Bild:
Under 1800-talet byggdes ett europeiskt världsimperium. Europa har aldrig varit så dominerande som under den här perioden.
M

Nationalism och imperialism 1815-1914

Tiden efter Wienkongressen 1815 (som avslutade Napoleonkrigen) och fram till första världskriget 1914 kan ses som nationalismens och imperialismens tidsålder. Under perioden genomgick Europas karta stora förändringar varefter många nya nationer uppkom. Stora riken splittrades i mindre stater och små förenades i större. Vid sekelskiftet 1900 behärskade också några europeiska kolonialmakter en stor del av världen utanför Europa.

Nationalismens ideologiska bakgrund

Fram till franska revolutionen i slutet av 1700-talet legitimerade sig de styrande genom en ”gudomlig” ordning där kungen var utsedd av Gud att regera över sitt folk. Vid tiden för de politiska revolutionerna i Amerika och Frankrike hade upplysningens och naturvetenskapens idéer bidragit till att ifrågasätta detta konstruerade tankesätt. Makten skulle istället utgå ifrån folket genom val. Ur dessa liberalistiska idéer växte senare nationalismen fram.

Nationalismen föddes under den franska revolutionen

Nationalismen har sitt ursprung i franska revolutionen. Under slutet av 1700-talet gjorde folket revolt mot överheten i Frankrike varefter den gamla maktordningen, där kungen och adeln bestämde, byttes ut mot en ny som istället utgick från folket.

De styrande i Europas övriga länder var vettskrämda för att revolutionens idéer skulle få fäste i deras egna länder. Land efter land förklarade därför krig mot Frankrike för att återställa den gamla ordningen och förhindra de upproriska idéerna att spridas.

Nationalgardet i Paris på väg till fronten 1792. Den franska flaggan (Trikoloren) började användas under revolutionen. Flaggans tre färgfält symboliserar frihet, jämlikhet och brödraskap. Målning av Léon Cogniet (1794-1880).

Nationalismens uppkomst

Ett oförutsett och oplanerat resultat av den franska revolutionen var att lusten att göra uppror mot den gamla ordningen L'ancien regime spred sig med Napoleons arméer till andra länder än Frankrike. Över hela Europa började människor bli medvetna om att de tillhörde en nation och ett folk och de var beredda att kämpa för sina nyvunna ideal. Till detta bidrog säkert också upplysningstankarna om den fria medborgarens möjligheter.

Man samlades kring revolutionens deklarationer: frihet, jämlikhet och broderskap och deklarationen om de mänskliga rättigheterna, och kring nya nationella symboler som flaggor och nationalsånger (Trikoloren och Marseljäsen).

Sakta formades tankarna på att alla människor som talade samma språk och som delade samma historia och erfarenheter tillhörde ett gemensamt folk. Nationalismen hade sett sin födelse.

För att kunna försvara revolutionens idéer infördes allmän värnplikt i Frankrike under mottot ”ett folk, en stat”. De franska soldaterna slogs inte längre för en kung utan för en nation. Den nya idén om nationen som ett enande folkligt tema utnyttjades av Napoleon som förde idén vidare genom Europa med sina segerrika arméer.

Under 1800-talets gång spred sig därefter idén i Europa om att ett folk med samma språk, religion och seder utgjorde en nation. Därför borde varje nation också utgöra en egen stat.

Nationalismen både enade och splittrade

Strävandet efter att förverkliga de nya nationalstaterna gick i två riktningar. Den ena gick ut på att förena folk av samma nationella karaktär som var fördelade bland olika stater till en egen stat. Italien och Tyskland utgör exempel på det.

Den andra riktningen gick åt motsatt håll och ville istället frigöra folk av samma nationalitet från andra folkgrupper de inte hörde samman med, men tvingats ihop med. Detta hände bland annat inom Habsburgska väldet (Österrike-Ungern), Ryssland och osmanska riket (Turkiet). (Läs mer om nationalism i avsnittet om Nationalismens historia.)

Imperialism och europeisk dominans

Vid sidan av nationalism präglades också större delen av 1800-talet och början av 1900-talet av europeisk imperialism. Imperialism syftar till att en stat strävar efter att utöka sin politiska och ekonomiska makt över andra länder.

I slutet av 1870-talet inleddes en kapplöpning mellan de ledande europeiska staterna om att erövra landområden på andra kontinenter. Storbritannien och Frankrike skaffade sig de största kolonialväldena och många andra europeiska länder följde efter. Afrika och Asien delades upp mellan de europeiska stormakterna. Kina blev ingen koloni, men förlorade det mesta av sin självständighet.

Europa har aldrig varit så dominerande som under den här perioden. Industrialiseringen gav många av de europeiska länderna resurser och drivkraft att föra en imperialistisk politik i jakt på råvaror och ökad politisk makt. Men den europeiska dominansen fick snart konkurrens. På andra sidan Atlanten växte USA fram som stormakt och fick under periodens gång allt större ekonomiskt och politiskt inflytande. Även USA skaffade sig kolonier.

I inledningen av 1900-talet började också det nyligen industrialiserade Japan visa imperialistiska tendenser i Asien.

Det enorma ryska imperiet expanderade i det egna närområdet istället för i främmande världsdelar.

Imperialismens drivkrafter

Orsakerna bakom imperialismen kan delvis förstås genom ekonomiska motiv. De europeiska stormakterna utvann bland annat råvaror från sina kolonier som utnyttjades i hemländernas industrier. Samtidigt skapade de erövrade områdena en ännu större marknad för kolonialmakternas handel.

Men imperialismen hade också ofta politiska och kulturella motiv. De västerländska kolonialmakterna ökade sin inbördes status genom att lägga under sig fler kolonier. Samtidigt fanns vid den här tiden en övertygelse om den egna kulturens överlägsenhet gentemot främmande kulturer, vilket ofta tog sig uttryck i godtyckligt våld och intensiv missionsverksamhet.

Imperialismen skapade en brutaliserad människosyn

Imperialismen i dess värsta form ledde till ofattbara grymheter då länder exploaterades hårt och folk utrotades. Det är därför tänkbart att imperialismen bröt ned hämningarna hos många och ledde till en mer brutaliserad människosyn. Europa fick sona för det under den efterföljande epoken som inom historieskrivningen ibland kallas för världskrigens tid.
 

Viktiga begrepp

Nation: Ett kollektiv av människor som förenas av gemensamma faktorer såsom språk, religion, etnicitet, härstamning, historia, kultur, traditioner, gemensam styrelseform och sociala normer. En stat uppbyggd runt och förknippad med en nation är en nationalstat.

Nationalism: En världsåskådning som tar sin utgångspunkt i gemenskapen inom nationernas gränser. Nationalismen hyllar nationen, kulturen, historien och slår vakt om nationalstaten och dess intressen. Den som bekänner sig till nationalismen benämns nationalist. Nationalismen uppkom i Europa under 1700-talet och ledde under 1800-talet till skapandet av nationalstaterna, som vi känner dem idag.

Under 1800-talet blev nationalismen en ny politisk kraft i Europa. I stora riken som det habsburgska väldet började olika folkgrupper uppleva sig som skilda nationer och krävde att få bilda självständiga stater. Folk med samma språk och kultur som levde splittrade i olika stater försökte istället gå samman. Under 1860-talet enade Bismarck de tysk talande områdena i ett rike under preussisk ledning. Ungefär samtidigt bildades Italien. Också i USA skedde ett slags nationsbygge. Den indianska ursprungsbefolkningen fördrevs allteftersom nybyggarna flyttade västerut. På 1860-talet försökte sydstaterna bryta sig ur unionen men besegrades av nordstaterna i ett inbördeskrig. Resultatet blev bland annat att slaveriet avskaffades i hela USA.

Imperium: En stor stat som omfattar flera nationer eller folkslag. Ursprungligen användes begreppet imperium inom romarriket för höga befattningshavares myndighet (maktbefogenheter), men begreppets betydelse kom att förändras med tiden till att istället syfta på rikets maktsfär. Ett imperium skiljer sig från en federation genom att inte erbjuda politisk representation till de områden som ingår. Jämfört med senare tiders nationalstater skiljer sig ett imperium genom att vara mer mångkulturellt. Organiserad strävan att bilda eller upprätthålla ett imperium kallas för imperialism.

Koloni: Ett geografiskt område eller en bosättning som lyder under en regering i moderlandet som vanligtvis ligger i en annan världsdel. När stater på ett organiserat sätt försöker bilda eller upprätthålla kolonier kallas det för kolonialism.

Kolonialmakt: En stat som äger kolonier.

Råvaror: Varor som utvunnits ur naturen men inte behandlats/förädlats. Exempel på råvaror är skog, malm, ull och olja.

Wienkongressen: En konferens mellan ambassadörer från Europas stormakter som hölls mellan 1 september 1814 och 9 juni 1815. Målet med konferensen var att försöka bringa ordning mellan Europas stater efter Napoleonkrigen. Det var viktigt att återställa maktbalansen i Europa, att ingen stat skulle få ett dominerande inflytande. En ledande princip var även att de gamla furstehusen skulle återinsättas även om gränser flyttades och områden byttes. I alla stater gjorde aristokratin försök att få tillbaka den maktposition som den haft före revolutionen och Napoleonkrigen. Reaktionen mot franska revolutionen var också en reaktion mot upplysningstiden.

Etnicitet togs inte i beaktande vid de territoriella förändringarna, vilket på många platser ledde till att etniska grupper med en stark självidentitet utvecklade en stark nationalism. Ett exempel på de etniska problem som uppstod är Serbien, där den uppblossande nationalismen i förlängningen ledde till skotten i Sarajevo, en av många utlösande faktorer till första världskriget.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Nämn en viktig idé som nationalismens grundar sig på.
     
  2. Förklara varför nationalismen föddes under franska revolutionen?
     
  3. Hur spreds "nationalismens idéer" genom Europa under 1800-talet?
     
  4. Nationalismen både enade och splittrade. Varför?
     
  5. Förklara vad som menas med imperialism.
     
  6. Vilket samband finns mellan Europas industrialisering och imperialismen?
     
  7. Nämn några viktiga orsaker till att vissa stater började bedriva en imperialistisk politik.
     
  8. Resonera kring imperialismens (inkl. kolonialismens) negativa följder.

Ta reda på:

  1. Jämför kartor över Tyskland som visar landet i början av 1800-talet samt i slutet av 1800-talet. Beskriv vad som har hänt.
     
  2. Vem var Otto von Bismarck? Varför är han känd?
     
  3. Jämför kartor över Italien som visar landet i början av 1800-talet samt i slutet av 1800-talet. Beskriv vad som har hänt.
     
  4. Vilka folk på Balkanhalvön lyckades göra sig fria från det osmanska riket på 1800-talet och i början av 1900-talet? Jämför en karta som visar osmanska riket (Ottoman empire) i början av 1800-talet med en som visar området strax efter första världskriget (efter 1918).
     
  5. Vad var opiumkriget och boxarupproret?
     
  6. Varifrån har Victoriafallen och Victoriasjön i Afrika fått sina namn?
     
  7. vad bestämdes under den s.k. Berlinkonferensen 1884-1885? Varför kan den konferensen symbolisera imperialismen?
     
  8. Jämför en karta som visar Afrika i början av 1800-talet med en karta som visar Afrika i början av 1900-talet. Försök kommentera skillnaderna.

Diskutera:

  1. Läs texten till vår svenska nationalsång från 1844. Är texten nationalistisk? Motivera och ge exempel med hjälp av citat.
     
  2. Har europeerna stulit landet från Nordamerikas urbefolkning? Motivera.
     
  3. Det finns de som hävdar att imperialismen (inkl. kolonialismen) är den främsta orsaken till att många länder än idag kan räknas som u-länder. Eller bär dessa länder själva huvudansvaret för deras fattigdom? Vad anser du? motivera.
     
  4. Hur tror du att Afrikas befolkning skulle ha haft det idag om inte de europeiska länderna hade skaffat kolonier där?
     

Obs! För mer fakta och frågor om nationalism, se avsnitten: Nationalismens historia och Nationalism (som ideologi)

 

Litteratur:
Kåre Tønnesson, Bra Böckers världshistoria, del 10 – Två revolutioner, Bokförlaget Bra Böcker, 1986
Åke Holmberg, Vår världs historia, Natur och Kultur, 1995
Oredsson m.fl., I historiens spegel,
Studentlitteratur, 2001
Bergström m.fl., Alla tiders historia, Gleerups, 1995
David S. Landes, Nationers välstånd och fattigdom, Prisma, 2000

 

Text: Robert de Vries (red.)
 

Läs mer om

Kartor

Tiden efter Wienkongressen 1815 (som avslutade Napoleonkrigen) och fram till första världskriget 1914 kan ses som nationalismens och imperialismens tidsålder. Under perioden genomgick Europas karta stora förändringar varefter många nya nationer uppkom. Stora riken splittrades i mindre stater och små förenades i större. Vid sekelskiftet 1900 behärskade också några europeiska kolonialmakter en stor del av världen utanför Europa.

Nationalismens ideologiska bakgrund

Fram till franska revolutionen i slutet av 1700-talet legitimerade sig de styrande genom en ”gudomlig” ordning där kungen var utsedd av Gud att regera över sitt folk. Vid tiden för de politiska revolutionerna i Amerika och Frankrike hade upplysningens och naturvetenskapens idéer bidragit till att ifrågasätta detta konstruerade tankesätt. Makten skulle istället utgå ifrån folket genom val. Ur dessa liberalistiska idéer växte senare nationalismen fram.

Uppdaterad: 31 augusti 2016

Annons

Lärarmaterial om Nationalism och imperialism

av:
Forum för levande historia
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Lyssna på podden Prata rasism! I programserien möter journalisten Amanda Glans fem forskare som alla har olika vetenskapliga perspektiv på rasism.

Podcast om Nationalism och imperialism

SO-rummet podcast icon
M
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2016-01-27

Det är mer än hundra år sedan första världskriget bröt ut. Mattias, Julia och Mattias pratar om orsakerna till att kriget bröt ut - nationalism, imperialism och alliansbyggande nämns, liksom skotten i Sarajevo.

Artiklar om Nationalism och imperialism

M
Hans Thorbjörnsson
2016-10-28
I tidskriften Populär Historia (juli 2006) skrev Dick Harrison om britternas dåtida stolthet över sitt imperium. Det var en stolthet som byggdes upp kring personer och hjältar som Charles Gordon...
S
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2015-09-04
Vad är egentligen nationalism? Har den alltid funnits eller har den dykt upp vid någon speciell tidpunkt? I så fall när och varför? Har vi människor kanske skapat nationalismen? Kan man tänka...
M
Per Höjeberg
2015-09-02
Att det finns en nationell identitet är självklart i dagens värld, men har det alltid varit så och kan man skapa identitet på annat sätt? Kan religion, klass eller ståndstillhörighet, yrke,...
S
Per Höjeberg
2015-02-15
Frankrikes nationaldag firas den 14 juli till minnet av stormningen och intagandet av Bastiljen, en gammal medeltida borg. Händelsen ägde rum den 14 juli 1789 och anses vara den viktigaste...
S
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-09-16
I Öst- och Centraleuropa uppstod under 1800-talet myter om historiska motsättningar mellan germaner och slaver. Tysknationella (pangermanska) och panslaviska rörelser vann jordmån...
S
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-09-14
När dina föräldrar och farföräldrar växte upp, talade man mycket om Sydafrika. Men det var ett annorlunda Sydafrika mot idag. Sedan flera århundraden stod europeiska kulturer mot afrikanska...
M
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-08-27
Imperialismen hade ett starkt folkligt stöd i England. Man var stolt att tillhöra ett världsvälde och man var ännu stoltare över att "vara britt". Långt in på 1900-talet vände många...
S
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-08-27
Den brittiska nationalismen tog sig uttryck i uppbyggandet av det brittiska imperiet. Som exempel på hur man i Sverige för hundra år sedan upplevde den brittiska imperialismen i världen har vi...
S
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-08-24
Det brittiska samväldet styrdes under den viktorianska eran med fast hand av parlamentet i London. Tre av tidens mest utmärkande politiker var John Palmerston, Benjamin Disraeli och William...
M
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-08-24
Vad vi kallar den viktorianska tidsåldern är perioden från 1830 fram till sekelskiftet 1900. England stod på höjden av ekonomisk och politisk makt. Men mot slutet av perioden kom dock farliga...
S
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-08-21
Den mest underbara skapelse på världens yta - så uttryckte sig den viktorianske författaren John Galsworthy runt förra sekelskiftet om det brittiska imperiet. Aldrig hade det brittiska imperiet...
S
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-07-31
Under den Tredje republiken efter Pariskommunen (1871), växte ett radikalt mellanskikt upp i Frankrike. Detta mellanskikt var nationalistiskt men befann sig samtidigt på vänsterkanten...
S
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-07-31
Under det andra kejsardömets tid enades både Italien och Tyskland till stater. Frankrike hade tidigare haft ett stort inflytande i såväl Italien som Tyskland, då dessa regioner ännu inte var...
S
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-07-29
Italien var vid 1800-talets mitt uppdelat på ett antal stater. Italienarna hade emellertid i stort sett samma språk, samma religion, kultur och historia. De italienska staterna strävade liksom...
S
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-07-29
Tyskland bestod av ett antal större och mindre stater. De två största var Preussen och Österrike. Dessa två stater konkurrerade om att vara den ledande makten bland de tyska staterna....

Sidor

Länkar om Nationalism och imperialism

Sortera efter:
          

Kort genomgång (4:48 min) där gymnasieläraren Mattias Nylander berättar om imperialismen och vilka stater som skaffade sig kolonier och var.

Spara som favorit
          

Genomgång (16:09 min) där gymnasieläraren Björn Westerström fortsätter berätta om Mellanösternkonflikten. Här berörs bakgrunden till Palestinakonflikten i form av sionismen - judisk nationalism. En stor del av filmen handlar om judeförföljelser genom historien.

Spara som favorit
          

Genomgång (18:47 min) där gymnasieläraren Björn Westerström fortsätter berätta om Mellanösternkonflikten. Här berörs bakgrunden till Palestinakonflikten från 1800-talet fram till och med världskrigen.

Spara som favorit
          

Genomgång (24:41 min) där gymnasieläraren Björn Westerström berättar om nationalismen under 1700- och 1800-talet.

Spara som favorit
          

Genomgång (11:56 min) där SO-läraren "Mik Ran" berättar om första världskrigets orsaker och bakgrund. Här fokuseras på nationalismen, Tysklands enande, allianser, konflikten på Balkan och skotten i Sarajevo.

Spara som favorit
          

Genomgång (15:28 min) där IKT-pedagogen Hans Wågbrant berättar om det långa 1800-talets huvuddrag och bakgrunden till första världskriget. Här berättas om Wienkongressen, nationalism, Tysklands enande, Italiens enande, Habsburgska väldet (Österrike-Ungern),  kolonialism och imperialism, brittiska imperiet, trippelententen och trippelalliansen, idustriell och teknisk utveckling o.s.v. 

Spara som favorit
          

Genomgång (18:59 min) av läraren Tobias Kjellström som berättar om Gandhi och Indiens frigörelse från Storbritannien.

Spara som favorit
          

Introduktion (5:50 min) av läraren Tobias Kjellström till ämnesområdet kolonialism och imperialism. Här definieras bl.a. begreppen kolonialism och imperialism.

Spara som favorit
          

Andra delen (18:30 min) av läraren Tobias Kjellströms föreläsning om nederländsk kolonialism. Här berättas om den holländska kolonialismen i Indonesien (Nederländska Ostindien) från 1800-talet fram till självständigheten 1949.

Spara som favorit
          

Första delen (15:01 min) av läraren Tobias Kjellströms föreläsning om Kongo och kolonialismen. Här berättas om hur Leopold II av Belgien skaffade sig en koloni i centrala Afrika, Kongofristaten, i slutet av 1800-talet (1885-1908).

Spara som favorit
          

Andra delen (13:54 min) av läraren Tobias Kjellströms föreläsning om Kongo och kolonialismen. Här berättas om kung Leopold II av Belgien och hans privata koloni - Kongofristaten 1885-1908.

Spara som favorit
          

Tredje delen (11:55 min) av läraren Tobias Kjellströms föreläsning om Kongo och kolonialismen. Här berättas om hur Leopold II förlorade kolonin och hur Belgiska staten tog över (1908-1960).

Spara som favorit
          

Genomgång (37:24 min) där historieläraren Cecilia Düringer berättar om den europeiska kolonisationens betydelse och konsekvenser för den nordamerikanska urbefolkningen.

Spara som favorit
          

På Forum för levande historias webbplats kan du lyssna på del 1 (25:15 min) i podcastserien "Prata rasism". Här om kolonialism och slaveri som rasismens startpunkt. Under kolonialismen blir rasism viktig för att legitimera slavhandel och ojämlikhet. Rasismen blir då en grundpelare i ett nytt kapitalistiskt system. Enligt postkoloniala teorier måste rasism och obalanserade maktstrukturer idag därför förstås som en del av vårt koloniala arv. Tesfahuney berättar också om hur en prästs goda intention att rädda Amerikas ursprungsbefolkning från slaveri istället bidrog till att göra afrikaner till handelsvara...
Här hittar du resten av programmen i serien

Spara som favorit
          

Genomgång (19:41 min) där SO-läraren Mats Lindberg berättar om händelser och företeelser som ledde fram till första världskriget. Här berörs främst: industrialiseringen, kolonialism/imperialism, nationalism och allianser.

Spara som favorit
          

På Forum för levande historias webbsida hittar du massor med studiematerial om sortering, normer och makt. Från rasbiologi och sterilisering till fördomar och diskriminering. Här finns bl.a. ett häfte i pdf-format (73 sid) om rasbiologins historia.

Spara som favorit
          

Genomgång (10:36 min) av SO-läraren Johan Wahlberg som berättar om 1800-talets nationalism. Här berörs bl.a. Tysklands enande, Italiens enande, Osmanska rikets sönderfall och skandinavismen.

Spara som favorit
          

Genomgång (9:33 min) av SO-läraren Johan Wahlberg som berättar om 1800-talets imperialism. Här berörs uppdelningen av Afrika, kapplöpningen om Asien, utvecklingen i Amerika samt 1800-talets framväxande rasideologi. För åk 7-9.

Spara som favorit
          

Genomgång (7:33 min) av SO-läraren Christopher Sköld som berättar kortfattat om den politiska utvecklingen under 1800-talet och de politiska ismer som färgade 1800-talets politik.

Spara som favorit
          

Genomgång (11:22 min) om begreppet imperialism och den del av imperialismen som pågick under 1800-talet och 1900-talets början. Exempel på orsaker och konsekvenser. Genomgången är gjord av SO-läraren Mikael Larsson.

Spara som favorit

Sidor

Relaterade ämneskategorier

Det långa 1800-talets huvuddrag i form av utmärkande tidstypiska företeelser och viktiga händelser (1776-1914).

1800-talet var århundradet då Sverige var i union med Norge (1814-1905) och då Sverige industrialiserades.

Ekonomi och handel i Europa och världen under det långa 1800-talet. Kapitalismen växer sig stark.

Vapen, strider, fältslag, krigföring och krig under det långa 1800-talet.

Alla trodde på ett kort krig, men kriget blev ett världskrig som varade i över fyra år (1914-1918) och kostade fler än 10 miljoner människor livet...

Nationalism har ofta använts för stärka eller skapa en gemensam identitet i syfte att förena folk under en flagga.

Historia om Storbritannien (England, Skottland, Wales och Nordirland). Här finns material som behandlar Storbritanniens historia i små och stora...

Asiens historia i stora drag. Här finns material för dig som vill få en överblick av den asiatiska kontinentens historia.

Rasism och främlingsfientlighet grundar sig på idén om att mänskligheten kan delas in i grupper som är olika mycket värda.

Efterkrigstidens huvudlinjer och viktiga händelser (1945-1991). Efterkrigstiden var en period av stora politiska omvälvningar runt hela världen....

Få en överblick av Europas historia. Här hittar du material som behandlar den europeiska kontinentens historia i stora drag.

Afrikas historia i stora drag. Här finns material för dig som vill få en överblick av den afrikanska kontinentens historia.

Vad är egentligen nationalism? Har den alltid funnits eller har den dykt upp vid någon speciell tidpunkt? I så fall när och varför? Har vi...