Första världskriget
1915 började de stridande att använda stridsgas för att bryta dödläget och få till ett avgörande genombrott på västfronten. Målning av John Singer Sargent, 1919.

Första världskriget

Första världskriget varade från den 28 juli 1914 till den 11 november 1918 och var den dittills största världsomfattande konflikten. I kriget mobiliserade de industrialiserade länderna sina resurser och utrustade stora delar av sin befolkning med moderna vapen. Resultatet blev katastrofalt. Fler än 10 miljoner människor miste livet och ännu fler sårades.

Tyskland - en industrijätte med få kolonier

Vid sekelskiftet 1900 hade Tyskland utvecklats till ett ledande industriland med omfattande naturresurser och Europas största befolkning. Men landet hade få kolonier jämfört med några av de andra europeiska stormakterna. Innehavet av kolonier var bra för det egna landets industri som därigenom kunde förses med billiga råvaror och därtill fick en större marknad för försäljning av slutprodukterna. De västerländska kolonialmakterna ökade också sin inbördes status genom att lägga under sig fler kolonier. Tysklands ynkliga tillgång på kolonier var därför en nagel i ögat på den stora industrijätten och något som tyskarna ville ändra på.

Storbritannien hade å andra sidan många kolonier men såg ett hot i Tysklands ökande styrka. Det samma gällde Frankrike som dessutom inte hade glömt det förnedrande nederlaget mot Tyskland under kriget 1870-1871 och därför gärna ville få en chans till upprättelse.

Nationalismen ökade osämjan bland Europas stater

Vid sidan av den rubbade maktbalansen i Europa, hade motsättningarna mellan de europeiska stormakterna under lång tid också förvärrats genom en växande nationalism. I Ryssland drömde man om att förena alla Europas slaver i ett rike. Ryssland hade därför ingått allianser med flera av de slaviska länderna, däribland Serbien (se nedan). Något liknande gällde även för tyskarna som ville skapa gemenskap för alla germaner, som till viss del fanns utspridda i Tysklands grannländer.

En annan bidragande orsak till den flammande nationalismen i Europas länder var hotet från socialismen. Socialismen i sin mest radikala form hade som mål att förena arbetarna i alla länder varefter produktionsmedlen (industrin, jordbruket etc) skulle övertas genom revolution. Många regeringar runt om i Europa var livrädda för att detta skulle hända i deras länder. Under senare delen av 1800-talet och början av 1900-talet arbetade därför Europas regeringar hårt med att stärka folkets identitet med den egna nationen. För att minska hotet utnyttjade många regeringar nationalismen som ett motmedel mot den växande socialismen. I och med det stärktes nationalismen inom landet och idén om den egna nationens storhet.

Kapprustning och allianser

Den växande rivaliteten mellan Europas stormakter ledde i slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet till en uppkommen rädsla för angrepp och krig. Länderna kunde nu utnyttja sina nya industrier till att mobilisera enorma arméer. Många av Europas stater passade också på att ingå försvarsallianser med andra stater. De europeiska staternas säkerhetspolitiska åtgärder resulterade i att Europa vid 1900-talets början var uppdelat i två stormaktförbund - centralmakterna (trippelalliansen) och ententen. Centralmakterna utgjordes främst av Tyskland och Österrike-Ungern. Medan ententen framförallt bestod av Storbritannien, Frankrike och Ryssland. Båda maktblocken var dessutom knutna till Balkanländerna som de skrivit avtal med.

historicair
Den växande rivaliteten mellan Europas stormakter ledde i slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet till en uppkommen rädsla för angrepp och krig. Många av Europas stater ingick därför försvarsallianser med varandra. Europa var vid 1900-talets början uppdelat i två stormaktförbund - centralmakterna (trippelalliansen) och ententen.

En bit in på 1900-talet hade de olika allianserna och de europeiska staternas misstänksamhet mot varandra gjort Europa till en krutdurk. Det dröjde därefter inte länge förrän hela världen stod i brand.

Gnistan som tände en världsbrand

Den österrikiska ärkehertigen Franz Ferdinand och hans hustru Sofie i Sarajevo 28 juni 1914. Några minuter efter att bilden tagits var de döda. Morden utfördes av serben Gavrilo Princip på uppdrag av den serbiska nationalistiska organisationen "Svarta handen" som ville förena Bosnien-Hercegovina med Serbien.

När den österrikisk-ungerske ärkehertigen och tronföljaren Franz Ferdinand och hans maka mördades av en serb i den bosniska staden Sarajevo i juni 1914, sattes alla allianser i spel. Händelsen blev en gnista som tände en världsbrand.

Efter att Serbien hotats av Österrike-Ungern, backade Ryssland upp Serbien. Samtidigt ställde sig Tyskland bakom Österrike-Ungern. Mobiliseringslavinen var i rörelse. Efter en månads resultatslösa diplomatiska förhandlingar kunde krig inte längre undvikas. På mycket kort tid hade en liten regional konflikt flammat upp i ett världskrig.

Ingen hade från början förväntat sig ett storkrig. Österrike-Ungern ville reda ut mordet på Franz Ferdinand. Spåren pekade mot Serbien som vägrade samarbeta. När sedan Österrike-Ungern började skramla med vapen blev läget hotfullt. Ryssland började då mobilisera för att stödja sin bundsförvant Serbien. Rysslands mobilisering fick i sin tur Tyskland att känna sig hotat, vilket resulterade i en krigsförklaring mot Ryssland. Detta innebar att Tyskland snabbt måste besegra Frankrike som var Rysslands bundsförvant. När sedan den tyska armén anföll Frankrike via Belgien, var också Storbritannien tvungna att förklara krig mot Tyskland.

Alla trodde på ett kort krig

Inom de inblandade staterna rådde till en början stor optimism. 1800-talet hade varit ett relativt fredligt århundrade och många såg det uppkomna kriget som ett äventyr och en chans att visa hur stark den egna nationen var. Tidens nya kommunikationer hade dessutom ökat möjligheterna att föra ett snabbt och rörligt krig. Ingen trodde därför att kriget skulle vara speciellt länge. Men när fransmännen till slut lyckades stoppa tyskarna vid floden Marne, strax norr om Paris, körde kriget fast. Vid Marne övergick striderna i ett trögt ställningskrig i oändliga skyttegravar.

Kriget blev en slakt

Striderna som följde vid västfronten blev de blodigaste som dittills utkämpats i historien. En orsak till det var att de militära befälhavarna ofta höll fast vid gamla militära läror. Den militära taktiken hade hamnat i ofas med vapenutvecklingen. Förlusterna i antal stupade blev därför oproportionerligt stora. Bara under några slag, som vid Marne, Somme och Verdun stupade flera miljoner soldater. Trots de enorma insatserna i människoliv och material kunde ändå ingen av sidorna få övertaget.

Östfronten och Balkanfronten

På östfronten hade tyskarna stora framgångar mot den ryska armén. Ryssarna var illa utrustade och stod under dålig ledning. Den ryska armén pressades tillbaka långt in i Ukraina. Centralmakterna hade också framgångar på Balkanfronten, men dessa var av mindre betydelse för krigets utgång. Avgörandet kom att ske i öst och väst.

Ryssarna tvingades sluta fred, men ersattes av USA som gick in i kriget

I samband med den ryska revolutionen i oktober 1917, drog sig Ryssland ur kriget och slöt fred med Tyskland. Men Ryssland ersattes istället av USA, som 1917 trädde in i kriget på ententens sida. När USA gick in i kriget blev övermakten för stor för centralmakterna. Sommaren 1918 hade amerikanarna fört över mer än en miljon soldater till Europa. Tyskarna hade vid det laget inga större reserver att sätta in och började samtidigt få försörjningssvårigheter. Det dröjde därefter inte länge förrän de tyska linjerna i väst bröt samman. Den 11 november 1918 var kriget över.

Versaillesfreden - segermakternas hämnd

Fredsuppgörelsen ägde rum under våren 1919 i Versailles i Frankrike. Det var framförallt Storbritannien och Frankrike som bestämde fredsvillkoren. Skulden till kriget lades på centralmakterna, framförallt på Tyskland som anklagades för att ha startat kriget genom att anfalla Belgien coh Frankrike. Tyskland och de andra centralmakterna fick inte delta i förhandlingarna.

Fredsvillkoren innebar en katastrof för Tyskland som blev av med stora landområden och alla sina kolonier. Tyskland skulle också betala ett enormt krigsskadestånd till segermakterna. Därtill bestämdes att den tyska armén i fortsättningen endast skulle få uppgå till 100 000 man. Tyskland skulle inte heller få ha något flygvapen eller någon örlogsflotta.

Förändringen av kartan gav upphov till framtida etniska konflikter

Freden i Versailles ledde också till att kartan förändrades. Österrike-Ungern respektive det Osmanska riket, som hade deltagit på centralmakternas sida, styckades upp i mindre och instabila nationalstater med etniska minoritetsbefolkningar. En stor del av dessa stater låg på Balkanhalvön, som senare under 1900-talet skulle explodera i ett långvarigt och blodigt etniskt krig.

I Mellanöstern hade araberna deltagit på ententens sida i kriget mot löfte om nationell självständighet. När kriget var slut bröt Storbritannien och Frankrike löftet de gett araberna. De utlovade områdena gjordes istället till brittiska och franska mandatområden. Dessutom tillät Storbritannien att den judiska invandringen till Palestina skulle få fortsätta. Man kan därför säga att Versaillesfreden på sätt och vis också lade grunden för den senare Mellanösternkonflikten som till stor del handlar om Palestinafrågan.

Versaillesfreden bäddade för ett nytt världskrig

Följderna av första världskriget blev många. Men mest förödande blev de orättvisa och tunga fredsvillkoren som segermakterna påtvingade Tyskland. Detta banade senare väg för nazismen och Adolf Hitler som i sin tur förde Europa och världen rakt in i ett nytt världskrig.

NF var föregångare till FN

1920, knappt två år efter första världskrigets slut, bildades Nationernas Förbund (NF), som kan sägas vara en föregångare till Förenta Nationerna (FN). Tanken var att man skulle skapa ett fredligt Europa och bevara freden i världen. NF kom dock aldrig att få någon stor betydelse. Försöket med att hålla kriget borta misslyckades...

Intressanta fakta om första världskriget

Visste du att:

  • Första världskriget startade i augusti 1914. I England och Tyskland var många glada över kriget. Äntligen skulle just deras land få sätta fienden på plats. Militären var övertygad om att kriget skulle vara över på ett par månader. I England sa man: ”The boys will be back at Christmas.” Men kriget skulle vara i fyra långa år. I genomsnitt stupade 4 soldater i minuten under dessa år.
  • Den 19 januari 1915 anföll tyska zeppelinare London och fällde bomber över staden. Det var det första bombardemanget över England från zeppelinare. Två människor omkom. Deras död väckte större uppståndelse än tusentals stupade på västfronten.
  • Tyskarnas plan var att snabbt slå till i väster mot Frankrike för att sedan angripa Ryssland i öster. Planen misslyckades när ett ryskt angrepp kom fortare än väntat. Tyskarna blev tvungna att flytta över en del trupper till östfronten och fransmännen kunde då stoppa tyskarna vid floden Marne. Fronten i Europa låstes fast i ett nästan stillastående skyttegravskrig. Från engelska kanalen till schweiziska gränsen gick en obruten front av två parallella skyttegravar. Området mellan skyttegravarna var ett ingenmansland och kunde vara från några hundra meter brett till några kilometer. Små tillfälliga vinster av terräng uppnåddes på bekostnad av oerhörda förluster, bara för att strax åter förloras tillbaka till fienden.
  • Taggtråd och kulsprutor gjorde första världskriget till ett stillastående krig. Taggtråd i kombination med kulsprutor var ett nästan hundraprocentigt effektivt försvar mot infanteri, även om det var understött av artilleri. Västfronten var som ett blödande sår dit allt fler soldater skickades för att möta en alltför tidig död. Medellivslängden för en underofficer vid västfronten var bara 4 månader.
  • Inte i något senare krig har det förekommit så stora fältslag som under första världskriget. Under slaget vid Somme 1916 omkom 600 000 allierade (engelska och franska) soldater och 500 000 tyska soldater. Vid slaget vid Verdun omkom 330 000 tyska och 350 000 allierade soldater.
  • Stridsvagnar var nya vapen under första världskriget. De sattes in mot slutet av 1916 men fick ingen större betydelse. Senapsgas uppfanns under kriget, men var svår att använda eftersom den fördes iväg med vinden och fienden lärde sig att skydda sig mot gasen med hjälp av gasmasker.
  • Första världskrigets luftstrider var korta, högst 10–15 minuter. Men upp till 100 plan kunde vara inblandade i striderna och förlusterna var alltid stora, mest därför att planen krockade med varandra. En stridsflygares livslängd var vid denna tid kortare än 15 flygtimmar.
  • Röde baronen var första världskrigets mest kände stridsflygare. Han hette egentligen Manfred von Richthofen och kallades Röde baronen efter sitt rödmålade Fokkerplan. Richthofen hade låtit måla sitt plan rött för att alla skulle se honom när duellerna mellan hundratals plan i luften genomfördes. Richthofen var första världskrigets främste jaktflygare. Han gav sig själv små silverbägare för varje plan han sköt ner. Det blev till sist 80 silverbägare. De allierade, som respekterade Richthofens yrkesskicklighet, begravde honom under hedersbetygelser.
  • Tyskarna fick betala ett krigsskadestånd på 138 miljarder guldmark för att de hade startat första världskriget. Det var orättvist tyckte många tyskar. Det var inte bara Tysklands fel att det hade blivit krig menade de. Många tyskar ansåg att de hade förråtts av sina politiker och ”fått en dolkstöt i ryggen”. Hitler skulle senare återkomma till detta påstående många gånger.


Litteratur:
Alf W. Johansson, Europas krig - Militärt tänkande, strategi och politik från Napoleontiden till andra världskrigets slut, Rabén Prisma, 1998
John Keegan, Det första världskriget, Natur och Kultur, 2001
Åke Holmberg, Vår världshistoria, Natur och Kultur, 1995

 

Text: Robert de Vries (red.)
Intressanta fakta är skrivet av Carsten Ryytty, historielärare och författare, känd för att göra historia roligt. Fler spännande historiska fakta hittar du i hans bok Historiens underbara värld.
 

Läs mer om

Kartor

Första världskriget varade från den 28 juli 1914 till den 11 november 1918 och var den dittills största världsomfattande konflikten. I kriget mobiliserade de industrialiserade länderna sina resurser och utrustade stora delar av sin befolkning med moderna vapen. Resultatet blev katastrofalt. Fler än 10 miljoner människor miste livet och ännu fler sårades.

Tyskland - en industrijätte med få kolonier

Vid sekelskiftet 1900 hade Tyskland utvecklats till ett ledande industriland med omfattande naturresurser och Europas största befolkning. Men landet hade få kolonier jämfört med några

27 oktober 2014

ANNONS

Artiklar om Första världskriget

Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-09-20
Nationalismen utmynnade vid 1900-talets början i första världskriget. Det var under de varma sommardagarna i augusti 1914 som det dittills största kriget någonsin bröt ut. Detta krig kom i...
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-09-16
I Öst- och Centraleuropa uppstod under 1800-talet myter om historiska motsättningar mellan germaner och slaver. Tysknationella (pangermanska) och panslaviska rörelser vann jordmån...
Carsten Ryytty
2014-06-22
Kriget på östfronten hade inte samma avgörande betydelse under första världskriget som under andra världskriget. Striderna i öst påverkade ändå till viss del krigets utgång, men fick framförallt...
Carsten Ryytty
2014-03-10
Efter inledande framgångar i Frankrike var den tyska kejserliga armén framme vid utkanterna av Paris. Men där hårdnade motståndet. Motattacker av sex franska fältarméer och en brittisk armé...
Carsten Ryytty
2014-03-10
Tyskland hade sedan länge en plan för den totala segern såväl i väster som öster, mot både Frankrike och Ryssland. Den kallades Schlieffenplanen efter generalstabens förre chef Alfred von...
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-02-13
1914 bröt första världskriget ut. Många tusen irländare tog värvning i den brittiska armén. Men de irländska nationalisterna menade att man borde utnyttja Englands trångmål och göra uppror mot...
Carsten Ryytty
2014-01-31
Tidigt på morgonen den 1 juli 1916 gick 14 brittiska divisioner under ledning av general Haig till attack mot tyskarna vid floden Somme för att lätta på trycket mot de franska styrkorna vid...
Carsten Ryytty
2014-01-25
Slaget vid Verdun var första världskrigets längsta och blodigaste slag. Det ägde rum under tio månader, mellan den 21 februari 1916 och slutade först den 18 december samma år. När...
Carsten Ryytty
2014-01-25
Mot slutet av 1914 förvandlades första världskrigets strider till ett skyttegravskrig som involverade två miljoner tyskar och närmare tre miljoner allierade soldater. Vintern 1914-1915 grävdes...
Carsten Ryytty
2013-12-18
Röde Baronen, namnet för tankarna till ungdomsböckerna om Biggles. Verklighetens röde baron hette Manfred von Richthofen. Han var första världskrigets mest kände stridsflygare och blev redan...
Carsten Ryytty
2013-12-08
Den 28 juni 1914 mördades Österrikes tronföljare Frans Ferdinand i Sarajevo. Aldrig har ett så illa planerat terrordåd orsakat så många människors död. Som en följd av attentatet utbröt första...

Webbsidor om Första världskriget (81 st)

Sortera efter:
          
Popularitet (1 vote)

Artikel (6 sid) i pdf-format ur tidningen Nordisk Filateli där historieläraren Carl-Henrik Larsson berättar om "det stora kriget". Det är i år 100 år sedan första världskriget bröt ut. De bakomliggande orsakerna, liksom följderna av detta det värsta krig som dittills drabbat mänskligheten, var många. Vi skall här se närmare på det krig som förändrade 1900-talets historia för alltid...

Första världskriget | Skotten i Sarajevo
          
Okänd
Popularitet (1 vote)

Kort artikel i tidningen Forskning och Framsteg där du bl.a. kan läsa om konsekvenserna av skotten i Sarajevo. De två skotten i Sarajevo på förmiddagen den 28 juni 1914 satte en värld i brand. Här började 1900-talet, och här formades den värld många av oss har växt upp i...

          
Popularitet (1 vote)

Artikel i tidningen Militär Historia där Martin Skoog berättar om skotten i Sarajevo och bakgrunden till attentatet. Ledare för ultranationalistiska Svarta handen var general Dragutin Dimitrejevic. När bosniern Gavrilo Princip sköt ärkehertig Franz Ferdinand var det på generalens uppdrag...

          
Popularitet (1 vote)

Artikel i tidningen Forskning och Framsteg där du bl.a. kan läsa om hur telefonen började användas i krig. Med första världskriget bröts det brittiska imperiets dominans. Men på telekommunikationsområdet var Storbritannien svårare att slå...

          
Popularitet (1 vote)

Artikel i tidningen Militär Historia där du kan läsa om den första av 1900-talets stora konflikter på Balkanhalvön som blev något av en upptakt till första världskriget. När det osmanska riket föll sönder i slutet av 1800-talet började en rad nya nationalstater kämpa om sultanens forna territorier. Men när han väl var besegrad uppstod nya konflikter – nu mellan de rivaliserande länderna på Balkan...

          
John Buchan
Popularitet (1 vote)

Artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar kortfattat om Skagerrakslaget 1916 som kom att bli första världskrigets mest ryktbara sjödrabbning.

Första världskriget | Sjöstrider
          
Karl Tröstl
Popularitet (1 vote)

Artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison ger en redogörelse för händelseförloppet.

          
Popularitet (1 vote)

Artikel och bokrecension i tidningen SvD där du kan läsa om 1913 - året innan första världskrigets utbrott. Jazzen, psykoanalysen och den modernistiska konsten blomstrade, och globaliseringen sågs som en garant för freden. I en ny bok sammanfattar den tyske kulturjournalisten Florian Illies världsläget 1913, året innan första världskriget bröt ut och förändrade allt...

Första världskriget
          
Popularitet (1 vote)

Artikel och bokrecension i tidningen SvD där du kan läsa om tillfällig vänskap mellan fiender mitt under brinnande krig. Under vapenstilleståndet julen 1914 kröp tusentals soldater upp ur sina skyttegravar och möttes i ingenmansland för en spontan fotbollsmatch. I en ny bok dokumenteras den tillfälliga julfriden...

Första världskriget | Idrottshistoria
          
Popularitet (3 votes)

Här jämförs material för undervisning i historia utifrån populärhistoriska tidningar i fem länder: Sverige, Polen, England, Tyskland och Spanien. Tanken är att materialet ska kunna användas för att stimulera mediekritiskt tänkande och multiperspektivitet i historieundervisningen. Materialet är framtaget inom ramarna för ett EU-projekt som drivs av några svenska universitet. Obs! Materialet får endast användas i undervisningssyfte. Du måste därför registrera dig innan du ges tillgång till allt material.

          
Popularitet (7 votes)

Föreläsning (13:58 min) av gymnasieläraren Mattias Axelsson som ger en sammanfattning av första världskriget. Här berättas kortfattat om första världskrigets orsaker, händelseförlopp och följder.

          
Popularitet (1 vote)

Artikel i tidningen SvD där Dick Harrison berättar om första världskrigets utbrott. Det i särklass viktigaste skälet till att det blev storkrig för hundra år sedan var den europeiska storpolitiska kulturen, som präglades av bräcklig maktbalans...

Första världskriget
          
Popularitet (2 votes)

Genomgång (9:46 min) av SO-läraren Martin Andersson som berättar kortfattat om bakgrunden till det första världskriget.

          
Popularitet (2 votes)

Genomgång (10:34 min) av SO-läraren Martin Andersson som berättar kortfattat om första världskrigets fronter och händelseförlopp.

          
Popularitet (2 votes)

Genomgång (8:32 min) av SO-läraren Martin Andersson som berättar kortfattat om följderna av första världskriget.

          
Popularitet (2 votes)

Föreläsning (11:15 min) där gymnasieläraren Anders Larsson ger en sammanfattning av orsaker och följder av första världskriget. Filmen passar för både nian och gymnasiet.

          
Popularitet (3 votes)

Keynote-presentation (15:18 min, utan ljud) om första världskriget. Bilderna växlar snabbt så använd paus-funktionen om du inte hinner med. Presentationen är gjord av SO-läraren Johan Eriksson, Runan skola, Sollentuna.

          
Popularitet (4 votes)

Webbföreläsning (11:06 min) där SO-läraren Kenny Kvarnström berättar om Versaillesfreden och dess konsekvenser

          
Popularitet (10 votes)

Pedagogisk film i form av en Power Point-presentation (13:34 min) där gymnasieläraren Henrik Tröst berättar om vapenutvecklingen under första världskriget och skyttegravskriget på västfronten.

          
Popularitet (6 votes)

TBS Sundsvall:s föreläsningsserie om första världskriget. I den här första delen (9:17) berättas kortfattat om krigets bakgrund, händelseförlopp och vapenutveckling. Fortsättningen hittar du här:
Första världskriget - del 2 - Nazismens framväxt (8:13)
Första världskriget - del 3 - Ekonomisk historia (11:26)

ANNONS

Prenumerera på innehåll

Om SO-rummet

SO-rummet är en gratis digital lärresurs och Sveriges mest välsorterade länkbibliotek för skolans samhällsorienterade ämnen: historia, religionskunskap, geografi och samhällskunskap.
 
Webbplatsen ger dig snabb och enkel tillgång till ämnestexter och SO-länkar som kan användas i undervisningen och skolarbeten. Länksamlingen hänvisar endast till granskade artiklar och webbsidor på svenska.
 
SO-rummet riktar sig främst till elever och lärare på högstadiet och gymnasiet, men även till högskole- och universitetsstuderande samt alla andra som är intresserade av de fyra SO-ämnena.

Syftet med SO-rummet är att förenkla arbetet i skolan för elever och lärare, dels genom SO-rummets egna faktatexter kring olika ämnen, dels genom att samla merparten av alla bra och fria SO-resurser som finns utspridda på Internet på ett och samma ställe. Målet med sajten är skapa inspiration, öka intresset och öka kunskaperna inom SO-ämnena.

Läs om vilka som står bakom webbplatsen >>

Hur man använder SO-rummet

Webbplatsen innehåller massor med material och nästan sextusen länkar som är fördelade efter olika teman i hundratals kategorier, allt inom ramarna för de fyra SO-ämnena: historia, religionskunskap, geografi och samhällskunskap.
 
Om du behöver hjälp med att hitta material eller orientera dig på webbplatsen så kan du läsa om hur man hittar på SO-rummet. Här finns all hjälp du behöver samt beskrivningar av webbplatsens funktioner och uppbyggnad.

 

Användning av material

För bildmaterialet på SO-rummet gäller i allmänhet olika typer av licenser. Många av bilderna är upphovsrättsskyddade medan andra har Creative Commons-licenser eller andra liknande licenser. Några av bilderna är helt fria att använda. Om du vill bruka en bild i eget syfte, så måste du själv ta reda på om bilden är fri att använda eller vilka villkor som gäller. Detta gör du genom att klicka på bildlänken som finns under de flesta bilderna. Om en bildlänk saknas är bilden i regel upphovsrättsskyddad och kan inte användas utanför SO-rummet.

SO-rummet ansvarar inte för andras användning av webbplatsens material. Om du är upphovsrättsinnehavare och anser att SO-rummets användning av ditt material bryter mot upphovsrätten och bör plockas bort, så är du välkommen att meddela oss så att vi kan ta bort materialet.

Vi vill gärna att SO-rummet används som kunskapskälla, till exempel av elever och lärare i skolundervisningen. Det är därför fritt fram att använda webbplatsen som grund eller underlag för skolarbete. SO-rummets texter* får skrivas ut och användas i skolan och för privat bruk, men uppge alltid källa! Det måste framgå tydligt vem som skrivit texten och varifrån materialet kommer (inkl. länk/ar). Vi tycker så klart att det är kul om texterna kommer till så stor användning som möjligt så länge nyttjandet inte missbrukas. Kontakta oss om du har frågor.

*För användning av texterna i avsnitten om Världens länder (hi, ge och sh) hänvisar vi till Landguiden som drivs av Utrikespolitiska institutet.