Bild:
Berlinmuren uppfördes 1961 av Östtyskland (DDR) för att stoppa massflykten till Västberlin. Muren blev en symbol för Europas delning under kalla kriget.

Kalla kriget 1945-1991

Det kalla kriget var en konflikt mellan å ena sidan USA och stora delar av västvärlden, och å andra sidan Sovjetunionen och deras allierade i främst Östeuropa. Konflikten pågick mellan åren 1945 och 1991 och kan betecknas som ett vilande krig där krigshotet alltid var närvarande men aldrig ledde till ett regelrätt krig mellan de båda sidorna. Däremot stred de båda maktblocken militärt indirekt mot varandra genom ombud och marionetter i form av t.ex. andra stater och gerillarörelser som gavs ekonomiskt och militärt stöd.

Det kalla kriget var också ett propagandakrig där parterna strävade efter att överglänsa varandra och förhärliga sina egna ideologiska system samtidigt som de svartmålade motståndarens. Detta framgick tydligt inom bl.a. idrottsvärlden och då främst i samband med OS.

Kalla kriget börjar

Kalla krigets drivkraft låg i stormakternas ideologiska olikheter - USA och västvärlden stod för en marknadsliberal ekonomi och ett demokratiskt samhällssystem, medan Sovjetunionen höll fast vid en statligt styrd planekonomi och diktatur.

Bild:

Sovjetiska stridsvagnar i Östberlin intill gränsen mot väst.

De stora skillnaderna inom de politiska och ekonomiska områdena framgick tydligt när de allierade stormakterna möttes under konferenserna i Jalta och Potsdam 1945 för att planera för Europas framtid efter andra världskriget.

I samband med de båda mötena kom motsättningarna mellan stormakterna upp till ytan. Det var under de här båda politiska toppmötena som det kalla kriget inleddes.

Orsaken till kalla kriget

Det finns flera teorier om orsakerna bakom det kalla kriget. I den äldre historieforskningen har historiker på respektive sida ofta anklagat den andra parten för att ha orsakat konflikten.

Modern historieforskning framhåller däremot att konflikten var alldeles för komplicerad för att vara frammanad av någon enskild sida. Istället pekar man idag på de ideologiska skillnaderna mellan de båda parternas samhällssystem som gjorde att en konflikt blev oundviklig i längden.

Bild:
Kalla krigets militära allianser i Europa.

Viktiga begrepp

Planekonomi: Ett ekonomiskt system där produktionsmedlen befinner sig i statlig ägo och där staten styr ekonomin med hjälp av ekonomiska planer. Kommunistpartiet i Sovjetunionen använde femårsplaner. Här framgick vad som skulle produceras inom vissa brancher och hur mycket som fick tillverkas. Femårsplanerna gick inte att ändra. Det dynamiska samspelet mellan "tillgång och efterfrågan" var inte intressant i en femårsplan eftersom kommunistpartiet ansåg sig veta vad folket och näringslivet behövde.

Kapitalism: Ungefär samma som marknadsekonomi. Ett ekonomiskt system där produktionsmedlen befinner sig i privat ägo och där produktionen styrs av marknadskrafterna.

Warszawapakten: En militär försvarsallians 1955-1991 som upprättades av Sovjetunionen som en motreaktion mot NATO (som bildades 1949). Warszawapaktens medlemmar utgjordes av Sovjetunionen, Tjeckoslovakien, Östtyskland (DDR), Polen, Ungern, Bulgarien och Rumänien.

NATO (North Atlantic Treaty Organization): Atlantpakten eller den västliga försvarsalliansen, bildades 1949 och är en militär försvarsallians som bl.a. bygger på ett kollektivt försvar där medlemmarna förbundit sig att hjälpa varandra om något medlemsland blir angripet.

Kapprustning: När stater investerar stora resurser i militära medel för att kunna nå överläge gentemot motståndarna.

Terrorbalans: Maktblockens kärnvapenarsenaler var riktade mot varandra. Om den ene anföll skulle den andre slå tillbaka lika hårt. Båda skulle i så fall utplånas.

Avkolonisering: Koloniernas frihetskamp mot kolonialmakterna.

Östeuropa blir kommunistiskt

Efter andra världskriget växte USA fram som världens mäktigaste stat - både militärt och ekonomiskt. Men Sovjetunionen hade skaffat sig en stark militär position i Central- och Östeuropa och var fast besluten att befästa och stärka den.

Åren efter krigsslutet skärptes därför motsättningarna mellan stormakterna. I de delarna av Central- och Östeuropa som Sovjetunionen tidigare hade ”befriat” från den tyska ockupationsmakten, installerades nu kommunistiska regimer. 

Kommunismen betraktades därefter som ett allvarligt direkt hot mot de västeuropeiska ländernas nyvunna demokratiska frihet.

Tvärs igenom Europa där de båda stormakternas intressen kolliderade började nu en "järnridå" växa fram - en osynlig mental och ideologisk gränsdragning som skiljde öst från väst (se kartan ovan).

USA skulle förhindra kommunismens spridning i världen

För att kunna möta det uppkomna kommunistiska hotet i Europa svarade USA med att skapa den s.k. Trumandoktrinen som i grunden var en handlingslinje som syftade till att hjälpa utländska regeringar som hotades av kommunismen.

Trumandoktrinen innebar en omsvängning av USA:s utrikespolitik i världen. Från att tidigare ha haft begränsade utrikespolitiska intressen, blev USA nu en aktiv och mäktig aktör på den storpolitiska internationella arenan.

I USA:s nya handlingslinje ingick den s.k. Marshallplanen som var ett ekonomiskt lån- och biståndsprogram som skulle användas till att återuppbygga det krigshärjade Europa. USA:s nya målsättning gick i stora drag ut på att skapa ekonomisk och politisk stabilitet i syfte att inlemma Västeuropa i den marknadsekonomiska och kapitalistiska sfären och därmed samtidigt stödja demokratin.

En brännpunkt mellan stormakterna var Tyskland, speciellt Berlin som vid krigsslutet hade delats i två halvor - Västberlin som kontrollerades av västmakterna och Östberlin som kontrollerades av Sovjetunionen.

Berlinblockaden 1948-1949

Som svar på USA:s ökade inblandning i Europa försökte Sovjetunionen 1948-1949 stänga ute västmakterna från Västberlin (som stod under deras beskydd). Händelsen har i historieböckerna fått namnet Berlinblockaden.

Med Berlinblockaden ville Sovjetunionen tvinga USA och västvärlden att ge upp sina ekonomiska och politiska planer för den dåvarande västtyska huvudstaden.

Berlinblockaden var ett försök från Sovjetunionens sida att få västmakterna att ge upp Västberlin. Västmakterna lyckades häva blockaden genom att flyga in förnödenheter till Berlin.

Försöket misslyckades men resulterade i att Västtyskland bytte huvudstad från Västberlin - som låg långt inne på östtyskt territorium - till den västtyska staden Bonn vars geografiska läge var mindre sårbart för utländsk inblandning.

Kapprustning och terrorbalans

Under slutet av 1940-talet utvidgades och spreds det kalla kriget från Europa till Asien. Konflikten blev därmed världsomspännande.

Genom Koreakriget kom USA och FN att konfronteras med Nordkorea och Kina. I samband med det startade kapprustningen på allvar. De båda supermakternas militära kostnader sköt nu i höjden. Kärnvapenupprustningen blev hädanefter den viktigaste delen i USA:s och Sovjetunionens rustningsprogram.

Det var också nu som västalliansen under USA:s ledning bildade försvarspakten NATO (North Atlantic Treaty Organisation). Sovjetunionen svarade senare (1955) genom att skapa Warszawapakten som var en liknande försvarsallians mellan de kommunistiska staterna. De båda blocken befäste därmed sina positioner militärt.

Den ökade kapprustningen mellan maktblocken skapade en slags terrorbalans, där de båda sidornas kärnvapen hindrade den ene från att anfalla den andre eftersom de då också skulle utplåna sig själva.

Terrorbalans och kapprustning skulle hädanefter bli de mest utmärkande dragen för kalla kriget. Båda maktblocken samlade på sig tillräckligt med atomvapen för att förinta hela världen.

Det överhängande hotet om kärnvapenkrig förde med sig att fredsrörelsen växte sig stark i västvärlden under efterkrigstiden.

Stalins död ledde till en period av politiskt töväder

Tankar på fredlig samexistens fanns även på det storpolitiska planet. Efter Stalins död 1953 följde en period av politiskt tövädret under Chrusjtjovs tid vid makten. Chrusjtjov slog fast att en konfrontation mellan samhällssystemen inte var nödvändig. Han menade att de kapitalistiska och kommunistiska systemen borde kunna leva fredligt sida vid sida och att historien senare skulle avgöra vilket system som var det bästa.

Förtrycket i Sovjetunionen och Östeuropa lättade och samtidigt skedde ett närmande mot väst.

Uppror mot kommunistdiktaturen i Östeuropa

Den begynnande politiska öppenheten fick stora inrikespolitiska konsekvenser för Sovjetunionen eftersom folken i Östeuropa såg en chans att nå frihet. Frihetskamp och uppror hotade därför snart att splittra det stora men löst sammanfogade sovjetiska väldet. Sovjetunionen var nu tvunget att ta i med hårdhandskarna för att avskräcka upprorsförsök.

I Ungernrevolten 1956 slogs därför frihetssträvandena ner brutalt av den sovjetiska Röda armén.

Kina kritiserar Sovjetunionen

Samtidigt ledde närmandet till väst och förtrycket av folken i öststaterna till en allt mer öppen konflikt mellan Sovjetunionen och Kina, där Kina anklagade sin gamla bundsförvant för att ha svikit sina kommunistiska ideal.

Kalla kriget flyttar ut i rymden

Konflikten mellan stormakterna flyttade under slutet av 1950-talet ut i rymden. I och med det blev kapprustningen också en rymdkapplöpning där de båda supermakterna strävade efter att nå tekniska framsteg i rymden för att öka sitt lands prestige.

Berlinmuren byggs för att stoppa massflykten till väst

I början av 1960-talet stod det klart för kommunistregimen i Östtyskland (DDR) att massflykten av ungdomar och utbildade människor till Västeuropa måste stoppas. Infarten till Västberlin och landgränsen mot väst skulle i fortsättningen kontrolleras hårdare. Natten mellan 12 och 13 augusti 1961 byggdes därför en mur runt Västberlin.

Berlinmuren blev med tiden ett monument för det kalla kriget och kom i västvärlden att stå som symbol för kommunistisk diktatur och ofrihet i öst.

Ökat hot om kärnvapenkrig

Under 1960-talet hårdnade konflikten mellan öst och väst även på andra ställen i världen.

Under den s.k. Kubakrisen var världen ytterst nära ett kärnvapenkrig. Samtidigt visade Sovjetunionen återigen att man inte tolererade frihetssträvandena i Östeuropa.

Under Pragvåren 1968 slog Warszawapakten brutalt ner försöken till demokratisering i Tjeckoslovakien.

Kalla kriget och avkoloniseringen

Konflikterna som uppstod i samband med efterkrigstidens avkolonisering gick ofta hand i hand med kalla kriget eftersom USA och Sovjetunionen vanligtvis blandade sig i världspolitiken för att öka sitt ideologiska och ekonomiska inflytande i de länder och regioner det gällde.

Detta framgick inte minst i Mellanösternregionen där USA och Sovjetunionen stödde varsin sida i den alltjämt pågående Mellanösternkonflikten. Israel backades upp av västmakterna, medan de omgivande arabstaterna vanligtvis stöttades av Sovjetunionen.

Samma mönster gällde även i Afrika och Asien där de båda supermakterna aktivt försökte utöka sitt ideologiska och ekonomiska inflytande genom att stötta olika länder i deras befrielsekamp.

På samma sätt försökte de också förhindra sin motståndare från att nå alltför stort inflytande. Detta framgick tydligt i Koreakriget (1950-1953) och Vietnamkriget (1957-1975) som vid sidan av att vara blodiga inbördeskrig i avkoloniseringens kölvatten också blev en storpolitisk kamp mellan ideologier, där den ene parten ville införa kommunism, medan den andre försökte förhindra det.

Iranska revolutionen och kriget i Afghanistan

Under 1970-talet följde en tid av avspänning och samförstånd mellan de båda blocken. Men snart skulle det kalla kriget återigen intensifieras.

Ett nytt hot mot stormakterna dök upp i samband med den iranska revolutionen 1978-1979 då Islam steg fram som en maktfaktor i Asien. Detta skedde efter att det iranska folket hade störtat den av USA stödda shahen (härskaren) av Iran.

I grannlandet Afghanistan fick samtidigt den kommuniststyrda regimen alltmer problem med den muslimska rörelsen inom Mujahedin (som stöddes av USA), varefter Sovjetunionen inledde en invasion som utmynnade i ett långvarigt krig.

Kriget i Afghanistan blev både blodigt och kostsamt för Sovjet, och kan liknas vid ett ryskt Vietnamkrig. Konflikten fick långtgående konsekvenser för Sovjet och bidrog till att försämra förhållandet med västmakterna.

USA ökar upprustningen - Sovjetunionens ekonomi kollapsar

I början av 1980-talet valdes Ronald Reagan till USA:s nya president. Reagans hårda och oförsonliga förhållningssätt gentemot Sovjetunionen och kommunismen, i kombination med hans kraftiga ekonomiska satsning på USA:s försvar, medförde att konflikten trappades upp.

Syftet med den amerikanska upprustningen var enligt Reagan att Sovjetunionen skulle tvingas att rusta sig sönder och samman och därefter pressas till förhandlingsbordet.

När sedan Michail Gorbatjov valdes till Sovjetunionens nya ledare (1985–1991) förverkligades USA:s uppsatta mål. Gorbatjov insåg att det kommunistiska Sovjetunionen var tvunget att förändras, både politiskt och ekonomiskt i en mer demokratisk och marknadsekonomisk riktning.

Berlinmuren faller - kalla kriget tar slut

Gorbatjovs liberala politik skapade förutsättningar för spridandet av demokratiska idéer. Det hela fick snart enorma konsekvenser för Sovjetunionen, Östeuropa och övriga världen, då Gorbatjovs politik ledde till en demokratisk revolution i Östeuropa som ledde till att Berlinmuren föll.

Snart medförde också förändringarna i Sovjetunionen och dess delrepubliker till Sovjetunionens upplösning. Därmed var det kalla kriget slut.

På juldagen 1991 avgick Gorbatjov som Sovjetunionens sista president. Han hade året dessförinnan (1990) mottagit Nobels fredspris.

Kalla krigets följder

Följderna av det kalla kriget var många. Efter kommunismens fall var det överhängande hotet om kärnvapenkrig och ett nytt världskrig borta. Världspolitiken gick därefter in i en mindre konfliktfylld fas.

Demokratin kom nu att spridas till långt fler länder än tidigare, och för de kapitalistiska länderna i västvärlden öppnades nya marknader i Östeuropa och Asien.

Världshandeln utvecklades därmed på allvar och ledde fram till dagens globalisering.

Motsättningarna mellan stormakterna är idag inte lika tydliga som de var under det kalla kriget. Mycket av världspolitiken sker nu istället genom internationella organisationer där FN har fått en större roll än tidigare.

Norden i skuggan av det kalla kriget

De nordiska länderna kom under efterkrigstiden att anpassa sin utrikespolitik efter det rådande politiska läget.

För Finlands del medförde grannskapet med Sovjetunionen och de förlorade krigen mot Röda armén under andra världskriget, att landet inte hade möjlighet att bedriva en självständig utrikespolitik. Istället tvingades Finland att underteckna ett vänskapsavtal med Stalin och Sovjetunionen som innebar att deras möjlighet att föra en egen utrikespolitik begränsades. I gengäld fick landet behålla sin självständighet.

Förhållandet till Sovjetunionen medförde att Finland inte kunde gå med i försvarsorganisationen NATO.

Sverige balanserade officiellt sin utrikespolitik mellan kalla krigets båda stormakter på samma sätt som under andra världskriget och beskrev sig själva som neutrala. Vid tiden strax efter andra världskriget uppvisade Sverige en eftergivenhet gentemot sovjetiska påtryckningar, vilket kom till uttryck i den s.k. Baltutlämningen 1 januari 1946 då Sverige utlämnade balter och tyskar till Sovjetunionen vilka hade flytt till Sverige under slutskedet av andra världskriget. Samtidigt skedde inofficiellt i hemlighet ett försvarssamarbete med USA där Sverige fick försäkringar om amerikansk hjälp vid ett ryskt anfall.

Förhållandet mellan Sverige och Sovjetunionen var tidvis frostigt under det kalla kriget. Under perioden satsade därför Sverige stora pengar på att bygga upp ett starkt invasionsförsvar där huvudfienden sågs som Sovjetunionen
Läs mer om Svensk säkerhetspolitik >

För Danmarks och Norges del kom ländernas geografiska placering, i kombination med deras historia under andra världskriget såsom ockuperade av Tyskland och befriade av de västallierade, att prägla deras efterkrigshistoria. Både Danmark och Norge blev därför medlemmar av den västliga försvarsorganisationen NATO vid bildandet 1949.

Uppgifter och frågor

  1. Mellan vilka parter utkämpades kalla kriget?
     
  2. Varför kallas konflikten för "kalla kriget"?
     
  3. Vilken var kalla krigets drivkraft? Alltså, vad var huvudorsaken till att parterna inte kunde komma överens?
     
  4. Varför blev stora delar av Central- och Östeuropa kommunistiskt?
     
  5. Vad gjorde USA för att förhindra att kommunismen spred sig till fler länder i Europa?
     
  6. Vad handlade Berlinblockaden om?
     
  7. Kalla kriget präglades av kapprustning och terrorbalans. Förklara vad som menás med det.
     
  8. Varför blev det uppror mot kommunistdiktaturen i Östeuropa
     
  9. Varför byggdes Berlinmuren?
     
  10. Kalla kriget utspelade sig runt hela världen. Förklara varför?
     
  11. Förklara kortfattat följande begrepp: Koreakriget, Ungernrevolten, Kubakrisen, Vietnamkriget, Iranska revolutionen och kriget i Afghanistan.
     
  12. Vilken sida vann kalla kriget? Hur gick det till?
     
  13. Vilken betydelse hade Michail Gorbatjov?
     
  14. Vilka blev de viktigaste följderna av kalla kriget?
     
  15. Berätta kortfattat om de nordiska ländernas roll under kalla kriget.

 

Litteratur:
Niklas Ericsson m.fl., Samband Historia : Historia Plus, Sanoma Utbildning, 2009
Åke Holmberg, Vår världs historia, Natur och Kultur, 1990
Björn Kumm, Kalla kriget, Historiska Media, 2006
Li Bennich-Björkman m.fl., Det nya Östeuropa: stat och nation i förändring, Studentlitteratur, 2009
Hans Nyström m.fl., Perspektiv på historien, Gleerup, 2011
Per-Arne Karlsson m.fl., Epos : för gymnasieskolans kurs A, Liber, 2009
Sören Wibeck, Ett land två folk : Israel-Palestinakonfliktens historia, Historiska Media, 2009

Text: Johnny Poetzsch och Robert de Vries, lärare i historia, samhällskunskap, religionskunskap och geografi
 

Läs mer om

Kartor

Det kalla kriget var en konflikt mellan å ena sidan USA och stora delar av västvärlden, och å andra sidan Sovjetunionen och deras allierade i främst Östeuropa. Konflikten pågick mellan åren 1945 och 1991 och kan betecknas som ett vilande krig där krigshotet alltid var närvarande men aldrig ledde till ett regelrätt krig mellan de båda sidorna. Däremot stred de båda maktblocken militärt indirekt mot varandra genom ombud och marionetter i form av t.ex. andra stater och gerillarörelser som gavs ekonomiskt och militärt stöd.

Uppdaterad: 06 april 2016

Annons

Lärarmaterial om Kalla kriget

av:
Forum för levande historia
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Klassrumsövningar med korta klipp ur vittnesmål av överlevande från Förintelsen och kommunistiska regimers brott mot mänskligheten. Materialet är främst anpassat för undervisning i SO-ämnen och historia på gymnasiet men kan även användas ämnesövergripande.

Podcast om Kalla kriget

SO-rummet podcast icon
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2016-04-06

Kristoffer, Julia och Mattias tar sig an kalla kriget. Vad var det för något? När började och när slutade det? Och fanns det andra saker än väpnade konflikter som var viktiga?

Artiklar om Kalla kriget

av:
Hans Thorbjörnsson
2016-04-06
I slutet av 1940-talet genomförde kommunisterna i Ungern under ledning av Mátyás Rákosi ledning en omvandling av Ungern efter sovjetiskt mönster. Säkerhetspolisen blev den mest sadistiska och...
av:
Mattias Axelsson
2016-01-28
På SVT gör serien London Spy succé och i Storbritannien anklagar en utredning president Vladimir Putin för att ligga bakom mordet på den avhoppade agenten Aleksandr Litvinenko. Under kalla...
av:
Leif Löwegren
2015-09-16
Berlinmuren restes 1961 runt Västberlin för att hindra östtyska medborgare att fly till väst. Under det kalla kriget blev muren en symbol för ofrihet och kommunistiskt tvång. När sedan...
av:
Per Höjeberg
2015-09-10
1989 hamnade händelserna i Centraleuropa i centrum för världens intresse. Kommunistpartierna i Östtyskland, Polen, Tjeckoslovakien, Ungern, och Bulgarien hade alltsedan andra världskriget styrt...
av:
Hans Thorbjörnsson
2014-05-16
Det amerikanska övervakningssystemet rapporterar: Med 99,9 procents säkerhet har Sovjet skickat iväg ett antal kärnvapenladdade missiler (raketer) mot USA! Oj då, varningssystemet hade reagerat...
av:
Hans Thorbjörnsson
2014-05-16
Stalin drabbades 1953 av en hjärnblödning och låg medvetslös i flera dagar innan han dog. Topparna i partiet vakade i rummet ända till slutet. De bevakade varandra – och de väntade länge med att...
av:
Johnny Poetzsch och Robert de Vries (red.)
2013-05-10
Koreakriget utkämpades 1950-1953 mellan Nordkorea och Sydkorea. Konflikten var en del av det kalla krigets motsättning mellan öst och väst, socialism och kapitalism. Kriget slutade oavgjort...
av:
Johnny Poetzsch och Robert de Vries (red.)
2012-10-19
I mitten av oktober för 50 år sedan flög ett amerikanskt spaningsplan över Kuba och upptäckte att det pågick ett febrilt arbete på ön med att uppföra uppskjutningsramper för kärnvapenmissiler....

Länkar om Kalla kriget

Sortera efter:
          

På Forum för levande historias webbsida finns massor av elevanpassat material som fokuserar på kommunistiska regimers brott mot mänskligheten. Några av 1900-talets värsta brott mot mänskligheten begicks av de kommunistiska regimerna Sovjet, Kina och Kambodja. Här hittar du information om dessa brott...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om hur Sverige blev en del av NATO. På 1950-talet hade Nato femton medlemmar. Sverige kallades »den sextonde Natostaten» av dem som visste. För redan från start var det neutrala och alliansfria Sverige knutet till den västliga försvars-alliansen. Hur blev det så? Här är berättelsen om hur Sverige blev Natoallierad i det fördolda...

Spara som favorit
          

Del 12 av 16 "Från dröm till terror – en film (7:34 min) av Forum för levande historia om kommunistiska regimers brott mot mänskligheten". LÖSENORD + övningar och lärarhandledning till filmen hittar du här. Avsnitten får endast användas i utbildningssyfte. Du som är lärare kan se filmen tillsammans med dina elever. Du kan även se filmen i Forum för levande historias filmrum:
1. Intro 4.40 | 2. Kommunismens rötter 3.50 | 3. De ryska revolutionerna 8.30 | 4. Den röda terrorn 4.30 | 5. Sovjetunionen bildas 6.00 | 6. Fånglägersystemet Gulag 10.30 | 7. Den stora svälten 6.40 | 8. Den stora terrorn 6.30 | 9. Rädslan för världsrevolution 4.00 | 10. Propaganda 7.00 | 11. Hitler och Stalin 7.15 | 12. Bakom järnridån 7.30 | 13. Perestrojka och glasnost 7.00 | 14. Mao i Kina 10.15 | 15. Röda khemererna i Kambodja 12.30 | 16. Slutord 3.15

Spara som favorit
          

Del 13 av 16 "Från dröm till terror – en film (7:11 min) av Forum för levande historia om kommunistiska regimers brott mot mänskligheten". LÖSENORD + övningar och lärarhandledning till filmen hittar du här. Avsnitten får endast användas i utbildningssyfte. Du som är lärare kan se filmen tillsammans med dina elever. Du kan även se filmen i Forum för levande historias filmrum:
1. Intro 4.40 | 2. Kommunismens rötter 3.50 | 3. De ryska revolutionerna 8.30 | 4. Den röda terrorn 4.30 | 5. Sovjetunionen bildas 6.00 | 6. Fånglägersystemet Gulag 10.30 | 7. Den stora svälten 6.40 | 8. Den stora terrorn 6.30 | 9. Rädslan för världsrevolution 4.00 | 10. Propaganda 7.00 | 11. Hitler och Stalin 7.15 | 12. Bakom järnridån 7.30 | 13. Perestrojka och glasnost 7.00 | 14. Mao i Kina 10.15 | 15. Röda khemererna i Kambodja 12.30 | 16. Slutord 3.15

Spara som favorit
          

Webbföreläsning (4:37 min) där Anna Hälinen, SO-lärare och IKT-pedagog, berättar lite om hur det kalla kriget startade.

Spara som favorit
          

Webbföreläsning (7:09 min) där Anna Hälinen, SO-lärare och IKT-pedagog, berättar om planekonomi i Sovjetunionen.

Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång (16:00 min) av SO-läraren David Geiser som berättar om Vietnamkrigets bakgrund och följder.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar om Koreakriget.

Spara som favorit
          

Artikel och bokrecension i tidningen SvD där du kan läsa kortfattat om kalla krigets upprustningsspiral. Ju fler kärnvapen och ju mer komplicerade kärnvapensystem, desto större risk för felgrepp och därmed för den katastrofala olyckan...

Kategorier:
Taggar:
Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång (9:20) där historieläraren Mattias Axelsson ger en kort sammanfattning av Sovjetunionens historia 1922-1991.

Spara som favorit
          

En introduktion (13:27 min) till det kalla krigets inledning och perioden fram till och med Kubakrisen i några nedslag. Filmen är gjord av Hans Strömhäll som är gymnasielärare i historia och svenska.

Spara som favorit
          

Presentation (5:33 min) som handlar om det kalla krigets slut med fokus på Sovjetunionens sammanbrott och Berlinmurens fall. Filmen är gjord av Hans Strömhäll som är gymnasielärare i historia och svenska.

Spara som favorit
          

Easymans första genomgång (31:40 min) om kalla kriget. Här berättas om orsakerna och upptakten till kalla kriget. Filmen riktar sig till gymnasiets grundkurs i historia.

Spara som favorit
          

Easymans andra genomgång (26:12 min) om kalla kriget, här med betoning på spridningen över världen och sambandet med koloniers frigörelse.

Spara som favorit
          

Easymans tredje genomgång (15:05 min) om kalla kriget, här med fokus på livet bakom järnridån.

Spara som favorit
          

Easymans fjärde genomgång (20:40 min) om kalla kriget som nu går mot sitt slut. Här berörs de faktorer och personer som påverkade utvecklingen som ledde till kommunistregimernas fall i Östeuropa och Sovjetunionen.

Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång i form av ett bildspel (40:30 min) där historieläraren Joakim Wendell berättar om ryska revolutionen och utvecklingen i Sovjetunionen därefter. Presentationen fokuserar på inbördeskriget, revolutionens följder och utvecklingen i Sovjetunionen.

Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång (16:46) där historieläraren Mattias Axelsson berättar om kalla kriget. När var kalla kriget? Var utspelade sig kalla kriget?

Spara som favorit
          

Webbföreläsning (14:59 min) av Anna Hälinen, SO-lärare och IKT-pedagog, som berättar om kalla kriget med fokus på atomvapen och den teknologiska utvecklingen. Här berörs kärnvapen, kapprustningen, terrorbalansen, MAD, etc.

Spara som favorit
          

Webbföreläsning (16:26 min) där SO-läraren Kenny Kvarnström berättar om kalla kriget. Här berörs bakgrunden, orsaker, ideologiska olikheter och viktiga händelser. Frågor till filmen:
1. Förklara skillnaderna mellan USA och Sovjetunionen
2. Vad var Marshallplanen?
3. Varför Kallas konflikten för det Kalla kriget?
4. Välj en av händelserna i filmen och förklara den lite extra med orsaker och konsekvenser.

Spara som favorit

Sidor

Annons

No Flash

Relaterade ämneskategorier

Andra världskriget (1939-1945) är det mest omfattande kriget och en av de värsta katastroferna i människans historia. Andra världskriget ledde...

Efterkrigstidens huvudlinjer och viktiga händelser (1945-1991). Efterkrigstiden var en period av stora politiska omvälvningar runt hela världen....