bonde ha sina åkrar splittrade på 60 till 70 olika ställen.

Reformen laga skifte från 1827 innebar att varje bonde fick två-tre åtskilda åkrar.

Den svenska snilleindustrin

I slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet hade den svenska industrin fått en egen karaktär. Inom verkstadsindustrin hade en ”snilleindustri” växt fram som främst baserades på svenska uppfinningar inom elektronik och kemi. Många av de nya verkstadsindustrierna blev snabbt världsledande exportföretag. Några av de mest kända är: AGA, Alfa-Laval, ASEA, LM Ericsson och SKF.

Framgångarna inom industrin förde med sig att arbetarnas löner höjdes. Detta ökade också den inhemska (svenska) marknaden för såväl industrins som jordbrukets produkter eftersom fler hade råd att köpa företagens varor.

Ett typiskt särdrag för den svenska industrin var att den låg utspridd över hela landet. Nästan alla små orter hade en industri. Den svenska industrin var dessutom bra på att utnyttja landets naturtillgångar.

Politiska reformer

Under Karl XIV Johans regeringstid fördes en konservativ politik i Sverige, men på 1840-talet inleddes en liberal reformperiod. Riksdagen beslutade om allmän folkskola och näringsfrihet. År 1865 avskaffades ståndsriksdagen och ersattes av en tvåkammarriksdag. Reformen innebar en kompromiss, där rösträtten var begränsad efter egendom och inkomst. Första kammaren fick en tydlig överklassprägel och i andra kammaren dominerade bönderna.

Utbildning, folkrörelser och politiskt engagemang

Under 1800-talet inrättades det moderna skolväsendet i Sverige. Folk fick därmed bättre utbildning än tidigare. I takt med att folk blev bättre på att läsa ökade också användningen av dagstidningar och annan litteratur. Liberalismens idéer spreds i samhällets alla skikt och väckte debatt för sociala reformer. Samtidigt växte olika folkrörelser fram i Sverige. Folkrörelserna arbetade för gemensamma mål beroende på rörelsens karaktär: väckelserörelsen ville hitta sin egen väg inom kristendomen, nykterhetsrörelsen försökte motverka alkoholism och arbetarrörelsen strävade efter att öka sitt inflytande över arbetet. Folkrörelserna ökade också folkbildningen genom sina bibliotek och studiecirklar. Den folkliga förankringen och styret av folkrörelserna skapade ett demokratiskt medvetande hos medlemmarna.

Den stora inflyttningen till städerna innebar att folkets behov av samhällsinformation ökade. Det blev nu vanligt med dagstidningar. Detta gynnade även den svenska pappersindustrin.

Sveriges första fackföreningar uppkom på 1870-talet och 1889 grundades det socialdemokratiska arbetarpartiet. Därmed lades också grunden för samhällets framtida demokratisering.

Vid slutet av 1800-talet hade det gamla patriarkala samhällssystemet (det gamla bondesamhället) luckrats upp. Folk från de lägre samhällsskikten kunde styra över sina liv i större utsträckning än tidigare, och i samhället fanns ökade möjligheter för annan sysselsättning än dräng eller piga. Många sökte sig från landsbygden till städerna som växte kraftigt under perioden. Samtidigt medförde den ökade urbaniseringen och befolkningstillväxten att det blev svårare att hitta försörjning. En stor del av Sveriges befolkning emigrerade därför till USA under den här tiden.

Arbetarrörelsen

1889 bildades det socialdemokratiska arbetarpartiet (SAP) och 1898 slöt sig fackföreningarna runtom i landet samman i Landsorganisationen (L0). Arbetsgivarna ville först inte sluta kollektivavtal med fackföreningarna och förbjöd sina anställda att bli medlemmar. Men efter en period av omfattande konflikter som kulminerade i storstrejken 1909, skapades mera ordnade förhållanden mellan parterna (arbetsgivarnas och arbetstagarnas organisationer - SAF och LO) på arbetsmarknaden.

Kvinnokamp

Under 1800-talet blev kvinnans ställning en alltmera omdebatterad fråga. Kvinnorna var omyndiga och hade begränsad arvsrätt. Samhällets modernisering förändrade förhållandet mellan könen. I arbetarklassen blev familjeförhållandena friare, medan kvinnorna i den nya borgerligheten förlorade den viktiga roll de haft för familjernas försörjning i bondesamhället. De liberala reformerna vid århundradets mitt gav de ogifta kvinnorna myndighet och rätt att fritt bedriva näringsverksamhet, men i de flesta avseenden bestod kvinnornas underordnade ställning.
 

Användbara begrepp

Förvaltning: Administration (skötsel) av tillgångar för en huvudmans (ägares) bästa.

Skiftesreformerna: Jordbruksreformer som genomfördes under 1700-talet och 1800-talet. Skiftesreformerna gick ut på att böndernas många små utspridda jordlotter skulle slås samman för att göra jordbruket effektivare. En följd av omfördelningen av jordbruksmarken blev att bönderna flyttade ut från byarna som därmed splittrades.

Industrialisering: Ett samhälles omvandling från jordbrukssamhälle till industrisamhälle. Industrialisering för med sig en mekaniserad tillverkning med långt gående arbetsfördelning där arbetsprocessen grundar sig på andra energikällor än enbart muskelkraft.

Import: Köp och införsel av varor över en tullgräns, exempelvis från ett annat land.

Export: Utförsel och försäljning av varor utanför ett lands gränser.

Produktion: Tillverkning (producera = tillverka)

Marknad: En plats där köpare och säljare möts. En marknad kan därför vara summan av många aktörers agerande, t.ex. inom en viss bransch eller inom internationell handel.

Reform: Att omforma, omgestalta, förbättra. En förändring till ett nytt och bättre tillstånd i samhället. En reform föregås av en utredning och genomförs sedan på basen av utredningen.

Folkrörelse: En social rörelse som verkar i ett slags organiserat kollektivt handlande. Deltagarna delar vissa grundläggande föreställningar om omvärlden, känner solidaritet med varandra och befinner sig i konflikt med det etablerade systemet inom det område där de verkar och framför sina protester, t.ex. en nykterist som vill påverka samhället genom att medverka i nykterhetsrörelsen (som var/är en folkrörelse).

Arbetarrörelsen: Ett samlingsnamn för den folkrörelse som företräder arbetarklassen och samlar denna politiskt och fackligt. Arbetarrörelsen har främst uppkommit efter den industriella revolutionen, vilket gjorde att den spreds geografiskt i takt med att industrialiseringen utvidgades.

Fackförening: En arbetstagar-organisation som sluter samman arbetstagare från en viss yrkeskår eller arbetsplats för att företräda deras intressen gentemot arbetsgivare. Detta kan bland annat innebära förhandling om löner, arbetsmiljö och arbetsförhållanden.

Demokrati: Ordet kommer från grekiskan och betyder folkstyre. Demokrati är när folkets vilja bestämmer hur landet styrs. I de flesta demokratiska länder väljer man representanter som i sin tur tar beslut och styr landet.

Urbanisering: När folk flyttar från landet till städer och ökar deras befolkningsmängd.

Emigrera: Utvandra/flytta från ett land till ett annat.

Intressanta fakta om 1800-talets Sverige

Visste du att:

  • Vid sekelskiftet 1800 hade Sverige mellan 2,3 och 2,4 miljoner invånare (ej inkluderat Finlands befolkning på ca 900 000). 1860 var befolkningen nästan uppe i 4 miljoner.
  • 1818 blev fransmannen Jean Baptiste Bernadotte kung i Sverige under namnet Karl XIV Johan. Han lärde sig aldrig svenska, men det behövdes inte. Han hade inte någon kontakt med vanligt folk, och de flesta i hans närhet talade franska.
  • I början av 1800-talet tog det fyra dygn för brev från Göteborg att nå Stockholm. De befordrades av postbönder som avlöste varandra med två tre mils mellanrum.. Postbönderna levde farligt och därför utrustades de med sabel och i början av 1800-talet ersattes sabeln med två revolvrar.
  • Ända fram till 1860 behövde svenskarna ett inrikespass när de skulle resa runt omkring i Sverige.
  • Den 7 augusti 1834 meddelade Karantänskommissionen i Göteborg att kolera utbrutit i staden. Från Göteborg spreds smittan runt om i landet. Den 19 augusti kom koleran till Stockholm. Under de värsta dagarna dog 1000 människor om dagen av denna fasansfulla farsot. Trots att kistfabrikanterna arbetade dygnet runt räckte inte kistorna till. Läkarna stod maktlösa inför denna hemska sjukdom. En del provade senapsdeg, blodiglar, spansk fluga, opium och ispiller för att häva koleran. Man har beräknat att denna kolerasmitta dödade omkring 10 procent av Sveriges befolkning.
  • 1836 startades den första tändsticksfabriken i Sverige och tolv år senare uppfann en av delägarna Edvin Gustaf Pasch, säkerhetständstickan. Poängen med den var att den måste strykas mot ett särskilt plån för att ta eld. Antalet fabriker och arbetare steg sedan mycket snabbt. Totalt har det funnits 155 tändsticksfabriker i Sverige.
  • Den första ångsågen anlades utanför Sundsvall 1849. Englands behov av trävaror medförde att ett stort antal sågverk byggdes i klungor vid älvmynningarna. Elias Sehlstedt skaldade den kända raden: ”Såg vid såg jag såg varthelst jag såg”.
  • På 1850- och 1860-talen byggdes över 100 ångsågar i Sverige. Mellan 1850 och 1872 femdubblades därför den svenska trävaruexporten.
  • Från år 1860 och femtio år framåt genomförde svenska forskare mer än 25 polarexpeditioner. Det var betydligt fler än vad länder som Tyskland, USA och Storbritannien gjorde under samma tid.
  • Omkring 1,2 miljoner svenskar utvandrade till USA under tiden 1850-1930. Av dessa återvände cirka 200 000. Största utvandringen skedde från Småland och Halland. Mot slutet av 1800-talet fanns 49 000 svenskar i Chicago. Det var fler än i Norrköping.
  • Den 5 mars 1856 öppnades den första normalspåriga järnvägen i Sverige. Lokomotivet Oscar drog fyra person och två godsvagnar i 34 kilometers hastighet från Örebro till Nora stad. Det var många som fruktade och misstrodde de första tågen. Det kan man läsa om i ständernas protokoll från åren 1854-1855. Några präster ansåg att järnvägen skulle locka folk från kyrkorna. Man befarade att enfaldigt folk skulle fördriva sin fritid med att åka på de nya lokomotivbanorna. En del kritiker ansåg att marken skulle bli förgiftad och obrukbar av all ånga som de nya lokomotiven sprutade ut.
  • 1862 var västra stambanan mellan Göteborg och Stockholm färdig. När den reguljära trafiken kom igång tog det 14 timmar att åka tåg mellan de båda storstäderna, och då förekom det flera måltidsuppehåll på stationernas järnvägsrestauranger.
  • År 1864 infördes ett förbud i Sverige att använda barn under 12 år i fabriksarbete. Detta förbud efterlevdes inte alltid, speciellt inom tändsticksindustrin där 85 procent av arbetarna var barn.
  • År 1866 fick Sverige den nya tvåkammarriksdagen, men inkomstspärrar gjorde att endast 5,6 procent av befolkningen hade rösträtt.
  • Befolkningen ökade kraftigt under 1800-talet. Från 2,3 miljoner år 1800 till 3,1 miljoner invånare år 1840. ”Freden, vaccinen och potäterna” var den främsta orsaken till ökningen enligt Esaias Tegnér.
  • Jordbruket i dagens Sverige sysselsätter knappt två procent av den yrkesverksamma befolkningen. År 1850 var 80 procent bönder.
  • Tuberkulosen brukar kallas för 1800-talets folksjukdom. I Stockholm sades vart femte dödsfall bero på lungtuberkulos under perioden 1871-1891.
  • Under 1800-talet blev det fritt att bränna sprit i hemmen, och svenskarna började dricka sprit i stora mängder. I början av 1800-talet drack svensken i genomsnitt 45 liter ren sprit per person och superiet blev ett enormt folkhälsoproblem. Först 1860 förbjöds husbehovsbränningen helt. 1865 bildades Göteborgs Utskänkningsaktiebolag som var det första embryot till systembolaget. Göteborgssystemet spreds därefter runt om i Sverige.
  • Med sina 5000 apparater var Stockholm den telefontätaste staden i världen redan 1885.
  • År 1885 var medelarbetstiden 12 timmar inom den svenska industrin.
  • Salomon August Andrée blev berömd genom ett misslyckande. Andrées försök att nå Nordpolen med ballong slutade i katastrof. Andrée startade med ballongen Örnen från Danskön vid Spetsbergen den 11 juni 1897.  Det uppstod problem redan vid starten och ballongen förlorade höjd redan vid starten. I 33 år visste man ingenting om expeditionens öde. 1930 fann en norsk polarexpedition Andremännens döda kroppar och rester av deras sista läger på Vitön nordöst om Spetsbergen.
  • År 1900 hade Sverige 5 miljoner invånare. Stockholm hade 300 000 invånare, Göteborg 130 000 och Malmö 60 000.

Uppgifter och frågor

  1. Berätta kortfattat om den svensk-norska unionens uppgång och fall.
     
  2. Vad innebar de s.k. skiftesreformerna?
     
  3. Jordbruket förbättrades under 1800-talet. Nämn några följder av detta.
     
  4. Varför startade industrialiseringen av Sverige uppe i Norrland?
     
  5. På vilka sätt var ångmaskinen viktig för Sveriges industrialisering?
     
  6. Hur påverkade järnvägarna Sveriges industrialisering?
     
  7. Vad var den svenska "snilleindustrin"?
     
  8. Vad kan mer vara värt att minnas om Sveriges industrialisering?
     
  9. Försök att se ett samband mellan utbildning, folkrörelser och politiskt engagemang.
     
  10. Vilka fördelar och nackdelar medförde urbaniseringen (när folk flyttade till städerna)?
     
  11. Nämn några skillnader mellan kvinnors och mäns villkor i samhället.
     
  12. Nämn ytterligare några intressanta fakta som är värt att lära sig om perioden.

Obs! I avsnittet om svensk ekonomi och handel hittar du fakta och frågor om den ekonomiska utvecklingen och de förbättrade levnadsförhållandena i Sverige under 1800-talet. Och i avsnittet om emigrationen hittar du fakta och frågor om den svenska utvandringen till USA. Läs även om livet på landet och i staden där du lär dig mer om hur det var att bo i Sverige under perioden.

Missa heller inte händelserna i början av 1800-talet som behandlas i avsnitten: Gustavianska tidens Sverige samt Sverige förlorar Finland.

 

Litteratur:
Merike Fridholm m.fl., Industrialismens rötter - om förutsättningarna för den industriella revolutionen i Sverige, Norstedts, 2005
Den svenska historien, del 13 - Emigrationen och det industriella genombrottet, Bonniers, 1994
Sten Carlsson & Jerker Rosén, Svensk historia, del 2, Bonniers, 1961
Susanna Hedenborg, Lars Kvarnström, Det svenska samhället 1720-2006, Studentlitteratur AB, 2006
Lars Magnusson, Sveriges ekonomiska historia, Tiden Athena, 1996


Text: Robert de Vries (red.)
Intressanta fakta är skrivet av Carsten Ryytty, historielärare och författare, känd för att göra historia roligt. Fler spännande historiska fakta hittar du i hans bok Historiens underbara värld.
 

Läs mer om

Kartor

Karta som visar Sverige i union med Norge 1814-1905

Svensk-norska unionen

Efter det misslyckade finska kriget 1808-1809, hade Sverige förlorat hela Finland till Ryssland. Sverige kompenserade förlusten med att erövra Norge, som 1814 tvingades att bilda en union med Sverige. De två länderna hade separata förvaltningar men samma kung och en gemensam utrikes- och försvarspolitik. Många norrmän var missnöjda med unionen och ville att Norge skulle bli självständigt. Tvångsäktenskapet mellan de båda länderna varade därför inte mer än i knappt hundra år. Unionsupplösningen ägde rum i Karlstad 17 maj 1905 varefter de båda länderna fick sina nuvarande gränser.

Uppdaterad: 11 januari 2016

Annons

Lärarmaterial om Sverige under 1800-talet

av:
Svenskt Näringsliv
Målgrupp:
Gymnasiet
Vilka möjligheter och utmaningar för migrationen med sig? Uppslaget Migration och Integration beskriver hur migrationen till Sverige ser ut, vilka regler som gäller för personer som söker sig till Sverige, och hur integrationen i samhället fungerar.
av:
Arena Skolinformation
Målgrupp:
Gymnasiet
Materialet kan användas på gymnasieskolan, såväl på yrkesförberedande som studieförberedande program. Det tar upp: hur arbetsmiljöarbetet fungerar på en arbetsplats, internationella utblickar och en historisk tillbakablick. I den tillhörande lärarhandledningen görs tydliga kopplingar till läroplaner i till exempel samhällskunskap.
av:
Svenskt Näringsliv
Målgrupp:
Gymnasiet
Hur har Sverige utvecklats de senaste 150 åren? Uppslaget Tillväxt lägger fokus på hur ekonomisk tillväxt skapas och dess betydelse för ett lands utveckling.

Podcast om Sverige under 1800-talet

SO-rummet podcast icon
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2015-11-11

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om utvandringen till USA. Vi går igenom varför drygt 1 miljon svenskar utvandrade och vilka push- (nödår, arbetslöshet, religiöst förtryck) och pullfaktorer (propaganda, möjligheter att odla och religionsfrihet i USA) som fanns. Vilka det var som utvandrade och varför hamnade nästan alla svenskar på samma ställe?

Artiklar om Sverige under 1800-talet

av:
Berndt Tallerud
2016-05-19
Tuberkulos uppträdde i Sverige på 1100-talet men fick större omfattning först med de stora städernas tillkomst på 1600-talet. När farsoten vid 1800-talets mitt för andra gången var som värst i...
av:
Gudrun Winfridsson
2016-05-12
Nya smittsamma sjukdomar har kommit och gått under historiens gång. Den senaste är zika, ett virus som sprids genom myggor i tropiska länder. På 1980-talet var det aids och på 1800-talet var det...
av:
Carl Johan Markstedt
2014-12-04
Alfred Nobel (1833-1896) är känd över hela världen som uppfinnaren av dynamiten och skaparen av Nobelpriset. Men han var även en affärsman som i en rad länder byggde upp företag kring sina...
av:
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-06-10
Naturromantik är en av de företeelser som man tidigare förknippade med nationalism. Det var på 1800-talet nationalismen fick sin egentliga utformning. Under detta århundrade bröt industrialismen...
av:
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-05-01
Under 1800-talets senare del lyfter man i Sverige fram ett stort antal "hjältar" inom industri och vetenskap. Deras betydelse för Sveriges rykte i världen framhävs. Ofta betonar man...
av:
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-03-30
Den svenska nationalismen spreds på olika sätt under 1800-talet och början av 1900-talet: genom skolan, genom tidningar, böcker, genom att berätta om nationella "hjältar", genom att...
av:
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-03-27
En ny "modern" nationalism blev under 1800-talets senare hälft oerhört stark och tydlig. Det var just under denna tid som också industrialismen satte fart i Europa och i Sverige. Vissa...
av:
Torbjörn Nilsson
2014-02-28
När stockholmaren Artur Hazelius (1833-1901) skapade sitt nydanande friluftsmuseum var syftet att rädda allmogekulturens byggnader, redskap, hantverk, sedvänjor, musik och annat som det moderna...
av:
Torbjörn Nilsson
2014-02-27
Strax utanför Falun ligger Sveriges mest kända hem, åtminstone under början av 1900-talet. Konstnärsparet Carl och Karin Larsson skapade här i Sundborn ett inredningsideal som sedan dess har...
av:
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-02-27
Under 1800-talet flyttade många svenskar in till tätorterna medan andra emigrerade. Den som brutit upp från sitt hem och flyttat in till staden eller utomlands, ser annorlunda på tillvaron än...
av:
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-02-27
Norge hade 1814 tvingats till union med Sverige. Unionstanken blev aldrig riktigt populär i Norge. Norge utvecklades också snabbare mot en demokrati än Sverige. Den norska nationalismen med krav...
av:
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-02-26
1809 var ett avgörande år i Sveriges historia. Ute i Europa rasade napoleonkrigen. Kriget och revolutionerna hade omformat Europas karta ordentligt. Revolutionens ideal och Napoleons krig och...
av:
Carsten Ryytty
2014-01-07
I mitten av 1800-talet hade kyrkan och prästerna stor makt. Alla som bodde i Sverige måste tillhöra den evangelisk-lutherska statskyrkan. Alla böcker som trycktes i landet måste klara statens...

Länkar om Sverige under 1800-talet

Sortera efter:
          

Lättförståelig genomgång (13:25 min) där SO-läraren Therese Blom Olsson berättar om bakgrunden till 1800-talets folkökning. Här berättas bland annat om livet på landet och i staden på 1700-talet och 1800-talet. Filmen passar bra för mellanstadiet.

Spara som favorit
          

Så byggdes Stockholm är en serie med 7 korta filmer som visar Sveriges huvudstads utveckling från senmedeltid till nutid. Filmerna är producerade av Murmestare Embetet i Stockholm i samarbete med Stockholms Stadsmuseum samt med stöd av Stockholms Stads Brandförsäkringskontor.

Spara som favorit
          

På Hans Högmans hemsida kan du läsa om den svenska utvandringen till USA. Kolonisationen av den nordamerikanska kontinenten skedde från öster. Ursprunget till USA var de 13 engelska kolonier, som den 4 juli 1776 förklarade sig självständiga...

Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång (5:56 min) där gymnasieläraren Mattias Axelsson berättar om svensk utvandring till USA. Orsaker (både push- och pull-faktorer) och konsekvenser.

Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång (5:02 min) där gymnasieläraren Mattias Axelsson resonerar kring hur och varför den svenska befolkningen växte så kraftigt under 1800-talet.

Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång (15:11) där läraren Mattias Axelsson berättar kortfattat om svensk arbetsmarknadshistoria, om fack, om konflikter (strejk och lockout) samt olika anställningsformer och LAS.

Spara som favorit
          

På Företagskällan har Centrum för Näringslivshistoria samlat texter, bilder och filmer om det svenska näringslivets historia. Materialet berör flera olika ämnen och passar för undervisning på gymnasiet och grundskolans senare år.

Spara som favorit
          

I det här avsnittet (43:59 min) beskrivs perioden 1809–1900, vilket innefattar Sveriges industrialisering. Programledare är Dick Harrison och Martin Timell. Sveriges historia är en svensk dokumentärserie i 12 delar som visades under våren 2010 och hösten 2011 (6 delar per omgång) på TV4 och är producerad av bolaget Svea Television. Målet med serien är att ge en ny bild av Sveriges historia baserad på aktuell forskning.

Spara som favorit
          

Genomgång (10:34 min) av SO-läraren Mikael Bruér om frikyrkornas framväxt och särdrag. Här berättas bl.a. om pietismen och om 1800-talets nya religiösa rörelser samt vägen till religionsfrihet i Sverige.

Spara som favorit
          

Del 3 av 7. Erik Haag och Lotta Lundgren lever en vecka i nationalromantiken (58:44 min). Strejka, fika, rösträtt och tuberkulos. Veckans kock: Malin Söderström. Övriga medverkande: Christine Meltzer, Anna Vnuk, Henrik Berggren m.fl. Thelma/Louise TV äger rättigheterna.

Spara som favorit
          

Säsong 2, del 1 av 6. Erik Haag och Lotta Lundgren lever en vecka i Romantiken (58:35 min). Tyfus eller kolera, fantasi och nostalgi, killar i kråsblus och massor av potatis. 1800-talskock: Tareq Taylor. Övriga medverkande: Robert Aschberg, Horace Engdahl, E-type, Ebbe Schön m.fl. Thelma/Louise TV äger rättigheterna.

Spara som favorit
          

Dokumentär (55 min) i SVT:s Öppet arkiv. Tusen år. En människa kan bli hundra. Det här är en historia om de tio århundradena. En historia om människor och människors villkor i Sverige. Programmen är sammanställda av Olle Häger och Hans Villius och är en bearbetad och förkortad version av deras serie i sex delar som visats tidigare 1980.

Spara som favorit
          

En dramadokumentär (35 min) i SVT:s Öppet arkiv om Alfred Nobel av Olle Häger och Hans Villius. Det har gått hundra år sedan det första nobelpriset delades ut. Historien om mannen bakom priset, dynamitens uppfinnare, är inte bara berättelsen om stora pengar, framgångsrika patent och fabriker i många länder. Det är också historien om en ensam människa, om hans kringflackande liv och hans hjälplösa kärleksaffär med en blomsterflicka från Wien. Alfred Nobel spelas av av

Spara som favorit
          

Kort genomgång om demokratins framväxt i Sverige (4:37 min). Hur gick det till när Sverige blev en demokrati? Och hur har det varit och är det idag med jämlikheten mellan män och kvinnor i samhället? Filmen är gjord av SO-läraren Göran Strömberg.

Spara som favorit
          

Företagsamheten.se handlar om människor, företag, uppfinningar och produkter som har bidragit till Sveriges ekonomiska utveckling från 1500-talet till nutid. Här finns massor av fotografier, teckningar, filmer, ljud, statistik och tabeller som ger ytterligare information. På webbsidan finns också en pedagogisk interaktiv tidslinje som sträcker sig från 1500-talet till år 2000. Bakom webbplatsen står Svenskt Näringsliv.

Spara som favorit
          

Utförlig fakta om Karl XIV Johan (1763-1844) och hans tid. Svenskt biografiskt lexikon (SBL) är ett personhistoriskt lexikon som numera finns på Riksarkivets webbplats.

Spara som favorit
          

Del 3 av 6: Erik Haag och Lotta Lundgren lever en vecka i oscarianska eran (ca 1870-1890) (58:29 min). Veckans meny bjuder på en kultiverad blandning av lungmos, aladåb, statarvälling, grisfötter, fårskalle, hysteri och osannolika mängder punsch. Veckans kock: Jens Linder. Övriga medverkande: Björn Gustafsson, Edward Blom, Fredrik Lindström, Karin Johannisson m.fl. Thelma/Louise TV äger rättigheterna.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Allt om Historia där Åke Lundgren berättar om svälten i Norrland 1867. I juni 1867 hade snön fortfarande inte smält i övre Norrland. Därför kunde bönderna inte så förrän efter midsommar. När frosten kom redan i juli blev det missväxt och hungersnöd. Snart gick hela familjer tiggande längs landsvägarna...

Taggar:
Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Militär Historia där du kan läsa om Sveriges försvarspolitik under 1800-talet. Krisen i det svenska försvaret tvingar ÖB att prioritera. Så var det även 1809, när ett förändrat utrikespolitiskt läge ledde fram till en ny försvarsprincip: centralförsvarstanken...

Spara som favorit
          

På Aftonbladets hemsida kan du läsa en kort artikel där Herman Lindqvist berättar om hur det gick till när Sverige och Norge blev en union i början av 1800-talet.

Spara som favorit

Sidor

Annons

Relaterade ämneskategorier

Gustav III:s statskupp 1772 satte punkt för frihetstiden och inledde den gustavianska tiden (1772-1809) då Sverige återigen styrdes av enväldiga...

Det finska kriget 1808-1809 utkämpades mellan Sverige och Ryssland och slutade med att Sverige fick avträda den finska rikshalvan till Ryssland....

Den industriella revolutionen markerar övergången från jordbrukssamhället till industrisamhället i västvärlden.

Under emigrationen på 1800-talet och början av 1900-talet emigrerade omkring en miljon svenskar och fler än 50 miljoner européer till USA.

Nationalismens och imperialismens tidevarv (1815-1914) då Europa styrde världen.

Vardagsliv och andra företeelser på landsbygden och i städerna under det långa 1800-talet.

Ekonomi och handel i Europa och världen under det långa 1800-talet. Kapitalismen växer sig stark.

Under det långa 1800-talet industrialiserades samhället. Vetenskap, teknik och kommunikationer genomgick en kraftig utveckling. Vetenskapsmän och...

Historia om några av det långa 1800-talets mest kända personer och deras levnadsöden.

Under 1900-talets början demokratiserades Sverige samtidigt som landets ekonomi blev allt bättre. Vid mitten av 1900-talet hade Sverige blivit ett...

Nationalism har ofta använts för stärka eller skapa en gemensam identitet i syfte att förena folk under en flagga.

Få en helhetsbild av Norges historia eller fördjupa dig i människors livsöden, viktiga händelser och särdrag under olika perioder i landets...

Historia om demokratins utveckling och kampen för rösträtt.

Här hittar du material som behandlar Sveriges historia i små och stora perspektiv. Få en helhetsbild eller fördjupa dig i viktiga händelser och...