Under 400-talet utsattes det västromerska riket för regelbundna invasioner av olika krigiska folk. Del från en målning av Victor Vasnetsov (1848-1926).
M

Folkvandringstiden

Folkvandringstiden varade mellan 350-600 e.Kr och är en kortare epok i europeisk historia då åtskilliga folkgrupper förflyttade sig till nya bosättningsområden. Perioden utgör också en övergång från antiken till medeltiden.

Folkvandringarna skedde ofta långsamt

Folkvandringarna var sällan snabba förflyttningar av hela folkgrupper. En stor del av migrationen (in- och utvandringen) gick istället långsamt och i flera etapper. De främsta orsakerna till folkvandringarna var sannolikt överbefolkning och krig.

När ett folk som letade efter ny mark att odla hade brutit upp från sitt hemland och slagit sig ned i nya områden blandades de i regel upp med dem som redan bodde där. Gränserna mellan olika områden och folk har på så vis vanligen förskjutits steg för steg (se karta).

Folkvandringarna kunde också vara erövringståg

Men folkvandringarna kunde också vara stora krigsföretag. Dessa folkvandringar leddes av de styrande i samhället som sökte mer makt och rikedom. De förde med sig stora delar av sina folk för att finna ny mark på andra ställen. Men många inom de olika folkgrupperna stannade också kvar vid de gamla bosättningarna och fortsatte bruka jorden. Det var ovanligt att hela folkgrupper bröt upp från sitt gamla land.

Flyktingvågor ledde till romarrikets fall

Folkvandringarna ökade under slutet av 300-talet efter att hunnerna, som var ett asiatiskt mongolfolk, trängde in i Europa. De germanska folkstammarna utsattes därmed för stort tryck och pressades in över det försvagade västromerska rikets gränser. Följden blev så småningom att det västromerska riket kollapsade och delades upp i ett antal nya germanska statsbildningar.

Stora delar av den romerska kulturen övertogs i regel av de nya germanska härskarna och kom på så vis att leva kvar i Europa även efter det västromerska rikets upplösning vid slutet av 400-talet.

Av de nya germanska rikena som uppkom skulle frankernas och angelsachsarnas riken visa sig få störst betydelse för Europas efterföljande historia.
 

Litteratur:
Bra Böckers Lexikon 2000 - del 8, Bokförlaget Bra Böcker, 1996
Sven Skovmand, Bonniers världshistoria, Albert Bonniers Förlag, 2008

Text: Robert de Vries (red.)



Kritisk granskning av folkvandringarna

Svårtolkade benämningar

Det är romarna som inför begreppen ”germaner, kelter, galler” när de vill skapa ett slags ordning och reda på norra Europa. Det är också de som namnger olika grupper av germaner. ”Germanien” blir främst en beteckning på området öster om Rhen och norr om Donau, d.v.s. de av romarna nästan outforskade trakterna bortom imperiets gränser, ”limes”. Har placerar de sachsare, angler, langobarder, rugier, gautoner, burgunder, vandaler, markomanner, ostrogoter, visigoter etc. i var sina områden. Vad dessa olika människor själva räknade sig som och kallade sig vet vi inte. Men efterhand anpassade de sig till de romerska benämningarna.

Vandrande folk eller härjande rövarband

Att hela befolkningar bröt upp ett visst år – till exempel beroende på missväxt och svält – för att vandra in i romerska riket verkar osannolikt. Men att familjer och släkter och ibland större grupper fattade egna beslut och sökte sig till bördigare områden förekom säkert. Denna migration kunde ske under tiotals eller hundratals år, kanske från karga skogområden nära Östersjön till bördiga slätter norr om Svarta havet. Och då blandades språk och grupper i ett slags smältdegel. Så måste ha skett också i de områden som vi nu kallar Frankrike, Spanien och Portugal.

Moderna forskare har blivit alltmer ense om att det var härjande rövarband med blandad sammansättning som stod för ”folkvandringarna”. Vad som krävdes var en militär organisation och en eller flera starka ledare som kunde hålla samman trupperna, bland annat med löften om de rikedomar deltagarna skulle vinna.

Många germaner rörde sig fram och tillbaka över gränsfloderna Rhen och Donau. Ofta tog de tjänst som soldater i den romerska armen. Andra var handelsmän som bytte skinn, bärnsten, honung m.m. mot romarnas glaskärl, guldföremål, vapen och vin. Hårt ansatta romerska kejsare slöt avtal med germaner bosatta närmast utanför gränserna, att de mot vissa förmåner skulle försvara gränserna mot anfall. De kallades ”foederati”. Allt detta sammantaget ledde till att germanerna hade goda kunskaper om vad som fanns att hämta i det romerska riket.

När det gäller visigoterna, västgoterna, kan det finnas skäl att tala om folkvandring – med krigare, kvinnor och barn. Dels beroende på flykten undan skoningslösa hunner, dels beroende på att på att deras kung Alarik av kejsar Honorius år 403 fick tillstånd att slå sig ner i Gallien och Spanien med full äganderätt till området. Där skapades ett västgotiskt rike som åtminstone i Spanien fanns kvar in på 700-talet. Och detta kunde knappast ha skett om inte kvinnor och barn följt med på ”folkvandringen”.

Fler oklarheter

Orden ”german” och ”got” är båda mycket oklara ifråga om betydelse och ursprung. Att goterna skulle vara ättlingar till svenska götar och gutar (från Gotland) eller danska jutar – det kan vi glömma. En tänkbar förklaring till att goter först omtalas i området vid floden Weichsel (kallat Gothiscandsa) och sedan vid Dnjepr kan vara att man under antiken kallade människor som bodde vid flodmynningar för just ”goter”. (Ordet ”Gotland” betyder ”det källrika landet.)

Tacitus, Plinius den äldre, Cassiodorus och Jordanes, som skrivit om germaner har byggt på äldre skildringar – som de nog litat för mycket på. Troligen har de också intervjuat resenärer och militära befälhavare som stött samman med germaner. Ändå begår de stora misstag, som exempelvis Jordanes när han blandar samman goter och geter (en helt annan stam) och kallar sin bok ”Getica”.

Läs även om Folkvandringarna som de brukar skildras >

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Nämn några orsaker till att folkvandringarna ägde rum.
     
  2. På vilket sätt påverkade folkvandringarna romarriket?
     
  3. Varifrån har vi fått namnen på de olika germanstammarna?
     
  4. Vilken orsak till missförstånd beträffande folkvandringarna tror du är viktigast?
     
  5. Vilken är numera den vanligaste åsikten om folkvandringarna?
     
  6. Har västgötar och östgötar härjat i det romerska riket – som västgoter och östgoter?
     
  7. Vad kan mer vara värt att minnas i den här texten?

Ta reda på:

  1. Vem var Attilla och varför är han en historisk kändis?
     
  2. Använd en historisk Atlas eller någon av kartlänkarna nedan och ta reda vilka som var de största migrerande folkgrupperna, var de kom ifrån och vart de flyttade.

Diskutera:

  1. Vilka likheter och skillnader finns mellan folkvandringstidens migration och dagens migration?
     
  2. Nämn några positiva effekter som migration har på ett samhälles utveckling.
     
  3. Fundera på hur Europas och andra världsdelars historia skulle ha kunnat sett ut om vi inte haft någon migration.
     
  4. Hitta exempel i historien på migration som inte varit särskilt positiv för dem som migrerat (frivilligt eller med tvång).
     
  5. Hitta exempel i historien där migration har lett till att inflyttningsområdets ursprungsbefolkning råkat illa ut.
     
  6. Migration bidrar till att kulturer inspireras av varandra och spridandet av nya idéer. Vad skulle hända i världen och dess länder om all migration skulle upphöra?
     
  7. Fundera på om det skulle bli mer krig eller mindre krig i framtiden om all migration skulle upphöra.

Folkvandringstiden varade mellan 350-600 e.Kr och är en kortare epok i europeisk historia då åtskilliga folkgrupper förflyttade sig till nya bosättningsområden. Perioden utgör också en övergång från antiken till medeltiden.

Folkvandringarna skedde ofta långsamt

Folkvandringarna var sällan snabba förflyttningar av hela folkgrupper. En stor del av migrationen (in- och utvandringen) gick istället långsamt och i flera etapper. De främsta orsakerna till folkvandringarna var sannolikt överbefolkning och krig.

När ett folk som letade efter ny mark att odla hade brutit upp från sitt hemland och slagit sig ned i nya områden blandades de i regel upp med dem som redan bodde där. Gränserna mellan olika områden och folk har på så vis vanligen förskjutits steg för steg (se karta).

Uppdaterad: 22 oktober 2016

Annons

Artiklar om Folkvandringstiden

M
Hans Thorbjörnsson
2016-10-15
År 476 avsattes den siste kejsaren Rom, vilket brukar markera slutet på den antika epoken. Romarriket hade då funnits i nästan tusen år. I den här artikeln presenteras några av orsakerna till...
M
Hans Thorbjörnsson
2016-10-08
I den här texten kan du läsa om folkvandringstidens mest kända folk såsom hunnerna, västgoterna (visigoterna) och vandalerna. Artikeln innehåller också material som kan användas som en...

Länkar om Folkvandringstiden

Sortera efter:
          

Genomgång (14:51 min) om medeltiden - äldre medeltiden. Här berättas om utvecklingen i Europa efter romarrikets fall, katolska krýrkan och påven samt om det östromerska riket (bysantinska riket). Filmen är gjord av SO-läraren "Mik Ran".

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen SvD där du kan läsa om den riktiga Fimbulvintern. I nordisk mytologi hör Fimbulvintern ihop med att Fenrisulven slukar solen. Kanske är det en verklig miljökatastrof som ligger bakom myterna. Många källor talar om 536 som ett märkligt år när solen var skymd...

Spara som favorit
          

Kort artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar om vandaler och vandalism.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Forskning och Framsteg där du ges en annan bild än den vanliga av hunnerna. Det forntida asiatiska folket hunnerna betraktas ofta som barbariska marodörer, men ny forskning ger en helt annan bild...

Kategorier:
Taggar:
Spara som favorit
          

Artikel och bokrecension i tidningen SvD där du kan läsa om vandalerna. Det var vandalernas plundring av Rom år 455 som så småningom skulle ge upphov till begreppet vandalism. En ny bok samlar det lilla man vet om detta ännu i modern tid förtalade barbarfolk...

Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång i form av en Power Point-presentation (8:11 min) där det berättas kortfattat om folkvandringstiden, feodalismen och riddarväsendet.

Spara som favorit
          

Kort artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar om hunnerna. Alla har hört talas om hunnerkungen Attila, ”Guds gissel”, som satte skräck i Europa på 400-talet. Men vad hände egentligen med hunnerna? Vart tog de vägen?

Spara som favorit
          

Kort artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison reder ut begreppen "kelter" och "galler". Är galler detsamma som kelter, eller skall gallerna uppfattas som en grupp inom detta folk?

Spara som favorit
          

Artikel och bokrecension i den katolska kulturtidningen Signum där du kan läsa om det romerska kulturinflytandet på barbarfolken i norra Europa under romartiden, folkvandringstiden och tidig medeltid. Det fanns inte någon djup klyfta mellan det romerska riket och de jordbrukande barbarfolken i norr. Sedan århundraden hade funnits täta kontakter, särskilt i gränsområdena, med ett livligt handelsutbyte...

Spara som favorit
          

Artikel i Wikipedia där du kan läsa om vandalerna som var ett germanskt folk under folkvandringstiden. Vandalerna inträngde i början på 400-talet i Gallien, besatte mellan 409 och 429 större delen av Pyreneiska halvön och grundade 429 till 439 under kung Geiserik ett rike i norra Afrika...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där Lars Hermodsson berättar om de krigiska herulerna. Herulerna föredrog krig framför fred. Nakna så när som på sköld och svärd kastade de sig in i strid efter strid i senantikens Europa. De vandrade länge rastlöst runt på kontinenten och slogs både med och mot den romerske kejsarens trupper...

Spara som favorit
          

Artikel i Wikipedia där du kan läsa om visigoter, ibland även kallade västgoter. Hunnerna erövrade goternas rike 375 och visigoterna valde då att hellre fly till romarriket än att underordna sig deras styre. Romarna tog dock motvilligt emot sina - sedan mitten av 300-talet - kristna bröder och behandlade dem så illa att de gjorde uppror. Det slutade med en katastrof för romarna...

Taggar:
Spara som favorit
          

Artikel i Wikipedia där du kan läsa kortfattat om folkvandringstiden i Europa och Norden. Folkvandringstiden är en historisk epok under järnåldern som karaktäriseras av att många olika folkstammar förflyttade sig över den europeiska kontinenten. Olika regioner har varit berörda av detta fenomen under olika tider, varför man inte kan ange en generell period för folkvandringstiden...

Spara som favorit
          

Stockholms läns museums faktasida om folkvandringstiden. Här berättas kortfattat om folkvandringstiden i Norden med fokus på Stockholmstrakten.

Kategorier:
Spara som favorit
          

Faktasida på Bengans historiasidor där du kan läsa om järnåldern och folkvandringstiden i Norden. Bengans historiasidor är en omfattande webbplats som behandlar svensk historia från forntiden till reformationen under 1500-talet.

Spara som favorit
          

På YouTube hittar du massor av filmklipp av varierande längd och kvalité som handlar om goterna. Är du intresserad av historia så är YouTube en guldgruva. Om inte annat så kanske du får inspiration till att utforska ämnet vidare. Pröva även att söka med andra sökord eller specificera din sökning om du letar efter något särskilt. Tänk dock på att vara extra källkritisk eftersom filmklippen ibland är personliga och kan ge en vinklad och förenklad bild av ämnet de skildrar.

Spara som favorit
          

På YouTube hittar du några av filmklipp av varierande längd och kvalité som handlar om Attila och hunner. Är du intresserad av religion och historia så är YouTube en guldgruva. Om inte annat så kanske du får inspiration till att utforska ämnet vidare. Pröva även att söka med andra sökord eller specificera din sökning om du letar efter något särskilt. Tänk dock på att vara extra källkritisk eftersom filmklippen ibland är personliga och kan ge en vinklad och förenklad bild av ämnet de skildrar.

Spara som favorit
          

På Komvux Gotlands hemsida kan du bl.a. läsa om folkvandringarna. De så kallade germanska folkvandringarna tilldelades länge huvudrollen i det drama som handlade om det romerska imperiets fall. Germanerna levde i olika stammar i norra Europa och var av indoeuropeiskt ursprung. Av olika anledningar börjar en del av dessa stammar lämna sina områden och tränga söder ut…

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Forskning och Framsteg där du kan läsa om vandalerna. Verklighetens vandaler var varken bättre eller sämre än andra folk, skriver Dick Harrison…

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om hunnerna och Attila. Få folkslag väcker så stort intresse som hunnerna. En skildring av hunnerna finner vi i en berättelse nedtecknad av en romersk delegation efter ett besök i fiendefolkets huvudstad år 448 e.Kr. Delegationens fredsuppdrag misslyckades, men romarna fick veta en hel del om hunnernas sätt att leva. Och de fick möta den ökände Attila...

Kategorier:
Taggar:
Spara som favorit

Sidor

Relaterade ämneskategorier

Romarriket, även kallat det romerska riket (500 f.Kr - 500 e.Kr), var antikens dominerande stormakt. Rikets medelpunkt var staden Rom i Italien....

Medeltidens huvuddrag i form av utmärkande tidstypiska företeelser och viktiga händelser (500-1500).

Nordens järnålder (500 f.Kr - 1050 e.Kr) omfattar tiden då järnredskap började användas i Norden.