Vulkaner ligger ofta i jordbävnings- områden längs med kontinentalplattorna. Jordens utseende förändras ständigt allteftersom kontinentalplattorna glider isär eller krockar med varandra.
L

Jordens inre och yttre krafter

Jordens inre (endogena) och yttre (exogena) krafter omformar hela tiden jordens yta.

De inre krafterna utgörs främst av vulkaner och jordskalv som ökar på jordskorpans höjdskillnader.

De yttre krafterna består i första hand av vatten, is och vind som slipar ner jordytan.

Jordens inre - jordskorpan, manteln och kärnan

Jorden bildades för cirka 5 miljarder år sedan. Till en början var den ett gasmoln, och när gasmolnet förtätades bildades ett glödande klot.

Jordskorpan som vi lever på är klotets svalnade yta. Jordskorpans tjocklek varierar från några kilometer upp till 70 kilometer. Jordskorpan är tunnast under haven, där medeltjockleken är 8 kilometer. Under kontinenterna är medeltjockleken 35 kilometer.

Under jordskorpan finns ett tjockare skikt som kallas för manteln. Den övre delen av manteln är fast, men ju längre ner man kommer blir manteln mjukare och delvis flytande. Den smälta, flytande massan kallas magma.

Ungefär halvvägs in mot jordens mitt börjar kärnan. Här blir jorden helt flytande. I den inre delen av kärnan är trycket så stort att jorden här består av fast järn. Längst inne i kärnan är det ca 4 000 grader varmt.

De inre krafterna

Det är jordens inre krafter som bygger upp ojämnheterna på jordskorpan. Det är dessa krafter som skapar de berg som finns på vår jord. De främsta inre krafterna är vulkaner och jordskalv.

Men för att förstå hur vulkaner och jordbävningar uppstår måste vi först titta lite mer på jordskorpan och hur den sitter ihop.

Kontinentalplattor och kontinentaldrift

Betraktar man en världskarta ser man tydligt att jordens alla kontinenter passar ihop som bitar i ett pussel. Senast pusslet var helt bildades superkontinenten Pangea som gick i bitar för ca 250 miljoner år sedan.

Pangea med världens nuvarande länder.

Det var den tyske geologen Alfred Wegener som år 1912 lade fram teorin att jordens kontinenter en gång i tiden hade bildat en enda landmassa. Wegener döpte denna superkontinent till Pangea, som är ett grekiskt ord som betyder "allt land". Kontinenterna drev sedan långsamt isär under ett hundratals miljoner år. Denna kontinentaldrift pågår ständigt.

Numera anser forskarna att Pangea har existerat flera gånger, det är en del av jordens geologiska puls. Om några hundra miljoner år sluts cirkeln återigen och Pangea återbildas.

Wegeners teori förklarar varför många levande och utdöda växt- och djurarters spridningsmönster. Många sötvattensfiskar i Sydamerika har till exempel nära släktingar i Afrika. Det beror på att Afrika har suttit ihop med Sydamerika.

Jordskorpan och översta delen av manteln är uppdelad i flera s.k. kontinentalplattor (ibland även kallade litosfärplattor) som rör sig i förhållande till varandra. Nu färdas jordens plattor över jordklotet med en hastighet av 1 till 15 centimeter per år.

Genom tidsåldrarna kan kontinenterna röra sig långa sträckor. Afrika låg en gång på Sydpolens plats medan delar av dagens USA låg över Nordpolen. Nordsjöns olja har skapats i tropikerna och dessa lager av naturtillgångar har sedan vandrat till sin nuvarande plats.

Jordskalv

Jorden drabbas av ca 850 000 jordskalv per år. De flesta av dem är så svaga att bara känsliga mätinstrument, så kallade Seismografer, kan uppfatta dem. Några få av dem har samma kraft som 10 000 atombomber och orsakar svåra skador.

Orsaken till jordskalven är att jordens plattor rör sig mot varandra. Ibland fastnar plattorna hårt i varandra och lagrar då enorma mängder rörelseenergi. När plattorna lossnar uppstår kraftiga jordskalv.

Världskarta som visar kontinentalplattorna och jordens mest framträdande hot spots (heta fläckar).

Vid jordbävningen i San Francisco 1989 hoppade Stilla havsplattan fram nära två meter och skalvet mätte 7,1 på Richterskalan.

2004 drabbades Indonesien, Thailand och Sri Lanka samt några andra länder av en våldsam tsunami. Jordbävningen vid Indonesien som låg bakom den väldiga flodvågen hade styrkan 9,0 på Richterskalan.

Alla jordskalv mäts på den så kallade Richterskalan. Den uppfanns av den amerikanske seismologen (jordbävningsexperten) Charles F. Richter (1900-1985). Skalan är ”öppen”, det innebär att det inte finns några lägsta eller högsta värden. Men i praktiken blir inga jordskalv starkare än 9,0.

Skalan är så konstruerad att om värdet ökar med ett heltalssteg är skalvet tio gånger kraftigare. Ett skalv med värdet 6 är tio gånger starkare än ett med värdet 5. Ett skalv med värdet 7 på Richterskalan är hundra gånger starkare än ett på 5 (10x10).

Forskarna har svårt att förutsäga jordskalv. Men ibland finns det tecken som märks före ett jordskalv. Djur kan uppträda egendomligt. Hundar ylar och fiskar kan komma upp till ytan. En orsak kan vara att djuren har mer utvecklad hörsel än människan. Andra tecken på ett kommande jordskalv kan vara att gaser tränger upp ur jorden.

I USA tror forskarna att ett fruktansvärt jordskalv kan inträffa i den så kallade San Andreasförkastningen i Kalifornien. Förkastningen sträcker sig från Alaska till Kalifornien. Denna djupa spricka i jordskorpan ligger mellan två av jordens plattor.

Vulkaner

Vulkaner hittar man i sprickzonerna där jordskorpans plattor möts. Av jordens flera tusen landvulkaner är endast 450 aktiva.

De flesta vulkanerna hittar man på havets botten. Stilla havets botten är översållat med ca 10 000 vulkaner. 75 procent av jordklotets aktiva vulkaner ligger i ”Eldringen”. Ringen sträcker sig i en båge i utkanten av Stilla havet längs Asiens, Nordamerikas och Sydamerikas kuster. Här stöter kontinentalplattorna ihop.

Vulkaner är vår planets säkerhetsventiler. När trycket blir för stort i jordens inre öppnas ”ventilen”, och lava, glödande aska, stenar och gaser kommer ut ur öppningen, som är en spricka i berggrunden.

Magman som kommer från jordens mantel har en temperatur på mellan 700 och 1 200 grader. När magman kommer ut ur en vulkan kallar man den för lava. Namnet ”vulkan” kommer från romarnas eldgud.

Olika vulkaner

Det finns olika typer av vulkaner. Sköldvulkaner kallas det när magman är lättflytande och breder sig över ett stort område. Dessa vulkaner har ofta ett lugnt utbrott och sådana vulkaner kan man hitta på Island och Hawaii.

De vanligaste vulkanerna är kägelvulkaner. Där är magman mera trögflytande och den stelnar snabbare till berg. Kägelvulkanerna kan ha våldsamma utbrott.

Krakatau: Det största vulkanutbrott man känner till inträffade år 1883 på vulkanön Krakatau mellan Java och Sumatra. Utbrottet kunde höras på 480 mils avstånd och klippblock slungades 55 kilometer upp i luften. Vid utbrottet utplånades allt liv på ön.

Det bildades en väldig flodvåg (tsunami), 36 meter hög, som gick jorden runt och passerade Godahoppsudden efter 12 timmar samt Kap Horn 17 timmar efter katastrofen. 40 000 människor dödades av vågen. 163 byar jämnades med marken.

På ett ställe hade ett fartyg slungats 2,5 kilometer upp i en floddal och fastnat där 10 meter över havsytan. Explosionen anses ha varit 26 gånger så kraftig som det största atombombsprovet som genomförts på jorden. Vulkanaska efter Krakataus utbrott höll sig svävande i luften i flera år.

Mount Pelée: 1902 fick vulkanen Mount Pelée på ön Martinique i Västindien ett våldsamt utbrott. Massor av lava sprutade ut ur vulkanen och dessa massor störtade ner från vulkanen med en hastighet av 160 km/tim. Orsaken till denna snabba hastighet var att lavan strömmade på sin egen gasbädd, en så kallad ”glödmolnslavin” bildades. Inom loppet av några få sekunder dödade lavan staden S:t Pierres 36 000 invånare.

Av stadens invånare överlevde endast två. Den ene var en fånge som satt i en underjordisk cell i stadshuset, efter tre dagar räddades han. Med tiden fick han anställning på en amerikansk cirkus där han visades upp som ett underverk

De yttre krafterna

De viktigaste yttre krafterna är vittring samt erosion som orsakas av vatten, vind och is. Även människan kan fungera som en yttre kraft.

De yttre krafterna bryter ner jordytan med en meter på 22 000 år. Om enbart de yttre krafterna skulle få verka skulle de förvandla hela jorden till en jämn slätt på 20 miljoner år. Att så inte sker beror naturligtvis på att de inre krafterna ständigt bygger upp nya höjder och berg.

Vittring

Ordet vittring betyder "nedbrytning av bergarter" och de kan vara av två olika slag: mekanisk och kemisk vittring.

Exempel på mekanisk vittring är frostsprängning och solsprängning.

Frostsprängning uppstår när vatten kommer in i sprickor i berget och sedan fryser till is. Eftersom vatten utvidgar sig då det fryser till is, spränger isen stenen.

Solsprängning uppstår vid kraftiga temperaturväxlingar. Efter en kall natt kommer solen med värme, då uppstår det spänningar i berget som kan brytas sönder. Solsprängning förekommer främst i ökentrakter.

Kemisk vittring äger rum i kalkberggrund. I regnvatten finns det små mängder kolsyra. Denna kolsyra löser upp kalkstenen och skapar underjordiska grottor. Ett exempel på en sådan grotta är Lummelundagrottan på Gotland.

Erosion

Bild:

Vattnet är den yttre kraft som påverkar jordytan mest. Ett bra exempel är floden Huang He (Gula floden) i Kina. Huang He flyter genom ett område i Nordkina med mycket bördig jord och för med sig massor av slam som gör dess vatten lerfärgat. Därför kallas den för Gula floden. Av den jord som varje år förs ut i havet från Gula floden skulle man kunna bygga en meter hög och en meter tjock mur som gick 23 varv runt jorden.

När glaciärerna rör på sig så tar också dessa med sig löst material och ibland även stora stycken av berget. Denna form av erosion kallas för glacialerosion.

Människan som yttre kraft

Människans verksamhet fungerar ibland som en yttre kraft som påverkar landskapet. När vi odlar för hårt i vissa områden kan jordförstöring uppkomma.

Ett bra exempel på det är USA på 1930-talet. Ett alltför hårt utnyttjande av åkerjorden innebar att jordstormar uppstod. Jorden blåste då iväg långa sträckor, vilket innebar en katastrof för många bönder.

Ett annat exempel är när man har huggit ned skogarna på Himalayas sluttningar för att få bränsle. Det har inneburit att de kraftiga monsunregnen fått det lättare att transportera bort bördig åkerjord från de branta markerna.

Människan kan också orsaka kemisk vittring genom utsläpp från industrier och kraftverk. I röken finns det svavel som förenar sig med syre och vatten. Dessa ämnen bildar svavelsyra som fräter sönder kalksten som då förvandlas till gips.

Ett varnande exempel är den vackra katedralen i Köln i Tyskland. Den håller på att vittra sönder på grund av kemisk vittring.

Uppgifter och frågor

  1. När och hur bildades jorden?
     
  2. Beskriv jordskorpan.
     
  3. Vilka olika skikt består vårt klot av?
     
  4. Vad menas med Pangea, kontinentalplattor och kontinentaldrift?
     
  5. Vad betyder endogena- och exogena krafter?
     
  6. Vilka är de inre krafterna?
     
  7. Varför blir det jordskalv/jordbävningar?
     
  8. Vad för instrument mäter styrkan hos jordskalv och vad kallas skalan den mäts i?
     
  9. Kan man förutsäga jordskalv?
     
  10. Var tror forskarna att det kommer att komma ett stort jordskalv så småningom?
     
  11. Var finns vulkanerna?
     
  12. Vilka olika slags vulkaner finns det och vilken är den viktigaste skillnaden mellan dem?
     
  13. På vilket sätt är vulkaner ”säkerhetsventiler”?
     
  14. Förklara uttrycken magma och lava.
     
  15. Nämn fakta om Krakataus utbrott.
     
  16. Nämn fakta om Mount Pelées utbrott.
     
  17. Vilka är de yttre krafterna?
     
  18. Hur mycket bryter de yttre krafterna ned jorden?
     
  19. Förklara uttrycket solsprängning.
     
  20. Förklara uttrycket: kemisk vittring.
     
  21. Ge exempel på hur Gula floden förändrar landskapet i Kina.
     
  22. Nämn två exempel där människan fungerar som en yttre kraft.


Text: Carsten Ryytty, SO-lärare och författare

Jordens inre (endogena) och yttre (exogena) krafter omformar hela tiden jordens yta.

De inre krafterna utgörs främst av vulkaner och jordskalv som ökar på jordskorpans höjdskillnader.

De yttre krafterna består i första hand av vatten, is och vind som slipar ner jordytan.

Jordens inre - jordskorpan, manteln och kärnan

Jorden bildades för cirka 5 miljarder år sedan. Till en början var den ett gasmoln, och när gasmolnet förtätades bildades ett glödande klot.

Uppdaterad: 23 oktober 2016

Annons

Artiklar om Jordens inre och yttre krafter

L
Carsten Ryytty
2016-10-30
Varje minut skakas någon del av jorden av två jordskalv. Det blir ca 850 000 jordskalv per år. De flesta är så svaga att bara känsliga mätinstrument, så kallade seismografer kan uppfatta dem....
L
Carsten Ryytty
2015-09-23
Betraktar man en världskarta ser man tydligt att jordens alla kontinenter passar ihop som bitar i ett pussel. När pusslet var helt senast så bildades superkontinenten Pangea. Men Pangea gick i...
L
Carsten Ryytty
2015-09-09
Världens högsta temperatur uppmättes år 1922 i Sahara - i den lilla byn Azizia i Libyen - som hade 57,7 grader i skuggan. Forskarna tror att temperaturen kan stiga upp mot 75 grader i skuggan i...
M
Carsten Ryytty
2014-02-18
De mest dödsbringande av alla sorters oväder är de tropiska orkanerna. När en orkan dragit fram över ett område efterlämnar den förödelse och död...
L
Carsten Ryytty
2014-02-18
Om cirka 5000 år bildas ett tusen meter tjockt istäcke i den skandinaviska fjällkedjan. Det är starten på en ny istid som kommer att drabba Sverige hårt. När istäcket är som störst når det långt...

Länkar om Jordens inre och yttre krafter

Sortera efter:
          

Genomgång (8:26 min) där gymnasieläraren Lars Hjälmberg berättar om istiden på ett lättförståeligt sätt.

Spara som favorit
          

Kort pedagogisk genomgång (6:40 min) där Björn Andersson (lärare) berättar om vittring och erosion - jordens yttre krafter.

Spara som favorit
          

Genomgång (6:28 min) där mellanstadieläraren Hedvig Francke berättar på ett lättförståeligt sätt om vulkaner.

Spara som favorit
          

Genomgång (5:09 min) där mellanstadieläraren Hedvig Francke förklarar vad permafrost är.

Spara som favorit
          

Presentation (10:52 min) där SO-läraren Erik Nolin berättar om jordens inre krafter och jordskorpans plattor.

Spara som favorit
          

Från en spricka i jordskorpan till monstervågen som tog 230 000 liv. Se hur tsunamin 2004 uppstod. Rörlig grafik / visualisering publicerad på http://www.nt.se och i TV-kanalen 24nt.

Spara som favorit
          

På SGU:s webbplats hittar du deras digitala skolsatsning om samspelet mellan geologi, naturresurser, hållbarhet och samhällsplanering. Syfte med satsningen är att skapa en mer grundläggande förståelse för geologins betydelse och väcka intresse för att arbeta med frågor som rör olika aspekter av geologi – till exempel naturresurser, infrastruktur, grundvatten och miljö. 

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Allt om vetenskap där du kan lära dig mer om tromber. Tromber är kraftfulla virvelvindar som uppstår i samband med kraftiga åskväder. Det är en marknära virvelvind, medan en virvelvind över vatten kallas skydrag...

Spara som favorit
          

Enkel faktatext på skolbloggen Nuflipparvi.se. Jorden förändras hela tiden, den är lika stor men utseendet förändras. På någon plats kommer det ny jordyta och på en annan plats försvinner det jordyta, detta beror på jordens inre och yttre krafter.

Spara som favorit
          

Faktafilm (6:22 min) om vulkaner. Varför de finns och var, hur de hänger ihop med plattornas rörelser över jordklotet och om värstingen Vesuvius, men också om de svenska jättevulkanerna som bland annat har gett upphov till Skelleftefältet och Bergslagens rika mineraliseringar. Animeringsarbetet är gjort av Sveriges geologiska undersökning (SGU).

Spara som favorit
          

Repetition (21:09 min) inför nationella provet i geografi 2014, för åk 6. Håll i hatten, för här går det snabbt och effektivt framåt då det berättas kort och lättförståeligt om: människans påverkan på naturen, naturtillgångar, från naturtillgång till färdig vara, hållbar utveckling, naturtyper, vattnets kretslopp, sötvatten och saltvatten, att bo vid vatten, varför folk vill bo vid kusten, fiske, energi, miljöproblem i Europa, jordens yta - kontinentalplattor, jordbävningar, tsunami, vulkaner, att använda kartan, kartans skala.

Spara som favorit
          

Kopieringsunderlag i form av faktablad och arbetsblad (pdf i utskriftsformat, 2 sid) om jordens skal -jordskorpan. Materialet riktar sig till åk 4-6 och är ett smakprov från Tengnäs Läromedel.

Spara som favorit
          

Kopieringsunderlag i form av faktablad och arbetsblad (pdf i utskriftsformat, 1 sid) om jordskorpan och jordens inre. Materialet riktar sig till åk 4-6 och är ett smakprov från Tengnäs Läromedel.

Spara som favorit
          

Kort faktatext i tidningen Allt om Vetenskap där du kan lära dig mer om is.

Spara som favorit
          

Lättförståelig genomgång (4:30 min) som handlar om istiden och de spår som isen lämnat efter sig i naturen. Filmen är gjord av några lärare på Bollebygdskolan och riktar sig främst till de yngre barnen.

Spara som favorit
          

Powerpoint redovisning (24:37 min) om hur jorden formas och omformas.

Spara som favorit
          

En redovisning (11:39 min) av Agnes Hallén som kan användas som läxhjälpsfilm för gymnasiet om de exogena processerna som påverkar världen. Här kopplas lärdomarna samman med en rad lokala geografiska exempel (i Lärjedalen) som förklaras med hjälp av de teoretiska modellerna som presenterats i del 1 & 2.

Spara som favorit
          

En redovisning (6:20 min) av Agnes Hallén som berättar om de exogena och endogena processerna som påverkar världen. Filmen kan med fördel användas som läxhjälpsfilm för gymnasiet.

Spara som favorit
          

Kortfattad pedagogisk genomgång (3:52 min) där Maria Henriksson berättar om hur jorden är uppbyggd och hur den hela tiden förändras. Materialet presenteras av Studi.se.

Spara som favorit
          

På UR:s hemsida hittar du en tecknad film (4:35 min) för de lite yngre om vulkanism . En vulkanisk sten berättar om olika former av vulkaner och om hur hon bildas ur en exploderande stratovulkan...

Spara som favorit

Sidor

Relaterade ämneskategorier

Naturgeografi handlar om jordens olika landformer och de processer som påverkar dem. Här hittar du bland annat material om skog, berg, sjöar och...

Med väder menas bland annat temperatur, nederbörd, vindar och solsken. Med klimat menas hur vädret är under en längre tidsperiod.