Många länder tillämpar fortfarande dödsstraff som lagens strängaste straff. Skulle du vilja återinföra dödsstraff i svensk lagstiftning?
M

Dödsstraff

Ska grova brottslingar få en chans att bättra sig? Kan dödsstraff avskräcka och förhindra brott? Har vi rätt att döda i rättvisans namn?

Dödsstraffet – nu och då

Den 23 november 1910 fördes Johan Alfred Andersson-Ander in på Långholmens fängelsegård. Där stod giljotinen och väntade på honom. Han var dömd till döden för rånmord. Nu skulle straffet verkställas. Han tittade på giljotinens vassa egg, vände sig mot bödeln och frågade om han kunde få säga några sista ord. ”Nej”, svarade bödeln. Johan Alfred Andersson-Ander trycktes ner på svängbrädan. Yxan släpptes ner.

I Sverige – precis som i de flesta andra länder – var dödsstraffet länge en självklar del av rättskipningen. Under medeltiden straffades stöld och mord med döden. Flera brutala avrättningsmetoder användes. Vid så kallad rådbråkning slogs fångens armar och ben sönder. Kroppen fästes sedan på ett hjul som restes på en påle, där fången fick hänga tills han dog. Efter medeltiden var hängning eller halshuggning vanliga avrättningsmetoder. Avrättningarna var offentliga och människor samlades för att titta på när bödeln släckte människoliv.

När det moderna samhället växte fram började statens rätt att döda sina medborgare ifrågasättas allt oftare. I mitten av 1800-talet debatterades dödsstraffet livligt i Sverige och i slutet av av seklet blev avrättningar allt ovanligare. Johan Alfred Andersson-Ander var den siste personen som avrättades och 1921 avskaffades dödsstraffet i fredstid och 1972 även i samband med krig (läs mer om brott och straff förr).

Värt att veta

Den sista avrättningen i Sverige ägde rum 1910, och 1921 avskaffades dödsstraffet i fredstid. Dödsstraffet i krigstid avskaffades 1972.

Sverige är inte på något sätt unikt. Under 1900-talet har flera länder slutat att avrätta människor. 140 länder har numera avskaffat dödsstraffet eller slutat att använda det. Av dessa har 97 länder tagit bort det helt, åtta har avskaffat det i fredstid och i 35 länder finns det kvar men används inte i praktiken. 58 länder har kvar dödsstraffet, men det är ett fåtal länder som står för de flesta avrättningarna.

Amnesty International är en global människorättsorganisation som på olika sätt arbetar för att dödsstraffet ska avskaffas överallt. En viktig del i arbetet är att samla in information om avrättningar och dödsdomar. Under 2011 genomfördes avrättningar i 20 länder. De fem länder som avrättade flest personer var:

  • Kina (tusentals personer)
  • Iran (minst 360 personer)
  • Saudiarabien (minst 82 personer)
  • Irak (minst 68 personer)
  • USA (43 personer)

Det är avrättningar som Amnesty känner till. I flera länder är statistiken hemlig och det faktiska antalet är högre.

Olika avrättningsmetoder används runt om i världen. I Saudiarabien genomförs avrättningar med halshuggning. I Kina var det länge vanligt med nackskott, men nu avrättas allt fler med hjälp av dödliga injektioner. Även i USA används ofta dödliga injektioner. En brutal men ovanlig avrättningsmetod är stening. Det innebär att fången begravs upp till midjan eller bröstet. Därefter dödas offret genom stenkastning. I Iran sitter flera personer fängslade dömda till stening och 2006 utfördes en stening av tre personer. En lyckades ta sig upp ur gropen och överlevde. Då säger lagen att man ska få slippa undan. Stening som straff förekommer även i Sudan, i norra Nigeria och i delar av Somalia och Afghanistan.

De som förespråkar dödsstraff har genom tiderna använt sig av samma typ av argument. Ett återkommande påstående är att dödsstraffet har en avskräckande effekt. När straffet debatterades i den svenska riksdagen 1921 hävdade en av förespråkarna: ”att dödsstraffet är ett effektivare och ett mera avskräckande straffhot än livstidsstraffet, varifrån brottslingen vet, att han efter ett antal år blir benådad, anser jag för min del vara uppenbart”.

Men Johan Alfred Andersson-Ander genomförde ett rånmord trots att han visste att straffet var döden. För det finns inget samband mellan grymma straff eller avrättningar och låg brottslighet. Det fanns det inte i Sverige 1921 och det finns inte heller i Vitryssland eller Japan idag, där människor fortfarande avrättas.

Amnesty motsätter sig dödsstraffet i alla dess former. Dödsstraffet innebär ett stort psykiskt lidande, det används i stor utsträckning mot grupper i samhället som har svårt att försvara sig på grund av fattigdom och diskriminering och det finns alltid en risk att oskyldiga avrättas. Ytterst handlar det om människosyn och värderingar. Alla har rätt till liv och staten är skyldig att försvara denna rättighet. Dödsstraffet är därför inget annat än ett mord planerat av staten.
 

Referenser:
”De kan döda mig när som helst” - om dödsstraff, tortyr och rättssäkerhet, Utbildningsmaterial från Amnesty International
”Lagens yttersta medel” - källkritisk övning, Utbildningsmaterial från Amnesty International
Death sentences and executions 2011, Rapport från Amnesty International


Text: Christoffer Dahlin, Amnesty International
Hemsida: Amnesty International

 Visste du att:

  • Bödelssysslan i Sverige övertogs ofta av personer som blivit dömda till döden, men som på detta sätt slapp avrättning. Det hände ibland att dödsdömda föredrog att avrättas framför att ta det skamliga arbetet som bödel.
  • I det gamla Sverige utfördes halshuggning antingen med svärd eller yxa. Det var en svår konst att avrätta en person med svärd. Under 1700-talet blev det vanligare att bödeln använde yxa, men det ansågs finare att bli avrättad med svärd och om den dödsdömde föredrog svärdet, fick han betala extra.
  • Ofta märkte man bödeln genom att man brände in stadens märke i pannan eller på ryggen. Ibland fick bödeln båda öronen avskurna.
  • År 1734 tillkom Sveriges rikes lag. Dödsstraff kunde utdömas för ett sjuttiotal brott, t ex mord, rån, gudsförnekelse och trolldom.
  • Läkaren Joseph Guillotin föreslog 1789 att man skulle införa ett avrättningsinstrument som var mer humant för både den dödsdömde och bödeln. Tidigare avrättades dödsdömda med en kort yxa, vilket innebar att bödeln tvingades att hugga ett flertal gånger innan huvudet skiljdes från kroppen. Nu ville Guillotin att huvudet skulle kapas av snabbt och smärtfritt och redskapet kom att kallas giljotin.
  • Giljotinen användes för att avrätta dödsdömda under åren 1792–1981 i Frankrike. Under den franska revolutionen giljotinerades 17 000 personer offentligt.
  • Mot slutet av 1800-talet lanserade den engelske bödeln Marwood ”The long drop” vid hängning. Det innebar att repets längd anpassades efter offrets vikt, så att halskotorna knäcktes och den dödsdömde avled snabbt. Nymodigheterna uppskattades inte av åskådarna, som ville se en långsam avrättning.
  • Alfred Andersson Ander var den siste som avrättades i Sverige. Han dömdes till döden för rånmord och avrättades på Långholmens fängelse i Stockholm 1910. År 1921 avskaffades dödsstraffet i fredstid. Dödsstraffet i krigstid avskaffades 1972.
  • Den sista offentliga avrättningen med giljotin i Frankrike ägde rum 1939. Frankrike avskaffade dödsstraffet 1981.
  • Redan 1968 genomförde FN en utredning som klart visade att länder som infört dödsstraff inte kunnat peka på att antalet grova våldsbrott minskat.

Ska grova brottslingar få en chans att bättra sig? Kan dödsstraff avskräcka och förhindra brott? Har vi rätt att döda i rättvisans namn?

Dödsstraffet – nu och då

Den 23 november 1910 fördes Johan Alfred Andersson-Ander in på Långholmens fängelsegård. Där stod giljotinen och väntade på honom. Han var dömd till döden för rånmord. Nu skulle straffet verkställas. Han tittade på giljotinens vassa egg, vände sig mot bödeln och frågade om han kunde få säga några sista ord. ”Nej”, svarade bödeln. Johan Alfred Andersson-Ander trycktes ner på svängbrädan. Yxan släpptes ner.

Uppdaterad: 21 augusti 2015

Annons

Lärarmaterial om Dödsstraff

av:
Factlab och SO-rummet
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Den här uppgiften kan utgöra ett längre tema i undervisningen kring lag och rätt där eleverna får insyn i det svenska rättssystemet, hur det är uppbyggt samt vilka lagar och straff vi har i Sverige. Detta kommer sedan att ställas i ett omvärldsperspektiv för att ge eleverna en helhetssyn på hur rättssystem, straffrätt och mänskliga rättigheter hänger ihop.
av:
Amnesty International
Målgrupp:
Gymnasiet
Mänskliga rättigheter gäller alla, alltid. Det vill både skolan och Amnesty lära eleverna. I sitt utbildningsmaterial för gymnasieskolan presenterar Amnesty olika metoder som kan användas i undervisningen. Ingångarna är många och valmöjligheterna stora. Utbilda om mänskliga rättigheter på ett sätt som passar dig och dina elever.

Podcast om Dödsstraff

SO-rummet podcast icon
S
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2016-02-17

Julia, Mattias och Kristoffer tar sig an etik och moral och går mer specifikt igenom några olika normativa etiska teorier: pliktetik, konskevensetik och sinneslagsetik. Här berörs också dygdetiken.

Länkar om Dödsstraff

Sortera efter:
          

Det land som avrättar flest dödsdömda fångar är Iran med 360st 2011. Det finns säkert ett stort mörkertal, men i factlab kan du se vilka länder som officiellt verkställer döds, och ett av dem tillhör Europa. Se även factlab skola här på SO-rummet där du hittar färdiga lektionsmaterial till factlab.

Spara som favorit
          

Webbföreläsning (6:00 min) för högstadiet där SO-läraren Kenny Kvarnström berättar om olika typer av straff och synen på straff förr och idag.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Forskning och Framsteg där du kan läsa om synen på dödsstraff förr och idag. I tusentals år har dödsstraff varit en självklarhet i alla kända samhällen. Men sedan bara några decennier är det i stället ett undantag. Vad var det egentligen som hände?

Spara som favorit
          

På Amnesty Internationals webbsida kan du ta del av massor med aktuell information som berör mänskliga rättigheter och dödsstraff. I högermenyn hittar du fakta om dödsstraffet i världen, argument MOT dödsstraffet, avrättningsmetoder, och mycket annat. Amnesty International utreder och dokumenterar allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter.

Spara som favorit
          

Amnestys skolmaterial handlar om yttrandefrihet, flyktingar, tortyr och fattigdom. Innehållet består av film, teman och övningar. Självklart tar det upp mänskliga rättigheter och konventioner. Men framförallt handlar det om människor. Varje tema innehåller en längre text, olika övningar och fördjupningsuppgifter. Till alla övningar finns en lärarhandledning som ger en bakgrund och visar hur allt är förankrat i skolans styrdokument.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia som belyser det dödliga våldets utbredning i Sverige från 1500-talet fram till våra dagar. Dödligt våld har alltid varit ett ämne med stor dragningskraft. Andra illgärningar på mänsklighetens digra syndalista har nedvärderats eller till och med glömts bort – men att göra sig till ansvarig för en medmänniskas död framstår fortfarande som det ultimata brottet. Den plats som dödligt våld tagit i debatten och i historieskrivningen är avsevärd...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa kortfattat om dödsstaffets svenska historia och om den sista avrättningen som verkställdes 1910 innan dödsstraffet avskaffades i Sverige 1923. Johan Alfred Andersson Ander dömdes den 14 maj 1910 till döden av Stockholms rådhusrätt, och Svea hovrätt fastställde domen den 1 juli samma år...

Spara som favorit
          

Artikel och bokrecension i SvD där du kan läsa om dödsstraff i USA. Avrättningarna i USA blir färre men inget talar för dödsstraffets snara avskaffande. Istället gäller strävan ett mer kliniskt verkställande. Giftinjektion dominerar som metod – den ­anses pålitlig, smärtfri och inte störande för vittnen...

Spara som favorit
          

Artikel på SR:s webbsida där du kan läsa om tillämpningen av dödsstraff i några av världens länder. I USA har nu tusen avrättningar genomförts sedan dödsstraffet återinfördes 1976. Fortfarande är det många länder världen runt som anser sig ha rätt att ta livet av sina egna medborgare. Men i ett längre perspektiv sjunker hela tiden antalet stater där man tillämpar dödsstraffet...

Kategorier:
Taggar:
Spara som favorit
          

Kort artikel på SR:s webbsida där du kan läsa om synen på dödsstraff i några av världens länder.

Kategorier:
Taggar:
Spara som favorit
          

Omarbetad version av David Anderssons bok "Dödsstraffet - ett försvar" där du hittar argument för dödsstraff.

Kategorier:
Spara som favorit
          

Artikel i Wikipedia som handlar om dödsstraff. Här berättas om dödsstraffet i världen och om filosofin kring dödsstraff. Dödsstraff är en straffrättslig påföljd som innebär att en domstol dömer en brottsling till döden genom avrättning...

Kategorier:
Spara som favorit
          

Webbsida där katolska präster svarar på frågor om etik och moral.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där det berättas om dödsstraffet och dess historia. Dödsstraffet har gamla anor. Från början ett offentligt spektakel har avrättningen med tiden blivit allt mer klinisk och effektiv, utförd i det fördolda…

Spara som favorit

Relaterade ämneskategorier

Olika typer av brott och straff genom historien. Här berättas också om kriminalitet, lagar och ordningsmakt ur ett historiskt perspektiv.

Etiska förhållningssätt och etiska problem. Etik handlar om hur vi bör tänka och bete oss för att uppnå det goda och rätta. Moral handlar om hur...

Lag och rätt - om juridik, kriminalitet och rättsväsende i Sverige och internationellt.

De mänskliga rättigheterna (MR) grundar sig i folkrätten och har en lång historia. De mänskliga rättigheterna fastställdes i sin moderna form av...