Flygfoto över Masada. Stora delar av rampen som romarna lät bygga för att inta fästningen finns fortfarande kvar.
Masadas historia började år 35 f.Kr då Herodes den store, romarnas lydkung i Judeen, lät uppföra en stark fästning på höjden Masada.
Herodes levde i ständig skräck för förräderi och lät därför bygga höga murar och 37 vakttorn. Han lät också gräva tio väldiga vattenreservoarer, som var och en rymde 40 miljoner liter vatten. De skulle användas vid belägring.
På Masadaklippan lät Herodes slutligen uppföra ett palats av enastående prakt.
Herodes byggde för att han fruktade sitt eget folk, men framförallt var han rädd för den romerska ståthållaren Marcus Antonius, en av Caesars f.d. generaler.
I över hundra år led judarna under de förhatliga romarna, men till slut reste de sig till en revolt år 66 e.Kr. Romarna satte in 60 000 man som krossade upproret och brände ner Jerusalem (inkl. judarnas tempel) år 70 e.Kr.
Romerska ingenjörssoldater som arbetar med att bygga en väldig ramp där stora belägringstorn sedan kunde föras fram mot Masadas mur.
En liten grupp seloter (en gruppering fanatiska judiska "nationalister" med oförsonlig inställning till romarriket) flydde under sin ledare Eleasar ben Yair till fästningen Masada. Där försvarade man sig framgångsrikt mot romarna i tre år.
År 73 beslöt den romerske prokuratorn över provinsen Iudaea (ungefär nuvarande Israel-Palestina), Flavius Sila, krossa motståndet på Masada. Till ändamålet avvarade han den beryktade tionde legionen, som en gång i tiden (ca 130 år tidigare) hade varit Julius Caesar favoritlegion.
Flavius lät bygga en 30 meter hög ramp och en stabil bro som skulle hjälpa romarna att storma murarna. När bron och rampen var färdig var Masadas öde avgjort.
Hellre än att kapitulera och underkasta sig slaveri och romarnas grymma vedergällning valde judarna att ta sina liv.
Masadas ledare, Ben Yair, gav order om att hela fästningen skulle brännas, men inte det stora matförrådet. Det skulle visa romarna att deras handling dikterades av stolthet och inte av svält.
Därefter höll Ben Yair ett heroiskt tal där han uppmanade sina anhängare att begå självmord. Sedan dödade männen sina familjer efter att ha tagit avsked av dem. De överlevande utsåg genom lottdragning tio män som skulle döda resten av de andra. Dessa tio utsåg i sin tur, genom en ny lottdragning, en man som skulle döda de andra. Den siste överlevande tog sitt liv med ett svärd i sitt eget bröst.
Av 973 judar överlevde bara två kvinnor och fem barn som hade gömt sig i en vattenreservoar. Romarna blev rörda av judarnas kamp och skonade deras liv.
1963 började man utgrävningen i Masada, och nu är hela bebyggelsen på platån frilagd.
Idag är Masada ett välbesökt turistmål och en helig plats i Israel. Alla israeliska soldater får idag avlägga löftet: Masada ska inte falla ännu en gång.
År 2001 upptogs Masada på UNESCO:s världsarvslista.
LÄS MER: Israels och Palestinas historia
LÄS MER: Judarnas historia
LÄS MER: Den hebreiska bibeln och judendomens historia (artikelserie)
LÄS MER: Judarnas historia från forntiden till 1972 (artikelserie)
Judarna skulle dock resa sig ytterligare en gång mot romarna under åren 132-135 e.Kr. Men upproret slogs ner brutalt även den här gången av de romerska legionerna varefter Jerusalem förstördes och omvandlades till en romersk stad.
Den romerske kejsaren lät nu straffa det upproriska judiska folket genom att förbjuda dem att utöva sin religion. För att förhindra fler framtida revolter lät romarna därtill fördriva judarna från Jerusalem där de hädanefter inte att bo.
Judarna spreds därefter över stora delar av världen i vad som senare brukar kallas för den judiska diasporan (förskingringen).
Med förlusten av templet (70 e.Kr) och Jerusalem (135 e.Kr) kom judendomen att omformas så att den i fortsättningen istället framhävde synagogornas och hemmens roll för religionen.
Frågor till texten:
Extrauppgift:
Litteratur:
Paul Johnson, A History of the Jews, HarperCollins, 1987
Gunnar S. Paulsson, Judendomens och kristendomens rötter, Atlantis, 2009
Ragnar Norrman, Från Babylon till Jerusalem: Judisk historia och tradition, Natur & Kultur, 1995
Niels C. Nielsen, Religions of the World, St. Martins Press, 1993
Åke Holmberg, Vår världs historia - från urtid till nutid, Natur och Kultur, 1995
Text: Carsten Ryytty, SO-lärare och författare
Läs mer om
Catullus var en romersk diktare och beundrare av den grekiska kvinnliga poeten Sapfo (som vi...
I den polska huvudstaden Warszawa hade de tyska ockupationstrupperna inrättat ett getto, speciella...
Under miljonstaden Rom finns det ett system av underjordiska gångar med kristna begravningsplatser...
Kejsaren bodde i Rom, huvudstaden i ett stort rike som vi kallar för romarriket eller det romerska...
Det äldsta kända skriftspråket, kilskriften, utvecklades i Mesopotamien för omkring 5 000 år sedan...
Det antika samhället var starkt militaristiskt och den manliga krigaren framstod som ett ideal....
Romarriket, även kallat det romerska riket (500 f.Kr - 500 e.Kr), var antikens dominerande stormakt. Rikets medelpunkt...
Här finns material som behandlar Israels och Palestinas historia i små och stora drag.
Judendomens och judarnas historia började för ca 4 000 år sedan i Mesopotamien då Gud uppenbarade sig för Abraham och...
Människans kreativitet och drivkraft att bygga bestående monument har resulterat i att det finns...
Människor har i alla tider känt behov av att uppföra olika typer av försvarsanläggningar för att...
I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i historia, religionskunskap och samhällskunskap) om om judar - en av de nationella minoriteterna i Sverige. Avsnittet (del 3 av 5) ingår i en poddserie om Sveriges fem nationella minoriteter.
