Kalla kriget
Dan Budnik
Berlinmuren uppfördes 1961 av Östtyskland (DDR) för att stoppa massflykten till Västberlin. Muren blev en symbol för Europas delning under kalla kriget.

Kalla kriget 1945-1991

Det kalla kriget var en konflikt mellan å ena sidan USA och stora delar av västvärlden, och å andra sidan Sovjetunionen och deras allierade i främst Östeuropa. Konflikten pågick mellan åren 1945 och 1991 och kan betecknas som ett vilande krig där krigshotet alltid var närvarande men aldrig ledde till ett regelrätt krig mellan de båda sidorna. Däremot stred de båda maktblocken militärt indirekt mot varandra genom ombud och marionetter i form av t.ex. andra stater och gerillarörelser som gavs ekonomiskt och militärt stöd. Det kalla kriget var också ett propagandakrig där parterna strävade efter att överglänsa varandra och förhärliga sina egna ideologiska system samtidigt som de svartmålade motståndarens. Detta framgick tydligt inom bl.a. idrottsvärlden och då främst i samband med OS.

Kalla kriget börjar

Kalla krigets drivkraft låg i stormakternas ideologiska olikheter, där USA och västvärlden stod för en marknadsliberal ekonomi och ett demokratiskt samhällssystem, medan Sovjetunionen höll fast vid en statligt styrd planekonomi och diktatur. De stora skillnaderna inom de politiska och ekonomiska områdena framgick tydligt när de allierade stormakterna möttes under konferenserna i Jalta och Potsdam 1945, för att planera för Europas framtid efter andra världskriget.

I samband med de båda mötena kom motsättningarna mellan stormakterna upp till ytan. Det var under de här båda politiska toppmötena som det kalla kriget inleddes.

Östeuropa blir kommunistiskt

Motsättningarna mellan stormakterna skärptes ytterligare åren efter andra världskriget när Sovjetunionen installerade kommunistiska regimer i de delarna av Östeuropa som de tidigare hade ”befriat” från den tyska ockupationsmakten. Kommunismen betraktades därefter som ett allvarligt direkt hot mot de västeuropeiska ländernas nyvunna demokratiska frihet.

USA skulle förhindra kommunismens spridning i världen

För att kunna möta det uppkomna kommunistiska hotet i Europa svarade USA med att skapa den s.k. Trumandoktrinen som i grunden var en handlingslinje som syftade till att hjälpa utländska regeringar som hotades av kommunismen. Trumandoktrinen innebar en omsvängning av USA:s utrikespolitik i världen. Från att tidigare ha haft begränsade utrikespolitiska intressen, blev USA nu en aktiv och mäktig aktör på den storpolitiska internationella arenan.

I USA:s nya handlingslinje ingick den s.k. Marshallplanen som var ett ekonomiskt lån- och biståndsprogram som skulle användas till att återuppbygga det krigshärjade Europa. USA:s nya målsättning gick i stora drag ut på att skapa ekonomisk och politisk stabilitet i syfte att inlemma Västeuropa i den marknadsekonomiska och kapitalistiska sfären och därmed samtidigt stödja demokratin.

Berlinblockaden 1948-1949

Sovjetunionen svarade med att försöka stänga ute västmakterna från Västberlin som efter andra världskriget stod under de västallierades beskydd. Under Berlinblockaden 1948-1949 försökte Sovjetunionen tvinga USA och västvärlden att ge upp sina ekonomiska och politiska planer för den dåvarande västtyska huvudstaden. Försöket misslyckades men resulterade i att Västtyskland bytte huvudstad från Västberlin, som låg långt inne på östtyskt territorium, till den västtyska staden Bonn vars geografiska läge var mindre sårbart för utländsk inblandning.

Orsaken till kalla kriget

Det finns flera teorier om orsakerna bakom det kalla kriget. I den äldre historieforskningen har historiker på respektive sida ofta anklagat den andra parten för att ha orsakat konflikten. Modern historieforskning framhåller däremot att konflikten var alldeles för komplicerad för att vara frammanad av någon enskild sida. Istället pekar man idag på de ideologiska skillnaderna mellan de båda parternas samhällssystem som gjorde att en konflikt blev oundviklig i längden.

San Jose
Kalla krigets militära allianser i Europa.

Chockvågor från Prag genom västvärlden

Efter andra världskrigets slut 1945 växte motsättningar fram mellan Sovjet och västmakterna, USA, Storbritannien och Frankrike. I Östeuropa hade land efter land fått kommunistiskt styre och hamnat i Sovjets maktområde. Men Tjeckoslovakien tycktes stå självständigt.

Det tjeckiska kommunistpartiet var starkt. I parlamentsvalet 1946 fick det 38 procent av rösterna. Deras ledare, Klement Gottvald, blev premiärminister. I den blandade regeringen avgick i början av 1948 alla borgerliga ministrar. De trodde att detta skulle tvinga fram ett nyval. Men så blev det inte. I stället måste president Benes godkänna en regering där de flesta var kommunister och några var socialdemokrater. 15 000 kommunistiska arbetare bildade en ”folkmilis” som hotfullt tågade runt på gatorna. Partiet fördubblade sitt medlemsantal till 2,5 miljoner. Landet ställde sig under Sovjets beskydd.

Snart dominerade kommunisterna fullständigt. Socialdemokratiska partiet slukades. All opposition förbjöds enligt nya lagar. En chockvåg gick genom Västeuropa och USA.

Så kom en ny chockvåg. Den i både öst och väst respekterade borgerlige utrikesministern Jan Masaryk – hade fått vara kvar i regeringen. Nu hittades han en morgon död på gatan, barfota och klädd i pyjamas. Han hade fallit flera våningar från sitt badrumsfönster. Varför han föll blev aldrig klarlagt. Många påstod att sovjetiska agenter knuffat ut honom, andra menade att han en tid varit djupt deprimerad och därför tagit sitt eget liv. Året innan hade han varit i Moskva för att förhandla med ryssarna. Vid hemkomsten sa han: ”Jag reste till Moskva som utrikesminister i en suverän stat. Jag kom hem som Stalins lakej.”

Teorier har framförts att Georg Orwell var besviken över kalla kriget och därför valde titeln ”1984” till sin dystopi om framtidens samhälle. Kanske var det Pragkuppen 1948 som tillsammans med Berlinblockaden samma år fick honom att kasta om de två sista siffrorna i årtalet?

Text: Hans Thorbjörnsson, läromedelsförfattare

Kapprustning och terrorbalans

Det kalla kriget utvidgades och spreds under slutet av 1940-talet från Europa till Asien och blev därmed en världsomspännande konflikt. Genom Koreakriget kom USA och FN att konfronteras med Nordkorea och Kina. I samband med det startade kapprustningen på allvar varefter de militära kostnaderna sköt i höjden. Kärnvapenupprustningen blev den viktigaste delen i supermakternas rustningsprogram.

Den ökade kapprustningen mellan supermakterna skapade samtidigt en slags terrorbalans, där de båda sidornas kärnvapen hindrade den ene från att anfalla den andre eftersom de då även skulle utplåna sig själva. Det överhängande hotet om kärnvapenkrig förde med sig att fredsrörelsen växte sig stark i västvärlden under efterkrigstiden.

Stalins död ledde till en period av politiskt töväder

Tankar på fredlig samexistens fanns även på det storpolitiska planet. Efter Stalins död 1953 följde en period av politiskt tövädret under Chrusjtjovs tid vid makten. Chrusjtjov slog fast att en konfrontation mellan samhällssystemen inte var nödvändig. Han menade att de kapitalistiska och kommunistiska systemen borde kunna leva fredligt sida vid sida och att historien senare skulle avgöra vilket system som var det bästa. Förtrycket i Sovjetunionen och Östeuropa lättade och samtidigt skedde ett närmande mot väst.

Uppror mot kommunistdiktaturen i Östeuropa

Den begynnande politiska öppenheten fick stora inrikespolitiska konsekvenser för Sovjetunionen eftersom folken i Östeuropa såg en chans att nå frihet. Frihetskamp och uppror hotade därför snart att splittra det stora men löst sammanfogade sovjetiska väldet. Sovjetunionen var nu tvunget att ta i med hårdhandskarna för att avskräcka upprorsförsök. I Ungernrevolten 1956 slogs därför frihetssträvandena ner brutalt av den sovjetiska röda armén.

Kina kritiserar Sovjet

Samtidigt ledde närmandet till väst och förtrycket av folken i öststaterna till en allt mer öppen konflikt mellan Sovjet och Kina, där Kina anklagade sin gamla bundsförvant för att ha svikit sina kommunistiska ideal.

Kalla kriget flyttar ut i rymden

Konflikten mellan stormakterna flyttade under slutet av 1950-talet ut i rymden. I och med det blev kapprustningen också en rymdkapplöpning där de båda supermakterna strävade efter att nå tekniska framsteg i rymden för att öka sitt lands prestige.

Berlinmuren byggs för att stoppa massflykten till väst

I början av 1960-talet stod det klart för kommunistregimen i Östtyskland (DDR) att massflykten av ungdomar och utbildade människor till Västeuropa måste stoppas. Infarten till Västberlin och landgränsen mot väst skulle i fortsättningen kontrolleras hårdare. Natten mellan 12 och 13 augusti 1961 byggdes därför en mur runt Västberlin.

Berlinmuren blev med tiden ett monument för det kalla kriget och kom i västvärlden att stå som symbol för kommunistisk diktatur och ofrihet i öst.

Ökat hot om kärnvapenkrig

Under 1960-talet hårdnade konflikten mellan öst och väst även på andra ställen i världen. Under den s.k. Kubakrisen var världen ytterst nära ett kärnvapenkrig. Samtidigt visade Sovjetunionen återigen att man inte tolererade frihetssträvandena i Östeuropa. Under Pragvåren 1968 slog Warszawapakten brutalt ner försöken till demokratisering i Tjeckoslovakien.

Kalla kriget och avkoloniseringen

Konflikterna som uppstod i samband med efterkrigstidens avkolonisering gick ofta hand i hand med kalla kriget eftersom USA och Sovjetunionen vanligtvis blandade sig i för att öka sitt ideologiska och ekonomiska inflytande i de länder och regioner det gällde. Detta framgick inte minst i Mellanösternregionen där USA och Sovjetunionen stödde varsin sida i den alltjämt pågående Mellanösternkonflikten. Israel backades upp av västmakterna, medan de omgivande arabstaterna vanligtvis stöttades av Sovjetunionen. Samma mönster gällde även i Afrika och Asien där de båda supermakterna aktivt försökte utöka sitt ideologiska och ekonomiska inflytande genom att stötta olika länder i deras befrielsekamp.

På samma sätt försökte de också förhindra sin motståndare från att nå alltför stort inflytande. Detta framgick tydligt i Koreakriget (1950-1953) och Vietnamkriget (1957-1975) som vid sidan av att vara blodiga inbördeskrig i avkoloniseringens kölvatten också blev en storpolitisk kamp mellan ideologier, där den ene parten ville införa kommunism, medan den andre försökte förhindra det.

Iranska revolutionen och kriget i Afghanistan

Under 1970-talet följde en tid av avspänning och samförstånd mellan de båda blocken. Men snart skulle det kalla kriget återigen intensifieras. Ett nytt hot mot stormakterna dök upp i samband med den iranska revolutionen 1978-1979 då Islam steg fram som en maktfaktor i Asien efter att det iranska folket störtat den av USA stödda shahen av Iran.

I grannlandet Afghanistan fick samtidigt den kommuniststyrda regimen alltmer problem med den muslimska rörelsen inom Mujahedin (som stöddes av USA), varefter Sovjetunionen inledde invasion som utmynnade i ett långvarigt krig. Kriget i Afghanistan blev både blodigt och kostsamt för Sovjet, och kan liknas vid ett ryskt Vietnamkrig. Konflikten fick långtgående konsekvenser för Sovjet och bidrog till att försämra förhållandet med västmakterna.

USA ökar upprustningen - Sovjetunionens ekonomi kollapsar

I början av 1980-talet valdes Ronald Reagan till USA:s nya president. Reagans hårda och oförsonliga förhållningssätt gentemot Sovjetunionen och kommunismen, i kombination med hans kraftiga ekonomiska satsning på USA:s försvar, medförde att konflikten trappades upp. Syftet med den amerikanska upprustningen var enligt Reagan att Sovjetunionen skulle tvingas att rusta sig sönder och samman och därefter pressas till förhandlingsbordet.

När sedan Michail Gorbatjov valdes till Sovjetunionens nya ledare förverkligades USA:s uppsatta mål. Gorbatjov insåg att Sovjetunionen och kommunismen var tvungen att förändras, både politiskt och ekonomiskt i en mer demokratisk och marknadsekonomisk riktning.

Berlinmuren faller - kalla kriget tar slut

Gorbatjovs liberala politik skapade förutsättningar för spridandet av demokratiska idéer. Det hela fick snart enorma konsekvenser för Sovjetunionen, Östeuropa och övriga världen då Gorbatjovs politik ledde till en demokratisk revolution i Östeuropa som medförde att Berlinmuren föll.

Snart ledde också förändringarna i Sovjetunionen och dess delrepubliker till Sovjetunionens upplösning. Därmed var det kalla kriget slut. På juldagen 1991 avgick Gorbatjov som Sovjetunionens sista president.

Kalla krigets följder

Följderna av det kalla kriget var många. Efter kommunismens fall var det överhängande hotet om kärnvapenkrig och ett nytt världskrig borta. Världspolitiken gick därefter in i en mindre konfliktfylld fas. Demokratin kom samtidigt att spridas till långt fler länder än tidigare, och för västkapitalismen bredde nya marknader ut sig i Östeuropa och Asien. Världshandeln utvecklades samtidigt i vad som numera betecknas som globaliseringen.

Motsättningarna mellan stormakterna är idag inte lika tydliga som de var under det kalla kriget. Mycket av världspolitiken sker nu istället genom internationella organisationer där FN har fått en större roll än tidigare.

Norden i skuggan av det kalla kriget

De nordiska länderna kom under efterkrigstiden att anpassa sin utrikespolitik efter det rådande politiska läget.

För Finlands del medförde grannskapet med Sovjetunionen och de förlorade krigen mot stormakten under andra världskriget, att landet inte hade möjlighet att bedriva en självständig utrikespolitik. Istället tvingades Finland att underteckna ett vänskapsavtal med Stalin och Sovjetunionen som innebar att deras möjlighet att föra en självständig utrikespolitik begränsades. I gengäld fick landet behålla sin självständighet. Förhållandet till Sovjetunionen medförde att Finland inte kunde gå med i försvarsorganisationen NATO.

Sverige balanserade officiellt sin utrikespolitik mellan kalla krigets båda stormakter på samma sätt som under andra världskriget och beskrev sig själva som neutrala. Vid tiden strax efter andra världskriget uppvisade Sverige en eftergivenhet gentemot sovjetiska påtryckningar, vilket kom till uttryck i den s.k. Baltutlämningen 1 januari 1946 då Sverige utlämnade balter och tyskar till Sovjetunionen vilka hade flytt till Sverige under slutskedet av andra världskriget. Samtidigt skedde inofficiellt i hemlighet ett försvarssamarbete med USA där Sverige fick försäkringar om amerikansk hjälp vid ett ryskt anfall.

Förhållandet mellan Sverige och Sovjetunionen var tidvis frostiga under det kalla kriget. Under perioden satsade därför Sverige stora pengar på att bygga upp ett starkt invasionsförsvar där huvudfienden sågs som Sovjetunionen (läs mer om Svensk säkerhetspolitik).

För Danmarks och Norges del kom ländernas geografiska placering, i kombination med deras historia under andra världskriget såsom ockuperade av Tyskland och befriade av de västallierade, att prägla deras efterkrigshistoria. Både Danmark och Norge blev därför medlemmar av den västliga försvarsorganisationen NATO vid bildandet 1949.
 

Litteratur:
Niklas Ericsson m.fl., Samband Historia : Historia Plus, Sanoma Utbildning, 2009
Åke Holmberg, Vår världs historia, Natur och Kultur, 1990
Björn Kumm, Kalla kriget, Historiska Media, 2006.
Hans Nyström m.fl., Perspektiv på historien, Gleerup, 2011
Per-Arne Karlsson m.fl., Epos : för gymnasieskolans kurs A, Liber, 2009
Sören Wibeck, Ett land två folk : Israel-Palestinakonfliktens historia, Historiska Media, 2009

Text: Johnny Poetzsch, Lärare i historia, samhällskunskap, religionskunskap och geografi på Josefinaskolan, Sigtuna kommun
 

Läs mer om

Kartor

Det kalla kriget var en konflikt mellan å ena sidan USA och stora delar av västvärlden, och å andra sidan Sovjetunionen och deras allierade i främst Östeuropa. Konflikten pågick mellan åren 1945 och 1991 och kan betecknas som ett vilande krig där krigshotet alltid var närvarande men aldrig ledde till ett regelrätt krig mellan de båda sidorna. Däremot stred de båda maktblocken militärt indirekt mot varandra genom ombud och marionetter i form av t.ex. andra stater och gerillarörelser som gavs ekonomiskt och militärt stöd. Det kalla kriget var också ett propagandakrig där parterna strävade efter

21 augusti 2014

ANNONS

Lärarmaterial om Kalla kriget

Forum för levande historia
Högstadiet
Gymnasiet
Klassrumsövningar med korta klipp ur vittnesmål av överlevande från Förintelsen och kommunistiska regimers brott mot mänskligheten. Materialet är främst anpassat för undervisning i SO-ämnen och historia på...

Artiklar om Kalla kriget

Hans Thorbjörnsson
2014-05-16
Det amerikanska övervakningssystemet rapporterar: Med 99,9 procents säkerhet har Sovjet skickat iväg ett antal kärnvapenladdade missiler (raketer) mot USA! Oj då, varningssystemet hade reagerat...
Hans Thorbjörnsson
2014-05-16
Stalin drabbades 1953 av en hjärnblödning och låg medvetslös i flera dagar innan han dog. Topparna i partiet vakade i rummet ända till slutet. De bevakade varandra – och de väntade länge med att...
Johnny Poetzsch och Robert de Vries (red.)
2013-05-10
Koreakriget utkämpades 1950-1953 mellan Nordkorea och Sydkorea. Konflikten var en del av det kalla krigets motsättning mellan öst och väst, socialism och kapitalism. Kriget slutade oavgjort...
Johnny Poetzsch och Robert de Vries (red.)
2012-10-19
I mitten av oktober för 50 år sedan flög ett amerikanskt spaningsplan över Kuba och upptäckte att det pågick ett febrilt arbete på ön med att uppföra uppskjutningsramper för kärnvapenmissiler....

Webbsidor om Kalla kriget (100 st)

Sortera efter:
          
Popularitet (2 votes)

Pedagogisk genomgång (16:00 min) av SO-läraren David Gesier som berättar om Vietnamkrigets bakgrund och följder.

          
US Airforce
Popularitet (1 vote)

Artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar om Koreakriget.

          
Popularitet (1 vote)

Artikel och bokrecension i tidningen SvD där du kan läsa kortfattat om kalla krigets upprustningsspiral. Ju fler kärnvapen och ju mer komplicerade kärnvapensystem, desto större risk för felgrepp och därmed för den katastrofala olyckan...

Kärnvapen | Kalla kriget
          
Popularitet (1 vote)

Pedagogisk genomgång (9:20) där historieläraren Mattias Axelsson ger en kort sammanfattning av Sovjetunionens historia 1922-1991.

          
Popularitet (5 votes)

En introduktion (13:27 min) till det kalla krigets inledning och perioden fram till och med Kubakrisen i några nedslag. Filmen är gjord av Hans Strömhäll som är gymnasielärare i historia och svenska.

          
Popularitet (1 vote)

Presentation (4:09 min) som handlar om det kalla krigets slut med fokus på Sovjetunionens sammanbrott och Berlinmurens fall. Filmen är gjord av Hans Strömhäll som är gymnasielärare i historia och svenska.

          
Popularitet (5 votes)

Easymans första genomgång (31:40 min) om kalla kriget. Här berättas om orsakerna och upptakten till kalla kriget. Filmen riktar sig till gymnasiets grundkurs i historia.

          
Popularitet (2 votes)

Easymans andra genomgång (26:12 min) om kalla kriget, här med betoning på spridningen över världen och sambandet med koloniers frigörelse.

          
Popularitet (2 votes)

Easymans tredje genomgång (15:05 min) om kalla kriget, här med fokus på livet bakom järnridån.

          
Popularitet (2 votes)

Easymans fjärde genomgång (20:40 min) om kalla kriget som nu går mot sitt slut. Här berörs de faktorer och personer som påverkade utvecklingen som ledde till kommunistregimernas fall i Östeuropa och Sovjetunionen.

          
Popularitet (3 votes)

Pedagogisk genomgång i form av ett bildspel (40:30 min) där historieläraren Joakim Wendell berättar om ryska revolutionen och utvecklingen i Sovjetunionen därefter. Presentationen fokuserar på inbördeskriget, revolutionens följder och utvecklingen i Sovjetunionen.

          
Popularitet (4 votes)

Pedagogisk genomgång (16:46) där historieläraren Mattias Axelsson berättar om kalla kriget. När var kalla kriget? Var utspelade sig kalla kriget?

          
Popularitet (5 votes)

Webbföreläsning (14:59 min) av Anna Hälinen, SO-lärare och IKT-pedagog, som berättar om kalla kriget med fokus på atomvapen och den teknologiska utvecklingen. Här berörs kärnvapen, kapprustningen, terrorbalansen, MAD, etc.

          
Popularitet (1 vote)

Del 12 av 16 "Från dröm till terror – en film (7:34 min) av Forum för levande historia om kommunistiska regimers brott mot mänskligheten". LÖSENORD + övningar och lärarhandledning till filmen hittar du här. Avsnitten får endast användas i utbildningssyfte. Du som är lärare kan se filmen tillsammans med dina elever. Du kan även se filmen i Forum för levande historias filmrum:
1. Intro 4.40 | 2. Kommunismens rötter 3.50 | 3. De ryska revolutionerna 8.30 | 4. Den röda terrorn 4.30 | 5. Sovjetunionen bildas 6.00 | 6. Fånglägersystemet Gulag 10.30 | 7. Den stora svälten 6.40 | 8. Den stora terrorn 6.30 | 9. Rädslan för världsrevolution 4.00 | 10. Propaganda 7.00 | 11. Hitler och Stalin 7.15 | 12. Bakom järnridån 7.30 | 13. Perestrojka och glasnost 7.00 | 14. Mao i Kina 10.15 | 15. Röda khemererna i Kambodja 12.30 | 16. Slutord 3.15

          
Popularitet (1 vote)

Del 13 av 16 "Från dröm till terror – en film (7:11 min) av Forum för levande historia om kommunistiska regimers brott mot mänskligheten". LÖSENORD + övningar och lärarhandledning till filmen hittar du här. Avsnitten får endast användas i utbildningssyfte. Du som är lärare kan se filmen tillsammans med dina elever. Du kan även se filmen i Forum för levande historias filmrum:
1. Intro 4.40 | 2. Kommunismens rötter 3.50 | 3. De ryska revolutionerna 8.30 | 4. Den röda terrorn 4.30 | 5. Sovjetunionen bildas 6.00 | 6. Fånglägersystemet Gulag 10.30 | 7. Den stora svälten 6.40 | 8. Den stora terrorn 6.30 | 9. Rädslan för världsrevolution 4.00 | 10. Propaganda 7.00 | 11. Hitler och Stalin 7.15 | 12. Bakom järnridån 7.30 | 13. Perestrojka och glasnost 7.00 | 14. Mao i Kina 10.15 | 15. Röda khemererna i Kambodja 12.30 | 16. Slutord 3.15

          
Popularitet (4 votes)

Webbföreläsning (16:26 min) där SO-läraren Kenny Kvarnström berättar om kalla kriget. Här berörs bakgrunden, orsaker, ideologiska olikheter och viktiga händelser. Frågor till filmen:
1. Förklara skillnaderna mellan USA och Sovjetunionen
2. Vad var Marshallplanen?
3. Varför Kallas konflikten för det Kalla kriget?
4. Välj en av händelserna i filmen och förklara den lite extra med orsaker och konsekvenser.

          
Popularitet (3 votes)

Webbföreläsning (13:33 min) där SO-läraren Kenny Kvarnström fortsätter berätta om kalla kriget. Här berörs avkoloniseringen, terrorbalansen och Sovjetunionens fall. Till genomgången hör även följande frågor:
1. Vilka problem innebar avkoloniseringen för de Europeiska länderna?
2. Hur utnyttjade USA och Sovjetunionen avkoloniseringen?
3. Varför ville Kina bryta med Sovjetunionen och vad innebar detta för Sovjetunionen?
4. Förklara begreppet terrorbalans och vad det innebar för kalla kriget.
5. Beskriv Sovjetunionens problem.
6. Förklara begreppen Glasnost och Perestrojka.
7.Vad fick dessa reformer för effekt i Sovjetunionen?
8. Beskriv kortfattat hur Sovjetunionen föll samman.

          
Popularitet (6 votes)

Pedagogisk film i form av en Power Point-presentation (16:41 min) där gymnasieläraren Henrik Tröst berättar om Kubas moderna historia och Kubakrisen. Här berättas om Kubakrisen och lite om hur Fidel Castro kom till makten på Kuba. Filmen är ganska grundläggande, men ger dig sammanhanget så att du kan forska dig vidare på egen hand...

          
Popularitet (2 votes)

I den här artikeln i tidningen Militär Historia kan du läsa om det fruktade amerikanska bombplanet B-52 och dess historia med fokus på Vietnamkriget. Bilderna på B-52 som släpper bomber i våg efter våg över ett skövlat land blev en symbol för Vietnamkriget. Det jätte­lika bombplanet har varit en tro­tjänare för USA i mer än fem decennier – och det är fortfarande i tjänst.

Flygkrig | Vapen | Vietnamkriget | USA:s historia | Kalla kriget
          
Popularitet (8 votes)

Pedagogisk genomgång i form av ett bildspel (31:12 min) där historieläraren Joakim Wendell berättar om inledningen på det kalla kriget fram till början av 1950-talet. Här berörs de två supermakternas ideologier, Europas uppdelning, USA:s politik i efterkrigstidens Europa, Sovjetunionens politik, kärnvapenfaktorn, Tysklands delning, Koreakriget, m.m.

ANNONS

Prenumerera på innehåll

Om SO-rummet

SO-rummet är en gratis digital lärresurs och Sveriges mest välsorterade länkbibliotek för skolans samhällsorienterade ämnen: historia, religionskunskap, geografi och samhällskunskap.
 
Webbplatsen ger dig snabb och enkel tillgång till ämnestexter och SO-länkar som kan användas i undervisningen och skolarbeten. Länksamlingen hänvisar endast till granskade artiklar och webbsidor på svenska.
 
SO-rummet riktar sig främst till elever och lärare på högstadiet och gymnasiet, men även till högskole- och universitetsstuderande samt alla andra som är intresserade av de fyra SO-ämnena.

Syftet med SO-rummet är att förenkla arbetet i skolan för elever och lärare, dels genom SO-rummets egna faktatexter kring olika ämnen, dels genom att samla merparten av alla bra och fria SO-resurser som finns utspridda på Internet på ett och samma ställe. Målet med sajten är skapa inspiration, öka intresset och öka kunskaperna inom SO-ämnena.

Läs om vilka som står bakom webbplatsen >>

Hur man använder SO-rummet

Webbplatsen innehåller massor med material och nästan sextusen länkar som är fördelade efter olika teman i hundratals kategorier, allt inom ramarna för de fyra SO-ämnena: historia, religionskunskap, geografi och samhällskunskap.
 
Om du behöver hjälp med att hitta material eller orientera dig på webbplatsen så kan du läsa om hur man hittar på SO-rummet. Här finns all hjälp du behöver samt beskrivningar av webbplatsens funktioner och uppbyggnad.

 

Användning av material

För bildmaterialet på SO-rummet gäller i allmänhet olika typer av licenser. Många av bilderna är upphovsrättsskyddade medan andra har Creative Commons-licenser eller andra liknande licenser. Några av bilderna är helt fria att använda. Om du vill bruka en bild i eget syfte, så måste du själv ta reda på om bilden är fri att använda eller vilka villkor som gäller. Detta gör du genom att klicka på bildlänken som finns under de flesta bilderna. Om en bildlänk saknas är bilden i regel upphovsrättsskyddad och kan inte användas utanför SO-rummet.

SO-rummet ansvarar inte för andras användning av webbplatsens material. Om du är upphovsrättsinnehavare och anser att SO-rummets användning av ditt material bryter mot upphovsrätten och bör plockas bort, så är du välkommen att meddela oss så att vi kan ta bort materialet.

Vi vill gärna att SO-rummet används som kunskapskälla, till exempel av elever och lärare i skolundervisningen. Det är därför fritt fram att använda webbplatsen som grund eller underlag för skolarbete. SO-rummets texter* får skrivas ut och användas i skolan och för privat bruk, men uppge alltid källa! Det måste framgå tydligt vem som skrivit texten och varifrån materialet kommer (inkl. länk/ar). Vi tycker så klart att det är kul om texterna kommer till så stor användning som möjligt så länge nyttjandet inte missbrukas. Kontakta oss om du har frågor.

*För användning av texterna i avsnitten om Världens länder (hi, ge och sh) hänvisar vi till Landguiden som drivs av Utrikespolitiska institutet.