Industriella revolutionen
I samband med industrialiseringen blev det viktigt att passa tider. Samhället fick hädanefter en annan rytm. Målning av Robert Koehler (1850-1917).

Industriella revolutionen

Den industriella revolutionen markerar en övergång från jordbrukssamhället till industrisamhället. Industrialismens första fas inleddes i Storbritannien under senare delen av 1700-talet.

Jordbruket skapade förutsättningarna

Jordbruket i Storbritannien hade vid den här tiden genomgått stora förändringar. Fram till 1700-talet hade böndernas jordar varit uppdelade i mängder av tegar (åkerlappar) som i regel var utspridda runt byarna där de bodde. Under 1700-talet förändrades systemet och tegarna slogs istället ihop till större jordstycken som enskilda bönder kunde bruka. Jordbruket blev på så vis mer effektivt vilket medförde att färre bönder kunde försörja fler människor än tidigare.

Utvecklingen inom jordbruket ledde till att befolkningen ökade. Samtidigt blev många bönder arbetslösa efter att ha sålt eller förlorat sin jord. Allt fler människor flyttade därför in till städerna där de försåg den framväxande industrin med billig arbetskraft. Förändringen inom jordbruket med den efterföljande inflyttningen till städerna utgjorde tillsammans grunden som den industriella revolutionen vilade på.

I Storbritannien fanns också andra viktiga förutsättningar för att industrialismen skulle ta fart. Landet hade rika naturtillgångar i form av kol och järnmalm. Dessutom hade den ökade världshandeln och koloniseringen för med sig att det fanns gott om råvaror (t.ex. bommull) och kapital.

Ångmaskinen som energikälla fick enorm betydelse för industrialiseringsprocessen. Eftersom ångmaskiner kunde placeras var som helst behövde industrin inte längre ta hänsyn till energikällans geografiska läge. Industrin kunde nu placeras i närheten av råvaror och naturtillgångar eller vid städer där det fanns stor efterfrågan på det som producerades.

Användbara begrepp

Industrialisering/Industrialism: Ett samhälles omvandling från jordbrukssamhälle till industrisamhälle. Industrialisering eller industrialism för med sig en mekaniserad tillverkning med långt gående arbetsfördelning där arbetsprocessen grundar sig på andra energikällor än enbart muskelkraft.

Industri: Framställning av produkter genom att råvaror förädlas.

Råvaror: Varor som utvunnits ur naturen men inte behandlats/förädlats. Exempel på råvaror är skog, malm, ull och olja.

Produktion: Tillverkning (producera = tillverka)

Industriell tillverkning: Mekaniserad tillverkning med långt gående arbetsfördelning där arbetsprocessen grundar sig på andra energikällor än enbart muskelkraft.

Fabrik: En industriell anläggning där det i mängd och av ett flertal arbetare produceras likartade varor (fabrikat), halvfabrikat och/eller sker en förädling av råvaror.

Urbanisering: När folk flyttar från landet till städer och ökar deras befolkningsmängd.

Kapital: Tillgångar i form av t.ex. pengar, fastigheter och maskiner.

Koloni: En administrativ region eller bosättning som lyder under en regering i moderlandet som vanligtvis ligger i en annan världsdel.

Kommunikationer: Olika sätt att transportera varor och människor alternativt information från punkt A till punkt B. Tåg och bussar är exempel på transportkommunikationer, medan post, telegraf och tidningar utgör exempel på kommunikationer som sprider information.

Fabriker ökade produktionen

Industrialiseringen tog först fart inom textilbranschen där nya uppfinningar i form av spinnmaskinen och den mekaniska vävstolen - som bland annat utnyttjade ångkraft - effektiviserade tillverkningen. Dessutom började man nu, med hjälp av ångmaskiner, koncentrera arbetet till fabriker där många människor kunde arbeta tillsammans under samma tak. Att samla produktionen i en fabrik hade många fördelar. Det var framförallt mer kostnadseffektivt än att ha en utspridd produktion. I en fabrik var det lättare att effektivisera arbetsprocessen genom att öka arbetsfördelningen och kontrollen av arbetet, vilket i sin tur gjorde att tempot höjdes och produktionen ökade.

Industrialismens andra fas - kommunikationerna byggs ut

Kommunikationernas utveckling var en viktig förutsättning för industrialismens utveckling. I industrialismens andra fas som inleddes på 1830-talet, började stater och stora företag att investera i kommunikationer, främst järnvägar. Industrialismen spreds då över Europa och i Nordamerika. Under det här skedet genomgick bland annat järn- och metallindustrin stora förändringar i form av nya och förbättrade processer. Samtidigt växte stora industristäder fram där den nya arbetarklassens medlemmar ofta levde under svåra ekonomiska och sociala förhållanden. Under den senare delen av 1800-talet uppstod därför arbetarrörelser, som genom facklig och politisk kamp, undan för undan lyckades förbättra arbetarnas villkor.

Till Sverige kom industrialismen först under den senare delen av 1800-talet. Träindustrin i Norrland fick då stor betydelse tillsammans med den mekaniska industrin som grundade sig på svenska uppfinningar.

SO-rummet.se
Interiör från en mekanisk verkstad 1882 där en verkmästare visar en lärling hur man bearbetar ett kugghjul med en borrmaskin. Del från en målning gjord av Jean-Eugène Buland (1852-1926).

Industrialiseringens följder

Sammanfattningsvis ledde industrialiseringen av samhället till en omfördelning av arbetskraften och produktionen - från jordbruk till industri. Under perioden skedde därför stora befolkningsförflyttningar från landsbygden till städerna. Den industriella revolutionen inledde också en våg av tekniskt nyskapande och ekonomisk expansion, som spred sig (oregelbundet) från Storbritannien, över hela världen och radikalt förändrade människors levnadsförhållanden.

Som en följd av industrialiseringen har produktiviteten inom arbetet ökat avsevärt och gjort det möjligt att tillfredsställa våra materiella behov bättre än tidigare. Industrialiseringen har också haft stora sociala och politiska konsekvenser i form av ökade klasskillnader, tillkomsten av en stor arbetarklass och uppkomsten av den socialistiska ideologin som har varit av stor betydelse för den världspolitiska utvecklingen under 1900-talet.

Uppgifter och frågor

  1. Varför var förändringarna inom jordbruket viktiga för att industriella revolutionen skulle äga rum?
     
  2. Nämn några andra faktorer som förklarar varför den industriella revolutionen började i England under andra halvan av 1700-talet.
     
  3. Varför byggde arbetsgivarna fabriker? Vilka var fabrikernas fördelar?
     
  4. Varför tror du att arbetarrörelsen och fackförbunden uppstod under 1800-talet?
     
  5. Varför var kommunikationerna viktiga för industrialiseringen?
     
  6. När började Sverige bli industrialiserat?
     
  7. Ångmaskinen var viktig för den industriella revolutionen. Beskriv på vilka sätt ångmaskinen förändrade tillverkningen, transporterna och resandet.
     
  8. Nämn några negativa följder av den industriella revolutionen.
     
  9. Nämn några positiva följder av den industriella revolutionen.
     
  10. Innebar den industriella revolutionen att fattigt folk fick det bättre, sämre eller både och? På vilket vis - på kort och/eller lång sikt?

Obs! I avsnitten om vetenskap, teknik och kommunikationer, ekonomi och handel samt om livet på landet och i staden hittar du mer fakta och frågor som berör den industriella revolutionen. Missa heller inte att läsa avsnitten om sjöfart och sjökrigföring samt om krig och försvar som tar upp de tekniska landvinningarna som gjordes under perioden  inom sjöfart och krigföring.


Litteratur:
Bra Böckers Lexikon 2000, band 12, Bokförlaget Bra Böcker, 1997
Christine Rider, An Introduction to Economic History,
Cengage Learning, 1995
Steven Beaudoin, The Industrial Revolution, Houghton Mifflin, 2003
Merike Fridholm m.fl.,
Industrialismens rötter - om förutsättningarna för den industriella revolutionen i Sverige, Norstedts, 2005
 

Text: Robert de Vries (red.)
 

Läs mer om

Kartor

Den industriella revolutionen markerar en övergång från jordbrukssamhället till industrisamhället. Industrialismens första fas inleddes i Storbritannien under senare delen av 1700-talet.

Jordbruket skapade förutsättningarna

Jordbruket i Storbritannien hade vid den här tiden genomgått stora förändringar. Fram till 1700-talet hade böndernas jordar varit uppdelade i mängder av tegar (åkerlappar) som i regel var utspridda runt byarna där de bodde. Under 1700-talet förändrades systemet och tegarna slogs

25 november 2014

ANNONS

Artiklar om Industriella revolutionen

Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-05-01
Det var inte bara i Sverige som uppfinnare och vetenskapsmän framhävdes som nationella hjältar under 1800-talets senare del och början av 1900-talet. I den här artikeln berättas om George...
Hans Thorbjörnsson
2014-03-16
Med ångfartyg ökade farten och sänktes kostnaderna. En resa från Amsterdam till Java tog på 1850-talet mellan tre och fyra månader. 1900 var restiden en månad. Under tidigt 1800-tal seglade...

Webbsidor om Industriella revolutionen (32 st)

Sortera efter:
          
Popularitet (1 vote)

Den industriella revolutionen har inneburit att vi sedan år 1850 producerar 20 gånger mer per invånare samtidigt som arbetstiden har halverats. Bakom materialet står Företagsamheten.se

          
Popularitet (3 votes)

Pedagogisk genomgång (11:47 min) av SO-läraren David Geiser som fortsätter berätta om den industriella revolutionen. Industrialiseringen fick inte bara effekter inom teknik och effektivisering. Människors sätt att tänka kom också att förändras. I denna presentation tittar vi närmare på de ideologier som växte fram under 1700- och 1800-talet och vilka effekter det fick på samhället. Här berörs också folkrörelsernas framväxt.

          
Popularitet (2 votes)

Pedagogisk genomgång (21:01 min) av SO-läraren David Geiser som tar upp orsaker till den industriella revolutionen och just varför den kommer att inledas i Storbritannien i mitten av 1700-talet.

          
Popularitet (5 votes)

Ett kort och proffsigt elevarbete (4:46 min) där det ges en sammanfattning av industriella revolutionen som bygger på de tre frågeställningarna:
1. Varför började revolutionen i England? Vilka förutsättningar hade de?
2. Vad gjorde att den lite senare även startade i Sverige?
3. Vilka konsekvenser har revolutionen gett för då- och nutid?
Filmen är en uppgift som ingår i kursen Historia 1a1, teknikprogrammet på Tullängsskolan åk 2.
 

          
Popularitet (7 votes)

Presentation (9:31 min) av gymnasieläraren Thomas Björkander som berättar om den industriella revolutionen ur olika perspektiv.

          
Popularitet (9 votes)

Presentation (16:02 min) om den industriella revolutionen där SO-läraren David van der Kaay berättar om dess orsaker och sociala följder.

          
Popularitet (1 vote)

Presentation (9:13 min) där SO-läraren Anders Larsson går igenom hur den industriella revolutionen uppkom och spreds.

          
Popularitet (4 votes)

En power-point-genomgång (9:19 min) om orsaker och starten kring den industriella revolutionen. Vilka faktorer var viktiga för att revolutionen skulle äga rum? Filmen är gjord av Jakob Björkengren, Ljungenskolan i Höllviken.

          
Popularitet (1 vote)

Power-point-genomgång (13:15 min) av Jakob Björkengren, Ljungenskolan i Höllviken. Presentationen tar upp bland annat imperialism, socialismen, stålåldern och olika länders utveckling under den industriella revolutionen.

          
Popularitet (4 votes)

Keynote-presentation (6:05 min, utan ljud) om industriella revolutionens orsaker, uttryck och följder. Bilderna växlar snabbt så använd paus-funktionen om du inte hinner med. Presentationen är gjord av SO-läraren Johan Eriksson, Runan skola, Sollentuna.

          
SO-rummet.se
Popularitet (23 votes)

Pedagogisk genomgång (11:00 min) där läraren Caroline Jonsson Wallin berättar om den industriella revolutionen ur olika perspektiv. Filmen berör urbaniseringen, nya jordbruksmetoder, uppfinningar, befolkningsökningen, triangelhandeln, ökade sociala klyftor, barnarbete, fackföreningarnas framväxt, transportrevolutionen o.s.v..

          
Popularitet (5 votes)

Pedagogisk genomgång (10:35) där läraren Frans Hansson Bratteberg berättar kortfattat om industriella revolutionen - i Europa och Sverige - ur olika perspektiv.

          
Popularitet (7 votes)

Genomgång (13:40) där historieläraren Mattias Axelsson berättar om industriella revolutionen. När? Var? Hur?

          
Popularitet (7 votes)

Föreläsning (9:58) av SO-läraren Peter Johannesson som berättar om bakgrunden och orsaker till den industriella revolutionen. OBS! Extra bild- och textstöd till föreläsningen hittar du på Prezi.com.

          
Popularitet (2 votes)

Andra delen av (10:04) SO-läraren Peter Johannessons föreläsning om den industriella revolutionen. Här berättas om 1800-talets förbättrade och nya kommunikationer och andra tekniska och ekonomiska följder i den industriella revolutionens kölvatten. OBS! Extra bild- och textstöd till föreläsningen hittar du på Prezi.com.

          
Popularitet (5 votes)

Sammanfattning i PDF-format (13 sidor) gjord av läraren Mikael Lennefors med ordlista, frågor och svar om den industriella revolutionen.

          
Popularitet (8 votes)

Pedagogisk genomgång i form av ett bildspel (26:23 min) där historieläraren Joakim Wendell berättar om olika orsaker till industriella revolutionen. Här berörs: Händelseförloppet; Varför industrialisering? Vad behövdes för industrialisering? Hur såg det ut i Storbritannien? Spridning över Europa...och världen; Industrin vidareutvecklas

          
Popularitet (8 votes)

Pedagogisk genomgång i form av ett bildspel (34:07 min) där historieläraren Joakim Wendell berättar om följderna av den industriella revolutionen. Här berörs ekonomiska följder, politiska och militära följder, sociala följder, socialismen, familjebilden förändras, kvinnorörelsen, könssynen, följder för resor och tid, följder för miljö och befolkning, etc.

          
Popularitet (6 votes)

Webbföreläsning (5:19 min) av Anna Hälinen, SO-lärare och IKT-pedagog, som berättar lite om vad en revolution är och vad som kännetecknar politiska och ekonomiska revolutioner.

          
Popularitet (4 votes)

Här kan du se en pedagogisk film i form av en Power Point-presentation (9:55 min) där gymnasieläraren Henrik Tröst berättar om hur den industriella revolutionen påverkade hur man gjorde tyger och kläder på 1700- och 1800-talet.

ANNONS

Prenumerera på innehåll

Om SO-rummet

SO-rummet är en gratis digital lärresurs och Sveriges mest välsorterade länkbibliotek för skolans samhällsorienterade ämnen: historia, religionskunskap, geografi och samhällskunskap.
 
Webbplatsen ger dig snabb och enkel tillgång till ämnestexter och SO-länkar som kan användas i undervisningen och skolarbeten. Länksamlingen hänvisar endast till granskade artiklar och webbsidor på svenska.
 
SO-rummet riktar sig främst till elever och lärare på högstadiet och gymnasiet, men även till högskole- och universitetsstuderande samt alla andra som är intresserade av de fyra SO-ämnena.

Syftet med SO-rummet är att förenkla arbetet i skolan för elever och lärare, dels genom SO-rummets egna faktatexter kring olika ämnen, dels genom att samla merparten av alla bra och fria SO-resurser som finns utspridda på Internet på ett och samma ställe. Målet med sajten är skapa inspiration, öka intresset och öka kunskaperna inom SO-ämnena.

Läs om vilka som står bakom webbplatsen >>

Hur man använder SO-rummet

Webbplatsen innehåller massor med material och nästan sextusen länkar som är fördelade efter olika teman i hundratals kategorier, allt inom ramarna för de fyra SO-ämnena: historia, religionskunskap, geografi och samhällskunskap.
 
Om du behöver hjälp med att hitta material eller orientera dig på webbplatsen så kan du läsa om hur man hittar på SO-rummet. Här finns all hjälp du behöver samt beskrivningar av webbplatsens funktioner och uppbyggnad.

 

Användning av material

För bildmaterialet på SO-rummet gäller i allmänhet olika typer av licenser. Många av bilderna är upphovsrättsskyddade medan andra har Creative Commons-licenser eller andra liknande licenser. Några av bilderna är helt fria att använda. Om du vill bruka en bild i eget syfte, så måste du själv ta reda på om bilden är fri att använda eller vilka villkor som gäller. Detta gör du genom att klicka på bildlänken som finns under de flesta bilderna. Om en bildlänk saknas är bilden i regel upphovsrättsskyddad och kan inte användas utanför SO-rummet.

SO-rummet ansvarar inte för andras användning av webbplatsens material. Om du är upphovsrättsinnehavare och anser att SO-rummets användning av ditt material bryter mot upphovsrätten och bör plockas bort, så är du välkommen att meddela oss så att vi kan ta bort materialet.

Vi vill gärna att SO-rummet används som kunskapskälla, till exempel av elever och lärare i skolundervisningen. Det är därför fritt fram att använda webbplatsen som grund eller underlag för skolarbete. SO-rummets texter* får skrivas ut och användas i skolan och för privat bruk, men uppge alltid källa! Det måste framgå tydligt vem som skrivit texten och varifrån materialet kommer (inkl. länk/ar). Vi tycker så klart att det är kul om texterna kommer till så stor användning som möjligt så länge nyttjandet inte missbrukas. Kontakta oss om du har frågor.

*För användning av texterna i avsnitten om Världens länder (hi, ge och sh) hänvisar vi till Landguiden som drivs av Utrikespolitiska institutet.