L
Kategori

Man räknar med att ungefär en tredjedel av Europas befolkning dog i digerdöden vid mitten av 1300-talet. Målning av Josse Lieferinxe, ca 1497.

Digerdöden

Digerdöden, svarta döden eller stora döden som sjukdomen också kallas, är den värsta av alla pestpandemier som drabbat mänskligheten genom historien, och en av de värsta farsoter som någonsin drabbat Europa.

Digerdödens spridning

Vid mitten av 1300-talet spreds den dödliga lung- och böldpesten från Svarta havet till Europa där den snabbt bredde ut sig över kontinenten.

En bidragande orsak till digerdödens omfattning var att folk ofta själva tog med sig smittan när de flydde från sin pestdrabbade hembygd.

Digerdöden, svarta döden eller stora döden som sjukdomen också kallas, är den värsta av alla pestpandemier som drabbat mänskligheten genom historien, och en av de värsta farsoter som någonsin drabbat Europa.

Digerdödens spridning

Vid mitten av 1300-talet spreds den dödliga lung- och böldpesten från Svarta havet till Europa där den snabbt bredde ut sig över kontinenten.

En bidragande orsak till digerdödens omfattning var att folk ofta själva tog med sig smittan när de flydde från sin pestdrabbade hembygd.

ANNONS

ANNONS

Sjukdomen spreds främst genom loppor som fick i sig pestbakterien då de sög blod från råttor och efter hand även från människor som smittats. Pesten fördes därefter vidare när lopporna bytte värddjur.

Inkubationstiden (tiden från smittotillfället tills sjukdomen bryter ut) för en människa som smittats av böldpest var upp till en månad (Läkartidningen). Den långa inkubationstiden gjorde att digerdöden kunde spridas över stora områden - en människa kunde färdas långt på en månad även under medeltiden.

En skoningslös sjukdom

Det fanns tre typer av pest - böldpest, lungpest och blodpest. Alla tre typerna orsakades av pestbakterien Yersinia pestis. Vilken typ av pest den olycksdrabbade utvecklade berodde på hur personen smittades. De som blev bitna av pestsmittade loppor utvecklade den vanligaste typen av pest - böldpest. Dödligheten för böldpest var omkring 70 procent. Gick det riktigt illa kunde pestbakterierna få fäste i lungorna och orsaka lungpest. Då var chansen att överleva obefintlig. Samma gällde om pesten fick fäste i blodkärlen och orsakade blodpest, vilket resulterade i allmän blodförgiftning och en snabb död.

Gemensamt för alla former av pest var att insjuknandet efter inkubationstiden skedde mycket hastigt. Efter några dagar av oerhörda plågor inträdde vanligen döden.

Man räknar med att ungefär en tredjedel (minst 15 miljoner) av Europas befolkning dog av digerdöden vid mitten av 1300-talet. Vissa platser drabbades så hårt att de lämnades helt öde. Men det fanns också avlägsna bygder som klarade sig helt från pesten.

Pesten kallades också "den svarta döden" eftersom offrens kroppar ibland fylldes av svarta bölder. Fullt friska personer drabbades och avled efter ett par dagars svårt lidande.

Läkarna var helt maktlösa inför pesten. Oftast försökte de dra ut ”giftet” ur kroppen med hjälp av åderlåtning, laxermedel och kräkmedel. Bölderna stacks hål på eller täcktes med varma omslag. Trots dessa åtgärder dog patienterna.

Nästan alla människor vid den här tiden måste ha upplevt pestens verkningar på nära håll. Nästan alla måste ha sett släktingar eller bekanta dö i denna plågsamma sjukdom.

ANNONS

ANNONS

Apokalypsens fyra ryttare rider fram över himlavalvet. Så kan medeltidens starkt troende människor ha uppfattat det när digerdöden 1347 kom till Europa. Målning gjord av Arnold Böcklin (1827-1901).

Syndabockar

Åtskilliga människor trodde att digerdöden var ett straff som Gud sänt människorna för att de hade syndat. På många ställen utpekades istället judarna som syndabockar. Stora judeförföljelser ägde därför rum i flera länder där tusentals judar mördades för att dämpa folkets skräck för smittan.

Digerdödens följder

Digerdöden och befolkningsminskningen var en chock för dåtidens människor. Många byar låg öde och folktomma där pesten hade dragit fram. Det blev därför brist på arbetskraft, vilket dock gynnade de överlevande bland bönderna och andra arbetare eftersom lönerna steg. Godsägarna fick det å andra sidan sämre eftersom de inte kunde anställa lika många som tidigare.Den kraftigt reducerade befolkningen i kombination med de högre lönerna medförde att jordbruket minskade samtidigt som matpriserna ökade. Europa drabbades därför av en långvarig jordbrukskris under den senare delen av medeltiden.Efter digerdöden följde ytterligare några pestpandemier och det dröjde ända in på 1500-talet innan Västeuropa nådde upp till samma folkmängd som på 1340-talet, strax innan digerdöden.
 

Digerdöden i Sverige

Digerdöden är från och med 1500-talet en svensk benämning på den pestpandemi som kom till Europa från Centralasien 1348 och via Norge nådde Sverige hösten 1349.

I ett kungligt brev, daterat i Lödöse i oktober 1349, bestämde kung Magnus Eriksson särskilda bot- och bönedagar för att hejda den farsot "som förött mesta delen av det folk som var i de land som västanvart liggande äro".

Digerdöden rasade i Sverige under 1350, och på grundval av rena gissningar har befolkningsminskningen angivits till en tredjedel.

Arkeologiskt är det emellertid svårt att urskilja några spår efter ett plötsligt demografiskt (befolkningsmässigt) ras. En allmän befolkningsminskning bör ha inletts redan tidigare under 1300-talet. Några få samtida källor antyder visserligen en fruktansvärd katastrof vid denna tid: 466 av 500 präster i Västergötland ska ha dött (enligt hörsägen), 30 franciskanbröder i Visby registrerades 1350 som döda (jämfört med tre året innan), fattig-tiondet (en skatt till kyrkan) i Hälsingland avskaffades 1395 med motiveringen att inga fattiga fanns kvar "efter den stora pesten". Dessa uppgifter är dock osäkra. Det är också svårt att tro att farsoten - som återkom flera gånger under 1400-talet - kan ha gått lika hårt fram i det glesbefolkade Norden som i städerna på kontinenten.

Ute i Europa beskylldes judarna för att ligga bakom pestens härjningar. Liknande förklaringar sökte man också i Sverige, även om inga judar bodde här under medeltiden. I ett brev från Visbys borgmästare och råd till staden Rostock 1350 uppges att man straffat flera "illgärningsmän" sedan en av dem bekänt att han förgiftat brunnarna.
 

Användbara begrepp

Epidemi: Ett utbrott av något, vanligen sjukdomar, som snabbt sprider sig mellan människor.

Pandemi: En epidemi som får spridning över stora delar av världen och drabbar väldigt många människor. Digerdöden var en pandemi.

Pest: En allvarlig bakterieinfektion med snabbt förlopp som kan vara dödlig. Omedelbar vård krävs (idag finns botemedel). Bakterien finns på djur i hela världen och överförs oftast till människor via loppor. Risken för pest är störst i områden med dåliga sanitära förhållanden, trångboddhet och en stor population av gnagare (råttor etc). Det finns tre former av pest: böldpest, blodpest och lungpest.

Syndabock: När en person ges skulden för något som hon eller han inte är skyldig till. Att "leta syndabockar" innebär att man försöker peka ut enskilda som skyldiga till händelser där egentligen ingen eller många andra är skyldiga.
 

ANNONS

ANNONS

Lätta fakta om digerdöden

Visste du att:

  • Själva ordet ”digerdöden” användes inte under 1300-talet. Då talade man om den Stora döden eller Stora pesten. ”Digerdöden” kommer från fornsvenskans ”digher” som betyder just stor.
     
  • Digerdöden orsakades av en bakterie som spreds av loppor, som bland annat levde i pälsen på råttor. Människorna fick sjukdomen genom loppbett eller genom kontakt med sjuka personers utsöndringar. Idag vet man att inte mindre än 250 olika djurarter, främst gnagare, kan överföra smittan.
     
  • På 1300-talet ansåg man att pesten var Guds straff för människans synder. Heliga Birgitta kom med den vanligaste förklaringen som framfördes under medeltiden. Hon hade fått reda på orsaken i en uppenbarelse och det var ”Guds vrede över människornas synder”.
     
  • Digerdöden kom troligen från Kina, där den först iakttogs år 1334 och med hjälp av karavaner spreds den till halvön Krim vid Svarta havet. Därifrån fördes den vidare med fartyg till Medelhavets kuster och vidare fram genom Europa.
     
  • År 1349 kom digerdöden till Norden när råttor eller människor från ett fartyg förde smittan iland i den norska staden Bergen. Därifrån spred sig epidemin till vårt land.
     
  • Det verkar som att Sverige klarade sig relativt lindrigt undan digerdöden, men det finns inga siffror över antalet omkomna. Förmodligen klarade sig Finland och Island också bra. Norge drabbades däremot extra hårt. Mellan 40 och 60 procent av Norges befolkning beräknas ha dött under det ödesdigra året 1349 då pesten kom.
     
  • Vissa områden i Sverige klarade sig nästan helt från digerdöden: Bergslagen, södra Dalarna samt stora delar av Norrland. När det gäller Bergslagen, tror forskarna att det var svavelröken från de många gruvorna som stoppade råttorna och i Norrland var det kylan.
     
  • Efter 1300-talets pestutbrott återkom pesten gång på gång, men i mindre omfattning. År 1665 bröt den ut i England där 100 000 människor dog. Sista gången pesten slog till i Sverige var 1710 då nästan hälften av Stockholms befolkning dog innan epidemin spred sig vidare in i landet för att till sist ebba ut 1713. Senare under 1700-talet försvann pesten från Europa, men på andra ställen i världen levde den kvar.
     

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Nämn några andra namn som digerdöden är känd som.
     
  2. Nämn några sätt som digerdöden spreds geografiskt (över landområden).
     
  3. Hur smittade digerdöden?
     
  4. Vad trodde folk att digerdöden berodde på? Vad skyllde folk på?
     
  5. Efter att digerdöden dragit fram och skördat sina offer, drabbades Europa av en långvarig jordbrukskris. Vad berodde jordbrukskrisen på och hur tror du att folk påverkades av den?
     
  6. Nämn ytterligare några fakta om digerdöden som du vill lära dig.

Ta reda på:

  1. Hur såg en pestdoktor ut? Varför bär han en mask med en lång strut som näsa?
     
  2. Finns pest kvar som sjukdom i världen än idag?

Diskutera:

  1. Finns det pandemier i modern tid som påminner om digerdöden?
     
  2. Tänk dig att en ny "obotlig" sjukdom - lika dödlig som digerdöden - slår till mot Europa och resten av världen. Hur skulle samhället påverkas? Hur skulle folket påverkas? Skulle det bli kaos? Skulle vi leta efter syndabockar?
     

 

Litteratur:
Kåre Lunden, Bra Böckers världshistoria, del 6 – Europa i kris, Bokförlaget Bra Böcker, 1984
Samuel K Cohn Jr, The Black Death Transformed, Oxford University Press, 2003
Berndt Tallerud, Fakta om digerdöden, Almqvist & Wiksell, 1987
Artikel i Läkartidningen 2018-04-02


FÖRFATTARE

Text: Robert de Vries (red.) Faktarutan "Digerdöden i Sverige" är skriven av: Gunnar Åselius, professor i militärhistoria vid Försvarshögskolan.
Lätta fakta är skrivet av: Carsten Ryytty, historielärare och författare, känd för att göra historia roligt.
Faktagranskad av: Lin Annerbäck, antikvarie på Stockholms Medeltidsmuseum
 

Läs mer om

Kartor

Sidan uppdaterad: 12 mars 2024
Ursprungligen publicerad: 3 oktober 2010

ANNONS

ANNONS

Artiklar om Digerdöden

L

Döden kom genom luften

av: Magnus Västerbro
2023-03-12

När pestsmittan började spridas till Europa vid mitten av 1300-­talet hade sjukdomen redan funnits länge i Asien. Där bar gnagare som råttor och sorkar på pestbakterien. Ibland smittades en män­niska, och då bröt en pestepidemi ut. Det var det som hände på 1340­-talet, när Gyllene horden härjade på Asiens slätter...

+ Läs mer

L

När digerdöden drabbade Sverige

av: Herman Lindqvist
2019-10-02

Innan pesten kom, kom ryktet och skräcken som övergick i panik. De som kunde satte sig i säkerhet på annan ort. Svenskarna var varnade. Det fanns gott om omen och tecken i skyn för dem som kunde tolka dem. De andra behövde bara lyssna på flyktingarna från drabbade städer...

+ Läs mer

L

Pesten - den värsta farsoten i mänsklighetens historia

av: Magnus Västerbro och Nina Västerbro
2017-09-02

Digerdöden drog genom Europa på 1300­-talet och utplånade nästan hälften av alla som levde då. Det är kan­ske den mest välkända av alla de stora farsoter som drabbat mänsk­ligheten...

+ Läs mer

M

Judeförföljelser under medeltiden

av: Carsten Ryytty
2014-02-14

Förföljelser av judar har pågått i flera tusen år ända sedan romarrikets dagar. Men det var först under medeltiden, i samband med den kristna kyrkans dominans i Europa som förföljelserna av judar blev mer omfattande och metodisk...

+ Läs mer

Länkar om Digerdöden

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

Relaterade ämneskategorier

Hi

Medeltiden

Medeltiden (500-1500) var en händelserik period då en europeisk kultur framträdde med kristendomen som enande faktor.

Hi

Medeltidens huvudlinjer

Medeltidens huvuddrag i form av utmärkande tidstypiska företeelser och viktiga händelser (500-1500).

Hi

Livet på landet och i staden på medeltiden

Vardagsliv och andra företeelser i det medeltida samhället (500-1500).

Hi

Historia om läkekonst och sjukdomar

Läkekonstens historia innefattar historia om medicin, sjukvård och sjukdomar. I det här avsnittet berörs...

Hi

Sverige och Norden på medeltiden

Nordens medeltid (1050-1520) räknas senare än i övriga Europa eftersom det tog lång tid för det som utmärker medeltiden...

Relaterade taggar

Hi
Jordglob

Pandemier

Ända sedan forntiden och antiken har mänskligheten drabbats av farsoter som ibland utplånat stora...

Hi
Pest

Pest

Pest är en infektionssjukdom som vid upprepade tillfällen under historiens gång lett till stora...

Hi
Agrarkrisen

Agrarkrisen (jordbrukskrisen)

Agrarkrisen (medeltidens stora jordbrukskris) var den nedgång som drabbade det europeiska...

Hi
Antisemitism

Antisemitism

Med antisemitism menar man vanligen en antijudisk inställning. Det språk judarna under hela sin...