L

Lätta fakta om giljotinen

Bild:

Ludvig XVI giljotinerades på morgonen den 21 januari 1793 på Place de la Révolution, nuvarande Place de la Concorde, i Paris.

Ludvig XVI:s avrättning

Den 21 januari 1793 var en dyster morgon i Paris. Det var kallt och regnigt. Dessutom skulle Frankrikes kung, Ludvig XVI, avrättas i den nya avrättningsapparaten giljotinen.

När Ludvig kom upp på plattformen där giljotinen fanns ropade han med hög röst: ” Jag dör oskyldig”.

Mer kunde åskådarna inte höra för kungens röst dränktes av trumvirvlar. Bödeln tryckte ner kungens kropp mot vippbrädet som fälldes framåt så att han liggande på mage hade huvudet under bilan. Kungens hals låg i en urgröpt fåra. Bödeln drog i snöret. Sekunden innan hörde åskådarna ett ångestfyllt dödsskrik. Bilan med den sneda eggen föll, kungens huvud dunsade ner i en korg. Bödeln tog därefter upp huvudet, han höll det i håret. Först var det tyst, men så ropade de blodtörstiga åskådarna: ”Leve republiken”.

Ludvig XVI var den mest kände person som avrättades i den nya avrättningsapparaten giljotinen.

En mer human avrättningsmetod

Det var läkaren Joseph Guillotin som 1789 föreslog att man skulle införa ett ”mer humant avrättningsinstrument”, mer humant både för den dödsdömde och för bödeln.

Tidigare avrättades dödsdömda med en yxa eller svärd, vilket innebar att bödeln ofta tvingades att hugga ett flertal gånger innan huvudet föll av. Nu ville läkaren Guillotin att huvudet skulle kapas av, snabbt och smärtfritt.

Stor efterfrågan på giljotiner

Nationalförsamlingen (riksdagen) bestämde 1791 att dödsdömda skulle avrättas med en som var ritad av doktor Antoine Louis och konstruerad av en tysk som hette Tobias Schmidt. Schmidt, som var pianobyggare, blev en rik man eftersom han tog patent på uppfinningen. Massavrättningarna under franska revolutionen skapade nämligen en stor efterfrågan efter ”giljotinen”, som avrättningsapparaten kom att döpas till.

Bild:

Giljotinen blev från franska revolutionen standardavrättningsverktyg i Frankrike och användes där sist 1977, i Tyskland 1966, i Schweiz 1940, i Sverige 1910.

Giljotinen invigdes den 25 april 1792. Det var en rånare som hette Peletier som fick inviga giljotinen. Det berättas att Peletier var stolt som en tupp för att han fick inviga giljotinen. Peletier räknade med att hamna i framtida historieböcker.

Giljotinen användes under åren 1792-1981 för verkställande av dödsstraff i Frankrike. Under franska revolutionen giljotinerades 17 000 personer offentligt.

Giljotinens designer blev själv avrättad - i giljotin

Mannen som ritade giljotinen, doktor Louis, kom i bråk med makthavarna och avrättades själv i giljotinen. Guillotin undgick med nöd och näppe att dela kollegans öde. Guillotin dog en naturlig död 1814.  Hans barn vädjade till regeringen att byta namn på avrättningsapparaten, eftersom de ansåg det så pinsamt att ha sitt namn förknippat med denna hemska avrättningsapparat. Regeringen avslog deras begäran och föreslog barnen att de skulle byta efternamn.

En enkel och effektiv avrättningsapparat

Giljotinen bestod av två upprättstående stolpar, upptill förenade av en tvärbjälke. Mellan stolparna fanns bilan med den sneda eggen som vägde sju kilo. Denna satt fast i ett 35 kilo tungt stålblock. Denna metallmassa som föll ner på den dödsdömdes hals från en höjd av 2,25 meter, vägde alltså 42 kilo.

Inte lika populär i Sverige

Giljotinen har använts en gång i Sverige, och det var så sent som 1910. Då avrättade bödeln Anders Dahlman rånmördaren Johan Andersson med en giljotin som hade köpts från Frankrike.

Uppgifter och frågor

1. Varifrån fick giljotinen sitt namn?

2. Hur kom giljotinen till? Flera personer var inblandade.

3. Varför blev giljotinen ett populärt avrättningsredskap?

 

Text: Carsten Ryytty, författare och fd SO-lärare
 

Uppdaterad: 13 juni 2017
Publicerad: 18 april 2017