Bild:
Bepansrade ångfartyg med skovelhjul i strid under det amerikanska inbördeskriget.
M

Sjöfart och sjökrigföring 1776-1914

Ångmaskinen förändrade sjöfarten

Ångmaskinen revolutionerade industrin vid slutet av 1700-talet och under 1800-talet. Först användes ångmaskinen som en stationär energikälla för att driva maskiner, sågar och hammare i fabrikerna. Men det dröjde inte länge förrän ångmaskiner började monterades på vagnar och båtar. I och med det skedde också en revolution inom transportväsendet.

De första ångbåtarna drevs av s.k. skovelhjul och togs i trafik i början av 1800-talet. Dessa hjulångare tjänstgjorde nästan enbart på kanaler, floder och utmed kusterna eftersom farlederna där var svårseglade och det ofta behövdes bunkras kol för ångpannorna. Hjulångarna var långsamma och en stor del av lastutrymmet användes till att förvara bränsle. Det blev därför liten plats över för att frakta varor. Hjulångarna utnyttjades därmed mest till passagerartrafik.

Propellerdrivna ångfartyg konkurrerade ut segelfartygen

Det var först vid mitten av 1800-talet, då propellerdrivna ångfartyg med järnskrov ersatte hjulångarna, som ångfartygen blev en allvarlig konkurrent till segelfartygen på världshaven. Ångfartygen behövde inte ta hänsyn till vindförhållanden och var både snabbare och bekvämare att färdas med än segelfartygen. Kring sekelskiftet 1900 var hälften av alla fartyg som färdades på världshaven ångfartyg.

Hamnen i New Orleans, USA, på 1860-talet.

Användbara begrepp

Örlog: Krig till sjöss

Flotta: En samling fartyg

Atlantångarna speglade tidens klassamhälle

Under andra halvan av 1800-talet bedrevs passagerartrafiken över Atlanten länge av både segelfartyg och ångfartyg. Men i slutet av 1800-talet reste de flesta med ångfartyg eftersom de var snabbare och kunde hålla tidtabellen.

Vid den här tiden gjordes atlantångarna alltmer luxuösa (se skiss). Ombord på dessa flytande palats speglades tidens klassamhälle. De översta däcken var försedda med pampiga salonger och lyxiga restauranger där förstaklasspassagerarna kunde roa sig. Därtill fanns ofta rekreationsmöjligheter i form av luxuösa badinrättningar och träningslokaler. Det var också på de översta däcken som de största och bekvämaste hytterna låg. Dessa var ibland sviter med flera rum och eget tjänstefolk. Därefter blev det allt mindre imponerande desto längre ned i klasserna och skrovet man kom. Tredjeklasspassagerarna bodde längst ner under enkla förhållanden i trånga hytter eller tillsammans med andra i sovsalar.

Propellerdrivna pansarfartyg förändrade sjökrigföringen

Krigföringen till sjöss genomgick också stora förändringar under perioden. Under Napoleonkrigen i början av 1800-talet, utkämpades sjöslagen i stort sett som de hade gjort under 1600- och 1700-talen. Men allteftersom industrialiseringen tilltog och ny teknik blev tillgänglig kom också sjökrigföringen att förändras.

Till en början byggdes pansarklädda ångkorvetter och ångfregatter (mindre och medelstora krigsfartyg), men det var först i samband med införandet av propellern som örlogsflottorna genomgick stora förändringar. Propellern gjorde att örlogsfartygen kunde konstrueras med maximalt pansarskydd och mindre träffyta än de tidigare ångbåtarna med sina skovelhjul och hjälpsegel. En annan förändring var att de propellerdrivna pansarfartygen utrustades med pansarbrytande kanoner i svängbara pansartorn istället för artilleridäck. Med tiden kom sedan örlogsskeppen att förses med allt större och mer långskjutande kanoner. I slutet av 1800-talet var det normala stridsavståndet för sjöartilleriet över 10 kilometer.

Nya marina vapen

Den tekniska utvecklingen under slutet av 1800-talet innebar att örlogsflottornas uppbyggnad och användningsområden förändrades i grunden. På 1890-talet utvecklades torpedvapnet med torpedbåtar, och omkring 1900 började u-båtar tas i bruk. Detta ledde i sin tur till utvecklingen av jagarna som var konstruerade för att jaga u-båtar. En bit in på 1900-talet fick även minor stor betydelse vilket gav upphov till minfartyg och minsvepare.

Ett typiskt drag genom hela världshistorien har alltid varit att ny teknik har frambringat bättre vapen som i sin tur har lett till utvecklingen av effektiva skydd och motvapen. Med det tekniska framåtskridandet som skedde i samband med industrialiseringen blev detta mer tydligt än någonsin tidigare. En sjöman från slaget vid Trafalgar 1805 skulle knappast ha känt igen sig om han förflyttats drygt hundra år framåt i tiden och placerats på ett slagskepp under Skagerraksslaget 1916, mitt under första världskriget.
 

Världens mest kända sjöolycka?

Under sin jungfrufärd (första resa) 14 april kolliderade den engelska ”osänkbara” passagerarfartyget Titanic med ett isberg i Nordatlanten som stack upp 35 meter över havsytan. Titanic sjönk 3600 meter ner i djupet. 1503 människor omkom och endast 704 överlevde. 123 svenskar var ombord, 89 av dem omkom i katastrofen.

Visste du att:

  • Under det amerikanska inbördeskriget 1861-1865 dominerade nordstaterna kriget till sjöss. Det innebar att de kunde hindra sydstaterna att exportera sin viktigaste produkt, bomull. Blockaden bröts en tid av sydstaternas pansarklädda fartyg Merrimac som 1862 förstörde många av nordstaternas träfartyg. Nordstaternas nybyggda pansarfartyg Monitor, konstruerat av svensken John Ericsson,besegrade Merrimac vid Hampton Roads den 9 mars 1862. Slaget inleddes med att fartygen sköt mot varandra under några timmar och tusentals personer stod på stränderna och bevittnade kampen. Då eldgivningen från Merrimacs tio kanoner inte åstadkom några skador på Monitors pansar, försökte Merrimac ramma sin motståndare, men det misslyckades. Efter tre timmars strid drog sig Merrimac tillbaka.

    Den 50 meter långa Monitor hade en besättning på 57 man, varav sex var svenskar, som skötte kanonerna.
  • Sydstatsubåten CSS Hunley var den första ubåt i historien som sänkte ett fartyg i strid. Den 17 februari 1864 attackerade ubåten nordstaternas fregatt USS Housatonic, som blockerade hamnen i sydstaternas stad Charleston. Den nio man stora besättningen drev fram ubåten med hjälp av handvevar, eftersom ubåten saknade motor. När besättningen på Housatonic upptäckte faran besköt de ubåten, men lyckades inte skada dess järnskrov. Ubåten rammade fregatten och satte fast en sprängladdning som fjärrutlöstes med en lina, varpå Housatonic exploderade och sjönk. Vad som hände ubåten vet man inte, den försvann ner i djupet. År 1995 upptäcktes vraket av ubåten och med hjälp av en specialbyggd vagga kunde den lyftas upp till ytan för konservering och arkeologisk undersökning.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Till vad användes de första ångbåtarna (hjulångarna)? Varför?
     
  2. Ungefär när och varför började ångfartygen konkurrera ut segelfartygen?
     
  3. Hur speglade atlantångarna dåtidens klassamhälle?
     
  4.  På vilket sätt förändrades sjökrigföringen när propellern började användas för att driva fartyg?
     
  5. Sammanfatta vapenutvecklingen som ägde rum inom krigsflottorna under perioden.

Ta reda på:

  1. Hur såg passagerarfartygen och krigsfartygen ut i början av 1800-talet och hur såg de ut i början av 1900-talet? Vilka är de största skillnaderna tycker du och vad beror de på (se texten ovan)?

Diskutera:

  1. Titanics förlisning är troligen världens mest kända fartygsolycka. Faktum är att det finns många fler fartygskatastrofer som varit ännu värre, där fler har omkommit. Men varför har just Titanics undergång blivit så känd? Resonera.

 

Litteratur:
Åke Holmberg, Vår världshistoria, Natur och Kultur, 1995
Jarle Simensen, Bra Böckers världshistoria, del 12 – Väst erövrar världen 1870-1914, Bokförlaget Bra Böcker, 1986
Lars Bergquist, Kommunikation – från budbärare till Internet, Natur och Kultur, 1999
Thorsten Rinman m.fl., Sjöfartens historia, Rinman & Lindén, 1982

 

Text: Robert de Vries (red.)
 

Läs mer om

Kartor

Ångmaskinen förändrade sjöfarten

Ångmaskinen revolutionerade industrin vid slutet av 1700-talet och under 1800-talet. Först användes ångmaskinen som en stationär energikälla för att driva maskiner, sågar och hammare i fabrikerna. Men det dröjde inte länge förrän ångmaskiner började monterades på vagnar och båtar. I och med det skedde också en revolution inom transportväsendet.

De första ångbåtarna drevs av s.k. skovelhjul och togs i trafik i början av 1800-talet. Dessa hjulångare tjänstgjorde nästan enbart på kanaler, floder och utmed kusterna eftersom farlederna där var svårseglade och det ofta behövdes bunkras kol för ångpannorna. Hjulångarna var långsamma och en stor del av lastutrymmet användes till att förvara bränsle. Det blev därför liten plats över för att frakta varor. Hjulångarna utnyttjades därmed mest till passagerartrafik.

Uppdaterad: 25 augusti 2016

Annons

Artiklar om Sjöfart och sjökrigföring 1776-1914

L
Carsten Ryytty
2016-04-03
Suezkanalen är en av världens viktigaste vattenvägar. Kanalen, som går från Port Said vid Medelhavet till Port Tewfik vid Röda havet, är 171 kilometer lång, 14 meter djup och ca 120 meter bred...
L
Carsten Ryytty
2016-04-03
1881 började fransmännen bygga Panamakanalen mellan Stilla havet och Atlanten. Men det misslyckades på grund av klimatet och arbetet avbröts. 20 000 människor omkom vid detta arbete. Först 1914...
M
Hans Thorbjörnsson
2014-03-16
Med ångfartyg ökade farten och sänktes kostnaderna. En resa från Amsterdam till Java tog på 1850-talet mellan tre och fyra månader. 1900 var restiden en månad. Under tidigt 1800-tal seglade...

Länkar om Sjöfart och sjökrigföring 1776-1914

Sortera efter:
          

Kort artikel i tidningen Militär Historia där du kan läsa om flottans betydelse för Sveriges existens. Det är lätt att glömma bort att Sverige är en halvö med långa havsgränser. Vår sjömilitära förmåga har alltid varit viktig för att skydda dessa gränser och vår handel, som till stor del kommer över haven. Utan sjömakten, kan man konstatera, hade det inte funnits ett Sverige...

Spara som favorit
          

Artikel (6 sid) i pdf-format ur tidningen Nordisk Filateli där historieläraren Carl-Henrik Larsson berättar om Titanics undergång. Det finns inga andra fartygskatastrofer i världshistorien som har blivit så uppmärksammade som Titanics undergång i april 1912. I mängder av filmer, bokverk, tidskrifter och inte minst genom frimärksutgåvor, påminns vi om den tragiska händelsen somkostade mer än 1 500 människor livet...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Forskning och Framsteg där du kan läsa om hur det gick till när oljan blev en av våra viktigaste råvaror. Fram till 1900-talets början drevs världens flottor med kol. Men oljan och förbränningsmotorn skulle revolutionera krigföringen under första världskriget. Och därmed blev kontrollen över oljekällorna av yttersta vikt för krigsmakterna...

Spara som favorit
          

En kort film (3:11 min) för låg- och mellanstadiet om Göta kanals historia. En film i serien "Historiens skuggor". Filmen är producerad av Västarvet - natur och kulturarv i Västsverige.

Spara som favorit
          

I den här artikeln i tidningen Populär Historia berättar Linda Sundgren om byggandet av den viktiga Panamakanalen. I hundratals år drömde människor om en sjöfartsled genom Centralamerika. Efter upprepade försök lyckades man slutligen gräva sig igenom Panamanäset...

Spara som favorit
          

I det här programmet i Vetenskapsradion Historia berättas om Titanics undergång i april 1912. Olyckan har blivit en av vår tids mest mytomspunna katastrofer. Redan dagarna efter att fartyget sjönk, efter den dramatiska isbergskollisionen, kom den första boken om katastrofen ut, och sedan dess har mängder med böcker och filmer hjälpt oss att bearbeta denna mänskliga tragedi och det tekniska fiaskot...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där Oscar Sjöström berättar om Englands största sjökrigshjälte genom tiderna - Horatio Nelson (1758–1805). Han var orädd, karismatisk och utrustad med en taktisk begåvning av stora mått. Under Napoleonkrigen sökte britterna en krigshjälte att samlas kring och Horatio Nelson axlade villigt rollen. Samtidigt blev hans kärleksaffärer föremål för skvaller och skandaler...

Spara som favorit
          

I P1:s Vetandets värld kan du lyssna på ett reportage (ca 15 min) som handlar om Titanic och hennes undergång. Titanics förlisning på jungfruresan till New York gjorde henne till världshistoriens mest mytomspunna fartyg. Titanic byggdes i Belfast på Nordirland där det i många decennier var tabu att prata om Titanic och dess undergång. Mats Carlsson-Lénart har besökt Belfast som under många decennier var en av världens främsta skeppsbyggnadsstäder...

Spara som favorit
          

På SR:s hemsida kan du lyssna på ett reportage (ca 13 min) som handlar om slaget vid Hampton Roads 1862 under det amerikanska inbördeskriget. Sjöslaget markerade en ny tid för världsflottorna och starten för de järnklädda skeppen. Vetenskpasradion Historia besöker 150-årsfirandena av sjöslaget. Delar av inslaget är på engelska. Programmet går att ladda ner (22 MB).

Spara som favorit
          

Artikel i Wikipedia där du kan läsa om den brittiska flottans bombardemang av Köpenhamn 1807. Händelsen var en brittisk terrorbombning mot Köpenhamn, som ägde rum under Napoleonkrigen och varade från den 2 till den 5 september 1807. Belägringen av Köpenhamn var ett resultat av brittiska krav om att Danmark skulle överlämna sin flotta till Storbritannien...

Spara som favorit
          

I den här artikeln i tidningen Populär Historia kan du läsa om teaterkungen Gustav III:s dramatiska krig mot Ryssland 1788-1790. Det är uppenbart att Gustav III aktivt sökte ett krig. Varför? En viktig del av förklaringen är den jakt på ära som utmärker Gustav III:s person och regering. Han hade från barndomen fått höra att han var ”den tredje gustav” som skulle följa i Gustav Vasas och Gustav II Adolfs spår och bereda väg för en ny tid av svensk storhet...

Spara som favorit
          

Kort artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar om det s.k. barbareskkriget. I början av 1800-talet angrep svenska och amerikanska flottstyrkor Tripoli gemensamt. Krigsorsaken var att de nordafrikanska städerna Tripoli, Tunis och Alger, liksom Marocko, utövade utpressning mot samtliga sjöfarande nationer i deras farvatten. Sammanlagt över en miljon européer (och ett antal amerikaner) satt i nordafrikanskt slaveri mellan 1500-talet och 1800-talet...

Spara som favorit
          

Artikel på Christian Dahlgrens blogg där han berättar om Titanic och resonerar kring varför dess undergång fortfarande väcker så stort intresse. Många omskakande fartygsolyckor har inträffat sedan 1912. Lusitania, Andrea Doria, Herald of Free Enterprise, Estonia... Den största sjökatastrofen någonsin inträffade i januari 1945 när det tyska flyktingfartyget Wilhelm Gustloff föll offer för en rysk torped i Östersjön. 9000 människor omkom. Ändå kan inget av dessa skepp mäta sig med det intresse som tillkommit Titanic...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia som handlar om den svenska flottans historia. Den svenska marinen har en lång historia som är intimt förbunden med Sveriges utveckling till ett självständigt rike vid slutet av medeltiden och en stormakt under 1600-talet. Flottan var även mycket betydelsefull på 1700-talet i kampen mot Ryssland och hade så sent som under kalla kriget en viktig roll i vårt kustförsvar...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där Claes-Göran Wetterholm berättar om Titanic och hennes viloplats i Atlanten på 3800 meters djup. Titanic var ett föga uppmärksammat fartyg när hon lämnade Southampton på sin första och enda resa den 10 april 1912. Det var lågsäsong vilket betydde att hon var lastad till en sjättedel av sin kapacitet och hade plats för ytterligare 1 000 passagerare...

Spara som favorit
          

I Kungl. bibliotekets samlingar finns ett varierat arkivmaterial kring resande genom tiderna. Här hittar du digitaliserat material som berör resande i Sverige under fem sekel, Ostindiska kompaniet samt den stora utvandringen till Amerika 1840-1940. Materialet presenteras i form av broschyrer, reseskildringar, guideböcker, kartor, tidtabeller, planscher m.m.

Spara som favorit
          

Faktahäfte i pdf-format (25 sid) där du kan läsa om örlogsstaden Karlskronas historia. Här berättas bl.a. om stadens viktiga roll som bas för den svenska flottan från slutet av 1600-talet t.o.m. 1800-talet.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Militär Historia där Roine Wiklund berättar om sjöstriden vid Hampton Roads 1862 mellan pansarskeppen Merrimac och Monitor. När amerikanska inbördeskriget bröt ut sneglade båda sidor på de nya pansarklädda fartygen. Sydstaterna byggde Virginia på ett fregattskrov medan nordstaterna tänkte helt nytt med Monitor...

Spara som favorit
          

Krönika i Aftonbladet där Herman Lindqvist berättar om den svenska flottans straffexpedition mot piratväldet i Tripoli i början av 1800-talet. I början av 1800-talet räknade man med att över 50 000 europeiska sjömän och andra hade fallit i piraternas händer och hölls som slavar i Nordafrika dit också ett antal svenska kvinnor hade förts för att säljas som slavar...

Spara som favorit
          

Artikel på bloggen "Med öga för historia" där Claes Carlsson-Klauzner berättar om ostindiefararna och deras strapatsrika resor under 1700-talets senare del. För en ostindiefarare som hade kommit hem väntade glada dagar för de sjömän som klarat sig. Porslin, te, siden, kryddor och innestående löner skulle göra dem alla till välbärgade män. Och på kajen väntade varma återseenden...

Spara som favorit

Sidor

Relaterade ämneskategorier

Pirater och kapare på de sju haven under den nya tiden (1500-1776).

Marin- och örlogshistoria i krig och fred under den nya tiden. Här berättas om sjökrigföring, sjöslag, långväga handel och livet ombord.

Det långa 1800-talets huvuddrag i form av utmärkande tidstypiska företeelser och viktiga händelser (1776-1914).

Gustav III:s statskupp 1772 satte punkt för frihetstiden och inledde den gustavianska tiden (1772-1809) då Sverige återigen styrdes av enväldiga...

Den händelserika tiden (1799-1815) som inkluderar Napoleonkrigen då Napoleon styrde Frankrike och nästan hela Europa stod i brand.

Under emigrationen på 1800-talet och början av 1900-talet emigrerade omkring en miljon svenskar och fler än 50 miljoner européer till USA.

Ekonomi och handel i Europa och världen under det långa 1800-talet. Kapitalismen växer sig stark.

Under det långa 1800-talet industrialiserades samhället. Vetenskap, teknik och kommunikationer genomgick en kraftig utveckling. Vetenskapsmän och...

Vapen, strider, fältslag, krigföring och krig under det långa 1800-talet.

Historia om berömda upptäckare och deras upptäcktsresor.