Riddare och riddarordnar
Tyska orden var en av de största och mest framgångsrika riddarordnarna under medeltiden. Målning av Johannes Jacob Stier, 1713.

Riddare och riddarordnar

Med riddare menas vanligen den del av adeln som tjänstgjorde som krigare till häst under andra halvan av medeltiden från 1000-talet och framåt.

Det tunga kavalleriets uppkomst

Under antiken utkämpade soldaterna vanligtvis sina strider till fots. Men i samband med att stigbygeln infördes i Europa under 700-talet och sadlarna förbättrades, blev det med tiden allt vanligare att rida på hästar under slagen. Ryttarna kunde nu använda tunga lansar och tyngre rustningar än tidigare, vilket gjorde dem till ett effektivt och fruktat redskap på slagfältet.

Riddarens status

Under medeltiden bestod den europeiska adeln av olika skikt. De som stor överst i hierarkin stärkte ofta sin maktposition genom att skaffa sig beridna krigare som de placerade ut i olika borgar runt om i sitt landområde eller län (se feodalismen). Genom denna nya beridna krigarklass uppstod en ny lågadel som till följd av sin krigstjänst till häst kom att kallas för ”riddare”.

Genom ingifte växte den nya lågadliga riddarklassen så småningom alltmer ihop med högadeln. I takt med det ökade också riddarbegreppets status vilket fick som följd att
även högadelns medlemmar började benämna sig själva som riddare i slutet av medeltiden.

Hur blev man riddare?

En avgörande skillnad mellan riddare och andra ryttarkrigare var att de som skulle bli riddare först var tvungna att bli dubbade till ridderskapet av rikets regent. Dubbningen var en initiationsrit som ibland utfördes vid extra högtidliga tillfällen, som vid ett kungligt bröllop eller en kröning. Med tiden innefattade dubbningen även en kyrklig ceremoni. I det fullt utvecklade riddarväsendet från 1100-talet och framåt kunde detta ske först efter flera års upplärning, till en början som page och därefter som väpnare.

Militärt broderskap med gemensamt hederskodex

Riddarna höjde sig över resten av samhället genom att ha sin egen livsfilosofi. Denna riddarideologi innefattade bland annat tanken att riddarståndet var ett militärt broderskap med eget hederskodex. Riddarens grunddygder skulle vara mod och stridsduglighet, men ridderskapets högsta mål skulle vara att tjäna Gud, beskydda de fattiga och försvara kyrkan.

Tornerspel

Medeltidens tornerspel var en slags krigsövningar där riddare visade upp sin ryttarkonst och vapenskicklighet inför publik med avsikt att nå ära, berömmelse och att vinna pengar. Men ursprungligen var torneringarna träning snarare än underhållning då riddarna var tvungna att öva för att kunna uppträda effektivt på slagfältet. Det dröjde dock inte länge förrän de varierande övningarna utvecklades till en sport. Dessa torneringar blev snabbt populära skådespel för allmänheten. Tävlingarna kunde gå vilt till och dödsolyckor gick inte att undvika.

Hela torneringsformen och dess utveckling var reserverad för adelsmännen. Som deltagare var man därför först tvungen att bevisa sina anor och få sin vapensköld kontrollerad. Icke-adliga var förbjudna att delta i de exklusiva torneringarna. Detta fick som följd att många ofrälse torneringsentusiaster såg till att ordna egna tävlingar där man kopierade de häftiga och fashionabla riddarlekarna.

Korstågen

Under korstågen, fr.o.m. 1096 till slutet av 1200-talet, stred tusentals riddare i Guds tecken nere i det Heliga landet. Efter att ha förbundit sig att strida för den kristna tron mot dess fiender lät riddaren införa ett kors på sin klädnad, därav namnet korsriddare. Det fanns två varianter av korsriddare. De flesta var vanliga världsliga riddare som mest var ute efter sysselsättning, äventyr och ära. Men det fanns också de som valde att tjäna Gud som krigarmunk genom att gå med i någon av de andliga riddarordnarna som fanns vid den här tiden.

De andliga riddarordnarna - medeltidens militära elit

I samband med korstågen och de krig som följde i dess fotspår under 1100- och 1200-talen, grundades flera andliga riddarordnar som hade till uppgift att försvara de kristna och den kristna tron. Medlemskapet i de andliga riddarordnarna var exklusivt (endast tillgängligt för några få) och innebar vid sidan av livet som krigare även ett liv som munk. Dessa krigarmunkar fungerade som de kristna arméernas spjutspets i de många krigen i det Heliga landet.

De andliga riddarordnarna var underställda påven istället för någon kung. Några av riddarordnarna blev berömda redan under sin samtid.

Mest känd är Tempelherreorden som med sin spännande och brokiga historia ofta gestaltats inom både litteratur och film. Tempelherreorden grundades i början av 1100-talet, efter det första korståget. Orden är uppkallad efter Salomons tempel i Jerusalem där den hade sitt första högkvarter. Tempelriddarna följde fasta religiösa regler och hade en strikt militär kodex. Tempelherreordens ursprungliga syfte var att skydda kristna och pilgrimer i det Heliga landet. Men tempelherrarnas uppgifter utökades snart också till mer ”världsliga” verksamhetsområden. Vid sidan av deras militära funktion, byggde de också upp ett handels- och bankimperium med förgreningar i både Mellanöstern och hela Västeuropa. Tempelherreorden blev därmed en av sin tids rikaste och mäktigaste organisationer. Orden var organiserad i tre olika klasser: sergeanter, präster och riddare. Men det var endast riddarna som hade avgett munklöftena och som fick bära den vita manteln med det röda korset.

Tempelherreorden upplöstes i början av 1300-talet efter att den franske kungen, Filip IV, hade vänt sig mot dem i hopp om att kunna lägga belag på ordens rikedom och besittningar.

Några andra kända andliga riddarordnar var Johanniterorden och Tyska orden. Dessa var i stort sett uppbyggda på samma sätt som Tempelherreorden och hade liknande uppgifter.

Johanniterriddare i full stridsmundering. Johanniterorden var en av medeltidens tre största riddarordnar.

Johanniterorden grundades på 1080-talet i Jerusalem för att erbjuda sjukvård åt kristna pilgrimer. Men i samband med det första korståget började de också inrikta sig på att bygga upp ett försvar av starka borgar runt om i det Heliga landet. Johanniterna hade ungefär samma makt och status som tempelherrarna, vilket ledde till att de ofta var rivaler. Efter korstågen flyttades ordens högkvarter till Rhodos, och under 1500-talet till Malta, efter vilket de blev kända som Malteseorden.

Tyska orden var en militär organisation som grundades 1198. Orden hade tyskt ursprung och kom vid sidan av verksamheten i det Heliga landet också att bygga upp en maktbas i Preussen. Efter att de sista korsfararna lämnat Palestina ägnade sig Tyska orden åt att utvidga sina områden i Preussen och Livland (del av nuvarande Baltikum).

Riddartidens slut

Under 1300-talet var korstågens tid förbi. Riddarnas militära betydelse på slagfältet började då också att minska som en följd av nya effektivare vapen (bl.a. långbågen) och ny militär taktik. Istället blev infanteriet återigen det viktigaste vapenslaget. Det tunga kavalleriet spelade fortsättningsvis en mindre roll för stridernas utveckling. Det var först nu, i samband med att nya vapen introducerades på slagfältet, som riddarna började använda helrustning och bepansrade hästar. Rustningarna var emellertid mycket dyra vilket gjorde att riddarrollen blev alltmer exklusiv och högadlig. Riddartiden led därmed mot sitt slut.

Paradoxalt nog var det just under senmedeltiden, när riddarna förlorat sin militära funktion och glans, som heraldik, ceremonier och skaldskap frodades inom riddarväsendet. Det var också först då som tornerspel blev mer vanligt.

Uppgifter och frågor

  1. Vad menas med riddare?
     
  2. Förklara varför tungt utrustade krigare till häst helt plötsligt blev så vanliga på Europas slagfält fr.o.m. 1000-talet och framåt.
     
  3. Förklara vad som menas med att bli dubbad till riddare.
     
  4. Vad innefattade riddarnas hederskodex (deras högsta ideal)?
     
  5. Förklara vad tornerspel är och hur de först uppstod.
     
  6. Vad menas med korsriddare?
     
  7. Vad var de andliga riddarordnarnas främsta uppgift under korstågen?
     
  8. Nämn intressanta fakta om de tre största andliga riddarordnarna: Tempelherreorden, Johanniterorden och Tyska orden.
     
  9. Varför var riddarna inte längre lika viktiga på slagfälten under slutet av medeltiden?


Obs! I avsnitten om medeltida krig och försvar och korstågen finns mer fakta och frågor som berör ämnet.

 

Litteratur:
Bra Böckers Lexicon 2000, del 19, Bokförlaget Bra Böcker, 1997
Knut Helle, Bra Böckers världshistoria, del 5 – Nomadfolk och högkulturer, Bokförlaget Bra Böcker, 1984
Piers Paul Read, Tempelriddarna och korstågen till det heliga landet, Norsteds, 200
4
Den svenska historien (Bonniers lexikon), band 3 – Kyrka och riddarliv, Bonniers, 1994
 

Text: Robert de Vries (red.)
Faktagranskad av: Lin Annerbäck, antikvarie på Stockholms Medeltidsmuseum
 

Läs mer om

Med riddare menas vanligen den del av adeln som tjänstgjorde som krigare till häst under andra halvan av medeltiden från 1000-talet och framåt.

Det tunga kavalleriets uppkomst

Under antiken utkämpade soldaterna vanligtvis sina strider till fots. Men i samband med att stigbygeln infördes i Europa under 700-talet och sadlarna förbättrades, blev det med tiden allt vanligare att rida på hästar under slagen. Ryttarna kunde nu använda tunga lansar och tyngre rustningar än tidigare, vilket gjorde dem

29 oktober 2014

ANNONS

Artiklar om Riddare och riddarordnar

Bo Eriksson
2013-02-24
Kvällen den 18 mars år 1314 fördes tempelherrarnas siste stormästare Jacques av Molay och hans närmste man Godefroid av Charney upp på ett bål som ställts i ordning på en ö i Seine vid Paris....

Webbsidor om Riddare och riddarordnar (36 st)

Sortera efter:
          
Popularitet (1 vote)

Kopieringsunderlag i form av faktablad och arbetsblad (pdf i utskriftsformat, 2 sid) om riddare och tornerspel. Materialet riktar sig till åk 4-6 och är ett smakprov från Tengnäs Läromedel.

          
SO-rummet.se
Popularitet (2 votes)

Kort artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar om medeltidens krigshästar. När riddarna red ut i strid använde de aldrig ston, bara hingstar...

          
Valdoria
Popularitet (3 votes)

Sammanställning av Thomas Svenssons C-uppsats som belyser Tempelherreorden ur olika perspektiv. Här berörs massor av aspekter av tempelherrarnas liv och ordens historia från dess uppkomst omkring 1118-1119 fram till slutet i samband med rättegångsprocessen i början av 1300-talet.

          
Popularitet (7 votes)

Pedagogisk genomgång i form av en Power Point-presentation (8:11 min) där det berättas kortfattat om folkvandringstiden, feodalismen och riddarväsendet.

          
Popularitet (1 vote)

Kort artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar om det svenska frälsets uppkomst (frälset var adelns föregångare). Termen frälse är en sammansättning av orden ”fri” och ”hals”, det vill säga ”med fri hals”. Ursprungligen syftade begreppet sannolikt på bondens frihet i relation till trälens ofrihet, men under äldre medeltid övergick det till att syfta på de fria människor som åtnjöt särskilda förmåner...

          
Popularitet (2 votes)

Tempelherrarna var Europas mäktigaste riddarorden med väldiga jordegendomar och dåtidens slagkraftigaste armé. 1312, för 700 år sedan, skulle dock allt få ett abrubt slut, då tempelherreorden upplöstes och flera av riddarna brändes på bål. Vetenskapsradion Historia frågar hur det kunde komma sig att tempelherrarna föll i onåd, och varför orden än idag fascinerar oss...

          
Popularitet (4 votes)

Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om tempelriddarna. Tempelriddarna kom till som en konsekvens av av Påve Urban II:s maning till korståg. Deras uppgift var från början att skydda pilgrimer på väg till den heliga graven i Jerusalem…

          
Popularitet (1 vote)

Artikel i Wikipedia där du kan läsa om den berömda Johanniterorden, även kallad Malteserorden, och dess anrika historia. Johanniterorden grundades kring 1099 i Jerusalem. De tidiga medlemmarna av orden arbetade med ett hospital, där de skyddade och hjälpte pilgrimer i Palestina och värnade Korsfararstaterna...

          
Visipix.com
Popularitet (1 vote)

Läsarfråga med svar i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar kortfattat om det svenska riddarväsendet under medeltiden. Fanns det verkligen riddare i Sverige under medeltiden? Och om så var fallet: hur många var de, och hur var de utrustade? Deltog de i korstågen?

          
Popularitet (1 vote)

Artikel på SMB:s webbsida där Alex Svensson berättar om korstågen och tempelriddarnas historia. Tempelherreorden var den mest kända av de medeltida riddarordnarna och dess medlemmar deltog i korstågen till det Heliga landet. "Gud vill det!" Så ljöd ropen genom gränderna i franska Clermont. Året var 1095 och påven Urban II hade samlat till kyrkomöte. Vid den här tiden var de flesta européer kristna...

          
Popularitet (2 votes)

Inlägg i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar kortfattat om medeltidens tornerspel. Hur uppkom egentligen de medeltida torneringarna, och varför försvann de? Hur vanliga var de i Sverige?

          
Popularitet (1 vote)

Artikel på Svenska Heraldiska Föreningens hemsida där du kan läsa medeltidens tornerspel. I de tidiga torneringarna deltog alla ryttare utom stormännen. Det var en form av illegala soldattävlingar som var bannlysta av kyrka och förbjudna av kungarna. Ju längre tiden gick, desto populärare och mer tillåtna blev de...

          
Popularitet (1 vote)

Essä i pdf-format (6 sid) där Curth Sjöholm berättar om Tyska orden och deras spännande historia. Vid sidan av Tyska orden, berättas också om andra riddarordnar och om korstågen i allmänhet. Materialet är hämtat från CCRESOR som arrangerar temaresor kring historia och kulturgeografi till centrala och östra Europa.

          
Popularitet (1 vote)

Artikel i Gefle Dagblad där Lennart Ödeen berättar om medeltidens riddare och deras sysslor i fredstid och i krig. Här kan du bland annat läsa om medeltidens häftiga idrottsjippon - tornerspelen.

          
NYPL
Popularitet (1 vote)

Artikel i tidningen Militär Historia där Oskar Sjöström berättar om en av världshistoriens avgörande drabbningar - slaget vid Crécy 1346 under hundraårskriget mellan England och Frankrike. Bataljen skulle visa sig bli slutet för de medeltida riddarnas dominans på slagfältet...

          
Valdoria
Popularitet (3 votes)

Läsarfråga med svar i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar kortfattat om Tempelherreorden. Folk som läst Jan Guillous Arn-böcker ställer ofta frågan om det verkligen har funnits tempelherrar (eller tempelriddare) i Norden. Finns det grund för att tro det?

          
Popularitet (1 vote)

Kort artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om heraldikens historia. Det var i 1100-talets Västeuropa som den heraldiska konsten växte fram...

          
Giorces
Popularitet (1 vote)

På YouTube hittar du massor av filmklipp av varierande längd och kvalité som handlar om medeltidens riddare och tornerspel. Är du intresserad av medeltiden och historia så är YouTube en guldgruva. Om inte annat så kanske du får inspiration till att utforska ämnet vidare. Pröva även att söka med andra sökord eller specificera din sökning om du letar efter något särskilt. Tänk dock på att vara extra källkritisk eftersom filmklippen ibland är personliga och kan ge en vinklad och förenklad bild av ämnet de skildrar.

          
Lvova
Popularitet (1 vote)

På YouTube hittar du massor av filmklipp av varierande längd och kvalité som handlar om Tyska orden och dess historia. Är du intresserad av religion och historia så är YouTube en guldgruva. Om inte annat så kanske du får inspiration till att utforska ämnet vidare. Pröva även att söka med andra sökord eller specificera din sökning om du letar efter något särskilt. Tänk dock på att vara extra källkritisk eftersom filmklippen ibland är personliga och kan ge en vinklad och förenklad bild av ämnet de skildrar.

          
Popularitet (2 votes)

På Johanniterorden i Sveriges hemsida hittar du fakta om den ryktbara Johanniterordens historia från medeltiden fram tills idag.

ANNONS

Prenumerera på innehåll

Om SO-rummet

SO-rummet är en gratis digital lärresurs och Sveriges mest välsorterade länkbibliotek för skolans samhällsorienterade ämnen: historia, religionskunskap, geografi och samhällskunskap.
 
Webbplatsen ger dig snabb och enkel tillgång till ämnestexter och SO-länkar som kan användas i undervisningen och skolarbeten. Länksamlingen hänvisar endast till granskade artiklar och webbsidor på svenska.
 
SO-rummet riktar sig främst till elever och lärare på högstadiet och gymnasiet, men även till högskole- och universitetsstuderande samt alla andra som är intresserade av de fyra SO-ämnena.

Syftet med SO-rummet är att förenkla arbetet i skolan för elever och lärare, dels genom SO-rummets egna faktatexter kring olika ämnen, dels genom att samla merparten av alla bra och fria SO-resurser som finns utspridda på Internet på ett och samma ställe. Målet med sajten är skapa inspiration, öka intresset och öka kunskaperna inom SO-ämnena.

Läs om vilka som står bakom webbplatsen >>

Hur man använder SO-rummet

Webbplatsen innehåller massor med material och nästan sextusen länkar som är fördelade efter olika teman i hundratals kategorier, allt inom ramarna för de fyra SO-ämnena: historia, religionskunskap, geografi och samhällskunskap.
 
Om du behöver hjälp med att hitta material eller orientera dig på webbplatsen så kan du läsa om hur man hittar på SO-rummet. Här finns all hjälp du behöver samt beskrivningar av webbplatsens funktioner och uppbyggnad.

 

Användning av material

För bildmaterialet på SO-rummet gäller i allmänhet olika typer av licenser. Många av bilderna är upphovsrättsskyddade medan andra har Creative Commons-licenser eller andra liknande licenser. Några av bilderna är helt fria att använda. Om du vill bruka en bild i eget syfte, så måste du själv ta reda på om bilden är fri att använda eller vilka villkor som gäller. Detta gör du genom att klicka på bildlänken som finns under de flesta bilderna. Om en bildlänk saknas är bilden i regel upphovsrättsskyddad och kan inte användas utanför SO-rummet.

SO-rummet ansvarar inte för andras användning av webbplatsens material. Om du är upphovsrättsinnehavare och anser att SO-rummets användning av ditt material bryter mot upphovsrätten och bör plockas bort, så är du välkommen att meddela oss så att vi kan ta bort materialet.

Vi vill gärna att SO-rummet används som kunskapskälla, till exempel av elever och lärare i skolundervisningen. Det är därför fritt fram att använda webbplatsen som grund eller underlag för skolarbete. SO-rummets texter* får skrivas ut och användas i skolan och för privat bruk, men uppge alltid källa! Det måste framgå tydligt vem som skrivit texten och varifrån materialet kommer (inkl. länk/ar). Vi tycker så klart att det är kul om texterna kommer till så stor användning som möjligt så länge nyttjandet inte missbrukas. Kontakta oss om du har frågor.

*För användning av texterna i avsnitten om Världens länder (hi, ge och sh) hänvisar vi till Landguiden som drivs av Utrikespolitiska institutet.