Bild:
M

Israels och Palestinas historia

Efter att ha levt nästan två årtusenden i förskingringen bland andra folk skulle judarna åter få ett eget hemland. Det var målet för den sionistiska rörelsen som uppstod i slutet av 1800-talet bland judar i Europa. Planerna på att utropa en judisk stat i dåvarande Palestina kom dock på tragisk kollisionskurs med arabnationalistiska drömmar efter första världskriget.

Kring Jordanfloden fanns mycket tidiga jordbrukarkulturer. Lämningar av befästningsverk från 8000-talet före Kristi födelse har hittats i Jeriko.

Jerusalem nämns i egyptiska skrifter från 1400-talet f Kr. Staden beboddes då av jebuséer, ett kanaaneiskt folk. Hebréerna, som även kom att kallas israeliter och än senare judar, använde beteckningen kanaanéer om närbesläktade semitiska folk som bodde tillsammans med dem i Kaanans land. Kanaanéerna levde länge kvar vid sidan av judarna men assimilerades till slut och försvann ur historien. På 1200-talet f Kr bosatte sig filistéerna, som talade ett indoeuropeiskt språk, längs kusten i söder. Namnet Palestina är avlett av filisté (pelishitim på hebreiska, Filastin på arabiska).

Till skillnad från grannfolken tillämpade judarna strikt monoteism (tro på en enda gud). Den religiösa lagen, Torah, som profeten Moses enligt Bibeln mottagit direkt av Gud, skulle genom årtusenden hjälpa judarna att bevara sin särart (se judendomen). Sedan forntidens judiska stammar enats under kung Saul intog hans efterträdare David Jerusalem omkring år 1000 f Kr. På jebuséernas heliga berg uppförde Davids son, Salomo, det första judiska templet.

Det judiska riket splittrades 930 f Kr i två, Israel i norr och Juda rike i söder. Sedan Nordriket, Israel, på 700-talet f Kr erövrats av assyrier kallades området där det hade legat för Samarien. Drygt hundra år senare intogs Juda rike av babylonierna. Templet förstördes, och judarnas ledande skikt tvångsförflyttades till Babylonien åren 586–539 f Kr (”babyloniska fångenskapen”); andra judar flydde till bland annat Egypten.

Sedan perserna krossat Babylonien fick judarna där återvända hem. Stora grupper, den så kallade diasporan (judarna i ”förskingringen”), bodde dock från denna tid utanför det judiska kärnland som nu var en tempelstat inom perserriket. Templet i Jerusalem återuppbyggdes till år 515 f Kr.

Alexander den store erövrade området 331 f Kr. Seleukiderna, som var efterföljare till en av Alexanders generaler, plundrade templet 166 f Kr. Judarna svarade med ett uppror, lett av Judas Mackabeus och hans bröder, och behöll sitt oberoende tills Rom tog över.

Romarna invaderar Jerusalem

År 64 f Kr intog romarna Jerusalem. Sedan romarnas judiske lydkung Herodes dött blev hans rike år 6 efter Kristi födelse en romersk provins, Iudaea, underställd provinsen Syria men styrd av prokuratorer. En av dessa var Pontius Pilatus (26–36 e Kr).

Då judarna försökte frigöra sig förstörde romarna som straff templet i Jerusalem år 70 e Kr. Endast Västra muren, den så kallade Klagomuren, blev kvar. Man tror att det vid denna tid fanns ca åtta miljoner judar i världen, av vilka drygt två miljoner bodde i Iudaea. Många judar i förskingringen var proselyter, det vill säga de var inte födda judar men hade antagit judendomen som sin religion. En judisk sekt, som erkände Jesus från Nasaret som Messias (Kristus), avskilde sig efter hand från judenheten och började kalla sig kristna.

Efter ett nytt judiskt uppror 132–135 fördrevs nästan alla judar från Iudaea, som romarna från och med nu kallade Syria Palaestina eller enbart Palestina. För att ersätta judarna införde romarna icke-judiska kolonister.

Från 330-talet e Kr styrdes Palestina från det kristna Öst-Rom (Bysans). Kejsar Konstantin lät uppföra Heliga gravens kyrka, där Jesu grav och Golgata enligt traditionen legat. Från Europa gick kristna pilgrimsfärder till ”det heliga landet”.

Islam uppstår

En ny världsreligion, islam, och ett nytt, arabiskt imperium såg dagens ljus då profeten Muhammed framträdde på Arabiska halvön. Efter Muhammeds död 632 erövrade hans anhängare bland annat Palestina. Jerusalem kom under arabiskt islamiskt styre 638. År 691 byggdes Klippmoskén på Tempelberget i Jerusalem, där Salomos tempel legat. Söder om Klippmoskén restes al-Aqsa-moskén. Sedan denna tid räknas Jerusalem oftast som islams tredje heligaste plats, efter Mekka och Medina.

Under det arabiska styret levde kristna och judar som skyddsfolk under islamisk överhöghet. Ännu på 900-talet var arabisktalande kristna den största folkgruppen i Palestina. Genom islamisk mission och invandring kom dock muslimerna i majoritet på 1000-talet.

På 1100- och 1200-talen var Palestina krigsskådeplats för korsfarare, turkiska seldjuker och mongoler. Genom korstågen, som utgick från Europa, försökte den romersk-katolska kyrkan återupprätta kristen kontroll över ”det heliga landet”. Snart fick dock korstågen karaktären av erövringskrig, där de religiösa syftena blev mindre viktiga.

Det första korståget föregicks av att en arabisk härskare år 1009 raserade kristenhetens heligaste plats, Heliga gravens kyrka i Jerusalem. Nyheten om att gravkyrkan förstörts utlöste masshysteri och blodiga judeförföljelser i Europa, där judarna grundlöst utpekades som medskyldiga. 1099 intogs Jerusalem av korsriddare, främst fransmän, som anställde blodbad på muslimer och judar. Staden blev centrum i det kristna Kungariket Jerusalem.

År 1187 besegrades korsriddarna av Salaheddin (Saladin), en kurdisk härförare som blivit sultan av Egypten och Syrien. Saladin gav dock de kristna fritt tillträde till den heliga graven. 1291 fördrev egyptiska mamluker, slavsoldater, de sista korsriddarna från Palestina. Några mörka århundraden följde med hungersnöd och krig.

Det osmanska riket erövrar Palestina

År 1517 erövrades Palestina av de osmanska turkarna. Levnadsvillkoren förbättrades, men de fyra århundradena av osmanskt styre blev ändå en period av stagnation. Under denna tid fanns inte Palestina som politisk enhet. Landet var känt som ”det heliga landet” eller som en del av det geografiska Stor-Syrien. Turkarna överlät en stor del av administrationen på den lokala arabiska eliten, ofta stora jordägare som bodde i städerna.

Vid slutet av 1800-talet växte sionismen fram som en rörelse bland judar i Europa. Den allmänna nationalistiska väckelsen i Europa vid denna tid inspirerade sionismens grundare, Theodor Herzl, till tanken att judarna åter borde ha ett eget land. Sionismen var också en reaktion mot växande antisemitism och blodiga judeförföljelser, pogromer, i framför allt Ryssland. Den första världssionistiska kongressen hölls i Basel 1897. Målet var att upprätta ett judiskt ”nationalhem” i Palestina.

I Palestina bodde före 1880 färre än 25 000 judar, de flesta i Jerusalem. Den första judiska invandringsvågen, aliya, kom i slutet av 1800-talet. Under den andra aliyan (1904–1914) byggdes ett judiskt samhällsliv vid sidan av det arabiska. Kibbutzen, det kollektiva jordbruket, blev symbolen för både sionismen och för pionjärernas idealistiska socialism.

Första världskriget 1914–1918 blev en vändpunkt i Palestinas historia. Det osmanska Turkiet slöt upp på Tysklands och Österrike-Ungerns sida. Genom att utlova självständighet för araberna i det sönderfallande osmanska riket (den så kallade McMahon-Hussein-korrespondensen 1915–1916) sökte britter och fransmän arabiskt stöd i kampen mot turkarna. Men britternas löften till araberna var svävande, och man tvistade om vilka områden som skulle undantas från den arabiska självständigheten.

Storbritannien stödjer judar i Palestina

År 1916 slöt britter och fransmän ett avtal, Sykes-Picot-avtalet, om att dela regionen. Stor-Syrien och Irak delades upp i franska och brittiska inflytelsesfärer, medan Palestina skulle ställas under internationell administration. 1917 erövrade britterna Palestina från turkarna. I Balfour-deklarationen samma år lovade Storbritannien att bistå den sionistiska rörelsen med att upprätta ett judiskt nationalhem i Palestina. Storbritannien förde således en motstridig politik vad gällde Palestina.

Balfour-deklarationen väckte starka reaktioner bland Palestinas araber. En palestinsk nationalism började växte fram, först bland den jordägande eliten. I den större arabvärlden växte sig samtidigt en panarabisk nationalistisk rörelse allt starkare. Palestina-araberna lierade sig med den och såg sig som en del av en större arabisk nation. Den dominerande åsikten var att Palestina skulle ingå i en storsyrisk statsbildning. Dock fanns specifika palestinska förtecken i denna rörelse.

1922 blev Palestina ett brittiskt mandatområde under FNs föregångare, Nationernas Förbund. Den judiska invandringen fortsatte och sköt fart i samband med Hitler-Tysklands judeförföljelser på 1930-talet. I Palestina ökade spänningarna mellan judar och araber.

Det arabiska missnöjet resulterade 1936–1939 i ett islamiskt inspirerat uppror, ”den stora revolten”. Britterna slog ned upproret med hårda metoder. Invandringen minskade för en tid och judiska jorduppköp begränsades; fortfarande ägde dock judar bara en mycket liten del av jorden. Oroligheterna intensifierades emellertid med våld från båda sidor. Terror riktades också mot det brittiska mandatstyret.

Gradvis byggdes två ekonomier upp i Palestina, en judisk och en arabisk. Det judiska samhällsbygget hade aktivt stöd i den brittiska administrationen. När andra världskriget upphörde 1945 utgjorde det judiska samhället i Palestina redan en sorts statsbildning med kontroll över ekonomi, hälsovård, utbildning och en egen militär organisation, Haganah.

Läs i Landguiden om Israels historia från 1947 och framåt. 
Läs i Landguiden om Palestinska självstyrets historia från 1948 och framåt.

Text: Utdrag från Landguiden, Utrikespolitiska institutet

Läs mer om

Kartor

Efter att ha levt nästan två årtusenden i förskingringen bland andra folk skulle judarna åter få ett eget hemland. Det var målet för den sionistiska rörelsen som uppstod i slutet av 1800-talet bland judar i Europa. Planerna på att utropa en judisk stat i dåvarande Palestina kom dock på tragisk kollisionskurs med arabnationalistiska drömmar efter första världskriget.

Uppdaterad: 10 januari 2015

Annons

Artiklar om Israels och Palestinas historia

M
Mattias Axelsson
2016-04-21
Jesus är en av historiens mest kända personer och ändå finns det en hel rad missuppfattningar om honom. Den här listan handlar främst om den historiske Jesus, alltså inte den religiösa gestalt...
M
Per Höjeberg
2015-09-20
År 70 e.Kr intog romarna Jerusalem efter en tids belägring. Det stora judiska upproret hade krossats och i förödelsen brändes templet, judarnas heligaste byggnad och deras enda offerplats till...
M
Leif Löwegren
2015-09-16
Det finns knappast någon annan konflikt som är svårare att beskriva än den israeliska-palestinska. Så fort man försöker formulera sig beträder man minerad mark. Ja naturligtvis inte bokstavligen...
S
Per G Andreen
2014-10-10
En kortfattad kronologisk överblick över arabernas och islams historia från Muhammeds tid fram till en bit in på 1500-talet. Här berättas om islams uppkomst, kalifaten och den arabiska...
S
Per G Andreen
2014-06-25
En kortfattad kronologisk överblick över judarnas äldsta historia från forntiden fram till den arabiska erövringen av Palestina år 636 e.Kr...
M
Carsten Ryytty
2014-02-16
År 33 e.Kr greps en drygt 30-årig judisk man vid namn Jesus av romerska soldater. Han ställdes inför rätta och dömdes som upprorsman och avrättades senare genom korsfästning utanför Jerusalems...
M
Carsten Ryytty
2014-02-16
Jesus växte upp i ett ockuperat land. Sedan år 63 f.Kr. var Palestina ett romerskt lydrike beläget i det väldiga romarrikets östligaste del. Palestina var ett bergigt land, endast 24 mil långt...
L
Carsten Ryytty
2014-02-16
Davidsstjärnan är en sexuddig stjärna formad av två trianglar. Det är judarnas stora symbol. Under andra världskriget tvingade nazisterna judar att bära en gul Davidsstjärna på sina kläder....
L
Carsten Ryytty
2014-02-15
Masada är en mäktig gammal fästning beläget på ett 400 meter högt platåberg i Juda öken, inte långt från Röda havet. Masadas gripande historia berättar om modet hos de judiska försvararna i...

Länkar om Israels och Palestinas historia

Sortera efter:
          

Pedagogisk genomgång (15:31 min) där Björn Andersson (lärare) berättar om Palestinakonflikten - dess historia och idag.

Spara som favorit
          

Genomgång (20:33 min) där gymnasieläraren Björn Westerström börjar berätta om Mellanösternkonflikten. Här ges en överblick till Mellanösternkonflikten.

Spara som favorit
          

Genomgång (23:09 min) där gymnasieläraren Björn Westerström fortsätter berätta om Mellanösternkonflikten. Här berörs Palestinakonfliktens äldsta bakgrund. Björn berättar bland annar om Israels-Palestinas fornhistoria.

Spara som favorit
          

Genomgång (16:09 min) där gymnasieläraren Björn Westerström fortsätter berätta om Mellanösternkonflikten. Här berörs bakgrunden till Palestinakonflikten i form av sionismen - judisk nationalism. En stor del av filmen handlar om judeförföljelser genom historien.

Spara som favorit
          

Genomgång (18:47 min) där gymnasieläraren Björn Westerström fortsätter berätta om Mellanösternkonflikten. Här berörs bakgrunden till Palestinakonflikten från 1800-talet fram till och med världskrigen.

Spara som favorit
          

Genomgång (22:10 min) där gymnasieläraren Björn Westerström fortsätter berätta om Mellanösternkonflikten. Här berörs bakgrunden till staten Israels grundande 1948 samt starten på Palestinakonflikten.

Spara som favorit
          

Genomgång (16:12 min) där gymnasieläraren Björn Westerström fortsätter berätta om Mellanösternkonflikten. Här berörs Nasser, den egyptiske presidenten, och Egyptens drabbning med den nya staten Israel under 1950-talet och 1960-talet.

Spara som favorit
          

Genomgång (13:20 min) där gymnasieläraren Björn Westerström fortsätter berätta om Mellanösternkonflikten. Här berörs PLO och det palestinska motståndet.

Spara som favorit
          

Genomgång (13:50 min) där gymnasieläraren Björn Westerström fortsätter berätta om Mellanösternkonflikten. Här berörs konflikt och fred mellan Egypten och Israel 1970-1981, bl.a. oktoberkriget 1973.

Spara som favorit
          

Del 1 av 2 (8:25 min) där SO-läraren Stefan Bäcklund ger en kortfattad och förenklad genomgång om judarnas historia enligt GT.

Spara som favorit
          

Del 2 av 2 (10:35 min) där SO-läraren Stefan Bäcklund ger en kortfattad och förenklad genomgång om judarnas historia enligt GT + kort om Jerusalem idag. Del 2 av 2. 

Spara som favorit
          

Föreläsning (17:25 min) av SO-läraren David Geiser som berättar om judendomens historia och rötterna till Palestinakonflikten.

Spara som favorit
          

I Landguiden hittar du massor av fakta om Israel. Faktan är indelad i olika ämnesområden. I gratisversionen ges en sammanfattande överblick över ämnena. De längre avsnitten kräver inloggning. Hör efter med din skola om ni abonnerar på Landguiden. Webbplatsen drivs av Utrikespolitiska Institutet och omfattar lättillgänglig och alltid uppdaterad information om alla världens länder.

Spara som favorit
          

I Landguiden hittar du massor av fakta om Palestinska självstyret. Faktan är indelad i olika ämnesområden. I gratisversionen ges en sammanfattande överblick över ämnena. De längre avsnitten kräver inloggning. Hör efter med din skola om ni abonnerar på Landguiden. Webbplatsen drivs av Utrikespolitiska Institutet och omfattar lättillgänglig och alltid uppdaterad information om alla världens länder.

Spara som favorit
          

Aktuella analyser och historiska fakta om Palestinakonflikten. Här kan du läsa om den historiska bakgrunden till hela Mellanösternkonflikten samt hitta fakta om Israel-Palestina idag. Säkerhetspolitik.se är en statlig webbplats där du kan ta del av en mängd fakta och analyser som berör olika aktuella konflikter i världen.

Spara som favorit
          

Presentation (12:55 min) där religionsläraren Björn Westerström reder ut begreppet "korståg" och berättar om korstågen under medeltiden. Här berättas om korstågens orsaker, första korståget, erövringen av Jerusalem, andra korståget, riddarordnar m.m.

Spara som favorit
          

Presentation (12:01 min) där religionsläraren Björn Westerström fortsätter att berätta om korstågen under medeltiden. Här berättas om olika typer av korsfarare, Saladin, tredje korståget och efterföljande korståg, korstågen ur ett muslimskt perspektiv samt om hur korstågsbegreppet används och utnyttjas idag.

Spara som favorit
          

På kalla-kriget.se kan du läsa om det mesta som har med kalla kriget att göra. Här berättas om dess rötter i andra världskriget, kärnvapen, ideologier, konflikterna, totalförsvarstanken m.m. Webbsidan belyser kalla kriget ur både ett svenskt och ett internationellt perspektiv. Du kan läsa om de stora konflikterna under perioden, samt om händelseutvecklingen i många enskilda länder runt om i världen.

Spara som favorit
          

På YouTube hittar du en halvtimmes dokumentär ur SVT:s dokumentärserie Världens Konflikter om Israel-Palestina. Programmet visades 2010 och ger en översikt av hur konflikten uppstod.

Spara som favorit
          

På Svensk Israel-Informations webbplats kan du ladda ned ett läromedel i pdf-format (120 sid) för högstadiet och gymnasiet, producerat av Svensk Israel-Information och författat av Patrik Öhberg.

Spara som favorit

Sidor

Relaterade ämneskategorier

De medeltida korstågen (1096-1291) innefattar de krig som skulle befria Jerusalem och andra platser i det Heliga landet från muslimerna.

I samband med islams uppkomst på 600-talet växte en ny kultur fram i Mellanöstern under medeltiden.

Fördjupa dig i Israels och Palestinas geografi. Här hittar du texter och faktamaterial som behandlar områdets geografi ur olika perspektiv.

Judendomen är en monoteistisk religion som ligger som grund för både kristendomen och islam. Enligt judendomen är israeliterna Guds utvalda folk...

Aktuell samhällsfakta om Israel och Palestina. Här hittar du en kortfattad politisk och ekonomisk bakgrund om landet samt en del annat material...