Kristendomens äldsta historia börjar i Galiléen med några unga judiska Jesusanhängare. Ingen av dem kunde då ana att Jesus liv och lära senare skulle ge upphov till en ny världsreligion.
M

Kristendomens historia och kyrkohistoria

Kristendomens uppkomst

Omkring år 33 korsfästes och begravdes en judisk man i Jerusalem. Han var känd som Jesus från Nazaret. En kort tid därefter började det gå envisa rykten om att Jesus inte var död. Det viskades att han hade uppstått från de döda. Flera vittnen påstod sig ha mött honom och intygade envist att han levde. Den Jesus som romarna hade korsfäst måste därför vara Messias - "den av Gud utvalde" - som profeterna hade lovat att Gud skulle sända för att frälsa sitt folk (judarna).

En tid efter Jesus död, när hans anhängare var samlade, uppenbarade sig plötsligt Gud inför dem. Upplevelsen blev så kraftfull att de närvarande blev övertygade om att Jesus levde och hade återvänt till Jorden. Det är från den här händelsen - som ägde rum femtio dagar efter påsk - som kristendomens pingstfirande härstammar ("pingst" betyder den femtionde).

Jesus uppståndelse hade en avgörande betydelse för bevarandet och utvecklingen av den kristna tron. "Om inte Kristus är uppstånden så saknar vårt budskap och vår tro mening", förklarade Paulus som med tiden blev en av den nya religionens främsta apostlar (missionärer, utsända av Gud) och författare (han skrev bland annat 13 brev som ingår i Nya testamentet).

Förföljelser av kristna

Från början tilläts de kristna att sprida sin lära fritt i romarriket. Men när allt fler människor gick över till kristendomen började den romerska statsmakten uppleva den nya läran som ett hot mot deras auktoritet. Det romerska riket var svårt nog att hålla ihop som det var, utan att kejsaren skulle behöva konkurrera med en populär Messiasgestalt som hela tiden vann nya anhängare. En ny lag infördes därför, där man krävde att alla medborgare inom romarriket skulle bekänna att den romerske kejsaren var deras herre och "gud" .

Namnet för fisk är på grekiska ICHTHUS. De tidigt kristna använde ordet och fisken som symbol och igenkänningstecken.

För de kristna var det omöjligt att bekänna att kejsaren var deras kyrios (grekiska ordet för herre/Gud). De hävdade bestämt att det bara fanns en kyrios och det var Jesus.

Det var så de första förföljelserna av kristna startade i romarriket. Därmed kunde de kristna inte längre bekänna sin tro öppet utan var nu tvungna att träffas i hemlighet. Det säkraste var att hålla sig gömd. Många kristna i Rom flydde därför ner i stadens katakomber (Roms underjordiska gångar med begravningsplatser) där de kunde hålla sina möten dolda för omvärlden.

För att visa sin tillhörighet - vem som var vän och vem som var fiende - utvecklades ett symbolspråk. Ett tidigt tecken på att man tillhörde Kristus var fisken. Där man stötte på detta tecken fanns andra kristna.

Kristendomen blir romersk statsreligion

Kristendomen spreds av missionärer som Paulus och Petrus över stora delar av romarriket. I den kristna kyrkan var alla välkomna, vilket medförde att många kvinnor, fattiga män och slavar tilltalades av den kristna läran som utlovade ett bättre liv efter döden. I början av 300-talet var omkring 15% av romarrikets befolkning kristna.

Bild:
Karta som visar kristendomens tidiga spridning.

Viktiga begrepp

Pingst: Äger rum 50 dagar efter påsk. Pingsten kallas ibland för kyrkans födelsedag. Lärjungarna var samlade i Jerusalem och tio dagar efter himmelsfärden kom den heliga Anden över dem som Jesus lovat. Händelsen skildras i Apostlagärningarna 2 i Nya testamentet. Lärjungarna kunde nu tala många olika språk och människor fick höra om Guds gärningar på sitt eget modersmål. Lärjungarna kände att Gud var med dem och de vågade ge sig ut i världen.

Mission: (latin: missio= sändning) Med mission menas oftast verksamhet som bidrar till att sprida en religion i syfte att vinna fler anhängare, t.ex. genom undervisning och andlig påverkan. Den som sprider de religiösa budskapen kallas missionär.

Statsreligion: En religion som fått företräde i en stat och där invånarna i regel ges fördelar av att bekänna sig till religionen i fråga.

Reform (era) innebär omforma, omgestalta, förbättra och förändring till ett nytt och bättre tillstånd i samhället. En reform är en förändring som föregåtts av en utredning och sedan genomförs på basen av utredningen.

I länder som genomförde den s.k. reformationen innebar det främst att kyrkans organisation och detaljer kring kristendomens utförande förändrades, t.ex. riter, regler och andra praktiska detaljer.

År 313 beslutade kejsar Konstantin att kristendomen skulle tillåtas i romarriket och att de kristna inte längre fick förföljas. Han hjälpte också de kristna och byggde bland annat Peterskyrkan i Rom.

I slutet av 300-talet bestämde en annan kejsare att kristendomen hädanefter skulle bli romersk statsreligion och därmed vara den enda tillåtna religonen i romarriket. Staden Rom blev nu hela kristenhetens huvudstad.

År 395 delades det romerska riket i det Västromerska och det Östromerska riket. Den östliga delen bildade så småningom en särskild kyrka som kallas den ortodoxa, den andra delen blev katolska kyrkan (den allmänna kyrkan). En orsak till splittringen var att de kristna i öst inte ville erkänna biskopen i Rom som påve och som ledare för alla kristna.

När det västromerska riket gick under i slutet av 400-talet hade den kristna läran nått stor spridning i stora delar av Europa. Den kristna tron fanns därför kvar, även efter att det västromerska riket hade upphört existera. Kristendomen kom därefter att sätta en stark prägel på medeltiden som följde efter romarrikets undergång.

Kyrkan under medeltiden

År 529 lät kyrkan stänga Platons akademi i Aten. Kyrkan lade nu locket över det filosofiska arvet från antikens Grekland. I Italien grundades samma år Benediktinerorden som var den första av de stora munkordnarna som uppstod under medeltiden.

Kyrkan hade enorm ideologisk makt under medeltiden och styrde till stor del folks liv och sätt att tänka. Kyrkan lärde ut att livet på jorden, här och nu, hade liten betydelse. Det var istället livet efter detta som var det mest betydelsefulla. Allt man gjorde i jordelivet var förberedelser inför det kommande eviga livet efter döden.

Människan beskrevs som full av synd, men hon kunde räddas genom Guds nåd. För att få Guds nåd var man tvungen att lyda kyrkan och rätta sig i fållan. All skolutbildning skedde i kristen regi.

Läs mer om kristendomen och kyrkan på medeltiden >
Läs om korstågen >

Bild:
Kristnandet av Norden var en lång process som började under vikingatiden (ca 800-1000-talet).

Kristendomen kommer till Sverige

Vid mitten av 800-talet anlände en tysk benediktinmunk vid namn Ansgar till handelsstaden Birka i Sverige. Det var andra gången han var uppe i Norden och missionerade. Ansgar och hans medhjälpare hade en svår uppgift att utföra då den fornnordiska religionen med dess seder och bruk var djupt förankrad i nordbornas privatliv och samhälle. Ansgars mission lyckades därför inte särskilt bra, och de som omvändes kunde i sin tur inte sprida kristendomen vidare bland de mosträviga nordborna. Det skulle dröja ytterligare ett århundrade innan någon kristen röresle kunde slå rot i Sverige.

År 1085 påbörjades bygget av Lunds domkyrka (som då hörde till Danmark). Det dröjde dock ända fram till år 1164 innan Sverige fick sin första ärkebiskop.

Läs mer om Nordens kristnande >
Läs mer om Sverige och Norden på medeltiden >

Reformationen

Den katolska kyrkan splittrades då Martin Luther och Jean Calvin inledde sina protester mot den katolska tron som de ansåg hade blivit en förvrängning (snedvridning) av Bibelns sanna lära. Under stridsropet "Nåden allena, tron allena, skriften allena", gick de till storms mot det andliga och moraliska förfallet i den katolska kyrkan.

Senare gick den katolska kyrkan till motoffensiv. De religiösa striderna vävdes då samman med tidens politiska konflikter och kom att under 1600-talet att skapa flera stora religionskrig, varav det trettioåriga kriget blev det värsta.

Läs mer om reformationen >
Läs mer om Martin Luther och protestantismen >

Kyrkans makt minskade ytterligare i samband med upplysningen

Naturvetenskapens utveckling var en av de viktigaste faktorerna till den stora idéströmning som vi kallar för upplysningen.

Naturvetenskapen gjorde enorma framsteg under 1600- och 1700-talen. Utvecklingen ledde till att människans världsbild förändrades. Naturvetenskapliga forskare som Newton m.fl. hade gjort tydligt att jorden styrdes av naturvetenskapliga lagar - och därför inte av Gud. Allt kunde mer eller mindre förklaras. Människan själv kunde förändra sina levnadsvillkor. Livets mening skulle hädanefter sökas här och nu på jorden och inte, som under medeltiden, bara fungera som en förberedelse inför ett kommande evigt liv i himmelriket.

Läs mer om upplysningen>
Läs mer om 1800-talets väckelserörelser>
 

Uppgifter och frågor

  1. Varför var det viktigt för Jesus anhängare att tro att han hade uppstått från de döda?
     
  2. Påsken är den viktigaste högtiden inom kristendomen och firas till minne av Jesus uppståndelse. Pingsten äger rum 50 dagar efter påsk. Varför firas pingst? Se faktaruta med "Viktiga begrepp".)
     
  3. Varför förföljdes de kristna till en början i romarriket?
     
  4. Resonera kring varför det var viktigt att kristendomen gjordes till romersk statsreligion.
     
  5. Resonera kring varför kyrkan under medeltiden lärde ut att livet efter döden var viktigare än livet här och nu.
     
  6. Varför kom kristendomen till Norden så sent jämfört med t.ex. Västeuropa?
     
  7. Vad hände under den s.k. reformationen?
     
  8. Varför minskade kyrkans makt så mycket under upplysningstiden?

 

Litteratur:
Alf Tergel, Från Jesus till moder Teresa : kristenhetens historia, Verbum, 1994
Ronny Ambjörnsson, Europas idéhistoria - Medeltiden, Tankens pilgrimer, Natur och Kultur, 2010
Åke Holmberg, Vår världs historia – från urtid till nutid, Natur och Kultur, 1995
Niels C. Nielsen, Religions of the World, St. Martins Press, 1993
 

Text: Robert de Vries (red.) och Leif Löwegren, tidigare gymnasielärare i religionskunskap, historia och filosofi vid Lerums gymnasieskola och ämnesdidaktiker i religionskunskap och historia vid Lärarhögskolan i Göteborg.

Kristendomens uppkomst

Omkring år 33 korsfästes och begravdes en judisk man i Jerusalem. Han var känd som Jesus från Nazaret. En kort tid därefter började det gå envisa rykten om att Jesus inte var död. Det viskades att han hade uppstått från de döda. Flera vittnen påstod sig ha mött honom och intygade envist att han levde. Den Jesus som romarna hade korsfäst måste därför vara Messias - "den av Gud utvalde" - som profeterna hade lovat att Gud skulle sända för att frälsa sitt folk (judarna).

En tid efter Jesus död, när hans anhängare var samlade, uppenbarade sig plötsligt Gud inför dem. Upplevelsen blev så kraftfull att de närvarande blev övertygade om att Jesus levde och hade återvänt till Jorden. Det är från den här händelsen - som ägde rum femtio dagar efter påsk - som kristendomens pingstfirande härstammar ("pingst" betyder den femtionde).

Jesus uppståndelse hade en avgörande betydelse för bevarandet och utvecklingen av den kristna tron. "Om inte Kristus är uppstånden så saknar vårt budskap och vår tro mening", förklarade Paulus som med tiden blev en av den nya religionens främsta apostlar (missionärer, utsända av Gud) och författare (han skrev bland annat 13 brev som ingår i Nya testamentet).

Uppdaterad: 08 oktober 2016

Annons

Podcast om Kristendomens historia och kyrkohistoria

SO-rummet podcast icon
M
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2016-03-30

Mattias, Julia och Mattias pratar om centralgestalterna i de två största världsreligionerna - Muhammed och Jesus. Vilka likheter och skillnader finns?

SO-rummet podcast icon
M
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2016-01-13

Julia, Mattias och Kristoffer berättar om händelserna bakom reformationen och vilka följderna blev. Varför ville Martin Luther förändra kyrkan? Varför gillade många kungar och furstar Martin Luthers nya idéer om kyrkans roll?

SO-rummet podcast icon
L
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2015-12-23

Dan före dan tar sig Julia, Mattias och Kristoffer an en av orsakerna till julfirandet - Jesus födelse. När föddes han? Var föddes han? Hur föddes han? Och hur kan vi överhuvudtaget veta något om det?
 

SO-rummet podcast icon
M
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2015-10-21

Julia, Kristoffer och Mattias tar sig an alla helgons dag, halloween och alla själars dag. Varför firas dessa i början av november? Hur firar vi halloween och allhelgona i Sverige?

Artiklar om Kristendomens historia och kyrkohistoria

M
Carsten Ryytty
2016-10-08
Franciscus av Assisi tillhör ett av den kristna världens mest omtyckta helgon. Många städer, gator och kyrkor bär hans namn. Hans anda lever i den stora Franciskanorden, den största munkorden...
L
Carsten Ryytty
2016-10-08
Vår tideräkning börjar med Jesu födelse. Det är för oss år 1. Men numera anser de flesta forskare att Jesus var född några år före vår tideräknings början. Man vet att Jesus föddes mot slutet av...
M
Carsten Ryytty
2016-09-18
Paulus var aposteln som aldrig träffade Jesus, men han var den person som bidrog till att kristendomen växte till en världsreligion.
M
Mattias Axelsson
2016-04-21
Jesus är en av historiens mest kända personer och ändå finns det en hel rad missuppfattningar om honom. Den här listan handlar främst om den historiske Jesus, alltså inte den religiösa gestalt...
M
Hans Thorbjörnsson
2016-04-19
De första kristna anhängarna förföljdes runt om i det romerska imperiet. Men kristendomens budskap om ett bättre liv efter döden lockade ändå många fattiga och förtryckta att ansluta sig till...
M
Mattias Axelsson
2016-03-25
Påsken är den viktigaste kristna högtiden, men det finns en hel del saker som är märkliga med påsken och firandet kopplats till den. Här är de fem märkligaste sakerna.
M
Carsten Ryytty
2014-02-16
År 33 e.Kr greps en drygt 30-årig judisk man vid namn Jesus av romerska soldater. Han ställdes inför rätta och dömdes som upprorsman och avrättades senare genom korsfästning utanför Jerusalems...
M
Carsten Ryytty
2014-02-16
Jesus växte upp i ett ockuperat land. Sedan år 63 f.Kr. var Palestina ett romerskt lydrike beläget i det väldiga romarrikets östligaste del. Palestina var ett bergigt land, endast 24 mil långt...
M
Carsten Ryytty
2014-02-14
Förföljelser av judar har pågått i flera tusen år ända sedan romarrikets dagar. Men det var först under medeltiden, i samband med den kristna kyrkans dominans i Europa som förföljelserna av...
M
Carsten Ryytty
2014-01-07
I mitten av 1800-talet hade kyrkan och prästerna stor makt. Alla som bodde i Sverige måste tillhöra den evangelisk-lutherska statskyrkan. Alla böcker som trycktes i landet måste klara statens...
S
Pia Gadd
2013-05-01
Den 28 februari 2013 avgick påven Benedictus XVI och det blev väldigt uppmärksammat. Det är lätt att förstå. Av alla de 265 erkända påvarna under kyrkans två årtusenden hade bara fem av hans...

Länkar om Kristendomens historia och kyrkohistoria

Sortera efter:
          

Femte avsnittet (27:10 min) av Världens religioner - kristendom, med Christer Hedin, religionshistoriker.

Spara som favorit
          

Del 1 av 3 (3:52 min) där SO-läraren Stefan Bäcklund ger en kortfattad och förenklad genomgång om Jesus liv och lära.

Spara som favorit
          

Del 2 av 3 (5:55 min) där SO-läraren Stefan Bäcklund ger en kortfattad och förenklad genomgång om Jesus liv och lära.

Spara som favorit
          

Del 3 av 3 (6:21 min) där SO-läraren Stefan Bäcklund ger en kortfattad och förenklad genomgång om Jesus liv och lära. Här om Jesus sista vecka och varför han offrar sitt liv. Fem frågor på slutet om innehållet. 

Spara som favorit
          

I podcasten "Det ska gudarna veta" kan du lyssna på ett avsnitt (68 min) om helgon. Vi firar att vi betat av de fem världsreligionerna i podden med att inviga vårt nya format tio-i-topp med att lista de tio objektivt sett bästa helgonen. Kanske lite lösare i kanten, kanske lite roligare, lyssna så får du se! Podcasten görs av tre religionslärare från Göteborg: Julia Matsson (lärare i samhällskunskap och historia), Kristoffer Larsson (lärare i samhällskunskap och religionskunskap) och Mattias Axelsson (lärare i samhällskunskap, religionskunskap och historia).

Spara som favorit
          

I podcasten "Det ska gudarna veta" kan du lyssna på ett avsnitt (57 min) om kristendomen. Denna veckan pratar vi om kristendomen, när kristendom blev en egen religion, viktiga personer, ritualer, myter och historier. Historiskt rör vi oss i hisnande fart från ett par år efter vår tideräkning fram till omkring år 1054. Varför år 1054? Lyssna på podden får du se. Podcasten görs av tre religionslärare från Göteborg: Julia Matsson (lärare i samhällskunskap och historia), Kristoffer Larsson (lärare i samhällskunskap och religionskunskap) och Mattias Axelsson (lärare i samhällskunskap, religionskunskap och historia).

Spara som favorit
          

I detta avsnitt (52:20 min) fortsätter vi prata kristendom, från stora schizmen 1054 och framåt. Allt ifrån filioque till modern kristendom. Podcasten görs av: Julia Matsson (lärare i samhällskunskap och historia), Kristoffer Larsson (lärare i samhällskunskap och religionskunskap) och Mattias Axelsson (lärare i samhällskunskap, religionskunskap och historia).

Spara som favorit
          

Lättförståelig genomgång (14:30 min) där läraren Mattias Södergren berättar om kristendomen ur olika perspektiv. Filmen passar bl.a. till mellanstadiet.

Spara som favorit
          

Genomgång (14:21 min) av läraren Tobias Kjellström som berättar om kyrkans delning på tusentalet i den katolska kyrkan och den ortodoxa kyrkan. Varför splittrades kyrkan?

Spara som favorit
          

Genomgång (18:41 min) av läraren Tobias Kjellström som berättar om kristendomens tidiga historia. Hur det gick till när kristendomen blev en världsreligion.

Spara som favorit
          

Genomgång (18:07 min) av läraren Tobias Kjellström som berättar om den historiske Jesus. Vem var han? Hur så han ut?

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där Kari Lawe berättar om celibatet inom kyrkan ur ett historiskt perspektiv. I århundraden kämpade kyrkans ledning för att få biskopar, präster och diakoner att leva i sexuell avhållsamhet – utan att lyckas något vidare. Nu öppnar påven Franciskus I för att avskaffa det celibat som till slut blev norm för prästerskapet i större delen av den katolska världen...

Spara som favorit
          

SO-läraren Perry B:s minikurser inkl. instuderingsfrågor om kristendomen, judendomen och islam.

Spara som favorit
          

Kopieringsunderlag i form av faktablad och arbetsblad (pdf i utskriftsformat, 1 sid) om kloster, munkar och nunnor. Materialet riktar sig till åk 4-6 och är ett smakprov från Tengnäs Läromedel.

Spara som favorit
          

Läxhjälpsfilm (11:28 min) där läraren Sofie Nilsson berättar om kristendomen på ett lättbegripligt sätt.

Spara som favorit
          

Katolik.nu riktar sig till dig som vill veta mer om vad det innebär att vara katolik och vad religionen står för. Katolicism är en term som avser den form av kristendom som representeras av den katolska kyrkan...

Spara som favorit
          

Läxhjälpsfilm (8:07 min) för högstadiet gjord av läraren Jakob Björkengren som berättar om hur och varför den katolska och ortodoxa kyrkan splittrades.

Spara som favorit
          

Artikel (6 sid) i pdf-format ur tidningen Nordisk Filateli där historieläraren Carl-Henrik Larsson berättar om staden Vatikanstatens historia.
I nordvästra Rom ligger Vatikanstaten med påven som högste ledare. Här finns inte enbart världens största kyrka, Peterskyrkan, utan också konst- och kulturföremål utan dess like...

Spara som favorit
          

Webbföreläsning (5:58 min) där Anna Hälinen, SO-lärare och IKT-pedagog, berättar lite om Jesus liv och kristendomens uppkomst.

Spara som favorit
          

Presentation (9:42 min) där läraren Björn Westerström berättar kortfattat om medeltidens idévärld. Fokus ligger på kristendomens filosofiska utveckling under medeltiden, främst den s.k. skolastiken.

Spara som favorit

Sidor

Relaterade ämneskategorier

Romarriket, även kallat det romerska riket (500 f.Kr - 500 e.Kr), var antikens dominerande stormakt. Rikets medelpunkt var staden Rom i Italien....

Kristendomens, kyrkans och klostrens roll i medeltidens Europa. Under medeltiden dominerade kyrkan och kristendomen människornas liv.

Reformationen (1500-talet) var en tid då kyrkans makt minskade och många länder blev protestantiska.

Om häxjakt och häxprocesser i Sverige och västvärlden tiden 1450- 1750-talet. Avsnittet fokuserar på Sveriges häxprocesser 1668-1676 då hundratals...

Kristendomens huvudlinjer. Här hittar du fakta om kristendomens troslära, seder och utövande i stora drag.

Katolicismen är den största och en av de äldsta grenarna inom kristendomen. Den katolska kyrkan leds av påven som har sitt säte i Vatikanstaten i...

Den ortodoxa kyrkan består av flera nationella kyrkor i öst som har sina ursprung i den tidiga kyrkan från östra medelhavsområdet och det...

Protestantismen grundar sig på de tolkningar av kristendomen och de protester mot kyrkan som utformades under reformationen på 1500-talet. Kyrkan...

Inom kristen tradition är ett helgon en from människa som levt särskilt nära Gud och haft kontakt med det gudomliga och därefter blivit...

Få en överblick av Europas historia. Här hittar du material som behandlar den europeiska kontinentens historia i stora drag.