Romerska matvanor

Medan solen sjönk mot horisonten började gästerna anlända i sin tunna lätta middagsdräkter. Men först sedan en slav tvättat deras fötter fick de lägga sig till bords i matsalen. Vid det stora fyrkantiga bordet stod tre soffor längs var sin sida. Från den fjärde sidan serverade slavarna. Tre personer kunde halvligga på varje soffas mjuka dynor...

Bild: Marie-Lan Nguyen

Romarna köpte ofta sin mat ute. Väggmålning från Pompeji.

Romarna låg till bords

Romarna åt vanligen tre mål mat om dagen. En bit bröd, lite ost och ett glas vatten i gryningen. Bröd, lite kallskuret kött, grönsaker – kanske en frukt och en skvätt vin mitt på dagen. Båda måltiderna var så snabbt överstökade att man varken behövde duka eller tvätta händerna.

Strax före skymningen följde dagens huvudmål, cena. Kanske blev det salt korv och ärtpudding, rätter som kunde köpas färdiga hos försäljarna på gatan. Det var olagligt att laga mat inne i husen som oftast var byggde i trä. Bränderna var många och förödande. Ändå var det vanligt att koka sin egen mat inomhus över en liten eld i ett fyrfat, t.ex. den omtyckta ärt- eller bönsoppan fava. Vid festliga tillfällen kunde även de fattiga laga till den goda fisksåsen och slösa med kryddor, vilket romarna älskade att göra. Kanske bjöds det då – förutom fisken – på kokt spädgris, purjolöksdolmar och sötsaker som dadlar fyllda med nötter, rullade i salt och stekta i honung.

Vanligt folk åt på lerfat. De förvarade matvarorna i runda krukor och lagade dem i grytor – de flesta av lera. Knivar av järn, skedar av brons eller ben – men inga gafflar.

Romarna låg till bords som grekerna, vilande på vänster armbåge och åt med sked och med fingrarna. Tjänarna bar fram en kanna vatten och en handduk, så att gästerna kunde skölja händerna efter varje rätt. Bara barn och slavar åt sittande.

Några romerska recept

Kokkonsten förändrades mycket litet under antiken. Romaren Apicius skrev en kokbok, som ännu finns bevarad. Genom den kan vi få en uppfattning om hur maten kan ha smakat. Här är några recept. Alla kanske inte faller oss i smaken. Pröva gärna!

Ansjovis på Apicius vis
Vänd ansjovisfiléer i ett uppvispat ägg. Fritera dem i het olja, lätt kryddad med garum (soja) och vin. Peppra de friterade filéerna före servering.

Bild: Jastrow

Några vanliga romerska råvaror till matlagning. Romersk mosaik från 100-talet e.Kr.

Fikonskinka
Koka en skinka med många torkade fikon och stötta lagerblad. Dra sedan av svålen, snitta köttet och bestryk det med honung. Klä över skinkan med en deg av mjölk och olja, baka den i ugn och servera den som den är.

Antika ”riddare”
Skär vetebröd i stora stycken, doppa dem i mjölk och stek dem i olja samt häll honung över.

Fisksås
Peppar, libsticka, timjan, persilja, mejram, torr lök, honung, vinäger, garum, vin och lite olja sjudes och redes med stärkelse.

En vanlig ingrediens i måltiden och mycket omtyckt var garum, ett slag sås gjord på fiskinälvor uppmjukade i salt. Den liknade snarast ett slags soja (eller surströmming).

Middagsgästerna anländer

Kanske var det dessa rätter Livia, Apicius hustru, befallt sin grekiska kock att laga till. Medan nu solen sjönk mot horisonten började gästerna anlända i sin tunna lätta middagsdräkter. Men först sedan en slav tvättat deras fötter fick de lägga sig till bords i matsalen. Vid det stora fyrkantiga bordet stod tre soffor längs var sin sida. Från den fjärde sidan serverade slavarna. Tre personer kunde halvligga på varje soffas mjuka dynor.

Först ett dryckesoffer till gudarna. Sedan honungsblandat vin och små varma bröd. Rätterna åts på silvertallrikar med knivar och fingrar. Slavarna passade upp med parfymerat vatten och servetter till händer som ofta måste tvättas och torkas. Så bjöds flera sorters vin.

- En mycket enkel måltid, sa Livia, men hälsosam. Apicius berättade om Virro, den frossaren och uppkomlingen som alltid proppade i sig gåsleverpastej, tryffel, läckra fiskar, sötsaker och mängder av andra rätter. Fet så benen knappt kunde bära honpm.

Innan natten svartnat till vandrade gästerna hem. Säkrast så med tanke på alla rånare och tjuvar där ute i mörkret.

Uppgifter och frågor

1. Vilka likheter och skillnader finner du mellan romarnas matvanor och våra egna från 2010-talet?
2. Vilka recept och rätter skulle du gärna njuta av? Vilka skulle du helst avstå från?
3. Hur gick en bjudning och en festmåltid till i en rik romares hem?
 

Text: Hans Thorbjörnsson, medförfattare till Prio Historia, Sanoma Utbildning
Texten ingår som fördjupningstext i det digitala lärarstödet till Prio Historia.
Webbplats: PRIO - Sanoma Utbildnings nya läromedelserie i SO åk 7-9

Publicerad: 31 december 2013

ANNONS

Om SO-rummet

SO-rummet är en gratis digital lärresurs och Sveriges mest välsorterade länkbibliotek för skolans samhällsorienterade ämnen: historia, religionskunskap, geografi och samhällskunskap.
 
Webbplatsen ger dig snabb och enkel tillgång till ämnestexter och SO-länkar som kan användas i undervisningen och skolarbeten. Länksamlingen hänvisar endast till granskade artiklar och webbsidor på svenska.
 
SO-rummet riktar sig främst till elever och lärare på högstadiet och gymnasiet, men även till högskole- och universitetsstuderande samt alla andra som är intresserade av de fyra SO-ämnena.

Syftet med SO-rummet är att förenkla arbetet i skolan för elever och lärare, dels genom SO-rummets egna faktatexter kring olika ämnen, dels genom att samla merparten av alla bra och fria SO-resurser som finns utspridda på Internet på ett och samma ställe. Målet med sajten är skapa inspiration, öka intresset och öka kunskaperna inom SO-ämnena.

Läs om vilka som står bakom webbplatsen >>

Hur man använder SO-rummet

Webbplatsen innehåller massor med material och nästan sextusen länkar som är fördelade efter olika teman i hundratals kategorier, allt inom ramarna för de fyra SO-ämnena: historia, religionskunskap, geografi och samhällskunskap.
 
Om du behöver hjälp med att hitta material eller orientera dig på webbplatsen så kan du läsa om hur man hittar på SO-rummet. Här finns all hjälp du behöver samt beskrivningar av webbplatsens funktioner och uppbyggnad.

 

Användning av material

För bildmaterialet på SO-rummet gäller i allmänhet olika typer av licenser. Många av bilderna är upphovsrättsskyddade medan andra har Creative Commons-licenser eller andra liknande licenser. Några av bilderna är helt fria att använda. Om du vill bruka en bild i eget syfte, så måste du själv ta reda på om bilden är fri att använda eller vilka villkor som gäller. Detta gör du genom att klicka på bildlänken som finns under de flesta bilderna. Om en bildlänk saknas är bilden i regel upphovsrättsskyddad och kan inte användas utanför SO-rummet.

SO-rummet ansvarar inte för andras användning av webbplatsens material. Om du är upphovsrättsinnehavare och anser att SO-rummets användning av ditt material bryter mot upphovsrätten och bör plockas bort, så är du välkommen att meddela oss så att vi kan ta bort materialet.

Vi vill gärna att SO-rummet används som kunskapskälla, till exempel av elever och lärare i skolundervisningen. Det är därför fritt fram att använda webbplatsen som grund eller underlag för skolarbete. SO-rummets texter* får skrivas ut och användas i skolan och för privat bruk, men uppge alltid källa! Det måste framgå tydligt vem som skrivit texten och varifrån materialet kommer (inkl. länk/ar). Vi tycker så klart att det är kul om texterna kommer till så stor användning som möjligt så länge nyttjandet inte missbrukas. Kontakta oss om du har frågor.

*För användning av texterna i avsnitten om Världens länder (hi, ge och sh) hänvisar vi till Landguiden som drivs av Utrikespolitiska institutet.