Bild:
Klagomuren eller Västra muren i Jerusalem är judendomens viktigaste plats. Muren är det enda som återstår av det gamla templet som förstördes av romarna 70.e.Kr.

Judendomen

Judendomen är monoteistisk (= man tror på en gud) och räknas som en av världens äldsta religioner. Judendomen ligger som grund för både kristendomen och islam. Enligt judendomen är israeliterna Guds utvalda folk.

Judarna i världen

Det finns sammanlagt omkring 14 miljoner judar i världen (2015). Vid sidan av Israel finns även större judiska grupper i USA och i Ryssland. Enbart i USA finns det nästan lika många judar som i Israel (ca 6 miljoner). I staden New York bor det ca 2-3 miljoner judar.

Abraham - judarnas stamfader

Judarnas historia började för över 4000 år sedan i Mesopotamien (nuvarande Irak). I Bibeln berättas om en man som hette Abraham. Gud uppenbarade sig för Abraham och utsåg honom och hans efterkommande till sitt utvalda folk.

Gud sa till Abraham att han och hans familj skulle bege sig till Kanaans land - det förlovade landet (nuvarande Israel och Palestina). Gud slöt ett förbund (överenskommelse) med Abraham. Förbundet innebar att Gud skulle skydda judarna som hade blivit utvalda att sprida budskapet om Gud i hela världen.

Överenskommelsen innebar också att judarna skulle följa Guds lag.

Abraham och hans ättlingar gav därefter upphov till Israels tolv stammar. Abraham räknas därför som judarnas stamfader.

Eftersom judendomen också utgör grunden för kristendomen och islam brukar de tre religionerna tillsammans kallas för de abrahamitiska religionerna.

Mose - judendomens grundare

Judendomens egentlige grundare hette Mose. Ibland markerar judarna det genom att kalla sig för mosaiska trosbekännare i stället för judar.

Mose levde på 1500- och 1400-talet  f.Kr. Som vuxen fick han i uppdrag av Gud att leda sitt folk ut från Egypten, där de levde i slaveri. Anledningen till slaveriet var att judarna under flera generationer efter Abraham hade slutat att tro på Gud. Gud hade därför bestraffat sitt folk genom att göra dem till slavar i Egypten.

Vid berget Sinai mottog Moses stentavlorna där Gud hade ristat in tio budord (regler) som människorna skulle följa (2 Mos. 20:3-17, 2 Mos. 34:1-28 och 5 Mos. 5:6-21).

Viktiga begrepp

Monoteism: Tron på en gud (mono = en | teos = gud).

Stamfader: Den tidigast kända manliga personen i en släkt.

Förbund: En överenskommelse mellan flera parter.

Messias: Betyder "den utvalde" och syftar på en av Gud utsedd kommande härskare som ska skapa fred och medföra en lyckotid för det judiska folket.

Ortodox: "Renlärighet", från det grekiska ordet orthodoxos som betyder "sann mening". Att leva ortodoxt innebär att man följer en en viss lära och deras skrifter (urkunder) strikt.

Tanak eller Tanach: Den judiska Bibeln (kallas Gamla testamentet i den kristna Bibeln).

Tora eller Torah: De fem Moseböckerna som även ingår i Tanak. Ordet Tora kommer av det hebreiska ordet ”lära”, och har två skilda betydelser. Å ena sidan är Tora de fem Moseböckerna, som ingår in den judiska Bibeln. Å andra sidan används begreppet i en vidare bemärkelse, som ett samlingsbegrepp på hela den judiska läran.

Talmud: En samling av böcker som tolkar levnadsreglerna i Tanak. I Talmud finns bland annat regler om hur ett judiskt liv ska levas i stort och smått.

Sabbat: Den judiska vilodagen som firas varje vecka, från solnedgången på fredag kväll fram till lördag kväll. Under sabbaten umgås man med familj och vänner. Inget arbete får enligt den judiska traditionen utföras på sabbaten. I Bibelns skapelseberättelse står att vilade Gud på den sjunde dagen, därför ska även människor vila på sabbaten (som är den sjunde dagen enligt judendomen). Sabbaten är mycket viktig för judar och en av deras viktigaste högtider.

Kosher: Betyder "tillåtet" eller "godkänt". Om maten är kosher får den ätas av rättrogna judar.

Synagoga: En judisk samlingslokal (jmf kyrka och moské) där man kan hålla gudsstjänst, be och studera religiösa skrifter.

Rabbin: En judisk predikant och lärare (ungefär som en präst).

Sionism: En judisk nationalistisk rörelse med rötter i 1800-talet som strävade efter att skapa en judisk stat i landet Israel. Namnet kommer av berget Sion utanför Jerusalem som blev en symbol för judarna och deras hemlängtan under diasporan.  Sionismen uppkom som reaktion på 1800-talets antisemitism och förtryck av judarna i Europa.

Under ökenvandringen efter att de lämnat Egypten mötte Mose Gud på berget Sinai. På berget slöt Gud ett nytt förbund med judarna och Mose fick ta emot en lag av Gud. Dess kärna var de tio budorden (eller Guds bud). Än idag har de flesta av jordens kulturer sin grund i dessa budord.

Det nya förbundet innebar att judarna skulle följa de reglerna som Mose fick av Gud, och i gengäld skulle Gud beskydda dem.

Den judiska tron

Judarna tror på en enda Gud. De uppfattar Gud som personlig, men inte i den betydelsen att han skulle se ut som en människa. Gud är en ande, anser judarna. Han är god och kräver av människorna att de också ska vara goda.

Människan är enligt judendomen skapad till Guds avbild och de som följer Guds bud kommer att belönas för detta. De som är onda kommer att straffas.

Judarna anser inte att Jesus var Messias (se viktiga begrepp). De väntar fortfarande på en Messias som i framtiden kommer att förena alla folk under Guds herravälde och som ska skapa evig fred på jorden.

Kärleken till medmänniskor har framhållits som det viktigaste i judendomen. Därför är denna religion i grunden ljus, glad och hoppfull. Judarna anser att människan är skapad för ett liv i glädje.

Judarna tror på ett liv efter döden. Men det är dock livet före döden som är det väsentliga för dem. Eftersom den värld som Gud har skapat är god, så bör inte människorna avstå från livets goda.

Vem är jude?

Vilka är egentligen judar? Denna fråga har vållat många debatter. En definition säger att en person som bekänner sig till den judiska religionen är en jude.

Enligt ortodox uppfattning ska bar den som har en judisk mor räknas som jude, även om den personen inte själv är religiös.

Judendomen är ett sätt att leva och tänka

För många judar är judendomen inte bara en religion, utan också ett sätt att leva och tänka. Judarna anser att Gud har en plan för det som sker i världen. Därför spelar historien en stor roll inom judendomen.

Guds plan går ut på att det en gång skall bli fred och lycka på jorden. När så sker är "Messias rike" här. För att nå målet har Gud utsett det judiska folket att hjälpa honom, därför betraktar judarna sig själva som det utvalda folket.

Det judiska folket sprider sin kunskap om Gud till hela världen genom att bära sitt lidande, följa Guds bud och visa kärlek.

De heliga skrifterna

Den judiska Bibeln kallas Tanak där Tora - de fem Moseböckerna - utgör den viktigaste delen. Tora beskriver bland annat Mose liv och gärningar.

Det är i Tora som grunden för det judiska livet i helg och vardag finns nedtecknad.

I Tora finns 613 bud och förbud. Genom att följa dem blir man Guds medhjälpare i hans strävanden att göra världen god.

En annan viktig skrift är Talmud. Det är en samling av böcker som tolkar levnadsreglerna i Tanak. Den omfattar mer än sex tusen sidor och där finns hundratals regler om hur ett judiskt liv ska levas i stort och smått.

I Talmud finns massor av regler som de renläriga judarna (ortodoxa) följer. Det är t.ex. förbjudet att göra upp eld under sabbaten (se nedan) eller att koka mat. Inte heller får man rosta bröd, för då bryter man mot eldförbudet. Man får inte skriva något, inte ens en namnunderskrift.

Judiska matregler

Judarna följer de fem Moseböckernas bestämmelser angående mat. Tora tillåter alla vegetariska livsmedel för människan, men man får inte äta vilket kött som helst, utan bara köttet från växtätande djur.

Reglerna är mycket klara på den här punkten. Djuren ska vara idisslare (partåiga hovdjur) och ha delade klövar. Därmed får man inte äta gris, eftersom de inte är idisslare.

Djur ska slaktas på ett visst sätt om rättrogna judar ska äta köttet. Djuren får inte vara bedövade då de slaktas.

Vid slakten ska en speciellt utbildad person göra ett skarpt snitt över djurets strupe. Blodet får därefter rinna ur djuret som dör. Denna metod som kallas skäktning är förbjuden i Sverige. Det innebär att en rättrogen jude i Sverige måste köpa skäktat kött som importerats från andra länder.

Innan köttet tillreds ska det läggas i saltvatten för att fullständigt befrias från blod. Blodet anses nämligen synonymt med själen eller livet. Kött som fortfarande innehåller blod betraktas inte som rent kött eftersom djuret då inte räknas som ett dött djur.

Tillåten mat kallas för kosher och förbjuden mat för treiff.

Davidsstjärnan är - vid sidan av den sjuarmade ljusstaken (Menorah) - judendomens främsta symbol. Här på en grind till en judisk begravningsplats i Krakow..

Synagogan

Synagogan är en judisk samlingslokal där man håller gudstjänst, studerar och träffar bekanta.

Det viktigaste i synagogan är arken som är skåpet där Torarullarna förvaras. Det står mot den vägg som vetter mot Jerusalem.

Innan männen går in i en synagoga måste de ta på sig små mössor som kallas kippa.

Vid gudstjänst i synagogan hålls män och kvinnor åtskilda.

Bön och gudstjänst

En jude ska läsa sina böner tre gånger om dagen. Om det sker i synagogan måste minst tio män vara närvarande för att man ska kunna läsa alla böner.

Toraläsningen är upplagd så att den ska räcka ett helt år. Den dagen man läser slutet av sista delen, börjar man också om med att läsa ur första boken. Så fortsätter det från år till år.

Det är rabbinen som leder gudstjänsten. Han är församlingens ledare och lärare.

Även om predikan förekommer under gudstjänsten så är läsningen ur Torarullarna det viktigaste inslaget. De judiska gudstjänsterna har inte förändrats mycket under de senaste tvåtusen åren.

Sabbaten - en festlig familjehögtid

Var sjunde dag firar judarna sabbat. Den inleds på fredag kväll och varar i 24 timmar tills skymningen faller på lördagskvällen.

Enligt Bibeln skapade Gud världen på sex dagar. Den sjunde dagen vilade han. Den dagen var enligt judendomen en lördag, och därför ska människorna också vila på lördagar.

Sabbaten är en glad och festlig familjehögtid. Då har familjens kvinnor städat hemmet och lagat god mat medan männen och pojkarna går till synagogan. När de kommer hem är matbordet dukat med god mat, ljus och sabbatsbröd.

Sabbatsljusen skall tändas ca 20 minuter innan solen går ner, och oftast är det mamman i huset som utför denna uppgift. Den person som har tänt ljusen skall också läsa en välsignelse. Sedan hälsar man de närvarande med orden shalom shalom, som betyder ”God sabbat”. Pappan i huset brukar också läsa bönen kidush, som betyder ”helgande”.

Efter detta bryter pappan i familjen ett stycke av sabbatsbrödet, doppar det i salt, läser en välsignelse över det och äter brödbiten. Därefter får var och en en av de andra kring bordet sin bit av brödet med salt. Därmed är sabbaten invigd och helgad.

Bland judar är sabbaten veckans stora glädjedag då man ges extra tid att umgås med varandra. Många anser att det är sabbatsfirandet som hållit ihop judarna genom historien.

Allt onödigt arbete är förbjudet under sabbaten, då ska man umgås med familj och vänner i lugn och ro. I Talmud finns mängder av regler om vad man får och inte får göra under sabbaten.

Riktningar inom judendomen

De ortodoxa (renläriga) håller fast vid judiska traditioner och vill inte veta av några förändringar. De följer alla regler inom den judiska läran. Man känner igen männen på deras svarta hattar, korkskruvslockar, bönemantlar och bönekapslar. En bönekapsel är en liten dosa med bibelcitat i, som de fäster på armen och pannan med läderremmar. De ortodoxa följer alla sabbatsregler och äter endast koschermat.

Reformerta, eller reformjudar, är de ortodoxa judarnas motsats och ser positivt på förändringar. Reformjudar följer inte matlagarna eller sabbatsreglerna så noga.

De konservativa judarna går en medelväg mellan ortodoxa och reformjudar. Deras mål är att bevara det äkta och nödvändiga i judisk tro.

Judiska högtider

Den judiska påsken, Pesach, är en av årets främsta högtider. Judarna firar påsken till minnet av befrielsen från slaveriet i Egypten för mer än tretusen år sedan. Påskhögtiden inleds med den s.k. sedermåltiden, som omfattar en mängd speciella maträtter. På bordet ska det finnas grönsaker, bittra örter (t.ex. pepparrot), malda äpplen, nötter, ett stekt märgben av får och ett kokt ägg som bränts på skalet. Det ska också finnas vin och osyrat bröd.

Alla dessa saker ska påminna om judarnas tid i Egypten då de var slavar. I firandet ingår sånger, böner och uppläsningar som följer en bestämd ordning. Ordet seder betyder just ordning. Efter denna inledning serveras en god måltid.

Jom Kippur är "försoningsdagen" och den infaller tio dagar efter nyårsdagen. Detta är en mycket allvarlig högtid. Då skall de troende fasta i ett dygn, bekänna sina synder och på nytt söka försoning med Gud. Samtidigt skall man lova att försöka leva enligt Guds vilja.

Sukkot är "lövhyddofesten". Det är en glad skördefest som varar i åtta dagar. Den firas till minne av israeliternas fyrtioåriga ökenvandring (efter flykten från Egypten), när de fick bo i enkla hyddor.
 

Kortfattad kronologi över judendomens historia

Den nuvarande staten Israel ligger enligt den judiska traditionen i det land som i Gamla testamentet kallas Kanaan. Judendomens historiska tid inleds på 1400-talet f.Kr.

Det var från fångenskapen i Egypten som Mose (någon gång på 1400-talet f.Kr) förde ut sitt folk för att vandra till Kanaan som var "det förlovade landet" som Gud hade utlovat till judarna. Ökenvandringen dit ska ha tagit hela 40 år, och Moses själv dog innan hans folk korsade Jordanfloden som utgjorde gränsen till Kanaan.

Erövringen av Kanaan skedde under ledning av de s.k. "domarna", som var hövdingar till de tolv judiska stammarna. Av folken som redan bodde i Kaanan utgjorde filistéerna de svåraste motståndarna.

Den judiska erövringen lyckades, och judarna hade nu enats under en gemensam kung. De mest kända kungarna som följde därefter är David och Salomo.

David är den store hjälten. Det var bl.a. han som med sin stenslunga dödade jätten Goliat (en fruktad krigare bland filistéerna).

Salomo, som var kung Davids son, är istället mer känd för sin visdom. Det var Salomo som lät uppföra templet i Jerusalem - senare känt som Salomos tempel.

Riket delades årr 936 f.Kr, en tid efter Salomos död. Den norra delen fick namnet Israel och bestod fram till 722 f.Kr då rikshalvan erövrades av Assyrien.

Den södra delen hette Juda och varade fram till 586 f.Kr då den erövrades av det nybabylonska riket. Det ledande skiktet bland judarna fördes då bort i den s.k. "babylonska fångenskapen" eller "exilen". Det var under den här tiden som många av texterna i Gamla testamentet skrevs ner och som judendomen formades som religion. Det var t.ex. då som judarna började träffas i synagogor som under exilen fungerade som en ersättning för templet i Jerusalem som dessutom hade förstörts i samband med babyloniernas erövring.

År 539 f.Kr föll Babylon för den persiske erövraren Cyrus. Judarna fick nu lov att  återvända hem till Juda och återuppbygga sitt tempel.

På 300-talet f.Kr erövrades Juda av Alexander den store. Juda blev därefter en del av det seleukidiska riket (Seleukiderna var en hellenistisk dynasti som grundades av Seleukos, en av Alexander den stores generaler och efterträdare).

165 f.Kr inleddes judarnas befrielsekamp mot det seleukidiska väldet Efter det s.k. Mackabéerupproret 167 f.Kr uppnåddes till slut judiskt självstyre.

Mellan 145-63 f.Kr fanns en självständig judisk stat.

År 63 f.Kr erövrades den av romarna ledda av fältherren Pompejus (som senare blev Julius Caesars rival).

Kristi födelse - år 0 - ägde rum under den romerske kejsaren Augustus regeringstid.

År 70 e.Kr började ett omfattande judiskt uppror mot romarna. Upproret slogs till slut ner efter stora krigsansträngningar från romarnas sida. Romarna straffade de judiska upprorsmakarna genom att riva deras heliga tempel som var det enda stället där de enligt judisk tradition fick offra till Gud.  Judarnas tempel har därefter aldrig blivit återuppbyggt och det enda som återstår idag är den Västra muren, som ibland kallas för Klagomuren. Som ytterligare straff drev romarna en stor del av den judiska eliten i landsflykt. I samband med det inleddes den judiska diasporan eller förskingringen då judarna spreds över stora delar av världen.

135 e.Kr inträffade ett nytt våldsamt uppror mot den romerska övermakten. Även detta uppror slogs ner brutalt av romarna, ledda av kejsar Hadrianus. Straffet blev ännu hårdare den här gången då romarna lät totalförstöra Jerusalem varefter de utförde ett förbud mot judar att bo i den nya romerska staden (Aelia Capitolina) som byggdes på Jerusalems ruiner. Nu levde alla judar i diaspora.

På 600-talet blev området arabiskt under de muslimska erövrarna.

Under 1100- och 1200-talet erövrades området av korsfararna.

Är 1291 föll korsfararnas sista fäste - den för de kristna viktiga och väl befästa staden Akko - i det Heliga landet.

På 1500-talet erövrades området av de osmanska turkarna.

Efter första världskriget förvaltades området av britterna.

1933-1945 sker Förintelsen som är den svenska benämningen på det folkmord som nazisterna utförde på drygt sex miljoner judar och ca sju miljoner andra människor. Förintelsen ägde rum i skuggan av andra världskriget och doldes av kriget.

1948 utropades staten Israel.

Judeförföljelser genom historien

Förföljelserna av judarna har pågått i flera tusen år. Redan vid tiden efter flykten från Egypten fick judarna slåss för det land som Abraham gjort till deras.

När kristendomen blev en världsreligion förföljdes judarna eftersom de betraktades som skyldiga till Jesu korsfästelse och död, även om det var en romersk ståthållare som dömde honom.

När den kristna kyrkan blev stark isolerades judarna som efter diasporan till största delen levde i Europa (den judiska diasporan inleddes i samband med romarnas förstörelse av Jerusalem 70 e.Kr). Läs mer om judarnas äldsta historia >

Påven Gregorius den store skrev omkring år 600 ner regler för kyrkans hållning mot judarna. Enligt påven borde de kristna försöka omvända judarna, men inte med tvång. Påven bestämde samtidigt att det var judarna som orsakade Jesus död, men eftersom de var bärare av Gamla testamentets tro, skulle de ha frihet att dyrka sin Gud. De skulle också få behålla sina synagogor. Judarna fick dock inte värva folk till sin tro och de förvägrades även en rad viktiga yrken. Läs mer om judarnas situation under medeltiden >

Under korstågstiden satte korsriddarna igång massmord på judarna. Överallt där korstågen drog fram ställdes judarna inför valet att döpas eller dö. Många judar valde döden. Bara under det första korståget mördades 12 000 judar längs vägen. När korsriddarna kom fram till Jerusalem utrotades den judiska församlingen som fanns kvar där. Judarna brändes inne i sin synagoga.

Under 1100-och 1200-talen spreds vanvettiga rykten om att judar mördade kristna pojkar för att blanda deras blod i påskbröden. Flera judiska församlingar massakrerades för dessa påstådda brott.

År 1215 infördes en lag av påven Innocentius III som tvingade judarna att bära judetecknet på kläderna. Judarna tvingades att bära tygmärket på bröstet eller på ryggen. Judemärket var en rund lapp som symboliserade Judas silverpenningar. Straffet för en jude som inte bar judetecknet var döden.

År 1347 kom digerdöden till Europa. Ingen visste vad farsoten berpdde på och vad som orsakat epidemin. Paniken spred sig bland människor som samtidigt sökte en förklaring till katastrofen. Judarna beskylldes nu för att vara orsaken till massdöden. Under tortyr tvingades judarna bekänna att de hade förgiftat brunnar och källor och på så sätt spridit pesten. Tusentals judar brändes på bål runt om i Europa.

Den 12 juli 1555 utfärdade påven Paulus IV en bulla (en påvlig skrift med information till folket), där det framkom att judarna skulle bo avskilda från kristna kvarter och isolerade från staden genom en mur. Påven bestämde också att judarna skulle bära judetecknet. Dessutom skulle männen ha en gul hatt och kvinnorna bära en slöja.

Ordet getto kommer från Venedig. Där placerades judarna på en ö där det fanns ett gammalt gjuteri som på italienska heter geto.

1543 kom Martin Luther ut med boken Judarna och deras lögner. I boken anklagade Luther judarna för ritualmord, svartkonst och spioneri. Han ansåg att judarnas hus borde brännas och att alla pengar borde tas ifrån dem. Under denna tid fördrevs judarna från många länder. På 1600-talet tvingades till exempel många judar fly från Sverige, eftersom de inte ville döpas.

Under 1830-talet fick judarna mänskliga och juridiska rättigheter i de flesta av de västeuropeiska länderna. Samtidigt växte en antisemitism fram som vände sig mot judarna som ”ras” jämfört med tidigare då de kristna hade förföljt judarna för deras avvikande tro. 1800-talets antisemitiska idéer blev senare grunden för nazismens planer på total utrotning av judarna.

Hitler och upptakten till Förintelsen

När Adolf Hitler kom till makten 1933 införde han en lag som innebar att alla judar i offentlig tjänst skulle avskedas. Samtidigt försökte nazisterna bojkotta judiska affärsmän, läkare och advokater.

I november 1938 organiserade myndigheterna de dittills värsta judeförföljelserna. Det var den s.k. Kristallnatten, som fick sitt namn efter alla de fönster som krossades. Det medförde att flera hundra judar mördades, att judisk egendom plundrades och att många synagogor stacks i brand. Samtidigt fördes ca 30 000 judar till koncentrationsläger. Dessutom övertog den tyska staten alla judiska företag vilket innebar att judarna var helt utestängda från det ekonomiska livet.

Det otäcka var att omvärlden inte protesterade mer kraftigt mot denna judeförföljelse. Västvärlden var mitt inne i en ekonomisk kris, och därför ville man inte helst ta emot judar som sökte sig från Tyskland (läs om mer om mellankrigstiden).

1942 tog nazisterna beslut om ”den slutgiltiga lösningen av judeproblemet”. Det innebar att man skulle utrota alla judar. De 30 största koncentrationslägren kompletterades med en rad utrotningsläger. Totalt mördade nazisterna cirka sex miljoner judar innan och under andra världskriget. De flesta kom från PolenSovjetunionenTjeckoslovakienUkraina och Rumänien. Folkmordet på sex miljoner judar - och sju miljoner andra människor som nazisregimen betraktade som avvikande - kallas för Förintelsen.

1948 bildades staten Israel som därmed också kunde erbjuda statligt skydd och förhindra framtida judeförföljelser.

Uppgifter och frågor


Lära och tro

  1. Vilka religioner har bildats ur judendomen?
     
  2. Vad innebar förbundet med Abraham och Gud?
     
  3. Varför var Moses möte med Gud vid berget Sinai viktigt för judendomen?
     
  4. Hur uppfattar judarna Gud?
     
  5. Vad anser judarna om livet?
     
  6. Vad anser judarna om Messias?
     
  7. Vem är jude? Förklara.
     
  8. Vad är Guds plan enligt judarna?
     
  9. Nämn några fakta om den judiska Bibeln.
     
  10. Vad är Talmud?
     
  11. Berätta om de judiska matreglerna, jämför gärna med andra religioner.
     
  12. Varför får det inte finnas blod i kött som ska ätas?
     
  13. Nämn fakta om synagogan, jämför gärna med en kyrka eller moské.
     
  14. Vilka tre huvudgrupper av judar nämns i texten? Berätta kortfattat om varje grupp.
     
  15. Varför firas sabbat och vad ska man enligt judisk tradition undvika under sabbaten?
     
  16. Ge exempel på att sabbaten är en glad högtid.
     
  17. Varför firar judarna påsk?
     

Ur judarnas historia

  1. Nämn några fakta om de judiska kungarna David och Salomo.
     
  2. Vad var den babyloniska fångenskapen?
     
  3. Hur påverkade den babyloniska fångenskapen judendomen?
     
  4. Hur började diasporan?
     
  5. Hur har diasporan påverkat judarnas liv genom historien tror du? Resonera.


Judeförföljelser och antisemitism

  1. Varför började de kristna förfölja judarna? Resonera.
     
  2. Vad för slags lag införde påven Innocentius III år 1215?
     
  3. Hur kom ordet getto till?
     
  4. Vad ansåg Martin Luther om judarna?
     
  5. Vad gjorde Hitler och nazisterna under 1930-talet mot judarna?
     
  6. Vad hände 1942 under Förintelsen?


Litteratur:
Niels C. Nielsen, Religions of the World, St. Martins Press, 1993
Christer Hedin, Abrahams barn : vad skiljer och förenar judendom, kristendom och islam?, Dialogos Förlag, 2007
Görel Byström m.fl., Gudastyrd vardag – världsreligionerna i människors dagliga liv, Utbildningsförlaget Brevskolan, 1998
Bente Groth, Judendomen. Kultur, historia, tradition, Natur & Kultur, 2002
Stefan Hahn m.fl., Judarnas historia, Prisma, 1970
 

Text: Carsten Ryytty, författare och tidigare SO-lärare
Kronologin är skriven av Leif Löwegren, tidigare gymnasielärare i religionskunskap, historia och filosofi vid Lerums gymnasieskola och ämnesdidaktiker i religionskunskap och historia vid Lärarhögskolan i Göteborg.

Judendomen är monoteistisk (= man tror på en gud) och räknas som en av världens äldsta religioner. Judendomen ligger som grund för både kristendomen och islam. Enligt judendomen är israeliterna Guds utvalda folk.

Judarna i världen

Det finns sammanlagt omkring 14 miljoner judar i världen (2015). Vid sidan av Israel finns även större judiska grupper i USA och i Ryssland. Enbart i USA finns det nästan lika många judar som i Israel (ca 6 miljoner). I staden New York bor det ca 2-3 miljoner judar.

Abraham - judarnas stamfader

Judarnas historia började för över 4000 år sedan i Mesopotamien (nuvarande Irak). I Bibeln berättas om en man som hette Abraham. Gud uppenbarade sig för Abraham och utsåg honom och hans efterkommande till sitt utvalda folk.

Uppdaterad: 03 april 2016

Annons

Podcast om Judendomen

SO-rummet podcast icon
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2015-12-02

Julia, Kristoffer och Mattias diskuterar de fem världsreligionernas gudsuppfattning. Hur ser man på Gud inom de monoteistiska religionerna: judendomen, kristendomen och islam? Vilken gudsuppfattning råder inom hinduismen? Och tror man på gudar överhuvudtaget inom buddhismen?

Artiklar om Judendomen

av:
Carsten Ryytty
2016-04-03
Judarna lever utspridda i många av jordens länder. Sammanlagt finns i dag cirka 14 miljoner judar och de flesta av dem bor utanför staten Israel. Judarna har olika slags högtider där sabbaten är...
av:
Per G Andreen
2016-03-08
De östeuropeiska länderna hade sedan slutet av medeltiden haft en stor judisk befolkning. Detta efter att judarna blivit utvisade från många av de västeuropeiska länderna. Men i takt med att...
av:
Carsten Ryytty
2016-02-07
Matreglerna varierar inom de fem världsreligionerna. Kristendomen och buddhismen saknar i stort sett matregler. Flest bestämmelser gällande matvanor finns inom judendomen och islam...
av:
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2015-11-23
Med tillstånd av Gustav III bildades den första judiska församlingen i Stockholm på 1770-talet. Men det fanns judar i Sverige långt innan dess, om än få. En del uppehöll sig här tillfälligt....
av:
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2015-11-23
Danmark, Norge och Finland skiljer sig något åt vad gäller judisk invandring. Snabbast att tillåta judar var Danmark. Norge däremot släppte inte in några judar i landet förrän efter 1850. Till...
av:
Per Höjeberg
2015-09-22
Redan då romarriket fortfarande existerade kom de första judarna till Västeuropa. Åren efter romarrikets fall på 400-talet bodde alla européer på landsbygden och det fanns ingen handel att tala...
av:
Per Höjeberg
2015-09-20
År 70 e.Kr intog romarna Jerusalem efter en tids belägring. Det stora judiska upproret hade krossats och i förödelsen brändes templet, judarnas heligaste byggnad och deras enda offerplats till...
av:
Leif Löwegren
2015-09-16
Det finns knappast någon annan konflikt som är svårare att beskriva än den israeliska-palestinska. Så fort man försöker formulera sig beträder man minerad mark. Ja naturligtvis inte bokstavligen...
av:
Per G Andreen
2015-08-12
Här följer en kortfattad kronologisk överblick över judarnas historia i Europa under medeltiden från 600-talet fram till den kristna erövringen av Spanien i slutet av 1400-talet...
av:
Per G Andreen
2015-07-25
Judendomen var en uråldrig religion redan då romarna ockuperade Palestina år 63 f.kr. Det judiska sättet att leva - som till stor del grundades på traditioner och ceremonier - skilde sig i mångt...
av:
Per Höjeberg
2014-10-03
En beståndsdel i den aggressiva nationalismen mot slutet av 1800-talet var antisemitismen - judehatet. Man ville bevara det egna landets kultur och ras mot främmande angrepp och då sågs judarna...
av:
Per G Andreen
2014-06-25
En kortfattad kronologisk överblick över judarnas äldsta historia från forntiden fram till den arabiska erövringen av Palestina år 636 e.Kr...
av:
Carsten Ryytty
2014-02-16
År 33 e.Kr greps en drygt 30-årig judisk man vid namn Jesus av romerska soldater. Han ställdes inför rätta och dömdes som upprorsman och avrättades senare genom korsfästning utanför Jerusalems...
av:
Carsten Ryytty
2014-02-16
Jesus växte upp i ett ockuperat land. Sedan år 63 f.Kr. var Palestina ett romerskt lydrike beläget i det väldiga romarrikets östligaste del. Palestina var ett bergigt land, endast 24 mil långt...
av:
Carsten Ryytty
2014-02-16
Davidsstjärnan är en sexuddig stjärna formad av två trianglar. Det är judarnas stora symbol. Under andra världskriget tvingade nazisterna judar att bära en gul Davidsstjärna på sina kläder....

Sidor

Länkar om Judendomen

Sortera efter:
          

Fjärde avsnittet (27:32 min) av Världens religioner - judendom, med Christer Hedin, religionshistoriker.

Spara som favorit
          

Första filmklippet (14:58 min) i en serie av tre om systerreligionerna. I detta första klipp går läraren Johan P in på några likheter mellan religionerna och pratar sedan mera om Judendom.

Spara som favorit
          

En jämförelse (15:00 min) av judendom, kristendom och islam - gällande gudsuppfattning, människosyn, vägen till frälsning etc.

Spara som favorit
          

Del 1 av 2 (8:25 min) där SO-läraren Stefan Bäcklund ger en kortfattad och förenklad genomgång om judarnas historia enligt GT.

Spara som favorit
          

Del 2 av 2 (10:35 min) där SO-läraren Stefan Bäcklund ger en kortfattad och förenklad genomgång om judarnas historia enligt GT + kort om Jerusalem idag. Del 2 av 2. 

Spara som favorit
          

I podcasten "Det ska gudarna veta" kan du lyssna på ett avsnitt (65 min) om gudar. Den här gången tar sig Julia, Mattias och Kristoffer an gudavärlden. De tio häftigaste gudarna listas och det blir lite grekiskt, lite Norden, en del Indien och lite annat från resten av världen. Dessutom pratar vi orimligt mycket om snoppar i det här avsnittet. Här berättas om: Anubis (egyptisk), Ganesha (hinduism), Nike (grekisk), Poseidon (grekisk), Tor (nordisk), Afrodite/Venus (grekisk/romersk), Jahve/Gud/Allah (judendom/kristendom/islam), Ahura Mazda (zoroastrism), Zeus (grekisk) och Shiva (hinduism). Podcasten görs av: Julia Matsson (lärare i samhällskunskap och historia), Kristoffer Larsson (lärare i samhällskunskap och religionskunskap) och Mattias Axelsson (lärare i samhällskunskap, religionskunskap och historia).

Spara som favorit
          

Fröken på Solbacken går igenom (6:53 min) judendomens tre huvudriktningar: ortodox, konservativ och liberal judendom.

Spara som favorit
          

Lättförståelig genomgång (21:00 min) där läraren Mattias Södergren berättar om religion i allmänhet, men framförallt om judendomen, kristendomen och islam ur olika perspektiv. Filmen passar bl.a. till mellanstadiet.

Spara som favorit
          

Lätt genomgång (13:01 min) där läraren Mattias Södergren berättar om judendomen ur olika perspektiv.

Spara som favorit
          

Lätt genomgång (13:58 min) där läraren Mattias Södergren jämför judendomen, kristendomen och islam.

Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång (4:01 min) där gymnasieläraren Mattias Axelsson berättar om hur man ser på döden i de fem stora världsreligionerna.

Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång (12:16 min) där läraren Mattias Axelsson berättar kort om människosynen inom judendomen, kristendomen och islam.

Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång (13:56 min) där gymnasieläraren Mattias Axelsson ger en översiktlig genomgång av gudsbild i judendom, kristendom, islam och buddhism.

Spara som favorit
          

Läxhjälpsfilm (24:35 min) där SO-läraren Lucas Wase berättar om judendomen på ett lättförståeligt sätt.

Spara som favorit
          

Genomgång (24:11 min) där SO-läraren Mats Lindberg berättar om judendom, kristendom och slam utifrån föreläsningsunderlaget "Abrahams barn".

Spara som favorit
          

Genomgång (9:35 min) där SO-läraren My Ekander berättar om synen på Gud inom de tre monoteistiska världsreligionerna: judendomen, kristendomen och islam.

Spara som favorit
          

Genomgång (8:22 min) av SO-läraren Göran Strömberg som berättar om judendomen. Här berörs främst judendomens historia, kosher, sabbat och andra judiska högtider.

Spara som favorit
          

Genomgång (8:58 min) av SO-läraren Göran Strömberg som fortsätter berätta om judendomens grunder. Här berörs bl.a. ceremonier och traditioner, den judiska tron samt olika riktningar.

Spara som favorit
          

Program (54 min) på UR:s webbplats. Det israeliska paret Dana och Amit Katz träffas i 25-årsåldern, gifter sig och får två barn. Äktenskapet förändras drastiskt när Amit upptäcker religionen och blir ultraortodox strax efter att deras andra barn föds...

Spara som favorit
          

Lättfattad genomgång (15:35 min) för mellanstadiet om judendomen, kristendomen och islam. Här berättas om religionernas likheter och skillnader, symboler, heliga platser, matregler, ceremonier, skrifter, högtider och så vidare.

Spara som favorit

Sidor

Annons

Relaterade ämneskategorier

Här finns material som behandlar Israels och Palestinas historia i små och stora drag.

Om religion som fenomen, religionens ursprung och människors religiositet. Religion och religiositet har i alla tider hjälpt människan att tolka,...

Kristendomen är världens största religion och utgår från Jesus från Nasarets liv och lära som återges i Nya testamentet, andra delen i Bibeln.

Islam är en monoteistisk religion som grundades av profeten Muhammed på 600-talet e.Kr. Islam är idag utbredd över hela världen och räknas som...

Bibeln är kristendomens heliga skrift och består av två huvuddelar, gamla och nya testamentet.

Går det att förena vetenskap och religion? Än idag finns en laddad debatt kring evolutionsläran där vetenskap och religion står emot varandra. Men...