Bild:
I samband med de nya geografiska upptäckterna vid nya tidens inledning så blev världen större, samtidigt som de nya kommunikationerna gjorde den mindre. Målning av Gerrit Dou (1613-1675).

Renässans, upptäcktsresor och en ny världsbild

Under andra halvan av 1400-talet började idén om en ny världsbild få fäste. De nya idéerna bekämpades till en början av kyrkan då de inte överensstämde med dess läror. Men allteftersom nya vetenskapliga landvinningar och upptäckter gjordes, kunde inte längre kyrkan stå emot. Vid 1500-talets början var det allmänt känt att jorden var rund och kretsade kring solen. Jorden var inte längre världsalltets mittpunkt varför kyrkan fick ge med sig.

Sjöfarten förändrar världen

De nygamla idéerna om att jorden var klotformad bidrog, tillsammans med förbättrade sjöfartskunskaper, till att påkostade upptäcktsexpeditioner sändes ut över oceanerna.

År 1492 upptäckte Columbus Amerika och strax därefter hittade portugiserna sjövägen runt Afrika till Indien (läs mer längre ner). Dessa händelser påbörjade en utveckling mot en mer sammanhållen värld, där kontinenterna fortsättningsvis förenades med hjälp av sjöfart.

Europa tar ledningen

De europeiska stormakterna utnyttjade de nya möjligheterna genom att erövra stora landområden över hela världen. De nya områdena kallades kolonier och försåg de europeiska stormakterna med råvaror. Stora rikedomar fördes på handelsskepp till Europa.

Med koloniernas hjälp kunde de europeiska staterna så småningom bygga upp en egen industri och stärka sin ekonomi. Allt detta bidrog till att Europa snart tog ledningen över världspolitiken och världshandeln.

Columbus (1451-1506) visste liksom många andra under hans samtid att jorden är rund. Det borde därför gå att ta sig från Portugal till Indien genom att resa västerut. Han trodde att Indien låg cirka 600 mil väster om Kanarieöarna. Målning gjord av Eugène Delacroix (1798–1863).

Viktiga begrepp

Världsbild: Hur folk uppfattar och föreställer sig tillvarons och världsalltets uppbyggnad. Det kan gälla kulturers, samhällens, gruppers eller enskilda människors uppfattning om världen och universum. Världsbilder hänger ofta samman med naturvetenskap och religion.

Upptäcktsresa: En resa med syfte att upptäcka, kartlägga eller göra anspråk på (göra till sina) okända hav eller landområden.

Koloni: Ett geografiskt område eller en bosättning som lyder under en regering i moderlandet som vanligtvis ligger i en annan världsdel. När stater på ett organiserat sätt försöker bilda eller upprätthålla kolonier kallas det för kolonialism.

Råvaror: Varor som utvunnits ur naturen men inte behandlats/förädlats. Exempel på råvaror är trä, malm och ull.

Renässansen: Av franskans renaissance, "pånyttfödelse", är den period då medeltiden avslutades och antikens kulturarv sägs ha återuppväckts.

Upptäcktsresorna fick emellertid ofta katastrofala följder för folken som bodde i de påträffade områdena. Erövringskrig, nya sjukdomar och förslavning ledde till att ursprungsbefolkningen i de nya kolonierna nästan utrotades.

Renässansen - en kulturell blomstringstid

Perioden som omfattar 1400- och 1500-talen är också känd som renässansen. Begreppet ”renässans” betyder pånyttfödelse och användes ibland av de människor, främst i Norditalien, som levde i slutet av 1400-talet och under 1500-talet.

Idéerna om "renässansen" grundade sig på influenser som de norditalienska statsstaterna hade fört med sig hem till Genua, Venedig och Florens genom sin handel med de muslimska länderna vid östra Medelhavet (se nedan "Upptäckten av sjövägen till Indien"). Tidigare under medeltiden hade nämligen muslimerna - i motsats till den kristna kyrkan - översatt mängder av filosofiska, vetenskapliga och skönlitterära skrifter från antikens Grekland till arabiska. Många betydelsefulla antika böcker kom på så sätt att bevaras till eftervärlden.

Typiskt för renässansens människor var att de tyckte sig leva i en mer kulturell och ljusare tid än man gjort tidigare. Man ansåg sig ha återupptäckt antikens storhet efter att gamla översättningar från antika grekiska skrifter nått allmänheten. Många kände dessutom ett behov av att göra sig fria från medeltidens fokusering på Guds vilja och världsfrånvändhet. Livet på jorden började alltmer anses viktigare än livet efter detta. Den antika idén om att livet skulle levas och utnyttjas till det bästa även för den enskilde individen blev återigen populär. Det var nu den moderna individualismen föddes. Renässansen brukar också förknippas med humanismen och dess studie av människan.

Under den nya tiden tog forskning, utbidning, konst och filosofiskt tänkande åter fart. Renässansen hyllade människonaturens rikedom och skaparförmåga. En rad tänkare började söka sanning ur fakta och iakttagelser istället för konstruerade religiösa spekulationer.

Det var renässansens människor som myntade begreppet ”medeltiden”. Medeltiden representerade för dem en tidigare epok som hade genomsyrats av kyrkans idéer. Många av dessa gammalmodiga idéer hade man nu lämnat bakom sig. Istället blev de antika idealen moderna på nytt. Människan hamnade nu, liksom under antiken, i centrum för allt. Medeltiden fick därför representera den ”mellantid” som varade mellan antiken och renässansen då de antika idéerna och idealen återupptäcktes.

Idag används begreppet "renässans" framförallt inom idéhistoria och konsthistoria.
 

Upptäckten av sjövägen till Indien

Under senare delen av medeltiden kontrollerade muslimerna den lönsamma handeln över Mellanöstern mot Indien och Kina. Kristna gavs inte tillträde till handelsrutterna som förband Öst med Väst, och som gick genom muslimskt territorium.

Under korstågens tid och senmedeltiden gav muslimerna de norditalienska stadsstaterna Genua, Venedig och Florens monopol (ensamrätt) på den europeiska importen av muslimernas handelsvaror från Orienten. Detta ledde till att Genua, Venedig och Florens snart blev rika och mäktiga stater.

Det enda sättet för andra europeiska länder att kringgå muslimernas och italienarnas handelsmonopol med kryddor, siden och andra dyrbara varor från Orienten var att hitta en alternativ sjöväg till Indien och Kina. Men ingen hade tidigare seglat runt Afrikas sydspets mot Asien. Detta ledde till att en portugisisk prins - senare känd som Henrik Sjöfararen - grundade en sjöfartsskola och lät bygga ett skeppsvarv i syfte att stärka Portugals handel till sjöss. På hans initiativ började man utforska sjövägen längs Afrikas västkust.

Vid Henriks död hade portugiserna nått till Sierra Leone. Prins Henriks insatser banade väg för upptäckten av sjövägen till Indien. Henrik Sjöfararen deltog inte själv i några sjöexpeditioner. Den längsta sjöresa Henrik var med på var från Oporto till Gibraltar sund, d.v.s ungefär så långt som från Stockholm till Visby.

Den 20 maj 1498 kom den portugisiske sjöfararen Vasco da Gama till Calicut i Indien. Därmed var han den förste som färdades från Europa till Indien sjövägen. Resan tog två år och två dagar.

Intressanta fakta om upptäcktsresor

Visste du att:

  • Den 12 oktober 1492 trodde Christofer Columbus att han kom till Indien när han i själva verket upptäckte Amerika. Trots att han gjorde fyra resor till Amerika, var han ända fram till sin död 1506 övertygad om att det var Indien han hade besökt. Bara två av Columbus tre skepp återvände till Spanien efter den första resan till Amerika. Columbus flaggskepp Santa Maria förliste på Haitis nordkust. När han återvände till Spanien efter sin tredje resa till Amerika var han fängslad i bojor. Han anklagades för tyranni på Haiti, men blev frikänd.
  • För Columbus tog det 2,5 månader att segla tvärs över Atlanten. Med flygplanet Concorde kunde man resa samma sträcka på tre timmar.
  • Vasco da Gama är den portugisiske sjöfarare som var den förste att färdas från Europa till Asien sjövägen. Resan tog två år och två dagar, från 1497 till 1499. Med på resan fanns tio dödsdömda förbrytare. Dessa användes för farliga uppdrag.
  • Portugisiska sjömän kunde tjäna en förmögenhet på peppar under 1500-talet. De fick ta med sig 20 kg peppar för eget bruk hem från Indien. Dessa 20 kg var lika mycket värda som tre hus i hemlandet.
  • 1519 seglade spanjoren Hernán Cortez från Cuba till Mexico för att erövra det stora aztekerriket. När han landsteg i Mexico lät han sänka alla sina fartyg för att förhindra deserteringar och för att visa att det nu inte fanns någon återvändo. 1521 hade han lyckats erövra det väldiga aztekerriket.
  • År 1519 gav sig Fernando Magellan av från Spanien med fem små skepp för att segla jorden runt. Det blev en svår resa. I drygt tre månader seglade man över Stilla havet utan att träffa på några öar. När provianten tog slut, åt besättningen rostade remmar av oxhud, sågspån och stekta råttor. På Filippinerna mördades Magellan. År 1522 återvände endast ett skepp. Av Magellans ursprungliga besättning på 265 personer var det bara 18 som slutförde den första världsomseglingen.
  • Engelsmannen Sir Francis Drake var den förste engelske sjökapten som seglade jorden runt och han adlades av drottningen ombord på sitt skepp. När han återvände 1580 var hans fartyg Golden Hind så rikt lastat med plundringsgods att det knappt kunde ta sig in i Plymouths hamn. Man uppskattar att det totala värdet av Drakes byte var över 100 miljoner kronor i våra dagars penningvärde.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Kyrkans makt minskade under slutet av 1400-talet och under nya tiden. Detta blev särskilt tydligt när det gällde spridandet av nya och gamla idéer till folket. Förklara.
     
  2. På vilket sätt förändrade sjöfarten världen i början av nya tiden?
     
  3. Hur tog européerna kontrollen över världshandeln?
     
  4. Vad innebar ofta européernas erövringar för människorna som bodde i de landområden som koloniserades?
     
  5. Vad var renässansen? Hur och varför uppstod denna idéströmning?
     
  6. Varför kallade renässansens människor perioden innan deras egen tid för medeltiden?
     
  7. Hur gick det till när portugiserna upptäckte sjövägen till Indien. Berätta samtidigt också om vilka motiv och drivkrafter som låg bakom denna viktiga framgång i sjöfartens historia.
     
  8. Nämn ytterligare några intressanta fakta om upptäcktsresor.

Ta reda på:

  1. Varför kallas de områden som Christofer Columbus upptäckte för de Västindiska öarna?
     
  2. Hur har Amerika fått sitt namn?
     
  3. Vilken syn på människor från andra världsdelar hade européerna och vad betydde deras människosyn när de erövrade nya länder?

Diskutera:

  1. Hur hade världen sett ut idag om européerna hade låtit bli att kolonisera andra länder?
     
  2. Lek med tanken att det skulle bli en slags renässans i vår tid, vilka idéer återupptäcker vi? Hur påverkas vi som människor och hur förändras samhället?

 

Litteratur:
Åke Holmberg, Vår världs historia – från urtid till nutid, Natur och Kultur, 1995
Gunnar Eriksson & Tore Frängsmyr, Idéhistoriens huvudlinjer, Wahlström & Widstrand, 1995
Jakob Christensson (red),
Renässansen - Signums svenska kulturhistoria 2, Signum, 2005
S. Oredsson och L. Andersson, Historiens spegel,
Studentlitteratur, 2001
 

Text: Robert de Vries (red.)
Intressanta fakta är skrivet av Carsten Ryytty, historielärare och författare, känd för att göra historia roligt. Fler fascinerande historiska fakta hittar du i hans bok Historiens underbara värld.
 

Läs mer om

Kartor

Under andra halvan av 1400-talet började idén om en ny världsbild få fäste. De nya idéerna bekämpades till en början av kyrkan då de inte överensstämde med dess läror. Men allteftersom nya vetenskapliga landvinningar och upptäckter gjordes, kunde inte längre kyrkan stå emot. Vid 1500-talets början var det allmänt känt att jorden var rund och kretsade kring solen. Jorden var inte längre världsalltets mittpunkt varför kyrkan fick ge med sig.

Sjöfarten förändrar världen

De nygamla idéerna om att jorden var klotformad bidrog, tillsammans med förbättrade sjöfartskunskaper, till att påkostade upptäcktsexpeditioner sändes ut över oceanerna.

Uppdaterad: 24 maj 2016

Annons

Artiklar om Renässans, upptäcktsresor och en ny världsbild

av:
Mattias Axelsson
2016-05-20
Många är det som genom historien dömts för olika typer av brott (en del riktiga och en del påhittade). Här kommer listan över den fem viktigaste rättegångarna i historien.
av:
Hans Thorbjörnsson
2016-02-27
De stora geografiska upptäckternas tid – så säger vi som bor i Europa om årtiondena runt 1500. Redan på den tiden var vår egen världsdel väl känd och inritad på kartor. Samtidigt visste man att...
av:
Hans Thorbjörnsson
2014-03-12
Begreppet kolonisation brukar betyda ockupation av ett avlägset främmande land, där kolonisatörerna också bosätter sig. För de västeuropeiska kolonialmakterna var det länder utanför Europa som...
av:
Hans Thorbjörnsson
2014-01-24
Chichen Itza var en av de största mayastäderna och ursprunget för många av folkets myter. Inte bara mayafolket bodde där utan också flera andra folkslag. Det märks bland annat på blandningen av...
av:
Bo Eriksson
2012-10-14
Christofer Columbus var övertygad om att det skulle gå att nå Indien genom att segla rakt över Atlanten. Upptäckten av en kortare och snabbare sjöväg till Indien skulle ge både rikedom och...

Länkar om Renässans, upptäcktsresor och en ny världsbild

Sortera efter:
          

Genomgång (5:56 min) där mellanstadieläraren Hedvig Francke berättar på ett lättförståeligt sätt om Copernicus (1473-1543).

Spara som favorit
          

Genomgång (5:56 min) där mellanstadieläraren Hedvig Francke berättar på ett lättförståeligt sätt om 1500-talets handelsvägar och Vasco da Gama som fann sjövägen runt Afrika till Indien.

Spara som favorit
          

Genomgång (9:04 min) där mellanstadieläraren Hedvig Francke berättar på ett lättförståeligt och förenklat sätt om handelsvägar (bl.a. Sidenvägen) under 1400-talet och Christofer Columbus.

Spara som favorit
          

Genomgång (13:27 min) där SO-läraren Björn Ström berättar om upptäckternas tid. Fokus ligger på: "Nya vägar till sjöss", "Columbus resor till Amerika", "Vasco da Gama seglar till Indien", "Cortés erövrar Mexiko", "triangelhandeln" och "Kina - Mittens rike".

Spara som favorit
          

Genomgång (37:24 min) där historieläraren Cecilia Düringer berättar om den europeiska kolonisationens betydelse och konsekvenser för den nordamerikanska urbefolkningen.

Spara som favorit
          

På Forum för levande historias webbplats kan du lyssna på del 1 (25:15 min) i podcastserien "Prata rasism". Här om kolonialism och slaveri som rasismens startpunkt. Under kolonialismen blir rasism viktig för att legitimera slavhandel och ojämlikhet. Rasismen blir då en grundpelare i ett nytt kapitalistiskt system. Enligt postkoloniala teorier måste rasism och obalanserade maktstrukturer idag därför förstås som en del av vårt koloniala arv. Tesfahuney berättar också om hur en prästs goda intention att rädda Amerikas ursprungsbefolkning från slaveri istället bidrog till att göra afrikaner till handelsvara...
Här hittar du resten av programmen i serien

Spara som favorit
          

Lättfattad genomgång (22:23 min) där det berättas om 1500-talet med fokus på Vasatidens Sverige och upptäcktsresor ut i världen. Här berörs bl.a. Kalmarunionen, Stockholms blodbad, Gustav Vasa, reformationen, bondeupproren, Dackefejden, Vasas söner (Erik XIV, Johan III och Karl IX), Columbus upptäckt av Amerika samt boktryckarkonsten. För åk 4-6.

Spara som favorit
          

Genomgång (15:01 min) om nya tiden med fokus på 1500-talet och 1600-talet. Här berättas om den nya tidens starka kungar/drottningar/furstar (som en följd av reformationen) samt om den vetenskapliga revolutionen (som en följd av boktryckarkonsten, kyrkans minskade makt och den framväxande nya världsbilden). Filmen är gjord av SO-läraren "Mik Ran".

Spara som favorit
          

Genomgång (14:51 min) om handelsmönster under nya tiden. Här berättas bl.a. om tidens sjöfart, upptäckten av nya handelsvägar bl.a. till Indien, men fokus ligger på upptäckten av Amerika och dess konsekvenser för både urinvånarna och Europa. Filmen är gjord av SO-läraren "Mik Ran".

Spara som favorit
          

Genomgång (13:08 min) om medeltiden - kunskapsrevolutionen på 1400-talet. Här berättas främst om boktryckarkonsten och renässansen. Filmen är gjord av SO-läraren "Mik Ran".

Spara som favorit
          

Genomgång (6:28 min) av SO-läraren Christopher Sköld som på ett lättförståeligt sätt sammanfattar perioden 1500-1750. 

Spara som favorit
          

En lite annorlunda och rolig amatörfilm (7:58 min) om Columbus upptäckt av Amerika. Filmen är gjord av Filmzoome som utgörs av två killar från Svärdsjö och Enviken i Dalarna. Passar för åk 4-6.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen SvD där du kan läsa om upptäckten av Golfströmmen. För omkring 500 år sedan upptäcktes Golfströmmen. Columbus följeslagare Juan Ponce de León letade efter ungdomens källa men fann i stället den atlantiska ström som ger vår nordliga del av Europa ett drägligare klimat...

Spara som favorit
          

Kort presentation (4:13 min) där gymnasieläraren Niklas Mörk berättar om två av renässansens tänkare och deras idéer: Machiavelli med sin bok Fursten, och Thomas More med sin bok Utopia.

Spara som favorit
          

Föreläsning (11:22 min) där gymnasieläraren Anders Larsson berättar kortfattat om den tidigmoderna tiden ur ett ekonomiskt perspektiv. Fokus ligger på de geografiska upptäckterna och kapitalismens uppkomst. Filmen riktar sig till gymnasiet.

Spara som favorit
          

En kortfattad genomgång (12:12) av gymnasieläraren Mattias Axelsson som berättar om den s.k. tidigmoderna tiden (ca 1500-1789) med fokus på den första delen: Reformationen, upptäcktsresor och vetenskapliga revolutionen.

Spara som favorit
          

I den här artikeln i tidningen Allt om Historia kan du läsa kortfattat om Mayarikets undergång. Mayaindianernas imperium krossades för 500 år sedan. Under 1400-talet, samma sekel som Konstantinopel föll i turkarnas händer och Jeanne d´Arc brändes på bål i Rouen, rasade inbördeskrig inom mayaimperiet. Följden blev att riket försvagades. När spanjorerna kom i början av 1500-talet kunde de bara ta för sig...

Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång i form av ett bildspel (8:02 min) där Haydar Atreus (lärare hi/re) ger en introduktion till den Nya tiden - då världen blev större.

Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång i form av ett bildspel (8:02 min) där Haydar Atreus (lärare hi/re) berättar om renässansen och dess ideal och idéer.

Spara som favorit
          

Pedagogisk Power Point-presentation (1:45 min, utan ljud) där du ges en kortfattad överblick av upptäcktsresor och kolonialism. Bilderna växlar snabbt så använd paus-funktionen om du inte hinner med. Presentationen är gjord av SO-läraren Johan Eriksson.

Spara som favorit

Sidor

Annons

Relaterade ämneskategorier

Den nya tidens huvudlinjer och viktiga händelser (1500-1776). Läs om den nya tiden ur ett helhetsperspektiv eller om enskilda staters och rikens...

Upplysningen, även kallad upplysningstiden, var en idéhistorisk strömning i Europa under 1700-talet. Upplysningens idéer förändrade världen.

Ekonomi och handel i Europa och världen under den nya tiden.

Marin- och örlogshistoria i krig och fred under den nya tiden. Här berättas om sjökrigföring, sjöslag, långväga handel och livet ombord.

Nordamerikas indianer utgör USA:s och Kanadas ursprungsbefolkning och har levt i Nordamerika i tusentals år. Indianerna har med tiden fördelats i...

Aztekerna var ett indianfolk som på 1300-talet skapade ett rike i det mexikanska höglandet. Aztekernas rike gick under när spanjorerna anlände i...

Inkariket uppkom på 1200-talet i västra Sydamerika. Inkaindianerna var duktiga organisatörer och lyckades hålla ihop sitt rike tills spanjorerna...

Mayakulturen i Centralamerika var den mest avancerade och långlivade av de amerikanska indiankulturerna. Mayaindianerna bestod av flera indianfolk...

Historia om berömda upptäckare och deras upptäcktsresor.

Humanismen är en idéströmning som växte fram i slutet av medeltiden. Humanismen betonar den enskilda människans värde och vikten av att beakta...