Bild:
Under medeltiden gjordes många vetenskapliga och tekniska framsteg som fick stor betydelse för samtiden och framtiden. Målning av Robert Campin (1375-1444).
M

Medeltida vetenskap, teknik och kommunikationer

Medeltiden varade i tusen år. Under den här tiden ägde en rad teknologiska förändringar rum som skulle få stor betydelse för medeltidens människor, men också för den efterföljande historien.

Tekniska framsteg

Under 700-talet och 800-talet började stigbygeln och hästskon användas i Europa. Dessa nymodigheter hade, liksom många andra uppfinningar, sitt ursprung i Kina. Stigbygeln kom att revolutionera krigföringen i Europa medan hästskon gjorde hästen till ett effektivare dragdjur. Något senare uppfanns också hästselen som ökade hästens dragkapacitet ytterligare. Även många jordbruksredskap förbättrades under medeltiden, däribland plogen som gjordes smidigare och starkare. Det var nu hjulplogen togs i bruk. Den var kraftig och hade en egg av järn som skar djupt ner i jorden. Den hade dessutom en välvd skiva som gjorde så att den plöjda jorden vändes över plogfåran. Hjulplogen kunde plöja djupare än tidigare plogar. Nya och mer svårarbetade jordar kunde därför tas i bruk. Med bättre plogar fick bönderna större skördar.

En annan nymodighet var väderkvarnen med vars hjälp vindkraft kunde utnyttjas för att mala säd till mjöl. Vattenkraft utnyttjades också i större omfattning än tidigare genom att driva kvarnmaskiner och mekaniska hammare.

Jordbruket förbättrades och befolkningen ökade

Alla dessa tekniska framsteg inom jordbruket ledde till ökade skördar och att större markarealer kunde odlas upp. Europas befolkning växte därför kraftigt under delar av medeltiden fram till mitten av 1300-talet då befolkningstillväxten avtog till följd av digerdöden och den efterföljade jordbrukskrisen.

Bonde med en hjulplog. På medeltiden uppfanns många redskap inom jordbruket, till exempel hjulplogen, harv, skvalt, vind- och vattenkvarnarna.

Kyrkans lära formade medeltidens vetenskap

Kyrkan var en oerhört stark maktfaktor i medeltidens Europa. Detta påverkade också vetenskapen och tekniken som ofta utvecklades och formades efter kyrkans regler.

Kyrkans kontroll av den medeltida människans idéer hade över lag en hämmande (bromsande) effekt på den tekniska och vetenskapliga utvecklingen. Men den kyrkliga kontrollen kunde också verka i positiv riktning när det gällde idéer som godkändes av kyrkan. Sådana "godkända idéer" kunde få stor spridning med hjälp av kyrkans organisation som då utnyttjade sitt mäktiga nätverk av kloster runt hela Europa. Klostren fungerade därför inte bara som andliga tillflyktsorter, utan också som en slags skolor och centra för vetenskap och teknik. Det ingick till och med i många munkars och nunnors arbetsuppgifter att utveckla och sprida sådana idéer som var till nytta för folket och som samtidigt ansågs överensstämma med Guds vilja.

Européernas världsbild genomsyrades under den senare delen av medeltiden av en kristen teologi som var blandad med antik filosofi. Araberna hade redan under 700-talet börjat översätta antika grekiska verk till arabiska och i samband med korstågen under 1100- och 1200-talen översattes dessa arbeten till latin vilket så småningom fick den europeiska vetenskapen att blomstra.

Att resa på medeltiden

Medeltidens kommunikationer var dåliga och långsamma. I städer och jordbruksbygder bodde människor tätt. Men mellan de olika städerna och byarna sträckte sig ofta oändliga skogar. I skogarna fanns vanligtvis inget annat än stigar som resenärer kunde ta sig fram på. De få vägarna som existerade och som band samman städerna var för det mesta usla och dåligt utbyggda.

Längs de större vägarna fanns ibland härbärgen och gästgiverier där resenärer kunde vila efter en strapatsfylld dagsetapp. Klostren som fanns utspridda i hela Europa, tog också emot resenärer.

Vatten band samman medeltidens samhällen medan landmassorna ofta istället skilde dem åt. Bilden visar en kogg vilket var en typ av lastfartyg som bl.a. Hansan använde för att transportera varor mellan länderna i Nordeuropa.

Att resa var i regel förknippat med risker och problem, särskilt om man fraktade varor. Det säkraste och snabbaste sättet att ta sig fram var att färdas till sjöss. Vatten band samman medeltidens samhällen medan landmassornas stora skogs- och bergsområden skilde dem åt. Ett fartyg kunde dessutom ta en stor last vilket gjorde att sjöresor också blev billigare än transporter på land, särskilt för dem som bedrev handel och fraktade varor i stora mängder. Under vinterhalvåret var det också vanligt att utnyttja isarna för att ta sig fram.

Kraftig utveckling av sjöfarten i slutet av medeltiden

Teknikutvecklingen som ägde rum under medeltiden var ofta sammanlänkad med utvecklingen av handeln. Den ökade handeln mellan Europa och andra delar av världen bidrog till att Europa kunde ta del av vetenskapliga och tekniska landvinningar som hade gjorts på andra ställen. Det ökade handelsutbytet förde också med sig nya krav på bättre fartyg och navigeringsmetoder, vilket gynnade sjöfarten som utvecklades kraftigt i slutet av medeltiden.

Under 1400-talet hade nya fartygstyper och förbättrad navigeringskonst gjort det möjligt att korsa de stora världshaven (läs mer här).

Boktryckarkonsten gjorde det lättare att sprida information och idéer

Den uppfinning som kanske har betytt mest för eftervärlden är boktryckarkonsten som utvecklades under 1400-talet. Boktryckarkonsten gjorde det möjligt att trycka böcker i stora upplagor. Böcker och idéer spreds nu till större delar av befolkningen än tidigare. Fler människor kunde därmed ta del av andras upptäckter och idéer. Boktryckarkonsten påskyndade därför den vetenskapliga och politiska utvecklingen i Europa (läs mer här).

De förbättrade kommunikationerna leder till en ny tid

Efter att de nya kommunikationerna hade tagits i bruk under 1400-talet, så dröjde det inte länge förrän medeltiden övergick i en ny tid. Den nya tidens upptäcktsresor och boktryckarkonstens spridning av idéer, ledde under slutet av 1400-talet och början av 1500-talet till att en ny världsbild tog form - både geografiskt och idémässigt.

Läs mer om vetenskap och teknik under senmedeltiden >

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Ge exempel på några tekniska framsteg som gjordes under medeltiden.
     
  2. Många nya och förbättrade jordbruksredskap togs ibruk under medeltiden. Hur påverkade det samhällsutvecklingen?
     
  3. Hur påverkade kyrkan den vetenskapliga utvecklingen? Resonera utifrån två olika perspektiv: ett negativt och ett postitvt.
     
  4. Hur var det att resa långväga på land under medeltiden?
     
  5. Vilka fördelar fanns att resa via vattenvägar?
     
  6. Varför tror du att boktryckarkonsten blev så viktig för den fortsatta vetenskapliga utvecklingen i Europa från mitten av 1400-talet och framåt?
     
  7. Namnet på epoken som följer efter medeltiden kallas ofta för nya tiden. Namnet har delvis att göra med den tekniska utvecklingen som gjordes i slutet av medeltiden. Förklara varför.

Ta reda på:

  1. Vilka energikällor användes under medeltiden?
     
  2. Hur förbättrade Gutenberg boktryckarkonsten? Läs t.ex. här>
     
  3. Under medeltiden arbetade de flesta människorna inom jordbruket. Hur stor del av befolkningen är sysselsatta med jordbruk i dagens Sverige?
     
  4. Under större delen av medeltiden tillverkades nästan allt i närområdet där folk bodde. Men så är det inte längre. Undersök varifrån kläderna som du har på dig kommer ifrån.

Diskutera:

  1. Jämför dagens jordbruk med medeltidens. Vilka förbättringar kan du komma på.
     
  2. Hur tror du medeltidens kommunikationer påverkade människornas uppfattning av tid och rum (avstånd)?
     
  3. Jämför dagens kommunikationer med medeltidens. Hur uppfattar vi tid och rum idag?
     
  4. Hur spreds viktig kunskap och nyheter under medeltiden?  Jämför med idag.
     
  5. Fundera på det gamla uttrycket "kunskap är makt". Är kunskap lika mycket förknippat med makt idag som under medeltiden? Motivera.

 

Litteratur:
Jakob Christensson (red), Medeltiden - Signums svenska kulturhistoria 1, Signum, 2004
Kåre Lunden, Bra Böckers världshistoria, del 6 – Europa i kris, Bokförlaget Bra Böcker, 1984
Åke Holmberg, Vår världs historia – från urtid till nutid, Natur och Kultur, 1995
Gunnar Eriksson & Tore Frängsmyr, Idéhistoriens huvudlinjer,
Wahlström & Widstrand, 1995
 

Text: Robert de Vries (red.)
Faktagranskad av: Lin Annerbäck, antikvarie på Stockholms Medeltidsmuseum
 

Kartor

Medeltiden varade i tusen år. Under den här tiden ägde en rad teknologiska förändringar rum som skulle få stor betydelse för medeltidens människor, men också för den efterföljande historien.

Tekniska framsteg

Under 700-talet och 800-talet började stigbygeln och hästskon användas i Europa. Dessa nymodigheter hade, liksom många andra uppfinningar, sitt ursprung i Kina. Stigbygeln kom att revolutionera krigföringen i Europa medan hästskon gjorde hästen till ett effektivare dragdjur. Något senare uppfanns också hästselen som ökade hästens dragkapacitet ytterligare. Även många jordbruksredskap förbättrades under medeltiden, däribland plogen som gjordes smidigare och starkare. Det var nu hjulplogen togs i bruk. Den var kraftig och hade en egg av järn som skar djupt ner i jorden. Den hade dessutom en välvd skiva som gjorde så att den plöjda jorden vändes över plogfåran. Hjulplogen kunde plöja djupare än tidigare plogar. Nya och mer svårarbetade jordar kunde därför tas i bruk. Med bättre plogar fick bönderna större skördar.

Uppdaterad: 31 augusti 2016

Annons

Artiklar om Medeltida vetenskap, teknik och kommunikationer

L
Carsten Ryytty
2016-11-28
Prins Henrik (1394-1460) av Portugal har fått tillnamnet Sjöfararen. Det är ett underligt namn på en man som bara gjorde två sjöresor i sitt liv och ingen längre än den över det smala sundet...
L
Hans Thorbjörnsson
2016-02-26
Under de tusen åren som vi idag kallar för medeltiden stod den tekniska utvecklingen inte stilla. Även om kyrkan hade stor makt och försökte stoppa spridningen av nya idéer som gick emot deras...
M
Hans Thorbjörnsson
2016-02-24
Den tredje och sista delen i artikelserien om Sveriges medeltid. Här kan du läsa om drottning Margareta och bildandet av Kalmarunionen, kampen mot Hansan om handeln i Norden, järnframställning i...
L
Hans Thorbjörnsson
2014-01-24
Mayafolkets lärda var intresserade av tidens gång. De framställde kalendrar som byggde på astronomiska observationer av solens och månens rörelser. Mycket känd är Tzolkin-kalendern som består av...

Länkar om Medeltida vetenskap, teknik och kommunikationer

Sortera efter:
          

Artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar om vattenkvarnens historia.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar om väderkvarnens historia.

Spara som favorit
          

Genomgång (13:08 min) om medeltiden - kunskapsrevolutionen på 1400-talet. Här berättas främst om boktryckarkonsten och renässansen. Filmen är gjord av SO-läraren "Mik Ran".

Spara som favorit
          

Programserie från UR (ca 9 min per avsnitt). Fanny rensar bland sina småprylar, men en liten grej behöver inte vara någon småsak! Kungar och presidenter må ha sina givna platser i historieböckerna, men alla små vardagsprylar i våra hem kan förmodligen lära oss mycket mer om oss själva, våra behov och vår historia. Här får vi förklaringen till varför vi har vardagliga ting som exempelvis glasögon, plåster, sax, gaffel, nagellack, boll och tandborste. När behövdes grejen för första gången i historien? Hur blev den till? Vad skulle hända om den inte fanns?
 

Spara som favorit
          

Kort artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar om läskunnighet i de ”mörka tidsåldrarna".

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar kortfattat om vapentillverkning i början av medeltiden.

Spara som favorit
          

Kort artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar om vad som var så speciellt med Gutenbergs uppfinning av boktryckarpressen. Men visst hade man redan känt till boktryckeri sedan länge?

Spara som favorit
          

Artikel och bokrecension i tidningen SvD där du kan läsa om hur den muslimska civilisationen förvaltade och förädlade lärdomsarvet från antiken. Enligt en vanlig fördom motarbetas upplysning och förnuft inom islam...

Spara som favorit
          

Artikel och bokrecension i tidningen SvD där du kan läsa om muslimsk vetenskap och kultur under medeltiden. Från slutet av 600-talet fram till början av 1400-talet blomstrade den muslimska vetenskapen och kulturen. En ny bok placerar den muslimska civilisationens centrum öster om Bagdad, i vad som i dag är länder som Iran, Afghanistan och Uzbekistan...

Spara som favorit
          

Program (14:42 min) från UR. Ann och Henrik ser ett historieprogram på tv och börjar fundera över hur man skickade meddelanden till varandra förr i tiden. Hade Facebook fungerat på medeltiden? Och varför började man plötsligt skicka massor av brev på 1800-talet? Ann och Henrik färdas till stenåldern för att testa grottmålningar och till Mesopotamien där kilskriften uppfanns. När Gustav II Adolf dog 1632 tog det sex veckor för budet om hans död att nå Stockholm. Vad höll den budbäraren på med egentligen? Henrik och Ann undersöker också hur postväsendet växte fram och testar 1800-talets uppfinningar...
Lärarhandledning hittar du här >

Spara som favorit
          

Kort artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar om några medeltida uppfinningar. Det är inte svårt att räkna upp stora innovationer som kan tidsmässigt lokaliseras till medeltiden. Här är ett axplock...

Spara som favorit
          

Artikel  och bokrecension i tidningen SvD där du kan läsa om Mellanösterns medeltida idéhistoria och några av dess främsta tänkare. Den arabiska vetenskapen har ännu inte hämtat sig från nedgången som inleddes på 1200-talet. I en ny bok skildras nytänkarna från denna gyllene tid, då arabisk vetenskap blomstrade och utmärkte sig inom områden som geografi och matematik...

Spara som favorit
          

På Tekniska museets hemsida hittar du ett faktahäfte i pdf-format (36 sid) som handlar om energi och olika typer av kraftkällor genom historien. Här får du veta vad energi egentligen är. Men huvuddelen av häftet fokuserar på olika typer av energikällor såsom muskler, vattenkraft, ångmaskinen, värmekraft, elektricitet och solkraft. Du får också veta hur de har utnyttjats t.ex. inom industrin eller som transportmedel.

Spara som favorit
          

Tekniska museets temasidor om papper och tryck. Här kan du läsa om bokens historia, boktryckarkonsten och skrivmaskinens historia. Fram till 1400-talet hade böcker mest framställts genom att skrivas av för hand, exemplar för exemplar...

Spara som favorit
          

Hur länge sedan är det glasögonen uppfanns? Och vilka var det som kom på dem? Svaren finner du i den här korta artikeln i tidningen Allt om Vetenskap.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om Gotlands viktigaste exportvara på medeltiden - kalksten. När medeltidens européer startade sina många och storslagna kyrkobyggen växte plötsligt efterfrågan på något Sverige har gott om - sten. På relativt kort tid trädde Gotland fram som storleverantör, inte minst på grund av det centrala läget i Östersjön...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där Dick Harrison berättar om resandet under medeltiden. I de flesta historieverk beskrivs medeltidsmänniskornas värld som geografiskt väldigt trång. Få bybor reste längre än till marknaden i grannstaden. Denna uppfattning håller nu på att omvärderas av modern forskning...

Spara som favorit
          

Artikel av Monica Petterson som handlar om vägar och resande förr i tiden.

Spara som favorit
          

På YouTube hittar du massor av filmklipp av varierande längd och kvalité som handlar om islamisk vetenskap under medeltiden. Är du intresserad av historia så är sidan en guldgruva. Om inte annat så kanske du får inspiration till att utforska ämnet vidare. Pröva även att specificera din sökning om du letar efter något särskilt. Tänk dock på att vara extra källkritisk eftersom filmklippen ibland är personliga och kan ge en vinklad och förenklad bild av historien de skildrar.

Spara som favorit
          

Artikel i Wikipedia där du kan läsa om boktryckarkonstens historia. Boktryckarkonst är en teknik att överföra text och bild från en infärgad förhöjd yta med löstagbara typer till papper med hjälp av trycket från en press. Den moderna västerländska boktryckarkonsten uppfanns av Johan Gutenberg ca 1440...

Spara som favorit

Sidor

Relaterade ämneskategorier

Medeltidens huvuddrag i form av utmärkande tidstypiska företeelser och viktiga händelser (500-1500).

Vardagsliv och andra företeelser i det medeltida samhället (500-1500).

Nordens medeltid (1050-1520) räknas senare än i övriga Europa eftersom det tog lång tid för det som utmärker medeltiden att få fäste.