På 1800-talet ökade städerna i storlek då människor flyttade från landsbygden till tätorterna. Målning av Camille Pissarro (1830-1903).
M

Livet på landet och i staden 1776-1914

Under det långa 1800-talet genomgick samhället enorma förändringar, både ekonomiskt och politiskt. Vid periodens början hade den industriella revolutionen tagit fart i Storbritannien samtidigt som de två politiska revolutionerna, först i Amerika och därefter i Frankrike, lade grunden till stora ideologiska (idémässiga) förändringar i det europeiska samhället.

Jordbruket blir mer effektivt

Människans levnadsvillkor förändrades grundligt i samband med den industriella revolutionen. Ända fram till 1800-talet var böndernas jordar vanligtvis uppdelade i smala tegar (åkerlappar) som var utspridda runt byn. Men genom de stora skiftesreformerna förändrades systemet runt om i Europa och tegarna slogs istället ihop till större sammansatta jordstycken. Jordbruket blev på så vis långt mer effektivt än tidigare och kunde försörja fler människor.

Städerna växer

Då tegarna slogs ihop till större jordstycken var bönderna tvungna att flytta ut till sina nya jordar. I samband med det splittrades många byar och den gamla bygemenskapen gick förlorad. En annan följd blev att många bönder blev arbetslösa efter att ha sålt sin jord. En stor del av bondebefolkningen lämnade då landsbygden och flyttade till tätorter där de kunde arbeta vid stora maskiner inom industrin eller med andra nya yrken som uppkommit. Städerna blev därför fler och växte kraftigt under hela perioden.

Under 1800-talet sökte sig många från landsbygden till städerna som växte kraftigt under perioden. Samtidigt medförde den ökade befolkningstillväxten att det blev svårare att hitta försörjning.

Klassamhällets uppkomst

Samhället förändrades också politiskt och socialt. Kungamakten minskades successivt genom hela perioden, samtidigt som adeln och prästerna, som tidigare utgjort den gamla överklassen, förlorade alla sina privilegier (förmåner). Industrisamhällets nya maktelit utgjordes istället av förmögna företagare och handelsmän.

Under 1800-talet växte också en borglig medelklass fram i Europa och USA vars kultur och bildningsideal satte sin prägel på samhället.

Samtidigt medförde industrialiseringen att en arbetarklass uppstod som ökade i storlek i takt med att folk flyttade från landsbygden till industrierna i städerna. Arbetarklassens levnadsförhållanden var ofta eländiga och präglades av fattigdom, trångboddhet, dålig arbetsmiljö, långa arbetstider och barnarbete. Arbetarna kände sig därför utnyttjade vilket ledde till klassmotsättningar där arbetarna ställdes mot fabriksägarna.

Arbetarnas livsvillkor förbättrades först under andra halvan av 1800-talet i samband med arbetarrörelsens och fackföreningarnas tillkomst. Arbetarna blev då bättre organiserade och fick mer att säga till om.

Fashionabel dam på färd genom Paris tillsammans med sin lilla knähund i en s.k. landå - motsvarighet till dagens limousin. Landån var en vagnstyp som gav maximal synlighet åt sina passagerare och likaså av passagerarna och deras kläder. Damen i landån har ingen känd identitet utan symboliserar hos konstnären "en typ"eller företeelse i stadens gatubild snarare än en individ - en modern, rik och moderiktigt klädd person ur borgarklassen som vill synas. Målning gjord av Georg Pauli (1855-1935), Nationalmuseum.

Användbara begrepp

Skiftesreformerna: Jordbruksreformer som genomfördes under 1700-talet och 1800-talet. Skiftesreformerna gick ut på att böndernas många små utspridda jordlotter skulle slås samman för att göra jordbruket effektivare.

Industrialisering: Ett samhälles omvandling från jordbrukssamhälle till industrisamhälle.

Urbanisering: När folk flyttar från landet till städer och ökar deras befolkningsmängd.

Fackförening: En arbetstagar-organisation som sluter samman arbetstagare från en viss yrkeskår eller arbetsplats för att företräda deras intressen gentemot arbetsgivare. Detta kan bland annat innebära förhandling om löner, arbetsmiljö och arbetsförhållanden.

Arbetarrörelsen: Ett samlingsnamn för den folkrörelse som företräder arbetarklassen och samlar denna politiskt och fackligt. Arbetarrörelsen har främst uppkommit efter den industriella revolutionen, vilket gjorde att den spreds geografiskt i takt med att industrialiseringen utvidgades.

Hygien: Rengöring av kroppen eller människans omgivning.

Infrastruktur:  Anläggningar/system som representerar stora investeringar och som används dagligen av samhället. Framförallt avses system för transport av varor, personer och tjänster samt för energi och information. Till infrastruktur brukar man bl.a. räkna vägar och järnvägar, vatten- och avloppsnät.

Industrialiseringen höjde folks levnadsstandard

Industrialiseringen av samhället ledde också till att samhällets ekonomiska uppbyggnad förändrades. I det gamla bondesamhället hade folk livnärt sig på att själva framställa det mesta av vad som behövdes för att överleva. Men i takt med industrins utveckling övergick samhällsekonomin i allt större omfattning från naturahushållning till lönearbete och penningekonomi (som vi har idag).

Masstillverkningen inom industrin gjorde så att varorna blev billigare och lättare att tillgå än tidigare. Folk kunde nu köpa mer och bättre kläder vilket med tiden bidrog till att minska de synliga skillnaderna mellan samhällsklasserna.

Bättre hygien bidrog till kraftig befolkningsökning

Jordbrukets förbättring och industrialismen gjorde så att Europa genomgick en väldig befolkningstillväxt under 1800-talet. Andra bidragande orsaker till folkökningen var förbättrad hygien och sjukvård. Tvålen slog igenom under perioden och inom textilindustrin tillverkades kläder av bomull som var lätta tvätta. Bomullskläderna var dessutom billiga att köpa vilket ledde till att folk kunde byta kläder oftare än tidigare. Därtill blev det vanligt i städerna att bygga med tegel och lägga tak av skiffer som minskade ohyran och spridandet av sjukdomar.

Förbättringar inom sjukvård, vatten, avlopp och annan infrastruktur bidrog också till att öka folkhälsan under periodens senare del.

Ökad statlig kontroll

Under 1800-talet ökade statens makt och kontroll i samhället. Det tidigare ståndssamhället hade baserats på folklig lydnad inför kungen, adeln och kyrkan vars vilja var lag. Men industrialismen och nya liberala politiska idéer hade förändrat samhället i grunden och minskat de gamla myndigheternas inflytande och tillsyn av folket. Dessutom hade industrialiseringen gjort att skillnaderna mellan fattiga och rika hade ökat.

Interiör från en textilindustri i slutet av 1800-talet.

Den växande fattigdomen skapade ökad oro och kriminalitet i samhället. Under 1800-talet infördes därför många nya lagar och förordningar som gjorde det lättare för makthavarna att kontrollera medborgarna. Det var nu som det moderna polisväsendet växte fram. Folket kunde också fostras via utbildning vilket ledde till att det blev vanligt att gå i skola.

Staten börjar ta ansvar för befolkningen

Med den ökade kontrollen följde också ett större statligt ansvar. Runt om i Europa diskuterades hur de sociala problemen i samhället skulle lösas och hur klassmotsättningarna skulle kunna minskas. Under slutet av perioden gjorde staten till sin plikt genom att förbättra samhället. Därigenom knöts också arbetarklassen närmare den bestående samhällsordningen. Men det var först en bit in på 1900-talet, då allmän rösträtt infördes runt om i Europa, som de stora sociala förändringarna i samhället ägde rum.
 

Att leva på landsbygden i Sverige under 1800-talet

Sverige var i början av 1800-talet ett jordbruksland. Industrialiseringen hade ännu inte kommit igång. Folk bodde till största delen på landet och försörjde sig på jordbruk. Man framställde själva inom familjen det mesta som behövdes, såsom mat, kläder och redskap.

På landsbygden låg stora delar av gårdarna samlade i små byar med åkrarna runt omkring. I varje by fanns ett byalag som fattade beslut som rörde jordbruket. Det var bara de som ägde jord som fick vara med där. Alla ägde nämligen inte jord. De besuttna (de jordägande) bönderna gjorde det, men det fanns även de obesuttna (jordlösa) som inte ägde någon jord själva, utan istället fick jobba åt de besuttna bönderna. Denna grupp växte kraftigt under 1800-talet i samband med den stora befolkningsökningen som då ägde rum i Sverige.

Det fanns olika typer av obesuttna:

Torpare fick bo i ett enkelt litet torp med lite jord som ägdes av en bonde eller godsägare. De betalade hyra genom att göra dagsverke hos ägaren. Med dagsverke menas att man då och då, enligt överenskommelse, var skyldig att utföra arbete för jordägaren.

Backstugesittare bodde i s.k. backstugor som var enklare hus utan någon jord, ofta inte mer än en koja. Det var ofta änkor, sjuka och andra fattiga som bodde så här. De betalade sin hyra genom att arbeta för bonden eller godsägaren.

Tjänstehjon var pigor och drängar som bodde hos böndena eller godsägarna. De fick lön i form av mat, husrum, kläder och lite pengar. De arbetade på gården.

Statare bodde och arbetade på de stora godsen. De hade ingen egen jord att bruka eller torp att bo i, utan bodde istället i långa hus med flera små lägenheter på godsägarens mark. Oftast bodde en hel familj i bara ett rum. Dessa hus kallades statarlängor och var i regel usla bostäder. Gogsägaren kunde ibland anställa ett gift par som statare, som inte hade råd att bilda familj och försörja sig själva. Mannen arbetade ofta på åkern i jordbruket, medan kvinnan kunde arbeta som mjölkerska. Statarna fick betalt i natura (bostad, mat, kläder), men kunde också få betalt i pengar. Statarsystemet avskaffades inte förrän 1945.

Flera byar ingick i en socken som hade en egen styrelse - en sockenstämma. Varje socken hade sin kyrka. Kyrkan och prästen hade en viktig roll i socknen. Kyrkans syn på hur man skulle leva präglade hela livet. Alla gick till kyrkan på söndagarna. Prästen höll långa predikningar och man lyssnade alltid till vad han sa. Prästen berättade även om nyheter och saker som hänt runt om i landet. Kyrkan var också en social träffpunkt där man träffade vänner, grannar och andra bekanta på söndagarna.

Varje socken och by hade en egen klassindelningav folket. I toppen av hierarkin fanns godsägaren, prästen och de rikaste bönderna. Sedan kom läraren, skomakaren, skräddaren, smeden, mjölnaren, vanliga bönder m.fl. Längre ner fanns torparna. I botten fanns de fattiga, de som inte kunde klara sig själva. Det kunde vara gamligar utan familj, föräldralösa barn, alkolister, sjuka och så vidare.

De riktigt fattiga som inte hade någon bostad, s.k. "fattighjon", fick bo i fattigstugan. Enligt en lag från 1837 var varje socken skyldig att ta hand om sina fattiga. Det inrättades därför fattigstugor runt om i landet dit andra skänkte mat, kläder och annat. Sockenborna kände ett visst ansvar för de fattiga. Samtidigt föräktades ofta människor som måste ta emot hjälp.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Hur påverkade skiftesreformerna jordbrukets förbättring?
     
  2. Ange några orsaker till varför städernas befolkning ökade under 1800-talet?
     
  3. Förklara hur klassamhället uppstod.
     
  4. På vilka positiva sätt påverkade industrialiseringen folkets levnadsstandard?
     
  5. Hur och varför ökade statens kontroll under 1800-talet?
     
  6. 1800-talets bönder kunde delas in i två huvudgrupper - de besuttna (de som ägde jord) och de obesuttna (de som inte ägde jord). Berätta kortfattat om de olika typerna av obesuttna som fanns i Sverige.
     
  7. Förklara vad som menas med en socken och berätta kortfattat om invånarna och den rådande sociala ordningen (samhällsklasser).

Ta reda på:

  1. Sök reda på en karta som visar Sveriges eller Europas städer under 1700-talet och jämför med en karta som visar städerna inom samma område i slutet av 1800-talet eller i början av 1900-talet. Kan du se några nya städer och finns det skillnad i deras placering? De flesta av de äldre städerna ligger intill olika typer av vatten (hav, floder etc), medan många av de nya städerna ligger inåt land utan vattenförbindelse. Vad kan det bero på?

Diskutera:

  1. Jämför livet på landet och i städerna under 1800-talet med livet i vårt samhälle idag. Finns det några likheter? Vilka är de största skillnaderna tycker du?
     

Obs! I avsnittet Sverige under 1800-talet hittar du mer fakta och fler frågor som berör perioden. Och i avsnitten om svensk ekonomi och handel samt vetenskap, teknik och kommunikationer hittar du fakta och frågor om den ekonomiska utvecklingen och de förbättrade levnadsförhållandena i Sverige och Europa under 1800-talet.

 

Litteratur:
Kåre Tønnesson, Bra Böckers världshistoria, del 10 – Två revolutioner 1750-1815, Bokförlaget Bra Böcker, 1986
Lars-Arne Norborg, Bra Böckers världshistoria, del 11 – Det starka Europa 1815-1870,
Bokförlaget Bra Böcker, 1986
Jarle Simensen, Bra Böckers världshistoria, del 12 – Väst erövrar världen 1870-1914,
Bokförlaget Bra Böcker, 1986
 

Text: Robert de Vries (red.)
 

Läs mer om

Kartor

Under det långa 1800-talet genomgick samhället enorma förändringar, både ekonomiskt och politiskt. Vid periodens början hade den industriella revolutionen tagit fart i Storbritannien samtidigt som de två politiska revolutionerna, först i Amerika och därefter i Frankrike, lade grunden till stora ideologiska (idémässiga) förändringar i det europeiska samhället.

Jordbruket blir mer effektivt

Människans levnadsvillkor förändrades grundligt i samband med den industriella revolutionen. Ända fram till 1800-talet var böndernas jordar vanligtvis uppdelade i smala tegar (åkerlappar) som var utspridda runt byn. Men genom de stora skiftesreformerna förändrades systemet runt om i Europa och tegarna slogs istället ihop till större sammansatta jordstycken. Jordbruket blev på så vis långt mer effektivt än tidigare och kunde försörja fler människor.

Uppdaterad: 23 augusti 2016

Annons

Lärarmaterial om Livet på landet och i staden 1776-1914

av:
Sveriges Utbildningsradio (UR)
Målgrupp:
Mellanstadiet, Högstadiet, Gymnasiet
TV-serie från UR i sex delar som tar oss med genom olika epoker för att ta reda på hur människors vardag har sett ut genom tiderna. Hur luktade man på medeltiden? Hur var det att vara kär under vikingatiden? Och innan det fanns några klockor - hur kom man i tid då?

Artiklar om Livet på landet och i staden 1776-1914

M
Cecile Everett
2016-09-06
Redan på 1500-talet hade olika typer av fordon med hjul konstruerats där människans muskler var drivkraften. Resultaten var olika men under 1800-talet tog utvecklingen fart. Under...
M
Berndt Tallerud
2016-05-19
Tuberkulos uppträdde i Sverige på 1100-talet men fick större omfattning först med de stora städernas tillkomst på 1600-talet. När farsoten vid 1800-talets mitt för andra gången var som värst i...
M
Gudrun Winfridsson
2016-05-12
Nya smittsamma sjukdomar har kommit och gått under historiens gång. Den senaste är zika, ett virus som sprids genom myggor i tropiska länder. På 1980-talet var det aids och på 1800-talet var det...
M
Sara Medberg
2015-10-21
Bakom den moderna kvinnobildningen ligger till betydande del den förbättrade utbildningen för flickor ur de högre samhällsklasserna under 1700-talet. Denna utbildningstrend spred sig sedan även...
M
Sara Medberg
2015-10-20
Flickor hade länge under historien mycket sämre möjligheter att få utbildning än pojkar. Fram tills 1700-talet fick de ofta bara lära sig grundläggande saker som att läsa och skriva lite. Men...
S
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-09-20
Låt oss besöka Wien under sekelskiftet 1900. Det är en stad som vi bara inte kan undvika. Wien är sekelskiftets stad - Wien under fin-de-siècle. Sekelskiftet är början på det nya - den moderna...
M
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-08-24
Vad vi kallar den viktorianska tidsåldern är perioden från 1830 fram till sekelskiftet 1900. England stod på höjden av ekonomisk och politisk makt. Men mot slutet av perioden kom dock farliga...
S
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-02-27
Under 1800-talet flyttade många svenskar in till tätorterna medan andra emigrerade. Den som brutit upp från sitt hem och flyttat in till staden eller utomlands, ser annorlunda på tillvaron än...

Länkar om Livet på landet och i staden 1776-1914

Sortera efter:
          

Genomgång (14:59 min) där SO-läraren Mikael Larsson berättar om fabriksarbetarnas förhållanden under början av 1800-talet, hur fackföreningarna växte fram samt mycket kortfattat om socialism, konservatism och liberalism.

Spara som favorit
          

Genomgång (16:08 min) av läraren Tobias Kjellström som berättar om den industriella revolutionen ur olika perspektiv.

Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång (5:02 min) där gymnasieläraren Mattias Axelsson resonerar kring hur och varför den svenska befolkningen växte så kraftigt under 1800-talet.

Spara som favorit
          

Genomgång (21:55 min) där SO-läraren Mats Lindberg berättar om arbete och dess vilkor genom historien och idag. Här berörs även relevanta begrepp såsom indusitriallisering, arbetsgivare, arbetstagare, arbetsmarknad, arbetsmiljö, strejk, lockout, kollektivavtal, fackföreningar, a-kassa, etc.

Spara som favorit
          

I det här avsnittet (43:59 min) beskrivs perioden 1809–1900, vilket innefattar Sveriges industrialisering. Programledare är Dick Harrison och Martin Timell. Sveriges historia är en svensk dokumentärserie i 12 delar som visades under våren 2010 och hösten 2011 (6 delar per omgång) på TV4 och är producerad av bolaget Svea Television. Målet med serien är att ge en ny bild av Sveriges historia baserad på aktuell forskning.

Spara som favorit
          

Genomgång (15:01 min) om den industriella revolutionens orsaker. Här berättas om jordbrukets utveckling och dess positiva följder. Filmen är gjord av SO-läraren "Mik Ran".

Spara som favorit
          

Del 3 av 7. Erik Haag och Lotta Lundgren lever en vecka i nationalromantiken (58:44 min). Strejka, fika, rösträtt och tuberkulos. Veckans kock: Malin Söderström. Övriga medverkande: Christine Meltzer, Anna Vnuk, Henrik Berggren m.fl. Thelma/Louise TV äger rättigheterna.

Spara som favorit
          

Säsong 2, del 1 av 6. Erik Haag och Lotta Lundgren lever en vecka i Romantiken (58:35 min). Tyfus eller kolera, fantasi och nostalgi, killar i kråsblus och massor av potatis. 1800-talskock: Tareq Taylor. Övriga medverkande: Robert Aschberg, Horace Engdahl, E-type, Ebbe Schön m.fl. Thelma/Louise TV äger rättigheterna.

Spara som favorit
          

I tidningen Offensiv, som drivs av Rättvisepartiet Socialisterna kan du läsa om arbetarkvinnors långa kamp ur ett socialistiskt perspektiv. Kvinnors arbete har setts än som ett lågavlönat komplement till mannens, än som ett hot och ökad konkurrens om jobben. Arbetsgivarna har utnyttjat kvinnor när de kunnat, och ofta i de hårdaste och farligaste jobben, medan fackföreningarna i början många gånger stängt dem ute – för att man sett kvinnor som lönedumpare, men också för att de varit allt för radikala...

Spara som favorit
          

Kort artikel i tidningen Populär Historia där Richard Tellström berättar om hur slakt gick till i det gamla bondesamhället. Vem utförde slakten på gårdarna förr? Var det pigor, husbonden eller någon kringresande? Och hur ofta slaktade man?

Spara som favorit
          

Del 3 av 6: Erik Haag och Lotta Lundgren lever en vecka i oscarianska eran (ca 1870-1890) (58:29 min). Veckans meny bjuder på en kultiverad blandning av lungmos, aladåb, statarvälling, grisfötter, fårskalle, hysteri och osannolika mängder punsch. Veckans kock: Jens Linder. Övriga medverkande: Björn Gustafsson, Edward Blom, Fredrik Lindström, Karin Johannisson m.fl. Thelma/Louise TV äger rättigheterna.

Spara som favorit
          

Kort artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar om den moderna toalettens historia. Hur länge har vi haft vattentoaletter i våra hem, och varför kallas bekvämlighetsinrättningen ofta wc?

Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång (12:00 min) där läraren Mattias Axelsson berättar kortfattat om Sverige under senare hälften av 1800-talet. Här berättas om emigrationen till Amerika, industrialiseringen, folkrörelser och socialismens framväxt.

Spara som favorit
          

Kort artikel i tidningen Populär Historia där Maja Gustafsson berättar om planeringen av äktenskap under 1800-talet och början av 1900-talet. När det gäller skillnader i giftermålsålder för män och kvinnor, var män inom borgerligheten under 1800-talet i regel ganska mycket äldre än sina hustrur. Orsaken var att de före giftermålet förväntades ha skaffat sig en solid ekonomisk ställning, vilket kunde ta tid...

Spara som favorit
          

Program (14:42 min) från UR. Ann och Henrik ser ett historieprogram på tv och börjar fundera över det där med tid. Hur höll man reda på tiden innan man hade klocka? Vem uppfann klockan? Och vad är egentligen tid? Ann och Henrik färdas till järnålderns bondesamhälle för att ta reda på hur man kom i tid utan klocka. De reser till medeltidens städer för att spekulera i hur de första klockorna introducerades, och fortsätter till 1800-talets industrisamhälle för att undersöka hur det kom sig att tid blev pengar. Varför har man sett på tiden så olika?
Lärarhandledning hittar du här >

Spara som favorit
          

Program (14:42 min) från UR. Ann och Henrik ser ett historieprogram på tv och börjar fundera över det där med kärlek. Hur var det förr, fick man leva ihop med den man var kär i? Eller har man haft olika syn på kärleken under olika tider i historien? Ann och Henrik färdas till 1600-talets bondesamhälle där Henrik får prova hur det känns att bli bortgift mot sin vilja. De gör också nedslag i antikens Grekland där Ann inte alls trivs utan försvinner till vikingatiden. De provar också på medeltidens heroiska kärlek där man fick se men inte röra. Vi följer också familjens utveckling från bondesamhälle fram till industrisamhälle och som vanligt dyker historikern Greger upp och ger en del svar...
Lärarhandledning hittar du här >

Spara som favorit
          

Program (14:42 min) från UR. Ann och Henrik ser ett historieprogram på tv och börjar fundera över det där med smuts och hygien. Hur gjorde man för att tvätta sig förr? Hur illa luktade det egentligen, och när upptäckte man bakterierna? Ann och Henrik färdas till en medeltida stad för att se om det faktiskt var så där smutsigt som man tänker sig. De besöker också ett badhus innan de färdas vidare till Ludvig XIV:s hov där smutsen doldes under puder och peruker. På 1800-talet träffar de Florence Nightingale och tar reda på hur det där med hygien växte fram...
Lärarhandledning hittar du här >

Spara som favorit
          

Program (14:42 min) från UR. Ann och Henrik ser ett historieprogram på tv och börjar fundera över hur man skickade meddelanden till varandra förr i tiden. Hade Facebook fungerat på medeltiden? Och varför började man plötsligt skicka massor av brev på 1800-talet? Ann och Henrik färdas till stenåldern för att testa grottmålningar och till Mesopotamien där kilskriften uppfanns. När Gustav II Adolf dog 1632 tog det sex veckor för budet om hans död att nå Stockholm. Vad höll den budbäraren på med egentligen? Henrik och Ann undersöker också hur postväsendet växte fram och testar 1800-talets uppfinningar...
Lärarhandledning hittar du här >

Spara som favorit
          

Program (14:38 min) från UR. Ann och Henrik ser ett historieprogram på tv och börjar fundera över kläder och mode. Hur blev kläder mer än bara något man har på sig för att slippa frysa? Har man alltid fått ha på sig vad man vill? Och varför har kvinnor ofta haft så opraktiska kläder? Henrik och Ann beger sig till stenåldern och uppfinner nålen. Var det nu det första modet uppstod? De reser sig vidare till medeltiden men har inte riktigt koll på lagarna som reglerade vad man fick ha på sig. Vid den franske kung Ludvig XIV:s hov betydde kläderna allt för hur man bedömdes. Ann och Henrik provar klänningar, smink och klackskor, och får också se hur klädindustrin växer fram på 1800-talet...
Lärarhandledning hittar du här >

Spara som favorit
          

Program (14:42 min) från UR. Ann och Henrik ser ett historieprogram på tv och börjar fundera över det där med smuts och hygien. Hur gjorde man för att tvätta sig förr? Hur illa luktade det egentligen, och när upptäckte man bakterierna? Ann och Henrik färdas till en medeltida stad för att se om det faktiskt var så där smutsigt som man tänker sig. De besöker också ett badhus innan de färdas vidare till Ludvig XIV:s hov där smutsen doldes under puder och peruker. På 1800-talet träffar de Florence Nightingale och tar reda på hur det där med hygien växte fram...
Lärarhandledning hittar du här >

Spara som favorit

Sidor

Relaterade ämneskategorier

Upplysningen, även kallad upplysningstiden, var en idéhistorisk strömning i Europa under 1700-talet. Upplysningens idéer förändrade världen.

Det långa 1800-talets huvuddrag i form av utmärkande tidstypiska företeelser och viktiga händelser (1776-1914).

Gustav III:s statskupp 1772 satte punkt för frihetstiden och inledde den gustavianska tiden (1772-1809) då Sverige återigen styrdes av enväldiga...

Den industriella revolutionen markerar övergången från jordbrukssamhället till industrisamhället i västvärlden.

1800-talet var århundradet då Sverige var i union med Norge (1814-1905) och då Sverige industrialiserades.

Under emigrationen på 1800-talet och början av 1900-talet emigrerade omkring en miljon svenskar och fler än 50 miljoner européer till USA.

Ekonomi och handel i Europa och världen under det långa 1800-talet. Kapitalismen växer sig stark.

Under det långa 1800-talet industrialiserades samhället. Vetenskap, teknik och kommunikationer genomgick en kraftig utveckling. Vetenskapsmän och...

Historia om några av det långa 1800-talets mest kända personer och deras levnadsöden.

Historia om olika städer i Sverige från medeltiden och framåt.