Bild:
M

USA:s historia

Den amerikanska kontinentens urinvånare tros ha invandrat från Asien via Berings sund i den smältande inlandsisens spår för 20 000–35 000 år sedan. De äldsta spåren efter troliga mänskliga bosättningar i Alaska och New Mexiko har daterats till runt år 12 000 fKr. Kunskapen om att bruka jorden fick långsamt fäste, och kring 3000 år fKr odlades en primitiv form av majs i New Mexiko och Arizona. De första spåren av byliv härrör från 300 år f Kr. När den europeiska koloniseringen inleddes på 1500-talet fanns det troligen en indianbefolkning på flera miljoner människor som var utspridda över den nordamerikanska kontinenten där olika kulturer etablerats på skilda håll.

De första européer som kom till Amerika var vikingar som på 1000-talet landade på olika platser utefter Atlantkusten där kortvariga bosättningar upprättades. Koloniseringen inleddes inte förrän efter att Christopher Columbus anlänt till ”Nya världen” 1492. Columbus som var på jakt efter en ny sjöväg till Indien trodde att han nått sitt mål. Därmed fick urbefolkningen på de ställen han landsteg namnet indianer (läs om nya tidens upptäcktsresor).

Columbus kom dock aldrig till vad som idag är USA utan seglade omkring i Västindiens övärld samt gjorde strandhugg på den mellanamerikanska kusten. Hans lyckosamma överfart inspirerade dock andra. Framför allt engelsmän och holländare upprättade kolonier och fransmän och spanjorer kom till de södra delarna av dagens USA. Det fanns också en kortlivad svensk koloni, New Sweden, intill Delawarefloden 1638–1655.

Det första, men misslyckade försöket att starta en brittisk koloni gjordes 1585 när adelsmannen Walter Raleigh kom till ön Roanoke utanför North Carolina. När den övergavs dröjde det till 1607 innan den första varaktiga kolonin upprättades i Jamestown, Virginia. De så kallade pilgrimerna stod bakom nästa brittiska koloni i Plymouth 1620. Den följdes av de strikt religiösa puritanernas bosättning i Massachusetts Bay, en större koloni som senare inkorporerade Plymouth. 1624 anlände holländska kolonialister till området kring Hudsonflodens mynning. Två år senare startades en framgångsrik koloni på ön Manhattan. Den döptes till New Amsterdam, ett namn som ändrades till New York när den 40 år senare togs över av britterna.

År 1630 beräknas det, vid sidan av indianbefolkningen, ha funnits 4600 invånare i de dåvarande kolonierna. När självständigheten utropades 1776 bestod USA av 13 kolonier som tillsammans hade runt 2,5 miljoner invånare.

Kraven på självständighet från Storbritannien började resas efter att Frankrike hade förlorat det sjuåriga kriget i Europa 1763. Frankrike gav då upp såväl Kanada och övriga kolonier som drömmen om att bygga ett franskt imperium i Nordamerika. Därmed var de engelska kolonierna inte längre lika beroende av militärt beskydd från moderlandet. Samtidigt uppstod svåra spänningar mellan kolonierna och London. Storbritannien försökte lösa ekonomiska problem genom att öka pålagorna för koloniernas invånare som protesterade mot att de beskattades utan att ha någon politisk representation i hemlandet.

Frihetskampen tog fart på allvar 1773 när några upproriska kolonister, förklädda till indianer, vräkte telasten på tre engelska fartyg överbord i Bostons hamn, en händelse som blev känd som ”The Boston Tea Party”.

När regeringen i London svarade med repressalier bildade kolonierna en gemensam armé under ledning av plantageägaren George Washington från Virginia. Samtidigt organiserade de om sina förvaltningssystem och utsåg egna regeringar.

Den 4 juli 1776 fastställdes en gemensam självständighetsförklaring i Philadelphia och Amerikas Förenta Stater (United States of America, USA) utropades. Efter det befrielsekrig som följde tvingades engelsmännen att erkänna USAs självständighet. Ett fredsavtal slöts i Paris 1783.

Sex år senare valdes George Washington till USAs förste president. Då hade delstaterna godkänt den författning som utarbetats av en grupp ”vise män” som brukar räknas som grundlagsfäderna, bland andra George Washington, Thomas Jefferson, James Madison och Benjamin Franklin. Författningen trädde i kraft 1789 och gäller ännu, även om den försetts med ett antal tillägg.

Redan före självständighetsförklaringen hade koloniseringen väster om Appalacherna inletts och nya stater som Ohio, Kentucky och Tennessee togs snabbt upp i unionen. 1803 ledde ett omfattande landköp från Frankrike till att stora landområden i söder och väster införlivades med USA.

På uppmaning av Thomas Jefferson, USAs tredje president 1801–1809, gav sig de två upptäckarna Meriwether Lewis och William Clark iväg västerut mot nya territorier. Det bidrog till att landgränsen så småningom flyttades västerut ända fram till Stilla Havet och till att stora delar av den ursprungliga indianbefolkningen utrotades i de krig som följde när landet togs över av de vita nybyggarna.

Den nya nationens utrikespolitiska tyngd manifesterades första gången 1823 då president James Monroe i ett budskap till kongressen slog fast att USA inte tänkte tolerera att de europeiska länderna gick till angrepp i den västra hemisfären eller upprättade nya kolonier där. Den så kallade Monroedoktrinen kom att få stor utrikespolitisk betydelse och inte minst motivera USAs inflytande i Latinamerika.

Efter självständigheten präglades USA annars av motsättningar mellan federalister, dvs anhängare av en stark centralmakt, och förespråkare för en långtgående självbestämmanderätt för delstaterna. Kampen mellan federalister och antifederalister utgjorde grunden för framväxten av politiska partier under slutet av 1700-talet och första halvan av 1800-talet. I mitten av 1800-talet hade de två partier som än idag dominerar amerikansk politik tagit form: Demokratiska partiet och Republikanska partiet.

Motsättningarna förstärktes av att delstaterna i norr gick i spetsen för en industrialisering och växte sig allt starkare ekonomiskt, samtidigt som delstaterna i södern fortfarande dominerades av bomullsodling och andra jordbruksnäringar. I norr krävde näringslivet skyddstullar för att skydda hemmaindustrin från konkurrens från utländska varor, medan sydstaterna ville ha frihandel för att kunna sälja sina råvaror och köpa färdiga industrivaror så billigt som möjligt.

Slitningarna mellan norr och söder gällde också slavfrågan. På de stora plantagerna i söder arbetade främst svarta slavar som med tvång förts från Afrika sedan 1600-talets början och sydstaterna var inte beredda att lyssna på röster i norr som förespråkade ett avskaffande av slaveriet.

När republikanen och slaverimotståndaren Abraham Lincoln valdes till president 1860 blev konfrontationen total. Elva sydstater bröt sig loss och bildade en egen konfederation. Det blev startskottet till ett förödande inbördeskrig som pågick i fyra år och krävde 600 000 liv. Mitt under kriget förkunnade Lincoln att slaveriet var avskaffat, vilket stadfästes efter sydstaternas kapitulation 1865. Lincoln mördades kort därefter av en sydstatsanhängare. Året därpå fick de svarta rösträtt.

Under de närmaste årtiondena efter kriget föll sydstaterna ned i ekonomisk stagnation och rasismen levde kvar, bland annat förföljdes svarta av den vita rasistiska organisationen Ku Klux Klan. I nordstaterna förstärktes däremot den ekonomiska uppgången, inte minst beroende på att järnvägsnätet byggdes ut och kommunikationerna allmänt förbättrades.

Under andra halvan av 1800-talet upplevde USA en stor invandringsvåg. Från 1850 till 1920 mer än fyrfaldigades befolkningen från 25 till 106 miljoner invånare (läs om Emigrationen). Därefter mattades invandringen av.

Efter ett uppror på Kuba, som då hörde till det spanska väldet, förklarade USA 1898 krig mot Spanien. Efter en kort tids stridigheter erkände Spanien Kubas självständighet.

När första världskriget bröt ut 1914 deklarerade president Woodrow Wilson att USA skulle hålla sig neutralt. Den inhemska opinionen svängde dock under krigets gång och 1917 förklarade USA Tyskland krig. Det bidrog till att de allierade fick övertaget på västfronten, vilket hade en avgörande betydelse för deras seger. För att säkra en fortsatt fred tog president Wilson initiativ till Nationernas Förbund (NF) föregångare till Förenta Nationerna (FN). Organisationen fick dock aldrig den betydelse som avsetts, då isolationistiska stämningar i USA fick kongressen att sätta sig emot ett amerikanskt medlemskap.

I slutet av 1920-talet gick USA in i en period av kraftig ekonomisk tillbakagång, ”Den stora depressionen”. Panik uppstod på New York-börsen i oktober 1929 då aktiekurserna rasade. Många företag gick omkull och arbetslösheten sköt i höjden.

I presidentvalet 1932 slogs den sittande presidenten, republikanen Herbert Hoover, ut av demokraten Franklin D Roosevelt som med sitt ekonomiska stimulansprogram ”The New Deal” lade grunden för den moderna välfärdsstaten (läs om Mellankrigstiden).

Roosevelts program resulterade i ett ekonomiskt uppsving som förstärktes av den militära upprustning som drogs igång vid det andra världskrigets utbrott.

Efter ett japanskt bombangrepp mot den amerikanska flottbasen Pearl Harbor på Hawaii i december 1941 gick USA in i kriget på de allierades sida. USA bidrog med stora mängder materiel och trupper och landets insats var även denna gång avgörande för krigsutgången.

Läs i Landguiden om USA:s historia - tiden efter andra världskriget och framåt.

Text: Utdrag från Landguiden, Utrikespolitiska institutet

Läs mer om

Kartor

Den amerikanska kontinentens urinvånare tros ha invandrat från Asien via Berings sund i den smältande inlandsisens spår för 20 000–35 000 år sedan. De äldsta spåren efter troliga mänskliga bosättningar i Alaska och New Mexiko har daterats till runt år 12 000 fKr. Kunskapen om att bruka jorden fick långsamt fäste, och kring 3000 år fKr odlades en primitiv form av majs i New Mexiko och Arizona. De första spåren av byliv härrör från 300 år f Kr.

Uppdaterad: 10 januari 2015

Annons

Podcast om USA:s historia

SO-rummet podcast icon
M
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2016-10-04

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om ett av de första krigen under kalla kriget - Koreakriget.

SO-rummet podcast icon
M
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2016-04-20

Julia, Mattias och Kristioffer reder ut hur presidenten i USA väljs.

SO-rummet podcast icon
M
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2016-04-06

Kristoffer, Julia och Mattias tar sig an kalla kriget. Vad var det för något? När började och när slutade det? Och fanns det andra saker än väpnade konflikter som var viktiga?

SO-rummet podcast icon
M
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2016-03-16

USA är ett land vars politiska system skiljer sig mycket från t.ex. det svenska. Mattias, Julia och Kristoffer reder ut vad som är vad.

SO-rummet podcast icon
M
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2016-01-06

Julia, Mattias och Kristoffer försöker att reda ut varför det i USA bara finns två stora partier. Vi benar ut hur valsystemet (majoritetsval) fungerar och varför det leder till att Demokraterna och Republikanerna dominerar politiken i USA. Vi förklarar också skillnaderna mellan de två partierna.

Artiklar om USA:s historia

M
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2016-10-07
Washington den 20 januari 1941. Omkring en miljon människor befinner sig vid Capitolium och längs Pennsylvania Avenue. Franklin Roosevelt ska för tredje gången avlägga eden såsom USA:s president...
M
Mattias Axelsson
2016-04-08
En gräns är den fiktiva linje som går mellan två länder. Många gränser är helt oproblematiska och det blir aldrig någon diskussion om dem. Men här kommer listan över fem gränser som är både...
L
Carsten Ryytty
2016-04-03
1881 började fransmännen bygga Panamakanalen mellan Stilla havet och Atlanten. Men det misslyckades på grund av klimatet och arbetet avbröts. 20 000 människor omkom vid detta arbete. Först 1914...
M
Mattias Axelsson
2016-03-11
En politisk revolution är en händelse eller serie av händelser som förändrar ett samhälle i grunden. Ofta får de politiska revolutionerna betydelse inte bara i sin samtid, utan de ger avtryck...
M
Carsten Ryytty
2016-03-06
Söndagen den 7 december 1941 anföll japanska plan och ubåtar den amerikanska flottan i Pearl Harbor på Hawaii. Anfallet kom som en fullständig överraskning och innebar att USA gick aktivt in i...
M
Hans Thorbjörnsson
2014-03-17
För de vita kolonisatörerna var ursprungsbefolkningens äganderätt till sin mark obefintlig. Kolonialmakterna betraktade nämligen nästan allt erövrat land som ”terra nullius” (ingens mark,...
S
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-03-04
Franska revolutionen lade grunden till en ny historisk epok och mycket i de framtida nationella rörelserna hade sin rot i den. Men det var den amerikanska självständighetskampen som tände den...
M
Carsten Ryytty
2014-02-03
I månader tränade amerikanska piloter i ett ökenområde I Utah, USA, att fälla bomber. Men de visste inte vad för bomb de skulle fälla i slutändan. Den enda upplysning de fick var att de skulle...
M
Hans Thorbjörnsson
2014-01-29
Speciell för USA är den starka kreationiströrelse som växte fram på 1920-talet. Kristna grupper såg evolutionsteorin som en del av den ökande sekulariseringen i samhället, och som ett hot mot...
L
Carsten Ryytty
2014-01-21
Martin Luther King (1929-1968), den afroamerikanska baptistpastorn och ledaren för den amerikanska medborgarrättsrörelsen, hade en dröm om att få ett slut på våldet i världen och han drömde...
M
Delegationen för mänskliga rättigheter i Sverige
2013-08-25
Både förslavade afrikaner och vita slaverimotståndare kämpade länge för slaveriets avskaffande. I Europa blev antislaverirörelsen den första fredliga massproteströrelsen i modern tid...
M
Johnny Poetzsch och Robert de Vries (red.)
2013-05-10
Koreakriget utkämpades 1950-1953 mellan Nordkorea och Sydkorea. Konflikten var en del av det kalla krigets motsättning mellan öst och väst, socialism och kapitalism. Kriget slutade oavgjort...
S
Text: Tommy Eriksson intervjuad av Robert de Vries
2013-04-08
Tommy Eriksson är en populärhistorisk författare med ett tjugotal böcker bakom sig. Nu har han laddat med en stor biografi över siouxhövdingen Sitting Bull (1831-1890) – betitlad ”En dödsvind...
S
Tommy Eriksson intervjuad av Robert de Vries (red)
2012-12-06
Tommy Eriksson, född 1950, är författare och specialist på Nordamerikas indianer. Hans böcker präglas av ett helhjärtat ställningstagande för indianska rättighetsfrågor. Detta "historia-...
M
Johnny Poetzsch och Robert de Vries (red.)
2012-10-19
I mitten av oktober för 50 år sedan flög ett amerikanskt spaningsplan över Kuba och upptäckte att det pågick ett febrilt arbete på ön med att uppföra uppskjutningsramper för kärnvapenmissiler....

Sidor

Länkar om USA:s historia

Sortera efter:
          

Genomgång (24:58 min) om USA:s historia där du får veta mer om både det amerikanska frihetskriget (1775-1783) och det amerikanska inbördeskriget (1861-1865).

Spara som favorit
          

"Lär om kärnvapen" är en webbsida som drivs av Svenska Läkare mot Kärnvapen och Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen. Här hittar du massor av fakta om kärnvapen och dess historia. Utöver texterna som presenteras på webbsidan kan du dessutom ladda ned en fördjupning i pdf-format för varje avsnitt. Materialet är indelat i följande avsnitt: "Det första kärnvapnet", "Hiroshima och Nagasaki", "Spridning av kärnvapen", "Kalla krigets upprustning", "Avtal och nedrustning" samt "Kärnvapenarsenaler idag".

Spara som favorit
          

Genomgång (8:13 min) där mellanstadieläraren Hedvig Francke berättar på ett lättförståeligt sätt om den amerikanske medborgarrättskämpen Martin Luther King.

Spara som favorit
          

Kortfattad introduktion (3:35 min) till Nordamerikas indianer med fokus på sioxer, den största stammen bland prärieindianerna. Filmen är gjord som elevstöd till en speciell läromedelstext på engelska om South Dakotas indianer, men kan även funka som en enkel kort faktafilm om Nordamerikas indianer.

Spara som favorit
          

Genomgång (6:21 min) där SO-läraren Mikael Larsson lägger fram fem orsaker till den amerikanska revolutionen.

Spara som favorit
          

Genomgång (15:15 min) där historieläraren Cecilia Düringer berättar om bakgrunden till den amerikanska revolutionen.

Spara som favorit
          

Genomgång (15:49 min) där historieläraren Cecilia Düringer går igenom resten av den amerikanska revolutionen. Här berättas bl.a. om the Boston tea party, hur kolonisterna kunde segra, den amerikanska konstitutionen samt vad revolutionen ledde till.

Spara som favorit
          

Genomgång (37:24 min) där historieläraren Cecilia Düringer berättar om den europeiska kolonisationens betydelse och konsekvenser för den nordamerikanska urbefolkningen.

Spara som favorit
          

På Hans Högmans hemsida kan du läsa om den svenska utvandringen till USA. Kolonisationen av den nordamerikanska kontinenten skedde från öster. Ursprunget till USA var de 13 engelska kolonier, som den 4 juli 1776 förklarade sig självständiga...

Spara som favorit
          

Artikel (6 sid) i pdf-format ur tidningen Nordisk Filateli där du kan läsa om Franklin D. Roosevelt - den enda amerikanska presidenten som valts till fyra mandatperioder. Han omdanade den ekonomiska politiken i USA under den stora depressionen, och ledde USA in i andra världskriget efter Japans anfall mot Pearl Harbor 1941. Roosevelt var minst sagt en president som verkade i händelsernas centrum!. Artikeln är skriven av Carl-Henrik Larsson och finns på Nordisk Filatelis hemsida för frimärkssamlare.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Militär Historia där Anders Fager berättar om den stora lokomotivjakten under det amerikanska inbördeskriget. Planen var att stjäla ett tåg tjugo mil in i fiendeland och sedan förstöra så mycket som möjligt. Jagade av dressiner och backande lok lyckades ett gäng nordstatare genomföra kuppen, som var så fräck att den filmats två gånger...

Spara som favorit
          

Genomgång (15:01 min) om upplysningen och den amerikanska revolutionen. Här berättas kortfattat om upplysningstidens filosofer och deras idéer som kom att påverka de politiska revolutionerna i slutet av 1700-talet. Här ges också en överblick över läget i Nordamerika under 1700-talet (en introduktion till den amerikanska revolutionen). Filmen är gjord av SO-läraren "Mik Ran".

Spara som favorit
          

Genomgång (14:50 min) om den amerikanska revolutionen. Här berättas om bakgrunden till revolutionen och händelseförloppet. Filmen är gjord av SO-läraren "Mik Ran".

Spara som favorit
          

Genomgång (14:41 min) om följderna av den amerikanska revolutionen. Här berättas om den amerikanska konstitutionen, revolutionens vinnare och förlorare samt utvecklingen i USA under 1800-talet. Filmen är gjord av SO-läraren "Mik Ran".

Spara som favorit
          

Genomgång (3:31 min) av SO-läraren Christopher Sköld som berättar kortfattat om den amerikanska revolutionen.

Spara som favorit
          

Faktatext inkl. frågor av SO-läraren Perry B om den amerikanska revolutionen. 1783 är ett viktigt årtal i den nya tidens historia. Det året slöts en fred i Paris och därmed blev de 13 brittiska kolonierna i Nordamerika självständiga, och landet USA bildades...

Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång (16:00 min) av SO-läraren David Geiser som berättar om Vietnamkrigets bakgrund och följder.

Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång (16:46 min) av SO-läraren David Geiser som berättar om den amerikanska revolutionen - bakgrund och följder.

Spara som favorit
          

Kort artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar om de amerikanska slavägarnas argument för att behålla slaveriet (innan amerikanska inbördeskriget och förbudet av slaveri). Hur kunde amerikanska plantageägare, sydstatspolitiker med flera på allvar hävda att deras system var gott och bra?

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar om Koreakriget.

Spara som favorit

Sidor

Relaterade ämneskategorier

Amerikanska frihetskriget eller den amerikanska revolutionen (1776-1783), då USA blev en självständig stat.

Under emigrationen på 1800-talet och början av 1900-talet emigrerade omkring en miljon svenskar och fler än 50 miljoner européer till USA.

Alla trodde på ett kort krig, men kriget blev ett världskrig som varade i över fyra år (1914-1918) och kostade fler än 10 miljoner människor livet...

Under mellankrigstiden (1918-1939) drabbades Europa och USA av en ekonomisk kris som ledde till att diktaturer fick fäste i några av Europas...

Andra världskriget (1939-1945) är det mest omfattande kriget och en av de värsta katastroferna i människans historia. Andra världskriget ledde...

Nordamerikas indianer utgör USA:s och Kanadas ursprungsbefolkning och har levt i Nordamerika i tusentals år. Indianerna har med tiden fördelats i...

Geografi med fokus på USA. Här hittar du texter och faktamaterial som behandlar USA:s geografi ur olika perspektiv.

Aktuell samhällsfakta om USA. Här hittar du en kortfattad politisk och ekonomisk bakgrund om landet samt en del annat material med anknytning till...