Häxprocesserna är ett av historiens värsta rättsskandaler. I Europa och Amerika avrättades tusentals oskyldiga människor anklagade för att ha umgåtts med djävulen. Illustration av Howard Pyle, 1893.
L

Häxprocesserna

Under 1400-talet uppkom flera häxprocesser i Europa som en följd av inkvisitionens verksamhet. (Inkvisitionen var en katolsk domstol med uppgift att bedöma och bekämpa irrläror.)

Häxhysterin nådde sin höjdpunkt i Europa 1450-1750. Fler än 30 000 personer avrättades under perioden. Högre siffror än så brukar också nämnas, men för dessa påståenden finns ingen vetenskaplig grund. Den sista ”häxan” avrättades i Schweiz år 1782.

År 1484 gav påven Innocentius VIII tillåtelse till bränning av häxor. Detta skedde genom utfärdandet av den beryktade”Häxbullan”.

Med hjälp av boken Häxhammaren skulle trolldomen avslöjas och bekämpas. Boken var författad av två munkar och kom ut i mer än fyrtio upplagor mellan 1487 och 1669. I boken gavs tips på hur man skulle avslöja en häxa.

Den katolska kyrkan rekommenderade att varje kvinna eller man som var misstänkt för häxeri skulle genomgå ett häxprov. Vattenprovet var ett vanligt förekommande häxprov. Man band då den misstänkta häxan till händer och fötter och slängde henne eller honom i ett vattendrag. Om häxan flöt så var det djävulens verk. Om den anklagade sjönk och drunknade så var hon eller han oskyldig och skulle hedras med en kyrklig begravning.

"Byskvaller", målning gjord av Ernst Josephson (1851-1906).

Det var först under andra hälften av 1600-talet som häxhysterin kom till Sverige. Häxprocesserna i Sverige hängde samman med stormaktstidens kontrollsamhälle där kyrkan hade en viktig roll.

Bild:
Häxhammaren var den mest inflytelserika instruktionsboken för häxjakt. Den användes inom både protestantiska och katolska områden under häxprocesserna på 1400-1600-talen.

De som anklagats för häxeri ställdes inför en särskild tillsatt trolldomskommission (en slags domstol). I rättegångarna vittnade barn och vuxna om hur vissa utpekade kvinnor, och ibland män, blivit besatta av djävulen. Ett vanligt påstående var att den anklagade fört med sig barn till Blåkulla där de vistats tillsammans med djävulen och fått uppleva olika hemskheter. Ett barns berättelse och ett uppvisat blåmärke (som kunde tolkas som ett häxmärke) kunde räcka för att döma någon till döden för häxeri.

Urban Hjärne, professor i medicin, försvarade många kvinnor som anklagades för ”häxeri” i Sverige på 1670-talet. Han kunde visa att vittnesmålen i många fall hade påverkats av psykologiska faktorer. Genom sitt aktiva arbete med att kontrollera ”bevis” som riktats mot de anklagade kvinnorna kunde han rädda många oskyldiga från att brännas på bål.

Den 1 juni 1675 brann det största häxbålet i Sveriges historia. På bålet brändes samtidigt 72 ”häxor”, bland dem fanns två män och fyra småpojkar. Häxorna brändes på det så kallade häxberget som ligger cirka en och en halv mil norr om Ångermanland. Det var häradsrätten som dömde och Trollkommissionen som fastställde dödsdomarna. Det var två unga pojkar som hade pekat ut flera av häxorna. Pojkarna påstod att de kunde se "häxmärket“ i pannan på flera av kvinnorna. De 72 häxorna avrättades innan de kastades upp på bålet.

De stora häxprocesserna i Sverige började i Dalarna 1668 och ebbade så småningom ut i Stockholm 1676. Över 300 människor blev under den här tiden avrättade för häxeri, varav de flesta var kvinnor.

Under 1700-talet förekom bara några enstaka häxjakter och 1779 togs trolldomsparagrafen bort från lagboken.

Lätta fakta om häxor

Visste du att:

  • I Sverige brändes den första häxan redan 1559. Under åren 1666–1676 avrättades 300 personer för trolldom i Sverige. Prästerna i 1600-talets Sverige hänvisade till Gamla testamentet där det direkt står att den som utövar trolldom ska dö. Exempelvis 2:a Moseboken 22:18: ”En trollkvinna skall du icke låta leva.”
  • Under 1600-talet trodde man att häxorna reste till Blåkulla på olika sätt. Oftast for de iväg upp genom skorstenen. Men många reste på en get eller häst. Djuren var upp och ner och flög med baken först.
  • De som anklagades för häxeri var ofta läskunniga, självständiga kvinnor som uppfattades som ett hot mot bysamhället.
  • Enligt vissa präster kunde man avgöra om en kvinna var häxa genom att söka efter det så kallade djävulsmärket på hennes kropp. Man ansåg att djävulsmärket bestod av ett fingeravtryck som satan lämnat på kvinnans kropp till tecken på att hon ingått förbund med djävulen.
  • Tortyrmetoderna för att avslöja häxor i 1600-talets Sverige var otaliga. Fysisk tortyr, som misshandel, och psykisk tortyr, som att hålla kvinnan vaken i flera dygn, var vanligt förekommande.
  • Häxorna avrättades innan de kastades på bålet. Det var bara en kvinna i Sverige som brändes levande på bål. Kvinnan kallades för Rumpare-Malin och brändes i Stockholm.

  • Häxhammaren var en handbok i konsten att leda häxprocesser som skrevs av två munkar. Enligt Häxhammaren var det vanligt att häxor gömde amuletter i sitt hår för att förhäxa förhörsledaren. Därför rakade man av kvinnornas hår, ”ovan och nedan” som det stod i förhörsprotokollet.
  • Under 1660-talet tillsattes en trolldomskommission i Sverige. Vid ett tillfälle, efter långa förhör, förklarade kommissionen att 23 kvinnor i Mora var skyldiga till häxeri. De avrättades genom halshuggning 1665.
  • De barn som påstod att de hade blivit bortförda till Blåkulla av häxor berättade otroliga historier inför domstolarna. Rekordet tog nog den femtonåriga flicka i Stockholm som påstod att hon hade varit tre gånger till Blåkulla. Där hade hon gift sig med djävulen och fött barn genom näsan. Hon påstod senare att det var en kvastkäpp som hon hade legat med. De nyfödda barnen hoppade som grodor på golvet, berättade flickan, och fortsatte med att berätta att barnen blev kokade till smörja av djävulen.
  • 1676 skedde en vändning i trolldomsprocesserna. Allt fler personer började tvivla på de unga vittnenas bekännelser. Den 13-årige Johan Grijs var ett viktigt vittne i Stockholm. Han och andra barn påstod att de lämnade sina sängar om nätterna för sina Blåkullabesök och kvar låg endast vedträn. Urban Hjärne kunde bevisa att de ljög genom att hålla barnen vakna. Då bröt barnen samman av tröttheten. Den 13-årige Johan Grijs dömdes till döden.
  • Dödsstraffet för trolldom avskaffades 1779 i Sverige. Då hade den värsta häxhysterin försvunnit och dödsstraffet för trolldom hade inte utdömts sedan 1704, då den sista kvinnan som dömdes för häxeri i Sverige halshöggs. Den dömde var en 80-årig kvinna från Eskilstuna.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Hur många häxor avrättades i Europa under perioden 1450-1750 och vilken roll hade kyrkan i det hela?
     
  2. Häxhammaren var en viktig bok under häxprocessernas tid. Varför?
     
  3. Vad innebar det s.k. vattenprovet?
     
  4. De stora häxprocesserna startade i Sverige 1668 och ebbade ut 1676.  Redogör för händelseförloppet i några punkter.
     
  5. Nämn fakta om trolldomskommissionen och beskriv kortfattat hur en rättegång kunde gå till.
     
  6. Hur och varför dog häxprocesserna ut i Sverige?
     
  7. Vad kan mer vara värt att minnas i den här texten?

Ta reda på:

  1. Du har kanske sett ordet "häxprocess" i ett annat sammanhang, t.ex. på en löpsedel för en kvällstidning. Vad menas då med begreppet "häxprocess"?
     
  2. Varför förknippar vi häxor med påsk?

Diskutera:

  1. Finns det något som kan liknas vid häxprocesser i vår tid?
     
  2. Varför var de flesta av dem som dömdes för häxeri kvinnor?

 

Litteratur:

Bra Böckers Lexikon 2000, del 11, Bokförlaget Bra Böcker, 1997
Marie Lennersand, Livet går vidare - Älvdalen och Rättvik efter de stora häxprocesserna 1668-1671
, Gidlunds förlag, 2006
Bengt Ankarloo, Satans raseri, Ordfront, 2007
Den svenska historien (Bonnier lexikon), del 7 – Karl X Gsutav, Karl XI. Krig och reduktion, Bonniers, 1993
 

Text: Robert de Vries (red.) och Carsten Ryytty, SO-lärare och författare
 

Läs mer om

Under 1400-talet uppkom flera häxprocesser i Europa som en följd av inkvisitionens verksamhet. (Inkvisitionen var en katolsk domstol med uppgift att bedöma och bekämpa irrläror.)

Häxhysterin nådde sin höjdpunkt i Europa 1450-1750. Fler än 30 000 personer avrättades under perioden. Högre siffror än så brukar också nämnas, men för dessa påståenden finns ingen vetenskaplig grund. Den sista ”häxan” avrättades i Schweiz år 1782.

År 1484 gav påven Innocentius VIII tillåtelse till bränning av häxor. Detta skedde genom utfärdandet av den beryktade”Häxbullan”.

Med hjälp av boken Häxhammaren skulle trolldomen avslöjas och bekämpas. Boken var författad av två munkar och kom ut i mer än fyrtio upplagor mellan 1487 och 1669. I boken gavs tips på hur man skulle avslöja en häxa.

Uppdaterad: 22 oktober 2016

Annons

Lärarmaterial om Häxprocesserna

av:
Sveriges Utbildningsradio (UR)
Målgrupp:
Mellanstadiet, Högstadiet
TV-serie från UR som lyfter fram människor och händelser som på ett eller annat sätt varit med och förändrat samhället för alltid. Berättelserna handlar om dåtid, men lika mycket om nutid.

Artiklar om Häxprocesserna

M
Mattias Axelsson
2016-03-25
Påsken är den viktigaste kristna högtiden, men det finns en hel del saker som är märkliga med påsken och firandet kopplats till den. Här är de fem märkligaste sakerna.
M
John Chrispinsson
2015-08-31
I april 1676 anlände den 12-årige Johan Johansson Grijs från Gävle till Stockholm. Hans mamma hade tidigare avrättats som häxa och han erkände att också han fört barn till Blåkulla. I de...

Länkar om Häxprocesserna

Sortera efter:
          

Artikel i tidningen Forskning och Framsteg där du kan ta del av ett känt rättsfall från Tyskland under häxprocessernas tidevarv.  I början av 1600-talet blev Katharina Kepler anklagad för att vara häxa. Processen pågick under flera år och slog hennes liv i spillror. Till slut ingrep hennes son – den store astronomen Johannes Kepler...

Spara som favorit
          

Kort artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison svarar på frågan om det förekom häxförföljelser i medeltidens Europa. Här berättas också om bakgrunden till häxprocesserna som ägde rum i Europa under 1500-talet och 1600-talet.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen SvD där du får ta del av ett skrämmande vittnesprotokoll från häxprocessernas Sverige. Tvärs över en åker i byn Utnäs är Botniabanan planerad att gå. Men just där låg Blåkulla, enligt vittnesprotokollen från häxprocesserna år 1674–1675. Per-Arne Bodin har läst dokumenten från processerna där tre av hans släktingar stod anklagade.

Spara som favorit
          

Artikel i SvD där Per-Arne Bodin berättar om häxprocessen i Ådalen 1674-1675. Tvärs över en åker i byn Utnäs är Botniabanan planerad att gå. Men just där låg Blåkulla, enligt vittnesprotokollen från häxprocesserna år 1674–1675. Per-Arne Bodin har läst dokumenten från processerna där tre av hans släktingar stod anklagade...

Spara som favorit
          

Artikel och bokrecension i den katolska kulturtidningen Signum där du kan läsa om häxprocesser och vad som hände häxorna när de konfronterades med inkvisitionen och senare häxdomstolar. Här berättas om häxprocesser under medeltiden och nya tiden (1600- och 1600-talen). Historikerna räknar med att att ca 100 000 häxprocesser ägde rum i Europa, och att hälften av de anklagade, ca 50 000 människor, brändes på bål. Men förföljelsernas intensitet varierade starkt från land till land...

Spara som favorit
          

Grundskoleboken är en webbsida som riktar sig till elever på högstadiet. I det här avsnittet kan du läsa kortfattat om häxprocesserna i Europa och Sverige under 1600-talet. Webbsidan drivs av SO-läraren och IT-pedagogen Ingemar Wiklund.

Spara som favorit
          

I SvD:s historieblogg kan du läsa kortfattat om häxjakter från 1500-talet fram till 1700-talet. De verkligt omfattande häxförföljelserna ägde rum mellan 1570 och 1650, och för Sveriges del dröjde det till 1600-talets andra hälft. Våra häxförföljelser kulminerade på 1670-talet...

Kategorier:
Taggar:
Spara som favorit
          

Artikel och bokrecension i SvD där du kan läsa om några av de bakomliggande orsakerna till häxprocesserna i Sverige och Norden under 1600-talet. Kyrkans fördömande av häxeri samverkade med en djupt rotad folklig skräck för häxor, vilket ledde fram till 1600-talets masshysteri och avrättningar...

Kategorier:
Taggar:
Spara som favorit
          

Kort artikel bland Hexmasters faktoider där du kan ta del av sanningar och osanningar som berör häxprocesserna. Vad häxbålen beträffar så finns det ju många sätt att ta livet av folk, och flera av dem användes under häxprocesserna...

Kategorier:
Spara som favorit
          

På Yvonne Sjöstrands webbsida om religion och livsåskådning kan du läsa kortfattat om hur en häxprocess kunde gå till i Sverige i mitten av 1600-talet. Materialet är anpassat för elever på högstadiet och gymnasiet.

Spara som favorit
          

På Unga Faktas trevliga webbsida hittar du massor av fakta om häxor från antiken fram tills idag. Här berättas om häxornas historia, sägnernas häxor, trolldom, Blåkulla, häxjakt i Salem, häxprocesser i Sverige o.s.v.

Spara som favorit
          

Artikel i Wikipedia där du kan lära dig mer om häxor. Här berättas bland annat om häxjaktens historia och om olika avrättningsmetoder.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där myten om inkvisitionen diskuteras. En blodig häxprocess som drabbade oliktänkande – så har inkvisitionen länge uppfattats. Men ny forskning visar att den gängse bilden inte stämmer...

Spara som favorit
          

Artikel i Wikipedia som handlar om häxprocesserna. Häxprocess eller häxjakt kallas de händelser framför allt under 1400- till 1600-talet, runt om i den kristna världen, där människor, framför allt kvinnor anklagades för samröre med Satan…

Spara som favorit
          

På Kramforsbygders hemsida kan du läsa om häxprocesserna under 1600-talet och om häxprocessen i Hammar 1674.

Spara som favorit
          

På Historiesajten hittar du en faktasida som handlar om häxprocesser. Det var när reformationen startade som häxförföljelserna satte igång på riktigt. 1484 gav påven Innocentius VIII dominikanermunkarna och några häxexperter i uppdrag att utrota häxorna i Tyskland. De skrev ihop en instruktionsbok för häxjakt som kom ut 1487 och kallas för Häxhammaren på svenska...

Spara som favorit
          

På Stig Sandelins hemsida berättas om häxprocessen i Öregrund. I slutet på 1660-talet drabbades Sverige av en för våra dagars människor ofattbar häxhysteri. Hundratals kvinnor greps för trolldom och häxbålen tändes på många platser i landet. I Öregrund hölls en häxprocess år 1674 och många kvinnor anklagades då för att ha fört barn till djävulens Blåkulla…

Spara som favorit
          

På Hans Högmans hemsida berättas om häxprocesserna och om den som inträffade i Torsåker i Ångermanland. En central person i häxprocesserna var kaplanen, Laurentius Hornaeus. Han fick i uppdrag av kyrkoherden i Torsåker att aktivt spåra upp alla häxor i Torsåker med omnejd, något han gjorde med stor nitiskhet. Cirka en femtedel av alla kvinnor i området brändes på bål i juni 1675...

Spara som favorit
          

Artikel där du kan läsa om häxeri i Åbo under 1600-talet. Genom att följa ett rättsfall från anklagelse till dom kommer du här i kontakt med stora delar av det åboländska samhället under 1600-talet. "I grevens tid" är en finländsk webbsida som fokuserar på Finlands och Sveriges gemensamma historia. Webbplatsen ingår i ett finländskt webbprojekt med anknytning till Åbo Akademi med mål att stärka de gemensamma banden mellan Finland och Sverige.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där Kristina Svensson berättar om häxprocesserna i Sverige under 1600-talet. Under några få år på 1600-talet avrättades hundratals människor i Sverige, anklagade för häxeri. Här kan du läsa om det största rättshaveriet i svensk historia.

Spara som favorit

Sidor

Relaterade ämneskategorier

Den svenska stormaktstiden var en turbulent period i Sveriges historia då Sverige agerade som stormakt i norra Europa (1611-1718).

Vardagsliv och andra företeelser på landsbygden och i städerna under den nya tiden.

Olika typer av brott och straff genom historien. Här berättas också om kriminalitet, lagar och ordningsmakt ur ett historiskt perspektiv.

Kristendomens och kyrkans tvåtusenåriga historia från antiken till idag.

Ursprungligen var satanism likställt med djävulsdyrkan. Satanismens utövare idag ser istället kulten som ett uttryck för en slags antimoralisk och...

Här hittar du material som behandlar Sveriges historia i små och stora perspektiv. Få en helhetsbild eller fördjupa dig i viktiga händelser och...

Relaterade taggar