Judendomen
Bigfoto.com
Klagomuren eller Västra muren i Jerusalem är judendomens viktigaste plats. Muren är det enda som återstår av det gamla templet som förstördes av romarna 70.e.Kr.

Judendomen

Judendomen är monoteistisk (= man tror på en gud) och räknas som en av världens äldsta religioner. Judendomen ligger som grund för både kristendomen och islam. Enligt judendomen är israeliterna Guds utvalda folk.

Judarna i världen

Det finns sammanlagt omkring 14 miljoner judar i världen (2013). Vid sidan av Israel finns även större judiska grupper i USA och i Ryssland. Enbart i USA finns det nästan lika många judar som i Israel (ca 6 miljoner). I staden New York bor det ca 2-3 miljoner judar.

Abraham - judarnas stamfader

Judarnas historia började för över 4000 år sedan i Mesopotamien (nuvarande Irak). I Bibeln berättas om en man som hette Abraham. Gud uppenbarade sig för Abraham och utsåg honom och hans efterkommande till sitt utvalda folk.

Gud sa till Abraham att han och hans familj skulle bege sig till Kanaans land - det förlovade landet (nuvarande Israel och Palestina). Gud slöt ett förbund (överenskommelse) med Abraham. Förbundet innebar att Gud skulle skydda judarna som hade blivit utvalda att sprida budskapet om Gud i hela världen.

Överenskommelsen innebar också att judarna skulle följa Guds lag. Abraham och hans ättlingar gav därefter upphov till Israels tolv stammar. Abraham räknas därför som judarnas stamfader.

Eftersom judendomen också utgör grunden för kristendomen och islam brukar de tre religionerna tillsammans kallas för de abrahamitiska religionerna.

Mose - judendomens grundare

Judendomens egentlige grundare hette Mose. Ibland markerar judarna det genom att kalla sig för mosaiska trosbekännare i stället för judar.

Mose levde på 1500- och 1400-talet  f.Kr. Som vuxen fick han i uppdrag att leda sitt folk ut från Egypten, där de levde i slaveri. Anledningen till slaveriet var att judarna under flera generationer efter Abraham hade slutat att tro på Gud. Gud hade därför bestraffat sitt folk genom att göra dem till slavar i Egypten.

Under ökenvandringen efter att de lämnat Egypten mötte Mose Gud på berget Sinai. På berget slöt Gud ett nytt förbund med judarna och Mose fick ta emot en lag av Gud. Dess kärna var de tio budorden (eller Guds bud). Än idag har de flesta av jordens kulturer sin grund i dessa budord.

Det nya förbundet innebar att judarna skulle följa de reglerna som Mose fick av Gud, och i gengäld skulle Gud beskydda dem.

Den judiska tron

Judarna tror på en enda Gud. De uppfattar Gud som personlig, men inte i den betydelsen att han skulle se ut som en människa. Gud är en ande, anser judarna. Han är god och kräver av människorna att de också ska vara goda.

Människan är enligt judendomen skapad till Guds avbild och de som följer Guds bud kommer att belönas för detta. De som är onda kommer att straffas. Judarna anser inte att Jesus var Messias. De väntar fortfarande på en Messias som i framtiden kommer att förena alla folk under Guds herravälde och som ska bringa evig fred på jorden.

Kärleken till nästan har framhållits som det viktigaste i judendomen. Därför är denna religion i grunden ljus, glad och hoppfull. Judarna anser att människan är skapad för ett liv i glädje.

Judarna tror på ett liv efter döden. Men det är dock livet före döden som är det väsentliga för dem, eftersom den värld som Gud har skapat är god, och då bör inte människorna avstå från livets goda.

Vem är jude?

Vilka är egentligen judar? Denna fråga har vållat många debatter. En definition säger att den person som bekänner sig till den judiska religionen är en jude. Enligt ortodox uppfattning ska var och en som har en judisk mor räknas som jude, även om den personen inte själv är religiös.

Judendomen är ett sätt att leva och tänka

För många judar är judendomen inte bara en religion, utan också ett sätt att leva och tänka. Judarna anser att Gud har en plan för det som sker i världen. Därför spelar historien en stor roll inom judendomen.

Guds plan går ut på att det en gång skall bli fred och lycka på jorden. När så sker är Messias rike här. För att nå målet har Gud utsett det judiska folket att hjälpa honom, därför betraktar judarna sig själva som det utvalda folket. Det judiska folket sprider sin kunskap om Gud till hela världen genom att bära sitt lidande, följa Guds bud och visa kärlek.

De heliga skrifterna

Den judiska Bibeln innehåller de fem Moseböckerna, som bland annat beskriver Mose liv och verk. Den kallas Tora och det är här grunden för det judiska livet i helg och vardag finns nedtecknad. I Toran finns 613 bud och förbud. Genom att följa dem blir man Guds medhjälpare i hans strävanden att göra världen god.

En annan viktig skrift är Talmud. Det är en samling av böcker som tolkar levnadsreglerna i Tora. Den omfattar mer än sex tusen sidor och där finns hundratals regler om hur ett judiskt liv ska levas i stort och smått.

I Talmud finns massor av regler som de renläriga judarna (ortodoxa) följer. Det är t.ex. förbjudet att göra upp eld under sabbaten eller att koka mat. Inte heller får man rosta bröd, för då bryter man mot eldförbudet. Man får inte skriva något, inte ens en namnunderskrift.

Judiska matregler

Judarna följer gamla testamentets bestämmelser angående mat. Gamla testamentet tillåter alla vegetariska livsmedel för människan, men man får inte äta vilket kött som helst, utan bara köttet från växtätande djur.

Reglerna är mycket klara på den här punkten. Djuren ska vara idisslare (partåiga hovdjur) och ha delade klövar. Därmed får man inte äta gris, eftersom de inte är idisslare.

Djur ska slaktas på ett visst sätt om rättrogna judar ska äta köttet. Djuren får inte var bedövade då de slaktas.

Vid slakten ska en speciellt utbildad person göra ett skarpt snitt över djurets strupe. Blodet får därefter rinna av djuret som dör mycket snabbt. Denna metod som kallas skäktning är förbjuden i Sverige. Det innebär att en rättrogen jude i Sverige måste köpa skäktat kött från utlandet.

Innan köttet tillreds ska det läggas i saltvatten för att fullständigt befrias från blod. Blodet anses synonymt med själen eller livet. Kött som fortfarande innehåller blod anses inte vara rent kött eftersom djuret då inte betraktas som ett dött djur. Tillåten mat kallas för kosher och förbjuden mat för treiff.

Synagogan

Synagogan är en lokal där man håller gudstjänst, studerar och träffar bekanta. Det viktigaste i synagogan är arken, det är skåpet där Torarullarna förvaras. Det står mot den vägg som vetter mot Jerusalem.

Innan männen går in i en synagoga måste de ta på sig små mössor som kallas kippa.

Rikningar inom judendomen

De ortodoxa (renläriga) håller fast vid judiska traditioner och vill inte veta av några förändringar. De följer alla Torans regler. Man känner igen männen på deras svarta hattar, korkskruvslockar, bönemantlar och bönekapslar. En bönekapsel är en liten dosa med bibelcitat i, som de fäster på armen och pannan med läderemmar. De ortodoxa följer alla sabbatsregler och äter endast koschermat.

Reformerta, eller reformjudar, är de ortodoxa judarnas motsats och ser positivt på förändringar. Reformjudar följer inte matlagarna eller sabbatsreglerna så noga.

De konservativa judarna går en medelväg mellan ortodoxa och reformjudar. Deras mål är att bevara det äkta och nödvändiga i judisk tro.

Bön och gudstjänst

En jude ska läsa sina böner tre gånger om dagen. Om det sker i synagogan måste minst tio män vara närvarande för att man ska kunna läsa alla böner.

Toraläsningen är tillrättalagd så att den ska räcka ett helt år. Den dagen man läser slutet av sista delen, börjar man också läsa ur den första boken. Så fortsätter det från år till år.

Det är rabbinen som leder gudstjänsten. Han är församlingens ledare och lärare.

Även om predikan förekommer under gudstjänsten så är läsningen ur Torarullarna det viktigaste inslaget. Gudstjänsterna har inte förändrats mycket under de senaste 2000 åren.

Sabbaten - en festlig familjehögtid

Var sjunde dag firar judarna sabbat. Den inleds på fredag kväll och varar i 24 timmar tills skymningen faller på lördagskvällen.

Enligt Bibeln skapade Gud världen på sex dagar. Den sjunde dagen vilade han. Den dagen var en lördag, och därför ska människorna också vila på lördagar.

Sabbaten är en glad och festlig familjehögtid. Då har familjens kvinnor städat hemmet och lagat god mat medan männen och pojkarna går till synagogan. När de kommer hem är matbordet dukat med god mat, ljus och sabbatsbröd.

Sabbatsljusen skall tändas ca 20 minuter innan solen går ner, och oftast är det mamman i huset som utför denna uppgift. Den person som har tänt ljusen skall också läsa en välsignelse. Sedan hälsar man de närvarande med orden shalom shalom, som betyder ”God sabbat”. Pappan i huset brukar också läsa bönen kidush, som betyder ”helgande”.

Efter detta bryter pappan i huset ett stycke av sabbatsbrödet, doppar det i salt, läser en välsignelse över det och äter brödbiten. Därefter får var och en en av de andra kring bordet sin bit av brödet med salt. Därmed är sabbaten invigd och helgad.

Bland judar är sabbaten veckans stora glädjedag då man har tid att umgås med varandra. Många anser att det är sabbatsfirandet som hållit ihop judarna genom historien.

Allt onödigt arbete är förbjudet under sabbaten, då ska man umgås med familj och vänner i lugn och ro. I Talmud finns mängder av regler om vad man får och inte får göra.

Judiska högtider

Judiska påsken, Pesach, är en av årets främsta högtider. Judarna firar påsken till minnet av befrielsen ur slaveriet i Egypten för mer än 3000 år sedan. Påskhögtiden inleds med sedermåltiden, som omfattar en mängd speciella maträtter. På bordet ska det finnas grönsaker, bittra örter (t.ex. pepparrot), malda äpplen, nötter, ett stekt märgben av får och ett kokt ägg som bränts på skalet. På bordet ska det också finnas vin och osyrat bröd.

Alla dessa saker ska påminna om judarnas tid i Egypten då de var slavar. I firandet ingår sånger, böner och uppläsningar som följer en bestämd ordning. Ordet seder betyder just ordning. Efter denna inledning serveras en god måltid.

Jom Kipur är försoningsdagen och den infaller tio dagar efter nyårsdagen. Detta är en mycket allvarlig högtid. Då skall de troende fasta ett dygn, bekänna sina synder och på nytt söka försoning med Gud. Samtidigt skall man lova att försöka leva enligt Guds vilja.

Sukot är lövhyddofesten. Det är en glad skördefest som varar i åtta dagar. Den firas till minne av israeliternas fyrtioåriga ökenvandring, när de fick bo i enkla hyddor.

Judeförföljelser genom historien

Förföljelserna av judarna har pågått i flera tusen år. Redan på Josuas tid fick judarna slåss för det land som Abraham gjort till deras.

När kristendomen blev en världsreligion förföljdes judarna eftersom de betraktades som de som var skyldiga till Jesu korsfästelse och död, även om det var en romersk ståthållare som dömde honom.

När den kristna kyrkan blev stark isolerades judarna. Påven Gregorius den store skrev omkring år 600 ner reglerna för kyrkans hållning mot judarna. Enligt påven borde de kristna försöka omvända judarna, men inte med tvång. Påven fastslog att det var judarna som orsakade Jesus död, men eftersom de var bärare av Gamla testamentets tro, skulle de ha frihet att dyrka sin Gud och de fick behålla sina synagogor. Men judarna fick inte värva folk till sin tro och de fick inte heller ha offentliga tjänster.

Under korstågstiden satte korsriddarna igång massmord på judarna. Överallt där korstågen drog fram ställdes judarna inför valet att döpas eller dö. De flesta judar valde döden. Bara under det första korståget mördades 12 000 judar längs vägen. När korsriddarna kom fram till Jerusalem utrotades den judiska församlingen. Judarna brändes inne i sin synagoga.

Under 1100-och 1200-talen spreds vanvettiga rykten om att judar mördade kristna pojkar för att blanda deras blod i påskbröden. Flera judiska församlingar massakrerades för dessa påstådda brott.

År 1215 infördes en lag av påven Innocentius III som tvingade judarna att bära judetecknet på kläderna. Judarna tvingades att bära tygmärket på bröstet eller på ryggen. Judemärket var en rund lapp som symboliserade Judas silverpenningar. Straffet för en jude som inte bar judetecknet var döden.

År 1347 kom digerdöden till Europa och då drabbades många personer av panik. Judarna beskylldes nu för att vara orsaken till farsoten. Under tortyr tvingades judarna bekänna att de hade förgiftat brunnar och källor och på så sätt spridit pesten. Tusentals judar brändes på bål.

Den 12 juli 1555 utfärdade påven Paulus IV en bulla, där det framkom att judarna skulle bo avskilda från de kristna kvarter isolerade från staden genom en mur. Påven bestämde också att judarna skulle bära judetecknet. Dessutom skulle männen ha en gul hatt och kvinnorna bära en slöja. Ordet getto kommer från Venedig. Där placerades judarna på en ö där det fanns ett gammalt gjuteri som på italienska heter geto.

1543 kom Martin Luther ut med boken ”Judarna och deras lögner”. I boken anklagade Luther judarna för ritualmord, svartkonst och spioneri. Han ansåg att judarnas hus borde brännas och att alla pengar borde tas ifrån dem. Under denna tid fördrevs judarna från många länder. På 1600-talet tvingades många judar fly från Sverige, eftersom de inte ville döpas.

Under 1830-talet fick judarna mänskliga och juridiska rättigheter i de flesta av de västeuropeiska länderna. Samtidigt växte en antisemitism fram som vände sig mot judarna som ”ras”. Den var inte inriktad på deras tro. Det blev grunden för nazismens planer på total utrotning av judarna.

Hitler och upptakten till Förintelsen
När Adolf Hitler kom till makten 1933 införde han en lag som innebar att alla judar i offentlig tjänst skulle avskedas.Samtidigt försökte nazisterna bojkotta judiska affärsmän, läkare och advokater.

I november 1938 organiserade myndigheterna de dittills värsta judeförföljelserna. Det var den s.k. Kristallnatten, som fick sitt namn efter alla de fönster som krossades. Det medförde att flera judar mördades, att judisk egendom plundrades och att många synagogor stacks i brand. Samtidigt fördes ca 30 000 judar till koncentrationsläger. Nu övertog staten alla judiska företag vilket innebar att judarna var helt utestängda från det ekonomiska livet.

Det otäcka var att omvärlden inte protesterade mer kraftigt mot denna judeförföljelse. Västvärlden var mitt inne i en ekonomisk kris, och därför ville man inte helst ta emot judar som sökte sig från Tyskland (läs om mer om mellankrigstiden).

1942 tog nazisterna beslut om ”den slutgiltiga lösningen av judeproblemet”. Det innebar att man skulle utrota alla judar. De 30 största koncentrationslägren kompletterades med en rad utrotningsläger. Totalt avrättade nazisterna cirka 6 miljoner judar innan och under andra världskriget. De flesta kom från Polen, Sovjetunionen, Tjeckoslovakien, Ukraina och Rumänien.


1948 bildades staten Israel som därmed också kunde erbjuda statligt skydd och förhindra framtida judeförföljelser.


Litteratur:
Niels C. Nielsen, Religions of the World, St. Martins Press, 1993
Christer Hedin, Abrahams barn : vad skiljer och förenar judendom, kristendom och islam?, Dialogos Förlag, 2007
Görel Byström m.fl., Gudastyrd vardag – världsreligionerna i människors dagliga liv, Utbildningsförlaget Brevskolan, 1998
Bente Groth, Judendomen. Kultur, historia, tradition, Natur & Kultur, 2002
Stefan Hahn m.fl., Judarnas historia, Prisma, 1970

Text: Carsten Ryytty, författare och tidigare SO-lärare

Här nedan följer en extra kronologi över judendomens historia i stora drag.



Kortfattad kronologi över judendomens historia

Den nuvarande staten Israel ligger enligt den judiska traditionen i det land som i Gamla testamentet kallas Kanaan. Judendomens historiska tid inleds på 1400-talet f Kr.

Det var från fångenskapen i Egypten som Mose - någon gång på 1400-talet f.Kr, förde ut sitt folk för att vandra till Kanaan som var det förlovade landet som Gud hade utlovat till judarna. Ökenvandringen dit ska ha tagit hela 40 år, och Moses själv dog innan hans folk korsade Jordanfloden som utgjorde gränsen till Kanaan.

Erövringen av Kanaan skedde under ledning av de s.k. domarna, som var hövdingar till de tolv judiska stammarna. Av folken som redan bodde i Kaanan utgjorde filistéerna de svåraste motståndarna. Den judiska erövringen lyckades, och judarna hade nu enats under en gemensam kung. De mest kända kungarna som fökjde därefter är David och Salomo.

David är den store hjälten. Det var bl.a. han som med sin stenslunga dödade jätten Goliat.

Salomo, kung Davids son, är istället mer känd för sin visdom. Det var Salomo som lät uppföra templet i Jerusalem - senare känt som Salomos tempel.

En tid efter Salomos död delades riket år 936 f.Kr Den norra delen fick namnet Israel och bestod fram till 722 f.Kr då rikshalvan erövrades av Assyrien.

Den södra delen hette Juda och varade fram till 586 f.Kr då den erövrades av det nybabylonska riket. Det ledande skiktet bland judarna fördes då bort i den s.k. babylonska fångenskapen eller exilen. Det var under den här tiden som många av texterna i Gamla testamentet skrevs ner och judendomen formades som religion. Det var t.ex. nu som judarna började träffas i synagogan som under exilen fungerade som en ersättning för templet i Jerusalem som dessutom hade förstörts i samband med babyloniernas erövring.

År 539 f.Kr föll Babylon för den persiske erövraren Cyrus och judarna kunde därmed återvända hem till Juda och återuppbygga sitt tempel.

På 300-talet f.Kr erövrades Juda av Alexander den store. Juda blev därefter en del av det seleukidiska riket.

165 f.Kr inleddes judarnas befrielsekamp mot det seleukidiska väldet Efter det s.k. Mackabéerupproret 167 f.Kr uppnåddes till slut judiskt självstyre.

Mellan 145-63 f.Kr fanns en självständig judisk stat.

År 63 f.Kr erövrades den av romarna ledda av fältherren Pompejus (som senare blev Caesars rival).

Kristi födelse - år 0 - ägde rum under den romerske kejsaren Augustus regeringstid.

År 70 e.Kr började ett omfattande judiskt uppror mot romarna. Upproret slogs till slut ner efter stora krigsansträngningar från romarnas sida. Romarna straffade de judiska upprorsmakarna genom att riva deras heliga tempel. Judarnas tempel har därefter aldrig blivit återuppbyggt och det enda som återstår idag är den Västra muren, som ibland kallas för Klagomuren.

135 e.Kr inträffade ett nytt våldsamt uppror mot den romerska övermakten. Även detta uppror slogs brutalt ner av romarna, ledda av kejsar Hadrianus. Straffet blev ännu hårdare denna gång då romarna lät utföra ett förbud mot judar att bo i Jerusalem. I samband med det inleddes den s.k. judiska diasporan eller förskingringen då judarna spreds över stora delar av världen.

På 600-talet blev området arabiskt under de muslimska erövrarna.

Under 1100- och 1200-talet erövrades området av korsfararna.

Är 1291 föll korsfararnas sista fäste i det Heliga landet.

På 1500-talet erövrades området av de osmanska turkarna.

Efter första världskriget förvaltades området av britterna.

1948 utropades staten Israel.
 

Ovanstående kronologi är skriven av Leif Löwegren, tidigare gymnasielärare i religionskunskap, historia och filosofi vid Lerums gymnasieskola och ämnesdidaktiker i religionskunskap och historia vid Lärarhögskolan i Göteborg.
 

Uppgifter och frågor

1. Vilka religioner har bildats ur judendomen?
2. Vad innebar förbundet med Abraham och Gud?
3. Förklara varför Moses möte med Gud på berget Sinai var viktigt för judendomen?
4. Hur uppfattar judarna Gud?
5. Vad anser judarna om livet?
6. Vad anser judarna om Messias?
7. Vem är jude? Förklara.
8. Vad är Guds plan enligt judarna?
9. Nämn några fakta om den judiska Bibeln.
10. Vad är Talmud?
11. Berätta om de judiska matreglerna, jämför gärna med andra religioner.
12. Varför får det inte finnas blod i köttet?
13. Nämn fakta om synagogan, jämför gärna med en kyrka eller moské.
14. Vilka tre grupper av judar finns det? Berätta kortfattat om varje grupp.
15. Nämn fakta om bönestunderna. Jämför gärna med bön inom kristendomen och islam.
16. Varför firas sabbat?
17. Ge exempel på att sabbaten är en glad högtid.
18. Vad får man t.ex. inte göra under sabbaten?
19. Berätta varför judarna firar påsk.
20. Varför började man förfölja judarna? Resonera.
21. Vad för slags lag införde påven Innocentius III år 1215?
22. Hur kom ordet getto till?
23. Vad ansåg Martin Luther om judarna?
24. Vad gjorde Hitler och nazisterna under 1930-talet mot judarna?
25. Vad hände 1942 under Förintelsen?
26. Vad var den babyloniska fångenskapen?
27. Hur påverkade den babyloniska fångenskapen judendomen?
28. Vad var diasporran? Varför har den påverkat judendomen så mycket genom historien tror du? Resonera.
 

 

 

Judendomen är monoteistisk (= man tror på en gud) och räknas som en av världens äldsta religioner. Judendomen ligger som grund för både kristendomen och islam. Enligt judendomen är israeliterna Guds utvalda folk.

Judarna i världen

Det finns sammanlagt omkring 14 miljoner judar i världen (2013). Vid sidan av Israel finns även större judiska grupper i USA och i Ryssland. Enbart i USA finns det nästan lika många judar som i Israel (ca 6 miljoner). I staden New York bor det ca 2-3 miljoner judar

21 februari 2014

ANNONS

Artiklar om Judendomen

Per G Andreen
2014-06-25
En kortfattad kronologisk överblick över judarnas äldsta historia från forntiden fram till den arabiska erövringen av Palestina år 636 e.Kr...
Carsten Ryytty
2014-02-16
År 33 e.Kr greps en drygt 30-årig judisk man vid namn Jesus av romerska soldater. Han ställdes inför rätta och dömdes som upprorsman och avrättades senare genom korsfästning utanför Jerusalems...
Carsten Ryytty
2014-02-16
Jesus växte upp i ett ockuperat land. Sedan år 63 f.Kr. var Palestina ett romerskt lydrike beläget i det väldiga romarrikets östligaste del. Palestina var ett bergigt land, endast 24 mil långt...
Carsten Ryytty
2014-02-16
Davidsstjärnan är en sexuddig stjärna formad av två trianglar. Det är judarnas stora symbol. Under andra världskriget tvingade nazisterna judar att bära en gul Davidsstjärna på sina kläder....
Carsten Ryytty
2014-02-15
Masada är en mäktig gammal fästning beläget på ett 400 meter högt platåberg i Juda öken, inte långt från Röda havet. Masadas gripande historia berättar om modet hos de judiska försvararna i...
Carsten Ryytty
2014-02-14
Förföljelser av judar har pågått i flera tusen år ända sedan romarrikets dagar. Men det var först under medeltiden, i samband med den kristna kyrkans dominans i Europa som förföljelserna av...

Webbsidor om Judendomen (47 st)

Sortera efter:
          
Popularitet (1 vote)

Pedagogisk genomgång (13:51 min) av SO-läraren David Gesier som berättar om olika inriktningar som uppstått inom judendomen samt olika levnadssätt som man brukar förhålla sig till inom religionen.

          
Popularitet (1 vote)

Pedagogisk genomgång (14:16 min) av gymnasieläraren Anders Larsson som ger en introduktion till judendomen.

          
Popularitet (1 vote)

Pedagogisk genomgång (23:25 min) av SO-läraren David Gesier om judendomens historia och traditioner, samt högtider som är kopplade till dessa. Här görs även en jämförelse mellan judendomen, kristendomen och islam - de s.k. abrahamitiska religionerna.

          
Jim Padgett
Popularitet (6 votes)

Kort genomgång (2:18 min) av SO-läraren Jennie Rosén som berättar om: vad monoteism är, vad en stamfar är, vad som kännetecknar de abrahamitiska religionerna, vem Abraham var, vad som kännetecknar en skapelseberettälse, m.m.

          
Popularitet (9 votes)

Genomgång (3:59 min) av SO-läraren Jennie Rosén som berättar om vad som kännetecknar de abrahamitiska religionerna (judendomen, kristendomen och islam). Här görs också en jämförelse mellan de tre religionerna där du får veta hur de ser på Gud, skapelsen, Adam och Eva samt heliga texter.

          
Popularitet (4 votes)

Genomgång (12:08 min) av SO-läraren Jennie Rosén som berättar kortfattat om några profeter som finns inom de abrahamitiska religionerna. Här får du veta mer om Abraham, Isak, Ismael, Moses och Jesus.

          
Popularitet (5 votes)

Genomgång (11:46 min) av SO-läraren Martin Andersson som berättar kortfattat judendomens historia och grunder.

          
Popularitet (4 votes)

Föreläsning (17:25 min) av SO-läraren David Gesier som berättar om judendomens historia och rötterna till Palestinakonflikten.

          
Popularitet (5 votes)

En kortfattad genomgång (11:54) av gymnasieläraren Mattias Axelsson som ger en sammanfattande beskrivning av vad som är det viktigaste med judendomen.

          
Popularitet (9 votes)

Pedagogisk genomgång (7:35) där läraren Frans Hansson Bratteberg berättar kortfattat om judendomen ur olika perspektiv.

          
Popularitet (3 votes)

Hemföreläsning i fyra delar där du kan lära dig mer om judendomens historia. Genomgången riktar sig till elever på gymnasiet. I den första delen (5:02) berättas bl.a. om Abraham och Moses. De andra delarna hittar du här:
Judendomens historia, del 2 - (5 min)
Judendomens historia, del 3 - (5 min)
Judendomens historia, del 4 - (4 min)
 

          
Popularitet (4 votes)

Kortfattad pedagogisk genomgång (2:58 min) där det berättas om Abraham och hans roll inom judendomen, kristendomen och islam. Materialet presenteras av Studi.se.

          
Popularitet (7 votes)

Presentation (5:51 min) där religionsläraren Björn Westerström reder ut varför Jerusalem anses vara en helig och viktig plats inom judendomen, kristendomen och islam.

          
Popularitet (3 votes)

Presentation (3:19 min) där religionsläraren Björn Westerström reder ut vem som räknas som jude och vad judendomen är. Här berättas också kortfattat om några av judendomens särdrag.

          
Popularitet (3 votes)

Presentation (10:56 min) där religionsläraren Björn Westerström ger en kortfattad sammanfattning av judarnas religiösa historia. Här berättas kortfattat om de olika berättelserna/myterna som också finns i det gamla testamentet såsom Adam och Eva, Naoks ark, Babels torn, Abraham, Moses, kung David, Salomo och templet, babyloniska fångenskapen, diasporan, m.m.

          
Popularitet (8 votes)

Genomgång (21:58 min) där du ges en översikt av judendomen. Här berättas kortfattat om judarnas historia och om judendomens innehåll. Filmen är gjord av Malin steger och Annelie Pettersson som tillsammans driver sajten Religionsfröknarna.se.

          
Popularitet (2 votes)

Artikel  och bokrecension i tidningen SvD där religionsforskaren Jean Soler redogör för hur  det gick till när vi började tro på vår ende Gud. Gud kan vara yngre än man trott. ”Moses trodde inte på Gud”, konstaterar den franske religionsforskaren Jean Soler i en ny bok om uppkomsten av föreställningen att det bara finns en Gud...

          
Popularitet (1 vote)

Faktatext där du kan läsa om den gamla judiska kulturens betydelse för Europas historia och våra västerländska berättelser. Texten är är skriven av fil. dr. Ralf Wadenström och ingår i ett utbildningsmaterial för högskoleelever om "Myter och historia" där Europas mytologiska och filosofihistoriska arv behandlas ur ett idé- och begreppshistoriskt perspektiv.

          
Hamed Saber
Popularitet (3 votes)

Religionsfröknarnas avsnitt om judendomen. Här berättas om judendomens historia, riktningar, trosuppfattning, heliga texter, seder, högtider och judendomen idag. Webbsidan drivs av två religionskunskapslärare.

          
Popularitet (2 votes)

På Yvonne Sjöstrands webbsida om religion och livsåskådning hittar du en sammanfattning om judendomen och dess lära. Materialet är anpassat för elever på högstadiet och gymnasiet.

ANNONS

Prenumerera på innehåll

Om SO-rummet

SO-rummet är en gratis digital lärresurs och Sveriges mest välsorterade länkbibliotek för skolans samhällsorienterade ämnen: historia, religionskunskap, geografi och samhällskunskap.
 
Webbplatsen ger dig snabb och enkel tillgång till ämnestexter och SO-länkar som kan användas i undervisningen och skolarbeten. Länksamlingen hänvisar endast till granskade artiklar och webbsidor på svenska.
 
SO-rummet riktar sig främst till elever och lärare på högstadiet och gymnasiet, men även till högskole- och universitetsstuderande samt alla andra som är intresserade av de fyra SO-ämnena.

Syftet med SO-rummet är att förenkla arbetet i skolan för elever och lärare, dels genom SO-rummets egna faktatexter kring olika ämnen, dels genom att samla merparten av alla bra och fria SO-resurser som finns utspridda på Internet på ett och samma ställe. Målet med sajten är skapa inspiration, öka intresset och öka kunskaperna inom SO-ämnena.

Läs om vilka som står bakom webbplatsen >>

Hur man använder SO-rummet

Webbplatsen innehåller massor med material och nästan sextusen länkar som är fördelade efter olika teman i hundratals kategorier, allt inom ramarna för de fyra SO-ämnena: historia, religionskunskap, geografi och samhällskunskap.
 
Om du behöver hjälp med att hitta material eller orientera dig på webbplatsen så kan du läsa om hur man hittar på SO-rummet. Här finns all hjälp du behöver samt beskrivningar av webbplatsens funktioner och uppbyggnad.

 

Användning av material

För bildmaterialet på SO-rummet gäller i allmänhet olika typer av licenser. Många av bilderna är upphovsrättsskyddade medan andra har Creative Commons-licenser eller andra liknande licenser. Några av bilderna är helt fria att använda. Om du vill bruka en bild i eget syfte, så måste du själv ta reda på om bilden är fri att använda eller vilka villkor som gäller. Detta gör du genom att klicka på bildlänken som finns under de flesta bilderna. Om en bildlänk saknas är bilden i regel upphovsrättsskyddad och kan inte användas utanför SO-rummet.

SO-rummet ansvarar inte för andras användning av webbplatsens material. Om du är upphovsrättsinnehavare och anser att SO-rummets användning av ditt material bryter mot upphovsrätten och bör plockas bort, så är du välkommen att meddela oss så att vi kan ta bort materialet.

Vi vill gärna att SO-rummet används som kunskapskälla, till exempel av elever och lärare i skolundervisningen. Det är därför fritt fram att använda webbplatsen som grund eller underlag för skolarbete. SO-rummets texter* får skrivas ut och användas i skolan och för privat bruk, men uppge alltid källa! Det måste framgå tydligt vem som skrivit texten och varifrån materialet kommer (inkl. länk/ar). Vi tycker så klart att det är kul om texterna kommer till så stor användning som möjligt så länge nyttjandet inte missbrukas. Kontakta oss om du har frågor.

*För användning av texterna i avsnitten om Världens länder (hi, ge och sh) hänvisar vi till Landguiden som drivs av Utrikespolitiska institutet.