Bild:
Flaggor används ofta i syfte att stärka folks känsla av nationstillhörighet.
M

Nationalism

Vad är nationalism?

Nationalism är ett svårfångat begrepp, ändå genomsyrar den vår tillvaro mer än vi kanske är medvetna om. I Sverige har vi länge varit rädda för ordet nationalism. Det har ofta förknippats med inskränkthet, självgodhet, främlingsfientlighet och rasism.

De flesta av oss svenskar försöker tona ned vår "svenskhet". Men det finns förstås välkända undantag. Om vårt landslag lyckats bra i t.ex. VM i fotboll eller ishockey, då har den svenska nationalismen blommat ut. Då har det varit tillåtet. Vem kan missunna ett land som lyckats i en landskamp att fira, att vifta med flaggor, att ropa ut: "Vi är bäst!" Så gör de i alla andra länder också.

Vår granne Norge har länge med stor intensitet firat sin nationaldag. Den "syttende maj" är ett begrepp. Vi svenskar brukar nyfiket och på avstånd följa norrmännens utbrott av nationalism en gång om året. Själva har vi ju bara under de allra senaste åren ytterst försiktigt skaffat oss en egen nationaldag. Men det har inte alltid varit så. Under senare delen av 1800-talet och långt in på 1900-talet var vi mycket nationalistiska. Man kan säga att det var nazismen och andra världskriget som gjorde nationalismen farlig i våra ögon. Nazismen är en extrem form eller avart av nationalism.

17:e majfirande i Oslo. Norges nationaldag firas i stor omfattning. Firandet är präglat av traditioner, och norrmännens glädje över att vara självständiga.

Nu har åter nationalismen beträtt historiens scen. Låt oss titta närmare på den. Genom att studera ett lands kultur, det vill säga historien, religionen, traditionerna, levnadsmönstret, litteraturen, musiken, konsten och språket, kan man få en bild av hur landets nationalism ser ut.

Historiska fest- och krönikespel har vi gott om i såväl Sverige som i resten av EU-länderna. Till de kända årligt återkommande hör medeltidsdagarna vid Visby. Men det finns även många andra i mindre skala runt om i landet.

Under den nationalromantiska eran på 1800-talet manifesterades känslan för landets historia ofta i konsten. Alla viktiga historiska händelser i EU-staterna finns säkert avmålade. Detsamma kan man säga om den svenska "hjältehistorien". Carl Larssons "Gustav Vasas intåg i Stocholm", Gustaf Hellqvists "Brandskattningen av Visby" och "Sten Stures död på Mälarens is" är några exempel. Vi har i Frankrike åtskilliga franska målningar med motiv från Jeanne d'Arcs bragder.

Historieintresset finns ännu idag. Men förhärligandet av det nationella, som framträdde hos vissa - dock långt ifrån alla - av 1800-talets konstnärer och historieförfattare, är förstås borta idag.

Nationalismen har många ansikten. Bild av sekulariserade turkar som demonstrerar mot religionens dominans i landet.

I ett historiskt perspektiv

Nationalism är ett samlingsnamn för en uppsättning idéer och symboler som uttrycker identifikation med en viss nation.

Nationalismen tar sin utgångspunkt i gemenskapen inom nationernas gränser. Nationalismen hyllar nationen, kulturen, historien och slår vakt om nationalstaten och dess intressen. Den som bekänner sig till nationalismen benämns nationalist. Nationalismen uppkom i Europa under 1700-talet och ledde under 1800-talet till skapandet av nationalstaterna, som vi känner dem idag.

Under 1800-talet blev nationalismen en ny politisk kraft i Europa. I stora riken som det habsburgska väldet började olika folkgrupper uppleva sig som skilda nationer och krävde att få bilda självständiga stater. Folk med samma språk och kultur som levde splittrade i olika stater försökte istället gå samman. Under 1860-talet enade Bismarck de tysk talande områdena i ett rike under preussisk ledning. Ungefär samtidigt bildades Italien. Också i USA skedde ett slags nationsbygge. Den indianska ursprungsbefolkningen fördrevs allteftersom nybyggarna flyttade västerut. På 1860-talet försökte sydstaterna bryta sig ur unionen men besegrades av nordstaterna i ett inbördeskrig. Resultatet blev bland annat att slaveriet avskaffades i hela USA.

Läs mer om: Nationalismens historia >

Mångkulturell musikfestival!

Brända invandrarbostäder!

Dessa händelser visar på nationalismens två ansikten.

Finns det en "god" och en "ond" nationalism? Vi vill här visa på två inriktningar av nationalismen. De är om man så vill två ytterligheter på en skala. Alla vet vi ju att verkligheten inte är renodlat svart eller vit, inte renodlat ond eller god. Oftast hamnar vi någonstans mitt emellan. En händelse kan till vissa delar vara bra, men det finns oftast inslag som är mindre bra eller rent av dåliga.

Likadant förhåller det sig med nationalismen. Mestadels finns båda inriktningarna med samtidigt, men ibland dominerar den ena, ibland den andra.

Kulturnationalism

I princip har det funnits och finns fortfarande två inriktningar av nationalism som gäller i alla länder. Den ena vill ta tillvara de egna traditionerna, den egna kulturen, den egna religionen. Man vill bevara det som är unikt i ens eget land men samtidigt erkänner man att andra folk har rätt att göra likadant. Alla kulturer är likvärdiga. Just det att de är olika gör det hela spännande. Man kan lära sig av andra, vara nyfiken på andra utan att förkasta sin egen kultur.

Under en julivecka varje år hölls i under 1990-talet en musikfestival i Falun. Artisterna kom från alla jordens hörn och reste till Falun för att visa upp sitt hemlands kultur, sin folkmusik, sina nationaldräkter. Här samsades sambarytmer, panflöjt och afrikanska trummor sida vid sida med lapska jojker, spelmansmusik från Dalarna och visor på genuin skånska. Man kunde se allt från knätofsar och samedressar till färgsprakande orientaliska dräkter och vilda fjäderplymer. Mycket publik kom också. Alla rum i trakten var fullbokade och parkera bilen fick man göra i utkanten av staden.

Musikfestivalen i Falun var både internationell och mångkulturell. Men den är också ett exempel på nationalism när den är som bäst. Varje deltagare representerade sitt land, sin nation och förmedlade något av sitt hemlands unika kulturarv. Alla kulturer var välkomna och likvärdiga.

I historisk tid har folk ofta fått kämpa för att få behålla sin egen kultur. Hand i hand med kampen för den egna kulturen gick också kampen för ett demokratiskt styrelseskick. Här på SO-rummet kallar vi det för kulturnationalism. Följande historiska händelser anses ligga till grund för den västerländska demokratins och även för kulturnationalismens framväxt:

Vi skall emellertid inte glömma, att det i dessa händelser finns många inslag även av främlingsfientlig och aggressiv nationalism. Man kan ändå säga att det är kulturnationalismen som dominerar.

Nazismen står för den mest extrema formen av främlingsfientlig och aggressiv nationalism.

Aggressiv nationalism

Vi har alltså även en främlingsfientlig nationalism. Den anser att det egna folkets kultur är den enda rätta, att den står över alla andra.

I samband med den nyvaknande nationalismen börjar också ibland rasimen träda fram. Främlingsfientliga paroller vinner gehör på många ställen i Europa. Invandrarfientliga politiska partier för ut sina budskap. Flyktingförläggningar utsätts för mordbrand.

Adolf Hitler och nazismen står för den mest extrema formen av främlingsfientlig och aggressiv nationalism. Alla andra folks kulturer måste böja sig för det egna folkets kultur. Vissa anhängare av denna nationalism försöker ibland till och med helt utrota andra folk. Ett av de mest skräckinjagande exemplen på den här typen av nationalism de senare åren såg vi i det forna Jugoslavien. Folk som tidigare levt sida vid sida hade nu i nationalismens namn blivit beredda att utrota varandra.

Styrelsesättet i de stater som utmärkts av aggressiv nationalism har ofta varit antidemokratiskt. Till denna aggressiva nationella inriktning kan man också inordna många av dagens rasistiska rörelser.

Tidigare i historien har främst de fascistiska och nazistiska rörelserna utmärkts av aggressiv nationalism. Embryot till aggressiv nationalism liksom till fascism och nazism går dock att spåra till 1800-talets senare del.

Statens eller nationens ära och storhet är allt för anhängarna av den aggressiva nationalismen. Alla medborgare måste tjäna staten och om så behövs ge sitt liv för nationen. Staten uppfattas nästan som ett levande väsen. Ett framträdande drag i denna syn på staten var krigsdyrkan. Kriget sågs som ett härdande stålbad. Det naturliga tillståndet mellan staterna var krig eller förebredelser för krig. Svensken Rudolf Kjellén talar vid 1900-talets början om att stater döps i blod - inte i bläck eller trycksvärta. Otto von Bismarck enade Tyskland 1866-1871 med mer handfasta och våldsamma metoder än vad de tyska liberalerna 1848 använde i sina försök att ena landet. Bismarck förklarade att tidens frågor inte avgjordes med parlamentsbeslut utan med blod och järn.

Man kan säga att anhängarna av demokratin varit i krig med anhängarna av den aggressiva nationalismen under en stor del av 1900-talet. Tydligast kom denna kamp till uttryck i demokratiernas kamp mot fascismen och nazismen under andra världskriget.

Sovjetstaten hade också drag som påminde om den aggressiva nationalismen.

I följande händelser framträder den främlingsfientliga och aggressiva nationalismen tydligt. Ibland finns även här inslag av kulturnationalism. Den aggressiva inriktningen dominerar dock:

Som vi sett kan kan alltså nationalismen vara såväl mångkulturell och berikande som aggresivt främlingsfientlig. Nationalismen har därför olika ansikten.
 

Några relevanta begrepp

Ideologi: Idélära, en samling besläktade idéer om hur samhället eller världen är och ska vara och hur förändringar till det bättre ska genomföras. De viktigaste idéerna i ett politiskt system.

Nation: Ett kollektiv av människor som förenas av gemensamma faktorer såsom språk, religion, etnicitet, härstamning, historia, kultur, traditioner, gemensam styrelseform och sociala normer. En stat uppbyggd runt och förknippad med en nation är en nationalstat.

Nationalism.  En övertygelse att folk med gemensamt språk, kultur och ekonomi ska utgöra en egen självständig stat, ett fosterland. Ett land vars intresse sätts framför individen.

Uppgifter och frågor

  1. Varför betraktas ofta nationalismen som lite "tabu" i Sverige?
     
  2. Ge exempel på hur nationalismen kom till uttryck under den nationalromantiska eran på 1800-talet.
     
  3. Vad utmärker kulturnationalismen?
     
  4. Vad menas med agressiv nationalism?
     
  5. Hur skiljer sig agressiv nationalism från kulturnationalism?

Obs! För mer fakta och frågor om nationalism, se avsnitten: Nationalismens historia och Nationalism och imperialism 1815-1914

Vad är nationalism?

Nationalism är ett svårfångat begrepp, ändå genomsyrar den vår tillvaro mer än vi kanske är medvetna om. I Sverige har vi länge varit rädda för ordet nationalism. Det har ofta förknippats med inskränkthet, självgodhet, främlingsfientlighet och rasism.

De flesta av oss svenskar försöker tona ned vår "svenskhet". Men det finns förstås välkända undantag. Om vårt landslag lyckats bra i t.ex. VM i fotboll eller ishockey, då har den svenska nationalismen blommat ut. Då har det varit tillåtet. Vem kan missunna ett land som lyckats i en landskamp att fira, att vifta med flaggor, att ropa ut: "Vi är bäst!" Så gör de i alla andra länder också.

Uppdaterad: 01 november 2015

Annons

Lärarmaterial om Nationalism

av:
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Skriften beskriver hur våldsbejakande högerextremism ser ut i det samtida Sverige. Författaren gör en historiskt tillbakablick, belyser internationella kopplingar, symboler och idéer.
av:
Forum för levande historia
Målgrupp:
Gymnasiet
Den livsfarliga historien handlar om bruk och missbruk av historien, om nationalism och hur det kan leda till intolerans, krig och etnisk rensning. Det handlar också om hur man går vidare efter en djup konflikt. Utgångspunkten är den nationalistiska framväxten i forna Jugoslavien under slutet av 1980-talet. I fokus står folkmordet i Srebrenica i juli 1995.

Podcast om Nationalism

SO-rummet podcast icon
M
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2016-06-01

Julia, Mattias och Kristoffer ger sig på att förklara varför och hur vi firar Sveriges nationaldag?

Artiklar om Nationalism

M
Mattias Axelsson
2016-04-08
En gräns är den fiktiva linje som går mellan två länder. Många gränser är helt oproblematiska och det blir aldrig någon diskussion om dem. Men här kommer listan över fem gränser som är både...
S
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2015-09-04
Vad är egentligen nationalism? Har den alltid funnits eller har den dykt upp vid någon speciell tidpunkt? I så fall när och varför? Har vi människor kanske skapat nationalismen? Kan man tänka...
M
Per Höjeberg
2015-09-02
Att det finns en nationell identitet är självklart i dagens värld, men har det alltid varit så och kan man skapa identitet på annat sätt? Kan religion, klass eller ståndstillhörighet, yrke,...
S
Per Höjeberg
2014-10-01
Finns det en särskild europeisk identitet? Finns det kanske rent utav en europeisk nationalism? Kommer Europas stater så småningom att bilda en stat, kommer den europeiska unionen att bli likt...
S
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-10-01
Det var efter andra världskriget som tanken på ett "Europas förenta stater" växte sig allt starkare. Kriget mellan de europeiska nationerna hade helt ödelagt världsdelen. Skulle det gå...
L
Robert de Vries (red.)
2013-05-31
En nationaldag är ett lands årliga högtidsdag som firas till minne av någon händelse som anses ha haft särskild betydelse för landets historia. Sverige var under lång tid kanske det enda landet...
M
Lilian O. Montmar
2013-03-26
Ska vi skildra förföljelsen av judarna i Malmö, berätta om diskrimineringen av romer vid bensinmackarna eller tala om samernas utanförskap? Ska vi berätta om somalierna eller de syrier som flytt...

Länkar om Nationalism

Sortera efter:
          

Genomgång (24:41 min) där gymnasieläraren Björn Westerström berättar om nationalismen under 1700- och 1800-talet.

Spara som favorit
          

Nytt material från Forum för levande historia som handlar om bruk och missbruk av historien, om nationalism och hur det kan leda till intolerans, krig och etnisk rensning. Materialet tar också upp hur man går vidare efter en djup konflikt. Den livsfarliga historien är ett pedagogiskt material för gymnasielärare. Utgångspunkten är den nationalistiska framväxten i forna Jugoslavien under slutet av 1980-talet. I fokus står folkmordet i Srebrenica i juli 1995.

Spara som favorit
          

Kort genomgång (7:08 min) där begreppet nationalism förklaras och utreds. Genomgången är gjord av SO-läraren Mikael Larsson.

Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång (13:22 min) av SO-läraren David Geiser berättar kortfattat om nationalismens historia. Vart kommer svenska flaggan ifrån? När började människor att känna en kärlek för sitt egna land? Vad fick detta för konsekvenser? Hur ser nationalismen ut idag? Dessa frågor får du svar på i denna presentation.

Spara som favorit
          

Föreläsning (10:19 min) av gymnasieläraren Mattias Axelsson som berättar kortfattat om vad som utmärker nationalism och om dess framväxt och historia. Filmen fokuserar på nationalism under 1800-talet och början av 1900-talet.

Spara som favorit
          

Avsnitt på Joakim Wendells hemsida Historia 2 där du kan läsa kortfattat om nationalismens historia. Den mest inflytelserika politiska tankeströmningen under 1800-talet var nationalismen. Den kom att bli den statsbärande ideologin i de europeiska staterna, och spreds över hela världen under 1800-talet.

Spara som favorit
          

Artikel i Globalarkivet där Elisabth Özdalga berättar om islamism och nationell identitet. Islamismen är kanske den mest omtalade politiska ideologin i vår tid...

Spara som favorit
          

Artikel i nättidningen Alba där Kristian Gerner resonerar kring de olympiska spelens många riter. De olympiska spelen gjorde idrotten internationell. När de moderna olympiska spelen inleddes med spelen i Atén år 1896 var anknytningen till antiken uppenbar. Det faktum att det var olympiska spel medförde att tävlingarna fick inslag av riter, riter som ytterst var religiösa i den mening som de gamla grekerna och romarna lade i ordet...

Spara som favorit
          

Sveriges Radios nyhetsbevakning av främlingsfientlighet och nationalism i Europa. Här hittar du kortfattade artiklar och inslag ur olika radioprogram som kan relateras till ämnet. 

Spara som favorit
          

På Globalis webbsida kan du lära dig skillnaden mellan ett land, en stat och en nation. Här kan du läsa om länder, både ur ett historiskt och nutida perspektiv.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där det resoneras kring det svenska nationaldagsfirandet.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där det reflekteras kring nationalstaters suveränitet i förhållande till sammansmältningen mellan de europeiska länderna inom EU. I västra Europa drivs integrationen inom EU allt längre. Samtidigt som denna övernationella nivå av politisk makt ökar, sker en nedbrytning av nationerna inifrån. Regioner vill ha mer makt. Och de separatistiska krafterna söker inte sällan argument i historien…

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om nationalism ur ett historiskt perspektiv. Nationalism är idag ett ord som präglar nyhetsrapporteringen. Men att tillhöra en nation är ingen historisk självklarhet. Tvärtom är det ett ganska modernt påfund…

Spara som favorit
          

Artikel i Wikipedia där du får en utförlig förklaring av begreppet nationalism. Den som bekänner sig till nationalismen benämns nationalist. Nationalismen är en världsåskådning som tar sin utgångspunkt i gemenskapen inom nationernas gränser. Nationalismen hyllar nationen, kulturen, historien och slår vakt om nationalstaten och dess intressen...

Spara som favorit
          

Temaartiklar i tidningen Forskning och Framsteg som redogör för hur det gick till när Sverige blev svenskt. Artiklarna berör temat ”att bygga en nation” och fokuserar på en rad olika ämnen såsom försvenskningen, 1000 år av invandring, vallonerna, stormaktstiden m.m.

Spara som favorit
          

Artikel och bokrecension i tidningen SvD där du kan läsa om migrationens historiska och nutida betydelse för mänsklig och kulturell utveckling. De senaste 200 årens folkförflyttningar lade grunden till det moderna välfärdssamhället...

Spara som favorit

Relaterade ämneskategorier

Nationalismens och imperialismens tidevarv (1815-1914) då Europa styrde världen.

Nationalism har ofta använts för stärka eller skapa en gemensam identitet i syfte att förena folk under en flagga.

Historia om svenska traditioner, högtider och symboler. Här berättas om våra viktigaste seder.

Konservatismen är en samhällsåskådning som bygger på devisen "frihet under ansvar", och som slår vakt om sådant som har visat sig fungera bra i...

Fascismen och nazismen är likartade antidemokratiska och auktoritära ideologier som är präglade av stark nationalism och idén om den starkes rätt...

Rasism och främlingsfientlighet grundar sig på idén om att mänskligheten kan delas in i grupper som är olika mycket värda.

Sveriges nationella minoriteter utgörs av: samer, Sverigefinnar, romer, Tornedalingar och judar. Bland skolans uppgifter ingår att värna om dessa...