S

Den irländska nationella revolutionens födelse

Hungersnöden bar fröet till den nationella revolutionen på Irland. På sikt ledde den till undergång för det brittiska styret på ön.
Bild:

Irlands flagga var inspirerad av den franska trikoloren som var förebild för många frihetssträvande nationers flaggor under 1800-talet. Den antogs officiellt 1919, men som upprorsflagga förekom den redan kring mitten av 1800-talet.

I samband med den stora hungersnöden flydde stora delar av den irländska befolkningen i panik från den svältdrabbade ön på knarrande gamla "likkisteskepp". Ömkansvärda irländska flyktingar vällde in i Boston och New York. Bitterheten och hatet mot England var stor hos dessa irländare. Amerikairländarna stödde generöst rörelser för Irlands självständighet.

De grundade Irish Republican Brotherhood - även kallad Fenian-rörelsen. Det var en hemlig organisation med målsättning att störta det engelska herraväldet på Irland.

Michael Davitt och Charles Stewart Parnell

Två irländare kom under slutet på 1800-talet att kämpa för böndernas rätt till sin jord. Deras sociala bakgrund var helt olika. De hette Michael Davitt och Charles Stewart Parnell.

Davitt var en revolutionär med arbetarbakgrund. Hans far hade blivit vräkt från sin gård. Han hade på grund av sitt engagemang i feinian-rörelsen tillbringat många år i brittiska fängelser. Davitt arbetade för sina svältande och vräkningshotade landsmän på den irländska landsbygden.

På hans initiativ grundades Land League, en förening som organiserade massmöten i politiska frågor. Den sysslade även med folkmusik. Likaså organiserade den jordbrukarna. När godsägarna ville vräka sina bönder trädde Land League in och ordnade motståndet. En viss kapten Boycott var godsförvaltare i grevskapet Mayo. Kapten Boycott blev så effektivt blockerad av organisationen att han blev totalt isolerad från omvärlden. Därav uppstod också begreppet "bojkott".

Genom denna kamp bröts till slut godsägarstrukturen och vräkningarna upphörde.

Michael Davitt tog kontakt med Charles Stewart Parnell och föreslog samarbete.

Parnell satt i det brittiska parlamentet. Han tillhörde ursprungligen den protestantiska överklassen och var godsägare. Parnell hade vuxit upp på den irländska landsbygden. Vid sex års ålder skickades han på boarding-school i England där han som ende pojke placerades i en flickskola. Parnell forsatte sina studier vid Cambridge. Därefter kom han in i parlamentet, där han anslöt sig till de irländare, som krävde självstyrelse - home rule - för Irland.

Parnell inledde en kärlekshistoria med Katharine William O`Shea, vilket blev allmänt känt. Detta hindrade dock inte att Parnell och hans irländare genom sin vågmästarroll i det brittiska parlamentet, kunde utöva stort inflytande på brittisk politik. Ingen brittisk premiärminister kunde gå förbi Parnell. Genom honom stärktes irländarnas nationella känsla. Parnell kom överens med premiärminister Gladstone om "home rule", självstyrelse för Irland. Han blev den irländska sakens stora hopp. Men så över en natt förlorade Parnell hela sitt inflytande, när han dömdes för äktenskapsbrott. Och även om självstyre för Irland drevs igenom i underhuset, avslogs det i överhuset.

De irländska arrendatorerna lyckades ändå så småningom få förmånliga statliga lån för att friköpa sin jord. De nationalistiska känslorna underblåstes genom Gaelic Athletic Association och Gaelic League som grundades för att bevara det irländska språket och irländska seder och dräkter. 1905 förenade sig flera nationalistgrupper i en ny politisk rörelse Sinn Fein (iriska för "vi själva"). Sinn Fein och deras aktiviteter i Nordirland är fortfarande ibland hett stoff i tidningar och TV.


Litteratur:
Bernadette Devlin, The price of my soul, Knopf, 1969
Robert Kee, Ireland, Abacus, 1994
Maire O'Brien and Conor Cruise, Ireland, Thames and Hudson, 1994
The Oxford illustrated history of Ireland, ed. by R. F. Foster, Oxford Univ. Press, 1994
Cecil Woodham-Smith, The Great Hunger, Penguin, 1962
Alf Åberg, Irland sedan 1800, Tiden, 1971
 

Text: Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm, författare
 

Läs mer om

 

Publicerad: 12 februari 2014
Uppdaterad: 18 oktober 2016