Bild:
Religiositet och religion har i alla tider hjälpt människan att tolka, förstå och utstå tillvaron och livet.
S

Allmänt om religion

Religion besvarar existentiella frågor

Vår situation som människor i universum är väldigt utsatt. Att leva innebär att vi hela tiden ställs inför en rad existentiella frågor. Religion är människans sätt att försöka besvara dessa frågor.

Själva ordet religion kommer från latinets "religare" vilket betyder ungefär att återknyta, återskapa. Det man försöker återskapa är kontakten med ursprunget.

I centrum av alla religioner återfinner man mysteriet, eller det heliga. Det heliga försöker religionsutövarna på olika sätt förstå, kontrollera och efterleva. Detta görs genom de tre återkommande momenten: tro, myt och rit.

Religionens ursprung - inledning

I alla kända kulturer, både historiska och nutida, finner vi spår av någon form av religion eller religiositet. Människor har dyrkat gudar och gudomligheter under både historisk och förhistorisk tid. En naturlig fråga är därmed när människor började föreställa sig andliga väsen och utföra ritualer riktade till dem.

Var det som med upptäckten att kunna göra upp eld? Något som en inspirerad person kom på för länge sedan och som därefter har förts vidare från generation till generation? Med andra ord, innan upptäckten av religion var människorna ett slags naturliga ateister.

Eller är den religiösa instinkten inbyggd i den mänskliga naturen, i våra gener, i vår hjärnas struktur? På samma sätt som biologiska drifter efter mat och sex eller kulturella behov som musik, poesi och dans?

De fem världsreligionernas viktigaste symboler. Från vänster: buddhismen, kristendomen, hinduismen, judendomen och islam.

Inom religiösa traditioner finns det olika sätt att svara på frågan. I till exempel judendomen och kristendomen så existerar Gud innan skapelsen av universum och människan, vilket inte är så konstigt eftersom han är skaparen. I det ursprungliga tillståndet innan syndafallet levde Adam och Eva i ett naturligt förhållande till Gud, men de hade inte vad vi brukar kalla för religion. Det är först i och med syndafallet och i samband med jordbrukets uppkomst och Abels och Kains offer (boskap och gröda) som religion i betydelsen bön och religiösa ritualer träder fram i de bibliska berättelserna.

Inom hinduismen å andra sidan, i de vediska skrifterna, så föregår religionen människan genom att gudarna själva är religiösa i den förståelsen att de utför offer. I den kända Purushahymnen (Rigveda 10.90) beskrivs hur i tidernas begynnelse gudarna offrade en enorm urmänniska, ur vilken både den materiella verkligheten och de olika mänskliga samhällsklasserna formades. En liknande föreställning finns i fornnordisk mytologi genom offret av jätten Ymir, vars hår blev till gräs och vars hjärna blev till molnen och benen till berg. Det är svårare att tänka sig en monoteistisk gud som religiös då han eller hon från början är det enda som existerar, men man kan fråga sig om änglarna har ett slags religion.

Evolutionära förklaringar om religionens ursprung

Religionsvetenskapen — det vetenskapliga studiet av religioner — växte fram under 1800-talets senare hälft. Med hjälp av evolutionsteorin — som framställde människans och kulturens framväxt som en naturlig gradvis process från ett apliknande tillstånd till den moderna människan — formulerades frågan om religionens ursprung på ett nytt sätt. Då man inte i ett vetenskapligt studium kunde ta hjälp av religiösa berättelser var man tvungen att försöka hitta naturliga orsaker.

Enligt evolutionismen skedde biologisk, teknologisk och kulturell utveckling nästan enbart i en riktning, från det enkla till det komplicerade, från det primitiva till det civiliserade, från det sämre till det bättre. Därmed såg man inte utvecklingen på samma sätt som kristendomen likt ett fall från ett perfekt ursprungligt tillstånd, och historien som en lång färd tillbaka till det paradis man förlorat. Framstegstanken föreställer sig istället historiens början som mörk och primitiv och vår nutid som upplyst, stående på toppen av utvecklingskurvan. Man hyste ingen sentimentalitet för det man lämnat bakom sig, eftersom det vi nu har är den bästa av alla världar. Utvecklingen delades in i olika stadier med sin egen teknologiska nivå och kulturella egenart. Religion är något som hör till ett relativt tidigt stadium, men är olämplig för vår vetenskapliga civilisation som endast förlitar sig på vad som kan mätas och analyseras med hjälp av sofistikerade matematiska beräkningar.

Det var dock uppenbart för dessa tänkare på 1800-talet och det tidiga 1900-talet att alla kulturer inte hade nått lika långt. Deras egna, västerländska samhällen, hade självklart nått längst, men man hade genom upptäcksfärder och kolonialism lärt känna nya kulturer i Afrika, Australien och Amerika som levde med mycket enkel stenåldersteknologi, och som inte hade något jordbruk eller skriftspråk. Forskarna tänkte sig att dessa människor levde kvar på tidigare stadier, vilka vår västerländska civilisation också befunnit sig på för länge sedan. De nutida primitiva folken var alltså ett slags levande fossiler och kunde studeras som bevis för hur människan hade levt i förhistorien. Deras samhällen och kulturer fungerade som tidsmaskiner med vars hjälp vi kunde rekonstruera vår egen forntid.

Samtidigt fanns det fortfarande många religiösa människor och former av vidskepelse och folktro (som att sätta ut gröt till tomten) kvar i de utvecklade länderna. Hur skulle man förklara det? Om vi hade nått en vetenskaplig och teknologisk nivå på vilken vi inte längre behövde religiösa förklaringar och berättelser, varför hade inte religionen dött ut? Förklaringen var att dessa myter och religiösa berättelser var survivals, överlevare från ett tidigare mer primitivt stadium, men att de obevekligt med en allt högre grad av rationalitet och modernisering skulle vittra bort.

Edward Tylor (1832–1917), en engelsk antropolog, ansåg att religion var en grundläggande tro på andliga väsen (animism) och att sådana föreställningar uppkom genom att människan hade funderat på skillnaden mellan en död och levande kropp, samt de gestalter som hon mötte i sina drömmar på natten. Slutsatsen som våra urtida tänkare drog var att människan hade en finmateriell kropp som kunde lösgöra sig under sömnen och som slutgiltigt lämnade kroppen när personen dog. Ur föreställningen om en själ utvecklades senare tanken på gudar och med den religionen.

Robert Ranulph Marrett (1866–1943) menade å sin sida att den mest ursprungliga religionen inte hade någon tanke på andliga väsen utan endast förhöll sig till en opersonlig kraft i naturen. Från den hade tanken på en själ och gudar utvecklats sig. Hans teori kallades därför för pre-animism, för-animism.

Emile Durkheim (1858–1917), en fransk sociolog, menade att de australiska urinvånarna (aboriginerna) var de mest primitiva av alla levande folk och att studiet av dem därmed var den mest säkra källan till den urtida religionen. Han tänkte sig vidare att religion egentligen var en mänsklig grupps symboliska sätt att dyrka sig själv, att religionerna handlade om individens underordnande under gruppen vilket uttrycktes med religiösa symboler. Religionens ursprung — grunden för de religiösa föreställningarna och ritualerna — fanns för Durkheim i de processer som gör det möjligt att leva i en grupp.

Problem för evolutionära förklaringar

Tanken på att vi kan komma åt mänsklighetens barndom genom nu levande samhällen på en låg teknologisk nivå mötte dock snart stora problem, då vissa forskare visade att även dessa ’primitiva’ folk hade avancerade religiösa föreställningar, som t.ex. den om en skapargud som stod över de andra gudarna. Detta var en teologisk tanke som primitiva folk inte borde kunna ha, enligt de lärda teorierna. Sålunda förnekade forskare inom det evolutionära lägret först fakta, men sedan var man tvungen att ge med sig. Det fanns alltså ingen given koppling mellan kulturella nivåer och teknologisk utveckling. En stam kunde vara teknologiskt underutvecklad men religiöst högtstående. Den kulturella utvecklingen gick inte heller rakt uppåt utan kunde gå bakåt. Evolutionismen hade därmed inte längre någon säker metod för att kunna säga något om religionens ursprung.

Tanken på att ökande modernisering skulle leda till religionens död fortsatte dock att vara stark bland religionsvetare speciellt sociologer och psykologer. Det var först mot slutet av 1900-talet som sekulariseringstesen slutligen föll. Insikten att religionerna inte kommer försvinna, att den religiösa driften på något sätt var inbyggd i människan växte sig allt starkare. Denna utveckling sammanföll med att religionerna blev allt mer inflytelserika på den politiska arenan. Revolutionen i Iran 1979 anförs ofta som en startpunkt.

Nya evolutionära förklaringar av religionens ursprung

Samtidigt uppstod nya försök att förklara religionens ursprung med hjälp av evolutionära förklaringar. Men nu inte genom analys av primitiva folks kulturer utan genom de nya rönen inom genetiken och hjärnforskningen. Grundtanken var nu att när människan utvecklades och fick förmågan till abstrakt tänkande så uppstod också de föreställningar vi finner i magi, sagor och religiösa berättelser. Det vill säga, när hon kunde skapa begrepp och ord som hav, människa och framtid: när människan fick ett språk, så uppstod religiösa föreställningar som ett slags bieffekt. Till exempel, genom att vi kan komma ihåg lättare sådana saker som en flygande människa än en vanlig människa, eller talande stenar än vanliga stenar, så blir de till en del av kulturen. Religionen är därför inbyggd i hjärnans sätt att fungera och forskningen som studerar detta kallas för kognitionsvetenskap.

En intressant evolutionär teori om religion har framfört av David Sloan Wilson i hans bok Darwin’s Cathedral (2002). Han menar att religiösa idéer och ritualer hjälpte mänskliga grupper att bli mer överlevnadskraftiga gentemot icke-religiösa grupper. Grupper av människor (till exempel en stam) fungerar därmed som ett slags organismer, likt bisamhällen. Individerna i dessa är beroende för sin överlevnad på bisamhällets uppbyggnad och effektivitet. På samma sätt är det för människor. De grupper som utvecklade religioner fick speciella resurser för att kunna bli till effektiva grupper i konkurrens med andra. Och vissa religioner gör gruppen mer välfungerande än andra. Genom att vi både är flockdjur och har språk så är religion ett naturligt inslag i vårt sociala liv. Om vi inte har religion så måste vi ha något annat som fyller samma funktion; annars riskerar det sociala systemet att falla isär.

Sekulariseringen har inte inneburit att vi har förlorat vårt religiösa intresse eller att vi inte skulle vara religiösa.

Om religionens fortsatta existens

Om människan är av naturen religiös så kommer inte religionen att försvinna, om vi inte genomgår en mycket genomgripande mutation. Men hur skall vi då förstå en ökande andel icke-religiösa i de västerländska samhällena? Om det var ett problem för den tidigare evolutionismen att det i våra högt utvecklade samhällen fortfarande fanns så primitiva sätt att tänka som det religiösa, så blir nu ateisterna ett problem för de som hävdar att religionen är inbyggd i människan. Kan vi förlora vår religion? Kan hela samhällen göra det? Eller gäller detta bara en sekulär elit som har genomgått långa avancerade utbildningar? Är det en övergående fas i våra samhällen? Eller kommer vetenskapen definitivt ersätta de religiösa förklaringarna?

Vad vi kan säga som en slutsats är att frågan om religionens ursprung hör ihop med vilken roll som religioner skall spela i vårt nutida samhälle. Om man tänker sig dem som överlevare från ett tidigare mer primitivt stadium så bör de i princip inte ha någon plats alls. Om de däremot är en viktig del av "att vara människa" vore det märkligt om de förpassades till den privata sfären för att långsamt tyna bort.
 

Viktiga begrepp

Lära: Vad man tror på i en religion.

Existentiella frågor eller livsfrågor är de stora frågorna som vi alla ställer oss under livets gång.

Monoteism: Tron på en gud (mono = en | teos = gud).

Polyteism: Tron på flera gudar (poly = flera | teos = gud).

Ateism: Det finns inte några rationella skäl att tro på Guds existens eftersom det aldrig påträffats spår av Gud i universum. En ateist tror inte på Guds existens.

Agnosticism: Man kan aldrig veta om det finns en gud eller inte eftersom det inte går att bevisa varken det ena eller det andra.

Myt: En berättelse som förklarar världens, naturens och människornas existens eller tillvaro.

Mytologi: Flera myter inom samma religiösa åskådning bildar tillsammans en mytologi. En mytologi är en samling myter som ger en ingående förklaring till varför världen ser ut som den gör, varför naturen är utformad som den är, människornas familjemönster, kvinnligt och manligt, liv och död samt många andra fenomen som behöver en förklaring.

Ritual: Speciell handling med religiös betydelse som ofta utförs i en speciell ordning, t.ex. bröllop, begravning, bön, ceremonier osv.

Levnadsregler: Regler som beskriver hur man ska leva sitt liv, t.ex. olika budord.

Urkund: Skrift som ligger som grund för en religion - en originalskrift, t.ex. Koranen.

Tolkning: Hur man ser på en text, vad den betyder.

Konvertera: Byta religion från en religion (eller en riktning inom en religion) till en annan.

Profet: Person som kommer med budskap från Gud. Islams viktigaste profet heter Muhammed.

Vallfärd: Besök på en helig plats för att fullgöra en religiös plikt, för att bedja och få välsignelse.

Fasta eller fastetid är en period då en person självmant avstår från mat och eventuellt dryck i olika utsträckning.

 

Litteratur:
Émile Durkheim, The elementary forms of religious life, New ed New York: Oxford University Press, 2001
Michael J Murray & Jeffrey Schloss (red.), The believing primate: scientific, philosophical, and theological reflections on the origin of religion, Oxford: Oxford University Press, 2009
Edward Burnett Tylor, Primitive culture, New York: Harper, 1958
Geo Widengren, Religionens ursprung: en kort framställning av de evolutionistiska religionsteorierna och kritiken mot dessa, 2. uppl. Stockholm: Aldus/Bonnier, 1973
David Sloan Wilson, Darwin's cathedral: evolution, religion, and the nature of society, Chicago, Ill.: University of Chicago Press, 2002

Text: Clemens Cavallin, docent inom religionsvetenskap och viceprefekt för Internationalisering vid Göteborgs universitet
Clemens presentation på Göteborgs universitets webbplats
 

Kartor

Religion besvarar existentiella frågor

Vår situation som människor i universum är väldigt utsatt. Att leva innebär att vi hela tiden ställs inför en rad existentiella frågor. Religion är människans sätt att försöka besvara dessa frågor.

Själva ordet religion kommer från latinets "religare" vilket betyder ungefär att återknyta, återskapa. Det man försöker återskapa är kontakten med ursprunget.

I centrum av alla religioner återfinner man mysteriet, eller det heliga. Det heliga försöker religionsutövarna på olika sätt förstå, kontrollera och efterleva. Detta görs genom de tre återkommande momenten: tro, myt och rit.

Uppdaterad: 22 oktober 2016

Annons

Lärarmaterial om Allmänt om religion

av:
RFSU
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Ett kunskapsmaterial för lärare i samhällsorienterande ämnen i grundskolan och gymnasieskolan.

Podcast om Allmänt om religion

SO-rummet podcast icon
L
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2016-09-21

Julia, Mattias och Kristoffer reder ut vad religion är och vad vetenskap är samt hur relationen dem emellan ser ut.

SO-rummet podcast icon
L
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2015-12-02

Julia, Kristoffer och Mattias diskuterar de fem världsreligionernas gudsuppfattning. Hur ser man på Gud inom de monoteistiska religionerna: judendomen, kristendomen och islam? Vilken gudsuppfattning råder inom hinduismen? Och tror man på gudar överhuvudtaget inom buddhismen?

Länkar om Allmänt om religion

Sortera efter:
          

Aktuella program om religion på SVT Play.

Spara som favorit
          

Flipp (9:15 min) där SO-läraren Kristofer Sjölander går igenom olika syner på religionens roll i samhället. 

Spara som favorit
          

Genomgång (6:43 min) där mellanstadieläraren Hedvig Francke berättar på ett lättförståeligt sätt om naturreligion.

Spara som favorit
          

Första avsnittet (25:54 min) av Världens religioner - Vad är religion, med Christer Hedin, religionshistoriker.

Spara som favorit
          

Religion och sexualitet är en essä skriven av Lena Roos,  docent i religionshistoria vid Uppsala universitet. Texten ingår i RFSU:s skolmaterial "Samhällskroppen".
Vad säger islam om homosexualitet? ”Vad står det i Bibeln om abort? En del blir besvikna eftersom det är svårt att formulera svar på sådana frågor. Alla de stora religiösa traditionerna har gått igenom en lång utveckling i dessa frågor. Det innebär att det finns stor variation mellan olika historiska perioder, olika geografiska områden, olika grupper och tolkningstraditioner...

Spara som favorit
          

Kort genomgång (6: 29 min) av SO-läraren Anders Lundström som berättar om vad religion är samt varför det är viktigt att lära sig om religion (varför vi läser ämnet religionskunskap i skolan).

Spara som favorit
          

Genomgång (15:42 min) av läraren Tobias Kjellström som gör en jämförelse mellan religion och fotboll. Det är inte så originellt eller ovanligt att jämföra religion med just fotboll, men det är tacksamt! Mina elever har som regel en relation till ett herrfotbollslag, mer sällan är de aktiva i något religiöst sammanhang.

Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång (13:56 min) där gymnasieläraren Mattias Axelsson ger en översiktlig genomgång av gudsbild i judendom, kristendom, islam och buddhism.

Spara som favorit
          

Genomgång (10:02 min) av SO-läraren Mikael Bruér som berättar om de olika världsreligionerna och andra stora religioner.

Spara som favorit
          

Genomgång (13:26 min) av SO-läraren Mikael Bruér som berättar om religionens funktion i samhället genom historien. Hur religion och samhälle har påverkat varandra.

Spara som favorit
          

En kort presentation (6:47 min) om levnadsregler och ritualer, med exempel inom judendomen, kristendomen och islam. Filmen är gjord av Jakob Björkengren, Ljungenskolan.

Spara som favorit
          

På NE hittar du en användbar interaktiv översikt över världsreligionerna där du också kan se jämförelser. Klicka dig fram och jämför.

Spara som favorit
          

En genomgång av begreppet religion utifrån olika definitioner. Gjord av podcasten "Det ska gudarna veta". Vi som gör podcasten är tre religionslärare från Göteborg: Julia Matsson (lärare i samhällskunskap och historia), Kristoffer Larsson (lärare i samhällskunskap och religionskunskap) och Mattias Axelsson (lärare i samhällskunskap, religionskunskap och historia). Producerar gör Davy Larsson.

Spara som favorit
          

Kopieringsunderlag i form av faktablad och arbetsblad (pdf i utskriftsformat, 2 sid) om religion för de yngre. Materialet riktar sig till åk 4-6 och är ett smakprov från Tengnäs Läromedel.

Spara som favorit
          

Programserie (ca 5 min per avsnitt) från UR om skapelsemyter. Vem skapade världen - och varför? Människor har alltid föreställt sig världens och livets början på många olika vis. Det här är fem animerade filmer om skapelsemyter, från hela världen, från olika kulturer och från olika tider.

Spara som favorit
          

Programserie (ca 28 min per avsnitt) från UR om religionen och livsfrågor. Vilken roll har religionen i det moderna samhället? Hur lever vi ett gott liv? Vad är skillnaden mellan religion och kultur? Utifrån allmänmänskliga livsfrågor belyser vi världsreligionerna. Filmaren Erik Sandström reser runt i världen och träffar människor som berättar vad religionen betyder för dem. Religionshistorikern Karen Armstrong resonerar. Psykologen Susan Gantt berättar om gruppdynamik.

Spara som favorit
          
Bild:

Kort genomgång (2:18 min) av SO-läraren Jennie Rosén som berättar om: vad monoteism är, vad en stamfar är, vad som kännetecknar de abrahamitiska religionerna, vem Abraham var, vad som kännetecknar en skapelseberettälse, m.m.

Spara som favorit
          
Bild:

Föreläsning (14:58 min) där gymnasieläraren Anders Larsson berättar kortfattat om några sekulära livsåskådningar (humanism, existentialism, ekosofi, marxism och evolutionism). Här berörs också människans tro och icke tro på Gud. Finns Gud?  Filmen riktar sig till gymnasiet.

Spara som favorit
          

En kortfattad introduktion (8:09) till religionskunskap av gymnasieläraren Mattias Axelsson. Anpassad för gymnasieskolans kurs Religionskunskap 1. Presentationen förklarar begreppet "religion" utifrån delarna tro, riter och tradition

Spara som favorit
          

Webbföreläsning (8:32 min) för högstadiet där SO-läraren Kenny Kvarnström berättar kortfattat om religion och vetenskap och förhållandet däremellan från renässansen fram till idag.

Spara som favorit

Sidor

Relaterade ämneskategorier

Myter är berättelser inom religionerna som försöker besvara de stora livsfrågorna. Religiösa riter är bestämda symboliska handlingar som ges ett...

Etik (morallära) innehåller värderingar och normer för hur man bör vara som människa. Moral kan ses som en värdemätare av människors normer och...

Religioner från några stora civilisationer under forntiden och antiken (3000 f.Kr - 500 e.Kr).

Fornnordisk religion (inkl. nordisk mytologi) utövades i det förkristna Norden. Gudarna bodde i Asgård och människorna i Midgård. Asatron är en...

Judendomen är en monoteistisk religion som ligger som grund för både kristendomen och islam. Enligt judendomen är israeliterna Guds utvalda folk...

Kristendomen är världens största religion och utgår från Jesus från Nasarets liv och lära som återges i Nya testamentet, andra delen i Bibeln.

Islam är en monoteistisk religion som grundades av profeten Muhammed på 600-talet e.Kr. Islam är idag utbredd över hela världen och räknas som...

Hinduismen är Indiens största religion och en av världsreligionerna. En central tanke är tron på reinkarnation och att de handlingar som utförs i...

Buddhismen grundades på 500-talet f.Kr i norra Indien av Siddharta Gautama efter att han nått upplysning och blivit Buddha. Buddhismen är en...

Många gamla vishetsläror och religioner har sitt ursprung i Österlandet.

Nya religiösa rörelser är ett begrepp som rymmer stor mångfald och variation. Gemensamt för samtliga nyreligiösa rörelser är att de skapar mening...

Vad är en sekt och vad kännetecknar den? Läs om sekters dragningskraft och andra psykologiska och sociala aspekter som hör till fenomenet.

Gemensamt för ockultismen och ockulta rörelser är deras tro på att det bortom den synliga verkligheten finns krafter som människan kan utnyttja....

Samernas naturreligion från förkristen tid. Den samiska religionen gick ut på att naturen var besjälad och att förfäderna levde kvar som...

Folklig tro på övernaturliga väsen och övernaturliga makter.

Livsfrågor är de stora frågorna som vi alla ställer oss under livets gång. Livsfrågor handlar om meningen med livet och hur vi ska leva vårt liv...

Det västerländska samhällets avkristning och religion och religiositet ur ett kritiskt perspektiv.

Går det att förena vetenskap och religion? Än idag finns en laddad debatt kring evolutionsläran där vetenskap och religion står emot varandra. Men...