Digerdöden
Man räknar med att ungefär en tredjedel av Europas befolkning dog i digerdöden vid mitten av 1300-talet. Målning av Josse Lieferinxe, ca 1497.

Digerdöden

Digerdöden, svarta döden eller stora döden som sjukdomen också kallas, var den värsta kända pestepidemin i världshistorien och är en av de värsta farsoter som drabbat Europa.

Digerdödens spridning

Vid mitten av 1300-talet spreds den dödliga lung- och böldpesten från Svarta havet till Europa där den snabbt bredde ut sig över kontinenten. En bidragande orsak till digerdödens omfattning var att folk ofta själva tog med sig smittan när de flydde från sin pestdabbade hembyggd. Sjukdomen spreds främst genom loppor som fick i sig pestbakterien då de sög blod från råttor och efter hand även från människor som smittats. Pesten fördes därefter vidare när lopporna bytte värddjur.

En skoningslös sjukdom

Det fanns olika typer av pest men gemensamt var att insjuknandet skedde mycket hastigt. Efter några dagar av oerhörda plågor inträdde vanligen döden. Läkarna hade inga botemedel och dödligheten var mycket stor.

Visipix.com

Apokalypsens fyra ryttare rider fram över himlavalvet. Så kan medeltidens starkt troende människor ha uppfattat det när digerdöden 1347 kom till Europa. Målning gjord av Arnold Böcklin (1827-1901).

Man räknar med att ungefär en tredjedel (minst 15 miljoner) av Europas befolkning dog av digerdöden vid mitten av 1300-talet. Vissa platser drabbades så hårt att de lämnades helt öde. Men det fanns också avlägsna bygder som klarade sig helt från pestepidemin.

Pesten kallades också "den svarta döden" eftersom offrens kroppar fylldes av svarta bölder. Fullt friska personer drabbades och avled efter ett par dagars svårt lidande. Nästan alla människor vid den här tiden måste ha upplevt pestens verkningar på nära håll. Nästan alla måste ha sett släktingar eller bekanta dö i denna plågsamma sjukdom.

Syndabockar

Åtskilliga människor trodde att digerdöden var ett straff som Gud sänt människorna för att de hade syndat. På många ställen utpekades istället judarna som syndabockar. Stora judeförföljelser ägde därför rum i flera länder där tusentals judar mördades för att dämpa folkets skräck för smittan.

Digerdödens följder

Digerdöden och befolkningsminskningen var en chock för dåtidens människor. Många byar låg öde och folktomma där pesten hade dragit fram. Det blev därför brist på arbetskraft, vilket dock gynnade de överlevande eftersom lönerna steg. Godsägarna fick det å andra sidan sämre eftersom de inte kunde anställa lika många som tidigare. Den kraftigt reducerade befolkningen i kombination med de högre lönerna medförde att jordbruket minskade samtidigt som matpriserna ökade. Europa drabbades därför av en långvarig jordbrukskris under den senare delen av medeltiden.

Efter digerdöden följde ytterligare några pestepidemier och det dröjde ända in på 1500-talet innan Västeuropa nådde upp till samma folkmängd som på 1340-talet, strax innan digerdöden.

Lätta fakta om digerdöden

Visste du att:

  • Själva ordet ”digerdöden” användes inte under 1300-talet. Då talade man om den Stora döden eller Stora pesten. ”Digerdöden” kommer från fornsvenskans ”digher” som betyder just stor.
  • Digerdöden orsakades av en bakterie som spreds av loppor, som levde i pälsen på råttor. Människorna fick sjukdomen genom loppbett eller genom kontakt med sjuka personers utsöndringar. Idag vet man att inte mindre än 250 olika djurarter, främst gnagare, kan överföra smittan. På medeltiden var det framför allt svartråttan som spred bakterien. Loppan angriper vanligtvis inte människor men kan göra det om råttan dött och blivit kall. Då söker sig loppan till närmaste varma kropp i närheten och då drabbas människan.
  • På 1300-talet ansåg man att pesten var Guds straff för människans synder. Heliga Birgitta kom med den vanligaste förklaringen som framfördes under medeltiden. Hon hade fått reda på orsaken i en uppenbarelse och det var ”Guds vrede över människornas synder”.
  • Läkarna var helt maktlösa inför pesten. Oftast försökte de dra ut ”giftet” ur kroppen med hjälp av åderlåtning, laxermedel och kräkmedel. Bölderna stacks hål på eller täcktes med varma omslag. Trots dessa åtgärder dog patienterna.
  • Digerdöden kom troligen från Kina, där den först iakttogs år 1334 och med hjälp av karavaner spreds den till halvön Krim vid Svarta havet. Därifrån fördes den vidare med fartyg till Medelhavets kuster och vidare fram genom Europa.
  • År 1349 kom digerdöden till Norden när råttor från ett fartyg förde smittan iland i den norska staden Bergen. Därifrån spred sig epidemin till vårt land.
  • Det verkar som att Sverige klarade sig relativt lindrigt undan digerdöden, men det finns inga siffror över antalet omkomna. Förmodligen klarade sig Finland och Island också bra. Norge drabbades däremot extra hårt. Mellan 40 och 60 procent av Norges befolkning beräknas ha dött under det ödesdigra året 1349 då pesten kom.
  • Vissa områden i Sverige klarade sig nästan helt från digerdöden: Bergslagen, södra Dalarna samt stora delar av Norrland. När det gäller Bergslagen, tror forskarna att det var svavelröken från de många gruvorna som stoppade råttorna och i Norrland var det kylan.
  • Efter 1300-talets pestutbrott återkom pesten gång på gång, men i mindre omfattning. År 1665 bröt den ut i Storbritannien där 100 000 människor dog. Under 1700-talet ebbade den ut i Europa, men på andra ställen i världen försvann den inte.

Uppgifter och frågor

  1. Nämn några andra namn som digerdöden är känd som.
     
  2. Nämn några sätt som digerdöden spreds geografiskt (över landområden).
     
  3. Hur smittade digerdöden?
     
  4. Vad trodde folk att digerdöden berodde på? Vad skyllde folk på?
     
  5. Efter att digerdöden dragit fram och skördat sina offer, drabbades Europa av en långvarig jordbrukskris. Vad berodde jordbrukskrisen på och hur tror du att folk påverkades av den?
     
  6. Nämn ytterligare några fakta om digerdöden som du vill lära dig.

 

Litteratur:
Kåre Lunden, Bra Böckers världshistoria, del 6 – Europa i kris, Bokförlaget Bra Böcker, 1984
Berndt Tallerud, Fakta om digerdöden, Almqvist & Wiksell, 1987
 

Text: Robert de Vries (red.)
Faktagranskad av: Lin Annerbäck, antikvarie på Stockholms Medeltidsmuseum
Lätta fakta är skrivet av Carsten Ryytty, historielärare och författare, känd för att göra historia roligt. Fler fascinerande historiska fakta hittar du i hans bok Historiens underbara värld.
 

Läs mer om

Kartor

Digerdöden, svarta döden eller stora döden som sjukdomen också kallas, var den värsta kända pestepidemin i världshistorien och är en av de värsta farsoter som drabbat Europa.

Digerdödens spridning

Vid mitten av 1300-talet spreds den dödliga lung- och böldpesten från Svarta havet till Europa där den snabbt bredde ut sig över kontinenten. En bidragande orsak till digerdödens omfattning var att folk ofta själva tog med sig smittan när de flydde från sin pestdabbade hembyggd. Sjukdomen spreds främst genom loppor som

01 november 2014

ANNONS

Webbsidor om Digerdöden (19 st)

Sortera efter:
          
Popularitet (2 votes)

Kort artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison bl.a. berättar om digerdödens härjningar i den folktäta staden Kairo.

          
SO-rummet.se
Popularitet (1 vote)

Kort artikel i tidningen SvD:s historieblogg där du får lära dig mer om hur pesten spreds mellan människor.

          
Popularitet (2 votes)

Artikel i tidningen Forskning och Framsteg där Dick Harrison berättar om digerdöden. Länge har man inom forskarvärlden hållit sig med rätt låga skattningar av antalet offer för digerdöden. Men nu skrivs talen upp...

          
Popularitet (3 votes)

Grundskoleboken är en webbsida som riktar sig till elever på högstadiet. I det här avsnittet kan du läsa kortfattat om digerdödens förlopp och följder. Webbsidan drivs av SO-läraren och IT-pedagogen Ingemar Wiklund.

Medicin och sjukvård | Pandemier | Pest | Digerdöden
          
Popularitet (3 votes)

Avsnitt i pdf-format (9 sid) ur bokenserien Det svenska jordbrukets historia där du kan läsa om digerdöden och dess följder. OBS! Vid den här länken hittar du andra avsnitt som handlar om jordbruket under medeltiden. Bakom materialet står Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien som har skannat alla fem volymerna ur Det svenska jordbrukets historia (som publicerades 1998–2001) och gjort dom tillgänglig som pdf-filer.

          
Popularitet (3 votes)

Artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar kortfattat om en judeförföljelse i samband med digerdödens härjningar i Europa 1348-1349. Ett tidigt centrum för de antisemitiska utbrotten var Solothurn i nuvarande Schweiz. Alla judar på orten brändes efter rykten om att de skulle ha förgiftat brunnar och vattendrag...

          
Popularitet (2 votes)

Avsnitt på Joakim Wendells hemsida Historia 2 där du kan läsa om jordbrukskrisen och digerdöden som drabbade "den gamla världen" under 1300-talet. Pesten i kombination med jordbrukskrisen ledde till omfattande förödelse för befolkningen. Olika regioner drabbades olika hårt: i genomsnitt dog en tredjedel av befolkningen...

          
MCS@flickr
Popularitet (2 votes)

På Hans Högmans hemsida kan du läsa om sjukdomar och sjukvård förr. Här berättas bland annat om några historiens värsta farsoter: pesten, smittkoppor, kolera, tuberkulos och spanska sjukan.

          
Popularitet (1 vote)

Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om digerdöden och jordbrukskrisen i Sverige under senmedeltiden. Det var en tid då digerdöden svepte över landet och hela byar tömdes på sin befolkning. Det skulle dröja hundra år innan jordbruket återhämtade sig…

          
Salvadorjo
Popularitet (3 votes)

På YouTube hittar du massor av filmklipp av varierande längd och kvalité som handlar om digerdöden. Är du intresserad av historia så är sidan en guldgruva. Om inte annat så kanske du får inspiration till att utforska ämnet vidare. Pröva även att specificera din sökning om du letar efter något särskilt. Tänk dock på att vara extra källkritisk eftersom filmklippen ibland är personliga och kan ge en vinklad och förenklad bild av historien de skildrar.

          
Popularitet (1 vote)

Artikel i SvD som behandlar pestens härjningar i Europa vilket var en katastrof vars omfattning ännu inte överträffats. I Sverige drabbades landsbygden hårt och många gårdar lades helt öde. När återhämtningen började fanns därför resurser för de överlevande…

          
Popularitet (3 votes)

Historiska museets faktasida om digerdöden. Digerdöden, svarta döden, eller den stora döden, var en epidemisk sjukdom under medeltiden. De flesta forskare anser att digerdöden var ett utbrott av pest. Från år 1340 till 1740 härjade pesten i Europa i olika omgångar…

          
Popularitet (2 votes)

På Kalmar läns museums innehållsrika webbsida kan du bland annat läsa om digerdöden. Under tidig medeltid uppodlades nya områden i skogsbygden. Ny mark bröts, nya gårdar anlades. Denna expansion fortsatte ända till de hemska åren 1349 och 1350. Då drabbades Norden av den största katastrofen under hela medeltiden...

          
Popularitet (1 vote)

Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om digerdöden. ”Ve oss, ve oss! Sorg överallt, överallt fasa! Husen står tomma, städerna öde, åkrarna oskötta, vägarna täckta med lik. Överallt en fasansfull ödslighet. Skulle du tro detta, du som lever långt senare?

          
Rama
Popularitet (1 vote)

Tacitus.nu är en webbsida där du kan läsa om Sveriges och Europas politiska historia. Här berättas bland annat om digerdöden. Digerdöden dök upp i kristenheten första gången i det belägrade Kaffa år 1347. Drygt två år senare hade den passerat Italien, Frankrike, England och tagit sig in i de skandinaviska länderna…

          
Ecemaml
Popularitet (2 votes)

På Birgittastiftelsens hemsida hittar du en faktaartikel om digerdöden. På hösten 1347 anlände två skepp som hade avseglat från Krim till staden Messina på Sicilien. Ombord fanns döda och döende människor. Med sig förde de en bakterie som orsakade ond bråd död. Den fruktansvärda pestepidemin digerdöden hade kommit till Europa…

          
Popularitet (1 vote)

På Komvux Gotlands hemsida hittar du lite fakta om digerdöden. Digerdöden (digher - stor) är det svenska namnet på de typer av pest som drabbar Europa vid mitten av 1300-talet och som sedan återkommer med jämna mellanrum under kommande århundraden…

          
Rama
Popularitet (4 votes)

Artikel i Wikipedia som handlar om digerdöden. Själva ordet digerdöden är inte det ursprungliga namnet på 1300-talets katastrof. Den samtida beteckning på farsoten var "stora döden" eller "stora pesten Digerdöden betyder egentligen samma sak, ordet kommer från fornsvenskans digher som betyder just stor…

          
Popularitet (2 votes)

På Terra Scaniaes trevliga webbsida berättas bland annat om pesten. De nya handelsvägarna under medeltiden spred inte bara kryddor, siden och andra varor från Asien till Europa. I mitten av 1300-talet kom den dödliga pesten till Europa…

ANNONS

Prenumerera på innehåll

Om SO-rummet

SO-rummet är en gratis digital lärresurs och Sveriges mest välsorterade länkbibliotek för skolans samhällsorienterade ämnen: historia, religionskunskap, geografi och samhällskunskap.
 
Webbplatsen ger dig snabb och enkel tillgång till ämnestexter och SO-länkar som kan användas i undervisningen och skolarbeten. Länksamlingen hänvisar endast till granskade artiklar och webbsidor på svenska.
 
SO-rummet riktar sig främst till elever och lärare på högstadiet och gymnasiet, men även till högskole- och universitetsstuderande samt alla andra som är intresserade av de fyra SO-ämnena.

Syftet med SO-rummet är att förenkla arbetet i skolan för elever och lärare, dels genom SO-rummets egna faktatexter kring olika ämnen, dels genom att samla merparten av alla bra och fria SO-resurser som finns utspridda på Internet på ett och samma ställe. Målet med sajten är skapa inspiration, öka intresset och öka kunskaperna inom SO-ämnena.

Läs om vilka som står bakom webbplatsen >>

Hur man använder SO-rummet

Webbplatsen innehåller massor med material och nästan sextusen länkar som är fördelade efter olika teman i hundratals kategorier, allt inom ramarna för de fyra SO-ämnena: historia, religionskunskap, geografi och samhällskunskap.
 
Om du behöver hjälp med att hitta material eller orientera dig på webbplatsen så kan du läsa om hur man hittar på SO-rummet. Här finns all hjälp du behöver samt beskrivningar av webbplatsens funktioner och uppbyggnad.

 

Användning av material

För bildmaterialet på SO-rummet gäller i allmänhet olika typer av licenser. Många av bilderna är upphovsrättsskyddade medan andra har Creative Commons-licenser eller andra liknande licenser. Några av bilderna är helt fria att använda. Om du vill bruka en bild i eget syfte, så måste du själv ta reda på om bilden är fri att använda eller vilka villkor som gäller. Detta gör du genom att klicka på bildlänken som finns under de flesta bilderna. Om en bildlänk saknas är bilden i regel upphovsrättsskyddad och kan inte användas utanför SO-rummet.

SO-rummet ansvarar inte för andras användning av webbplatsens material. Om du är upphovsrättsinnehavare och anser att SO-rummets användning av ditt material bryter mot upphovsrätten och bör plockas bort, så är du välkommen att meddela oss så att vi kan ta bort materialet.

Vi vill gärna att SO-rummet används som kunskapskälla, till exempel av elever och lärare i skolundervisningen. Det är därför fritt fram att använda webbplatsen som grund eller underlag för skolarbete. SO-rummets texter* får skrivas ut och användas i skolan och för privat bruk, men uppge alltid källa! Det måste framgå tydligt vem som skrivit texten och varifrån materialet kommer (inkl. länk/ar). Vi tycker så klart att det är kul om texterna kommer till så stor användning som möjligt så länge nyttjandet inte missbrukas. Kontakta oss om du har frågor.

*För användning av texterna i avsnitten om Världens länder (hi, ge och sh) hänvisar vi till Landguiden som drivs av Utrikespolitiska institutet.