Bild:
En tidszon är ett geografiskt område som använder samma normaltid. Jorden är indelad i 24 tidszoner.
M

Kartor och kartkunskap

Det finns olika typer av avbildningar för att visa hur vår planet ser ut. Kartor kan användas för att visa helheten av jorden, men även för att fokusera sig på speciella områden.

"Jorden är rund - kartan är platt"

Ända sedan den första jordgloben som vi känner till skapades i slutet av 1400-talet har detta varit den mest korrekta bilden av vår planet.

Om man vill avbilda en bit av vår runda jord på ett papper så uppstår en feltolkning när jordytan plattas ut. För att göra felen så små som möjligt används en s.k. kartprojektion (en matematisk avbildning av den krökta jordytan på en plan karta).

Det finns flera olika kartprojektioner som visar olika egenskaper hos omådet som avbildas. Ett område på en karta kan därför se ut på olika sätt beroende på vilken typ av projektion som används.

Valet av projektion gör att kartan får vissa egenskaper som påverkar hur jorden avbildas. Man brukar vanligen dela in dem i vinkelriktighet, ytriktighet och längdriktighet.

  • Vinkelriktiga projektioner: Vinkelriktighet innebär att vinkeln mellan två punkter blir densamma på kartan som på jordytan. Den allra vanligaste vinkelriktiga projektionen är Mercators projektion av jorden som började användas på slutet av 1500-talet. En vinkelriktig karta är bra att använda vid t.ex. navigering. En nackdel är att storleken är förstärkt kring Nord- och Sydpolen vilket får vissa ytor högt upp och långt ner på kartan att verka större än vad de egentligen är. Ett bra exempel på hur Mercators projektion inte är fullständigt korrekt får vi om vi studerar Grönlands relation till Afrika. På kartan tycks Grönland vara mycket större än Afrika i sin helhet, medan Afrika i verkligheten är 14 gånger större än Grönland vars egentliga storlek kan jämföras med Algeriet i Nordafrika.
     
  • Ytriktiga projektioner: Men ytrikthet menas att en figur behåller samma yta eller area på kartan som den hade på jordens yta, oavsett storlek. En karta kan därför inte vara både ytriktig och vinkelriktig.
     
  • Längdriktiga projektioner: Längdriktighet innebär att avståndet mellan punkt A och B är detsamma i kartans avbildning som på jordytan. Det är en egenskap som bara finns längs en linje, till exempel längs en meridian eller en parallell (se bild nedan till vänster).
Bild:
Bild som visar hur olika projektioner kan påverka hur jorden avbildas. Den röda linjen ligger på samma koordinater på båda projektionerna men är rak på den längdriktiga projektionen till vänster och böjd på den andra.

Visste du att...

Den första egentliga kartan gjord av en svensk var Carta Marina som ritades av Olaus Magnus 1539.

Genom att studera världskartan i svenska kartböcker finner vi vår egen världsdel i centrum. Människor i andra delar av världen har givetvis en annan uppfattning än vår. I exempelvis USA och Kina har man en annan uppfattning om vad som menas med ”världens mitt” eftersom USA utgör centrum på amerikanska kartor och Kina visas i mitten på de kinesiska.

Skalor

Eftersom en karta är en förminskad bild av verkligheten så används skalor för att visa ytors storlek och avstånd till varandra. På varje karta finns därför kartans skala utmarkerad.

En kartas skala varierar beroende på vilket område som studeras. En karta med skala 1:10 000 innebär att en centimeter på kartan utgör 10 000 centimeter i verkligheten, alltså 100 meter. En sådan skala passar t.ex. för stadskartor som visar ett begränsat geografiskt område, medan en karta över ett stort land måste visas i mycket större skala, t.ex. 1:10 000 000 där en cm på kartan utgör 10 mil i verkligheten.

Bild:
Skiss av jorden med latituder (breddgrader) och longituder (längdgrader).

Jordens kordinatsystem - breddgrader och längdgrader

För att lokalisera en viss geografisk plats på en karta används ett gradnät som kan beskrivas som ett slags nät som jorden är insvept i. De linjer som är parallella med ekvatorn kallas latituder eller breddgrader. Ekvatorn som går igenom 13 länder har latitud 0° och delar i jorden i två delar, det norra och det södra jordklotet, där det högsta gradtalet är 90°N vid Nordpolen och 90°S vid Sydpolen. Detta hjälper oss att placera ut platser som är norr eller söder om ekvatorn.

De linjer som går mellan Nord- och Sydpolen kallas longituder eller längdgrader. Longitud 0° kallas för nollmeridianen och går igenom Greenwich i London. Nollmeridianen fungerar som ett riktmärke för longituder på en karta där högsta värdet är 180° öst eller väst beroende på vilken sida av nollmeridianen kordinaterna ligger.

Genom att studera latituden så kan vi t.ex. se att Kathmandu ligger norr om ekvatorn mellan 15° och 30°, närmare bestämt 27°N. Tittar vi närmare på longituderna så upptäcker vi att staden ligger öster om nollmeridianen på 85°Ö. Stadens koordinater blir således 27°N 85°Ö.

Det finns även andra referensnät för att lokalisera platsers geografiska position. GPS (Global Positioning System) där satelliter används för att ta reda på vart något befinner sig.

Olika typer av kartor

Liksom orienteraren, sjömannen eller bilisten är vi alla beroende av kartor då vi vill navigera mellan plats A och B. Tack vare vetenskapens och teknikens framfart har vi kunnat utveckla vår kunskap om navigation. De tidigaste kartorna dateras till ca 2300 f.Kr i form av lertavlor från Mesopotamien. Under upptäcktsresorna på 1400- och 1500-talen utökades noggrannheten och utvecklingen av de geografiska positionsverktygen som kartor och kompasser.

Från lertavlorna är steget långt till dagens teknik där lokalisering kan ske genom ett knapptryck på telefonen där satelliter bedömer din position och avstånd.

Kartor behöver inte alltid användas för att uppmäta avstånd, utan kan även användas för att studera andra fenomen. Man brukar därför dela in olika typer av kartor i topografiska och tematiska kartor.

Topografiska kartor visar bland annat natur, terräng och höjdskillnader. Orienteringskartor och sjökort är typiska exempel på topografiska kartor.

Tematiska kartor används när man vill studera ett specifikt tema som till exempel religioners utbredning, språkkartor, jordbävningar etc. Även bilkartor och väderkartor är exempel på tematiska kartor.

En topografisk karta som visar natur och orter i ett land skiljer sig därför mycket från en tematisk karta som t.ex. visar var landets naturtillgångar finns lokaliserade.

Jordens tidszoner

Jordens tidszoner infördes när det blev populärt att resa med järnväg. Innan dess ställde man på varje plats klockan efter solen. När solen stod som högst på himlen (i zenit) satte man klockan på tolv.

Problemet med att ställa klockan efter solen blev att tiden i ett land kunde variera. När klockan visade på 12 i Washington, visade klockan i New York på 12 minuter över 12. Det medförde stora problem när man skulle utarbeta tidtabeller för tågen.

1884 samlades representanter för 25 länder till en konferens i USA för att komma överens om att alla tidsangivelser i världen skulle utgå från Greenwichs meridian som går genom London.

Så småningom accepterade samtliga länder i världen att Greenwichtid (GMT, Greenwich Mean Time) skulle vara den internationella måttstocken för tid.

1912 delade man in jorden i 24 tidszoner, var och en 15 grader bred. Så många grader rör sig nämligen jorden under en timme i förhållande till solen.

Den lokala tiden i varje tidszon blev Greenwich Mean Time plus tidsskillnaden mellan Greenwich och längdgraden mitt i tidszonen.

På grund av politiska och praktiska skäl följer gränserna mellan tidszonerna inte alltid längdgraderna.

Alla tidszoner möts på Nordpolen och Sydpolen, och det innebär att man inte med säkerhet kan säga vad klockan är på dessa platser. I praktiken fungerar det på det sättet att de forskare som befinner sig exempelvis vid Sydpolen använder sig av GMT.

Greenwich som ligger vid Themsens södra strand öster om London ligger på nollmeridianen. Det innebär att om man befinner sig där kan man faktiskt stå med ena benet på det västra halvklotet och det andra på det östra.

I Greenwich kan man faktiskt se nollmeridianen (Greenwichs meridian). Här står fortfarande Sir George Airys siktkikare, som används till att definiera nollmeridianen.

Uppgifter och frågor

  1. Måla en världskarta på en apelsin. Skala sedan apelsinen och försök pussla ihop delarna. Vilken slutsats kan du dra av ditt experiment?
     
  2. Hur och varför delar man in jorden i gradnät?
     
  3. Vad finns det för fördelar och nackdelar med att använda Mercators projektion?
     
  4. Du bläddrar i en kartbok och noterar att det står 1:50 000 längst ner. Vad står det för och varför är det viktigt för kartans funktion?
     
  5. Bläddra i en kartbok och försök hitta exempel på en topografisk och en tematisk karta.
     
  6. Leta upp koordinaterna för följande städer med hjälp av en kartbok: a) Ouagadougou    b) Cleveland        c) Caracas
     
  7. Leta upp koordinaterna för följande städer med hjälp av en telefon eller dator: a) Varberg        b) Teheran        c) Mogadishu
     
  8. Varför infördes jordens tidszoner? Vilka problem fanns det tidigare?
     
  9. Varför kan man inte säga vad klockan är på Nordpolen?
     
  10. Nämn några fakta om Greenwich.

 

Litteratur och internetkällor:
Nationalencyklopedins världsatlas, Bra Böcker AB, 1998
Världsatlas, ICA Bokförlag, 1992
http://www.lantmateriet.se - Kartor och geografisk informtion. 2014-08-11
http://www.alltomvetenskap.se/nyheter/aldsta-varldskartan

Text: David Geiser, SO-lärare; och Carsten Ryytty, författare och f.d. SO-lärare


Här nedan hittar du olika typer av kartor över Sverige och resten av världen. Du kan också lära dig en del om tidszoner, kartografi och hur kartor fungerar.

Det finns olika typer av avbildningar för att visa hur vår planet ser ut. Kartor kan användas för att visa helheten av jorden, men även för att fokusera sig på speciella områden.

"Jorden är rund - kartan är platt"

Ända sedan den första jordgloben som vi känner till skapades i slutet av 1400-talet har detta varit den mest korrekta bilden av vår planet.

Om man vill avbilda en bit av vår runda jord på ett papper så uppstår en feltolkning när jordytan plattas ut. För att göra felen så små som möjligt används en s.k. kartprojektion (en matematisk avbildning av den krökta jordytan på en plan karta).

Uppdaterad: 25 juni 2016

Annons

Artiklar om Kartor och kartkunskap

L
Carsten Ryytty
2015-09-23
Betraktar man en världskarta ser man tydligt att jordens alla kontinenter passar ihop som bitar i ett pussel. När pusslet var helt senast så bildades superkontinenten Pangea. Men Pangea gick i...

Länkar om Kartor och kartkunskap

Sortera efter:
          

På den här sajten kan du göra enkla visuella jämförelser mellan storleken på länder, floder m.m.

Spara som favorit
          

Genomgång (5:42 min) där läraren Anna Brovell berättar om kartor och kartografi förr och idag.

Spara som favorit
          

Genomgång (7:28 min) där SO-läraren Björn Ström ger några grundläggande kunskaper om kartan och berättar om olika typer av kartor.

Spara som favorit
          

Genomgång (6:02 min) där SO-läraren Björn Ström går igenom jordens gradnät, även kallat positionssystemet. Här får du bl.a. lära dig lite om längdgrader, breddgrader, ekvatorn och nollmeridianen.

Spara som favorit
          

Genomgång (10:12 min) om olika typer av kartor. Vad är en topografisk karta? Vad är en tematisk karta?

Spara som favorit
          

Genomgång (7:12 min) där läraren Elin Johansson och en kollega förklarar jordens gradnät. I filmen ges också flera exempel. 

Spara som favorit
          

Läxhjälpsfilm (18:13 min) av SO-läraren Mats Lindberg som berättar om gradnät, olika typer av kartor samt väderstreck.

Spara som favorit
          

Interaktiv övning om jordens gradnät. Testa om du kan pricka in rätt längdgrad och breddgrad?

Spara som favorit
          

Utvalda typer av kartor som på olika sätt hjälper oss att förstå omvärlden. Bilderna med kartorna är allmänbildande och lättförståeligt och passar utmärkt som en enkel lättsam genomgång utan koppling till något särskilt ämnesområde.

Taggar:
Spara som favorit
          

Genomgång (9:58 min) där SO-läraren Daniel Johansson går igenom breddgrader, längdgrader samt hur man tar ut koordinater på karta.

Spara som favorit
          

Genomgång (15:05 min) där SO-läraren Lisa Sjökvist berättar om olika sorters kartor och deras funktion. Här berörs longitud och latitud, GIS, topografiska kartor och olika typer av tematiska kartor. 

Spara som favorit
          

Repetition (21:09 min) inför nationella provet i geografi 2014, för åk 6. Håll i hatten, för här går det snabbt och effektivt framåt då det berättas kort och lättförståeligt om: människans påverkan på naturen, naturtillgångar, från naturtillgång till färdig vara, hållbar utveckling, naturtyper, vattnets kretslopp, sötvatten och saltvatten, att bo vid vatten, varför folk vill bo vid kusten, fiske, energi, miljöproblem i Europa, jordens yta - kontinentalplattor, jordbävningar, tsunami, vulkaner, att använda kartan, kartans skala.

Spara som favorit
          

Kopieringsunderlag i form av faktablad och arbetsblad (pdf i utskriftsformat, 3 sid) om världsdelarna samt om kartans väderstreck. Materialet riktar sig till åk 4-6 och är ett smakprov från Tengnäs Läromedel.

Taggar:
Spara som favorit
          

Kopieringsunderlag i form av ett arbetsblad (pdf i utskriftsformat, 1 sid) om några geografiska begrepp. Materialet riktar sig till åk 4-6 och är ett smakprov från Tengnäs Läromedel.

Spara som favorit
          

En lektion i geografi (10:56 min) som fokuserar på jordgloben och kartboken. Filmen är riktad till elever i åldrarna 9-13 år. Gjord i Google slides, Quicktime och YouTube video editor. Här berättas om jordens rotation, årstider, kartans rutnät o.s.v.

Spara som favorit
          

Keynote-presentation (2:48 min, utan ljud) om gradnätet, projektioner och kartor. Bilderna växlar snabbt så använd paus-funktionen om du inte hinner med. Presentationen är gjord av SO-läraren Johan Eriksson, Runan skola, Sollentuna.

Spara som favorit
          

Läxhjälpsfilm (10:11 min) med en kort genomgång av grunderna för användande av längd- och breddgrader.

Spara som favorit
          

Läxhjälpsfilm (14:37) om kartkunskap där läraren Peter Andersson redogör kortfattat om längdgrader, breddgrader, tidszoner och annat smått och gott som kan vara bra att kunna om kartan.

Spara som favorit
          

På den här webbplatsen hittar du en samling blindkartor av hög kvalité som visar världen och världsdelarna med dess länder och städer etc. Till varje karta medföljer ett facit. Kartorna är enkla att skriva ut. Allt material är på engelska.

Spara som favorit
          

På den här webbplatsen finns fina blindkartor (övningskartor) över världen, världsdelarna och världens länder. Blinkartornas länder etc är försedda med nummer samt rader att skriva på. Till kartorna finns även facit (på engelska). Kartorna har ganska låg upplösning. Skriv gärna en kommentar här nedan om hur utskriften av kartorna blev.

Taggar:
Spara som favorit

Sidor

Annons

Relaterade ämneskategorier

Samlingar med historiska kartor och statistik för historieämnet. Historiska kartor och statistik ger en snabb överblick av historiska skeenden och...

Naturgeografi handlar om jordens olika landformer och de processer som påverkar dem. Här hittar du bland annat material om skog, berg, sjöar och...

I det här avsnittet hittar du kartövningar, frågesporter och annat kul inom geografiämnet. Här finns geografiövningar om Sverige och världens alla...

Relaterade taggar