Bild:
Då värdet av produktionen ökar stiger även våra inkomster, vilket innebär att vi får råd att lägga mer pengar på varor och tjänster.
M

Svensk ekonomi och handel

Förbättrade levnadsförhållanden

Låt oss för en kort stund resa bakåt i tiden till det sena 1860-talets Sverige. Ungefär tre av fyra jobb fanns inom jordbruket. Den svenska ekonomin var nästan helt beroende av vädrets makter, vilket också visade sig under den svåra ekonomiska krisen 1867-1868 då dåliga väderförhållanden ledde till uteblivna skördar och massvält. Bland de som överlevde svälten – och som inte utvandrade till USA – såg inte framtidsutsikterna särskilt ljusa ut. Den förväntade livslängden bland landets nyfödda uppgick till lite drygt 40 år och nästan en femtedel av alla barn som föddes fick inte uppleva sin första födelsedag.

Idag lever de flesta svenskar betydligt längre. Den som föddes 2012 kan räkna med att i genomsnitt leva 82 år.

Från att under lång tid ha legat ganska stabilt kring 40 år började svenskarnas livslängd att snabbt stiga kring mitten av 1800-talet. Förbättrade levnadsförhållanden – som minskad trångboddhet, bättre kost och bättre hygien – i kombination med en snabb utveckling av nya vacciner och antibiotika har inneburit att en av dåtidens vanligaste dödsorsaker, infektioner, idag bara svarar för en halv procent av dödsorsakerna.

Ytterligare en förklaring till att de flesta svenskar idag har möjlighet att leva betydligt längre liv är det faktum att spädbarnsdödligheten har minskat dramatiskt. Så sent som för hundra år sedan fick färre än nio av tio barn uppleva sin första födelsedag. I dag drabbas samma ofattbara öde bara 2 av 1 000 barn.

Sveriges ekonomiska tillväxt – från 1800-talet fram till nu

Ekonomiska reformer, som ett stärkt skydd för äganderätten, slopandet av skråväsendet, införandet av fri in- och utvandring, samt reducerade handelstullar, innebar att den svenska ekonomins tillväxt ökade på ett dramatiskt sätt under 1800-talet och särskilt under den senare hälften av århundradet. Det tog enbart 75 år för Sveriges BNP per capita att fördubblas mellan 1800 och 1876. Läs mer om BNP här. Den ekonomiska tillväxten steg emellertid än snabbare under de följande hundra åren. BNP per capita fördubblades mellan 1876 och 1913 och likaså mellan 1913 och 1950, vilket alltså innebar en fördubblingstakt på 37 år. I samband med att stora delar av Europa återuppbyggdes efter det andra världskriget gick den svenska industrin på högvarv, vilket resulterade i en rekordsnabb ekonomisk tillväxt under 1950- och 1960-talet. Det tog bara 23 år, mellan 1950 och 1973, för Sveriges BNP per capita att fördubblas. Under 1970- och 1980-talet minskade den ekonomiska tillväxten något, delvis till följd av stigande skatter, stora budgetunderskott och hög inflation.

I takt med 1990- och 2000-talets avregleringar, skattesänkningar och stramare budgetpolitik har dock tillväxten återigen ökat något. Mellan 1973 och 2010 växte Sveriges BNP per capita med drygt 80 procent, vilket innebär att fördubblingstakten har minskat något under de senaste decennierna.

Sammantaget visar statistiken att Sveriges BNP per capita är cirka 70 gånger högre idag jämfört med för 2 000 år sedan. Jämfört med för 150 år sedan är vår BNP per capita drygt 20 gånger större. Och jämfört med för 100 år sedan är vår BNP per capita nästan 10 gånger större.

Vad innebär ett stigande välstånd?

Då värdet av vår produktion ökar stiger även våra inkomster, vilket innebär att vi får råd att lägga mer pengar på varor och tjänster som kan förbättra vår välfärd. Ett tydligt exempel på effekterna av ett stigande välstånd finner vi då vi tittar på hur svenskarnas löner har utvecklats ur ett historiskt perspektiv. Idag är den genomsnittliga lönen drygt 20 gånger högre jämfört med för 150 år sedan. Vi arbetar idag dessutom mindre än hälften så många timmar per år jämfört med slutet av 1800-talet.

Strukturomvandling – från jordbruk till industri till tjänstesektor

För 150 år sedan arbetade sju av tio personer inom det svenska jordbruket. Idag arbetar enbart cirka två procent inom jordbruket. En så pass dramatisk minskning av andelen som jobbar inom jordbruket gör att man kan fråga sig vad som har hänt med den svenska skörden. Varifrån kommer all vår potatis, vete och havre idag?

En del av det köper vi från andra länder, vi importerar. Men faktum är att vi faktiskt producerar mer spannmål i Sverige idag jämfört med för 100 år sedan. Den totala skörden har under perioden ökat med 45 procent, samtidigt som sysselsättningen inom jordbruket har minskat med 92 procent. Den genomsnittliga jordbrukarens årliga skörd har ökat från fyra ton till drygt 70 ton. Den sistnämnda beskrivningen är vad nationalekonomer brukar kalla produktivitetsutveckling, det vill säga förändringen av vad en person producerar från ett år till ett annat.

Sysselsättningen inom jordbruket har alltså minskat drastiskt ur ett historiskt perspektiv, för att i dagsläget enbart svara för ett par procent av den totala sysselsättningen. Parallellt med det har sysselsättningen inom andra sektorer stigit.

Under perioden 1860-1960 industrialiserades Sverige i rask takt, vilket bland annat kan illustreras av att sysselsättningen inom industrin ökade från drygt 10 procent till ungefär 33 procent som andel av den totala sysselsättningen. Många av dagens stora och kända svenska industriföretag bildades under inledningen av den här perioden. Industrikoncernen Sandvik grundades till exempel 1862, Atlas Copco grundades 1873, och Lars Magnus Ericsson grundade Ericsson 1876.

De senaste 50 åren har industrisysselsättningen successivt minskat, för att 2010 enbart utgöra 13 procent av den totala sysselsättningen. Under samma period har istället sysselsättningen inom den privata tjänstesektorn samt offentlig sektor ökat markant – 2010 svarade dessa båda sektorer för 52 respektive 32 procent av den totala sysselsättningen. Den ökande andelen sysselsatta inom den privata tjänstesektorn är en trend som Sverige delar med många av världens rikare länder. Det kan röra sig om människor som jobbar inom allt från den lokala ICA-handeln, till fastighetsbyrån eller banken, men även människor som städar hos pensionärer eller sitter barnvakt. Ökningen av andelen som jobbar inom offentlig sektor hänger samman med välfärdsstatens utbredning, där en stor andel av alla de som jobbar inom vård, skola och omsorg är offentligt anställda, det vill säga anställda av stat, kommun eller landsting.

Den sjunkande sysselsättningen inom industrin och den ökande sysselsättningen inom den privata tjänstesektorn är ett exempel på vad ekonomer brukar kalla strukturomvandling. En strukturomvandling innebär en förändring i samhällsekonomins sammansättning, där vissa branscher och företag successivt minskar i betydelse eller rentav försvinner samtidigt som andra branscher och företag växer i betydelse.

Svensk export och import

Efter andra världskriget har allt fler länder slutit frihandelsavtal, vilket också har påverkat den svenska exporten positivt. Idag uppgår den svenska exportandelen till cirka 50 procent av BNP, vilket innebär att ungefär varannan svenskproducerad vara eller tjänst säljs till en konsument i något annat land än Sverige.

Nästan tre fjärdedelar av Sveriges varuexport går till Europa. Sett till enskilda länder är Tyskland och Norge våra två största varuexportmarknader. Det är också dessa två länder som vi importerar mest ifrån.

Svensk varuexport består i hög grad av industrivaror, såsom fordon, maskiner och skogsindustriprodukter. Exempel på stora importvaror är olja, bilar samt el- och teleprodukter. Tjänstehandeln domineras av olika slags affärstjänster, resor och transporter.

En hög exportandel innebär att vi är beroende av utvecklingen i omvärlden. När våra handelspartners, av olika skäl, går in i lågkonjunktur avtar deras efterfrågan på svenska produkter, vilket innebär att vår export minskar. Om det vill sig riktigt illa kan det innebära att även den svenska ekonomin dras in i lågkonjunkturen. När konjunkturen vänder i omvärlden ökar dock efterfrågan på svenska produkter, med stigande export som följd. Desto mer länder handlar med varandra, desto mer synkroniseras alltså ländernas konjunkturmönster, vilket kan vara både till nackdel och fördel.

Men den kanske viktigaste fördelen med handel – åtminstone ur ett ekonomiskt perspektiv – är att det stimulerar till specialisering. Länder som har gynnsamma förutsättningar för produktion av en viss vara eller tjänst får möjlighet att producera relativt sett mer av den. Alla fokuserar helt enkelt på det som de är relativt sett bäst på. Exportintäkterna kan därefter bland annat användas till att importera varor och tjänster från länder som har bättre förutsättningar för att producera dessa varor och tjänster. Detta tjänar såväl vi som våra handelspartners på. Läs mer om Internationell ekonomi och handel.
 

Viktiga begrepp

Råvaror: Varor som utvunnits ur naturen men inte behandlats/förädlats. Exempel på råvaror är skog, malm, ull och olja.

Förädla: Att bearbeta en råvara så att det blir något finare, mer avancerat och användbart av den.

Industri: Framställning av produkter genom att råvaror förädlas.

Produktion: Tillverkning (producera = tillverka)

Industriell tillverkning: Mekaniserad tillverkning med långt gående arbetsfördelning där arbetsprocessen grundar sig på andra energikällor än enbart muskelkraft.

Fabrik: En industriell anläggning där det i mängd och av ett flertal arbetare produceras likartade varor (fabrikat), halvfabrikat och/eller sker en förädling av råvaror.

Urbanisering: När folk flyttar från landet till städer och ökar deras befolkningsmängd.

Kapital: Tillgångar i form av t.ex. pengar, fastigheter och maskiner.

Kommunikationer: Olika sätt att transportera varor och människor alternativt information från punkt A till punkt B. Tåg och bussar är exempel på transportkommunikationer, medan post, telegraf och tidningar utgör exempel på kommunikationer som sprider information.

Skogsindustri: Skog används som råvara. Exempel på produkter är pappersmassa, papper och sågat virke.

Verkstadsindustri: Industri som använder råvaror som plast, metaller och/eller trä för att tillverka maskiner, verktyg, fordon osv.

Livsmedelsindustri: Tillverkning av livsmedel (mat och dryck) med hjälp av råvaror från t.ex. jordbruk.

Valuta: Den sorts betalningsmedel (pengar) som används i ett eller flera länder.

Konsumtionsvanor: Var man handlar och vilka varor man köper.

Inrikeshandel: Handel som äger rum inom ett lands gränser.

Utrikeshandel: Handel med länder utanför det egna landets gränser.

Tull är en avgift som måste betalas för vissa varor som införs i ett land, stad eller annat område.

Marknad: En plats där köpare och säljare möts. En marknad kan därför vara summan av många aktörers agerande, t.ex. inom en viss bransch eller inom internationell handel.

Konkurrens: När flera företag eller enskilda aktörer tävlar på en gemensam marknad.

Monopol: En marknad där det bara finns ett företag (ingen konkurrens).

Internationell: Ett adjektiv som ofta beskriver samspel och förbindelser mellan länder i olika sammanhang.

Näringsliv: Samlingsnamn för de olika näringar (företag och andra vinstdrivande verksamheter) som finns inom ett geografiskt område.

Tjänst: Ett arbete som en person gör åt en annan person, t.ex. städa, klippa håret eller måla.

Import: Köp och införsel av varor över en tullgräns, exempelvis från ett annat land.

Export: Utförsel och försäljning av varor utanför ett lands gränser.

Kommersiell verksamhet är en sysselsättning som omsätter pengar och vars avsikt är att ge intäkter (vinst).

 

Text: Texten är ett utdrag från skolmaterialet ’Det har blivit bättre’ som produceras av ekonomifakta.se. Ekonomifakta ägs av Svenskt Näringsliv.
Hemsida: Ekomonifakta
Här kan du ladda ned skolmaterialet Det har blivit bättre

Förbättrade levnadsförhållanden

Låt oss för en kort stund resa bakåt i tiden till det sena 1860-talets Sverige. Ungefär tre av fyra jobb fanns inom jordbruket. Den svenska ekonomin var nästan helt beroende av vädrets makter, vilket också visade sig under den svåra ekonomiska krisen 1867-1868 då dåliga väderförhållanden ledde till uteblivna skördar och massvält. Bland de som överlevde svälten – och som inte utvandrade till USA – såg inte framtidsutsikterna särskilt ljusa ut. Den förväntade livslängden bland landets nyfödda uppgick till lite drygt 40 år och nästan en femtedel av alla barn som föddes fick inte uppleva sin första födelsedag.

Uppdaterad: 08 september 2015

Annons

Lärarmaterial om Svensk ekonomi och handel

av:
Sveriges riksdag
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Ett fördjupande studiehäfte som beskriver riksdagens uppgifter och dess roll i samhället.
av:
Naturskyddsföreningen
Målgrupp:
Högstadiet
Det finns mängder av märkningar på varorna i butiken. En del märker de produkter som som tar hänsyn till natur och miljö. På många varor sitter symboler som lätt kan förväxlas med miljömärken. I den här övningen får eleverna leta miljömärken.
av:
Svenskt Näringsliv
Målgrupp:
Gymnasiet
Hur skapas välfärd? Uppslaget Samhällsekonomi går igenom hur ekonomins olika delar hänger ihop i det samhällsekonomiska kretsloppet.
av:
Svenskt Näringsliv
Målgrupp:
Gymnasiet
Vilken betydelse har handel för länders utveckling? Uppslaget Frihandel beskriver handelns betydelse för tillväxt och välstånd. Vilka reformer som drivit utvecklingen historiskt och vilka faktorer som idag är viktiga för länder som deltar på den internationella marknaden.
av:
Svenskt Näringsliv
Målgrupp:
Gymnasiet
Vad är vinst? Uppslaget Vinst beskriver vinstens betydelse för att företag ska skapas och växa. Synen på vinst har varierat genom historien, från antikens blomstrande handel till Adam Smith och Karl Marx. Idag kan vinst ses som ett mått på framgång inom välfungerande företag.
av:
Svenskt Näringsliv
Målgrupp:
Gymnasiet
Hur har Sverige utvecklats de senaste 150 åren? Uppslaget Tillväxt lägger fokus på hur ekonomisk tillväxt skapas och dess betydelse för ett lands utveckling.
av:
Svenskt Näringsliv
Målgrupp:
Gymnasiet
Vilka möjligheter och utmaningar för migrationen med sig? Uppslaget Migration och Integration beskriver hur migrationen till Sverige ser ut, vilka regler som gäller för personer som söker sig till Sverige, och hur integrationen i samhället fungerar.
av:
Svenskt Näringsliv
Målgrupp:
Gymnasiet
Vad beror arbetslöshet på? Uppslaget Arbetsmarknaden beskriver hur den svenska arbetsmarknaden fungerar.
av:
Kommerskollegium
Målgrupp:
Gymnasiet
Varför handlar Sverige med omvärlden? Hur ser den internationella handeln ut? Svar på de frågorna får du i det här materialet, anpassat för gymnasieskolan. Materialet innehåller också grundinformation om EU:s inre marknad, Världshandelsorganisationen WTO, utvecklingsländernas roll i världsekonomin och handelns påverkan på miljön.
av:
Kommerskollegium
Målgrupp:
Gymnasiet
Kommerskollegium har här tagit fram 20 pedagogiska bilder med lärartexter för användning i undervisning på gymnasienivå. Bilderna är tänkta att fungera som ett manuellt bildspel.
av:
Arena Skolinformation
Målgrupp:
Gymnasiet
I Entreprenörskap – en praktisk handbok får du tips på hur du på ett lättsamt sätt kan ta upp entrepenörskap i skolan genom övningar, spel och texter. Materialet vänder sig till elever på gymnasiet och passar att användas i flera olika ämnen. Det bygger på skolverkets beskrivning av entrepenöriellt lärande i skolan.
av:
Arena Skolinformation
Målgrupp:
Gymnasiet
Anställa eller anställas är ett rollspel som syftar till att på ett lekfullt sätt få igång tankeprocesser om vägen till en anställning. Hur tänker de som intervjuar dig? Hur tänker du som söker jobbet?
av:
SOS Barnbyar och BRIS
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Att det finns barn som lever i fattigdom i andra länder är något få ifrågasätter, men hur är det här i Sverige? I detta webbaserade skolmaterial som främst riktar sig till högstadiet kan du och dina elever undersöka begreppet fattigdom, dess orsaker och dess konsekvenser i olika delar av världen.
av:
Arena Skolinformation
Målgrupp:
Gymnasiet
Materialet kan användas på gymnasieskolan, såväl på yrkesförberedande som studieförberedande program. Det tar upp: hur arbetsmiljöarbetet fungerar på en arbetsplats, internationella utblickar och en historisk tillbakablick. I den tillhörande lärarhandledningen görs tydliga kopplingar till läroplaner i till exempel samhällskunskap.
av:
Arena Skolinformation
Målgrupp:
Gymnasiet
Materialet ger en bild av hur dagens arbetsmarknad fungerar, vad man ska tänka på som arbetstagare och förklarar saker som den svenska modellen och hur lön sätts. En ökad förståelse för samtiden ges också genom en historisk beskrivning och en internationell utblick.

Sidor

Podcast om Svensk ekonomi och handel

SO-rummet podcast icon
S
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2016-09-28

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om vad en ekonomisk teori är och fördjupar sig i keynesianism och monetarism.

SO-rummet podcast icon
M
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2015-12-30

Julia, Kristoffer och Mattias tar sig an begreppet samhällsekonomi och förklarar vad tillväxt, inflation, arbetslöshet och konjunktur är för något.

Artiklar om Svensk ekonomi och handel

M
Hans Thorbjörnsson
2016-05-30
Från ca 1980 har industrin blivit högteknologisk och mer IT-styrd. En stor del av personalen sitter framför sina datorskärmar, för att ta reda på exakt hur kunderna vill ha sina varor....
M
Hans Thorbjörnsson
2016-05-29
Under 1900-talets första hälft effektiviserades den svenska industrin genom ökad arbetsfördelning och specialisering. Decennierna efter andra världskriget rådde högkonjunktur och industrin gick...
M
Hans Thorbjörnsson
2016-05-22
Vid sekelskiftet 1900 arbetade runt 50 procent av förvärvsarbetande svenskar med jordbruk. År 2010 var siffran lägre än 2 procent. Vad är det för slags arbetsplatser och yrken som tidigt fanns...
L
Carsten Ryytty
2015-09-08
Inflation innebär att priserna stiger och pengarna blir mindre värda. År 1905 kostade mjölken 13 öre litern. Oxköttet kostade 90 öre per kilo. Men det var inte lättare att få pengarna att räcka...
S
Konsumentverket och Sveriges Konsumenter
2014-03-02
Alla konsumerar vi, mer eller mindre, alla på vårt eget sätt utifrån våra egna tankar och värderingar. Det som skiljer oss åt är hur vi väljer att konsumera. Som konsument är du med och påverkar...
S
Sida, Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete
2014-03-01
Bistånd minskar fattigdomen i världen. När ett rikt land som Sverige hjälper fattiga länder med kunnande och pengar kan dessa länder växa, både ekonomiskt och politiskt. Då kan de stärka eller...

Länkar om Svensk ekonomi och handel

Sortera efter:
          

Kort genomgång (4:46 min) där gymnasieläraren Mattias Nylander berättar om svensk utrikeshandel - import och export. 

Spara som favorit
          

Genomgång (12:39 min) där gymnasieläraren Fredrik Andersson berättar om hur Sveriges arbetsmarknad är organiserad - den svenska modelen.

Spara som favorit
          

Genomgång (10:43 min) där SO-läraren Mikael Larsson berättar om basnäringen jordbruk. Allmänt innehåll om skogstyp i Sverige och i världen. Övrigt fokus på miljöpåverkan när människan hugger ned skog. Innehåller även förslag på saker att tänka på i vår vardag.

Spara som favorit
          

Genomgång (12:37 min) där SO-läraren Mikael Larsson berättar om fiske-näringen. Tar upp havets näringskedja på ett enkelt sätt. Visar upp fördelar och nackdelar med vattenbruk/fiskodlingar samt hur lång resa den fångade fisken gör innan den är på middagsbordet.

Spara som favorit
          

Genomgång (3:03 min) där SO-läraren Mikael Larsson berättar kortfattat om basnäringarna fiske, jordbruk, skogsbruk samt gruvnäring.

Spara som favorit
          

Genomgång (7:56 min) där SO-läraren Mikael Larsson berättar om jordbruk i olika delar av världen. Försörjningsjordbruk, plantagejordbruk och högteknologisktjordbruk omnämns.

Spara som favorit
          

Statistiska centralbyråns (SCB) skolsatsning där du hittar massor med användbar statistik om Sverige för både elever och lärare. Statistik är ett fantastiskt verktyg för att förstå samhället, granska uttalanden och bygga argument. Statistiken presenteras visuellt och interaktivt så att det är enkelt att få en överblick över befolkningsutvecklingen i Sverige sedan 1749, lön för olika yrken och vilket parti som flest röstade på i just din kommun, med mera... Här hittar du som är lärare en lärarhandledning >

Spara som favorit
          

På Företagskällan har Centrum för Näringslivshistoria samlat texter, bilder och filmer om det svenska näringslivets historia. Materialet berör flera olika ämnen och passar för undervisning på gymnasiet och grundskolans senare år.

Spara som favorit
          

Genomgång (12:08 min) där SO-läraren Mats Lindberg reder ut några politiska begrepp som brukar vara i fokus för riksdagspartierna när det är valår. Här berättas bl.a. om välfärd, skatter, arbetslöshet, brott och straff, miljöförstöring, invandring och skolan.

Spara som favorit
          

Genomgång (8:20 min) där SO-läraren Daniel Johansson tillsammans med en kollega går igenom några viktiga begrepp som berör arbetsområdet EU samt Norden (geografi och samhällskunskap). Här förklaras följande begrepp: nordiskt samarbete, Golfströmmen, norra halvklotet, tajgan, skärgård, skogsindustri, verkstadsindustri, livsmedelsindustri, union, EU, valuta, euro samt de fyra friheterna (inom EU).

Spara som favorit
          

En grundläggande power point presentation (6:16 min) om den svenska välfärden. De tar upp hur och vad välfärd är, den offentliga sektorn och hur välfärden fungerar och finansieras. Den är skapad för som undervisningsmaterial för högstadiet. Genomgången är gjord av Jakob Björkengren, Ljungenskolan.

Spara som favorit
          

Genomgång (4:14 min) kring de fackliga organisationeras uppgifter. Genomgången är gjord av SO-läraren Mikael Larsson. Obs! Ljudet är lågt inspelat på denna redovisning så du måste höja själv.

Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång (9:03 min) där läraren Mattias Axelsson berättar om välfärd och teorier kring detta. Vad är välfärd och hur ska den bevaras?

Spara som favorit
          

På Kommerskollegiums hemsida hittar du ett innehållsrikt och lärorikt faktahäfte i pdf-format (24 sid) som handlar om världshandeln och handelns funktion i samhället förr och idag. Material riktar sig i första hand till högstadiet och gymnasiet. Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som ansvarar för frågor som rör utrikeshandel och handelspolitik.

Spara som favorit
          

Att det finns barn som lever i fattigdom i andra länder är något få ifrågasätter, men hur är det här i Sverige? I detta webbaserade skolmaterial som främst riktar sig till högstadiet kan du och dina elever undersöka begreppet fattigdom, dess orsaker och dess konsekvenser i olika delar av världen.

Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång (15:28 min) av SO-läraren David Geiser som berättar om ekonomiska konjunkturer, BNP och HDI. I denna presentation tas följande delar upp:

  • Vad menar när man pratar om lågkonjunktur och högkonjunktur?
  • Hur mäter man ekonomi? Vi tar en närmare titt på två sätt - BNP och HDI.
Spara som favorit
          

Presentation (4:10 min) där du får lära dig mer om samhällsekonomi. Materialet presenteras av Studi.se och riktar sig till mellanstadiet men passar även till högstadiet.

Spara som favorit
          

factlab är ett unikt pedagogiskt verktyg med vars hjälp du som lärare eller elev kan presentera mängder med avancerad samhällsfakta på ett enkelt och lättåskådligt sätt. I factlab kan du själv laborera med fakta. Det är enkelt att göra jämförelser som visar samband och skillnader, till exempel globalt mellan länder, eller nationellt mellan kommuner, counties eller motsvarande. Man kan sedan följa utvecklingen över tidsperioder och presentera resultatet som jämförande tabeller, diagram eller få det visat på kartor. Se även factlab skola här på SO-rummet där du hittar färdiga lektionsmaterial till factlab.

Spara som favorit
          

Föreläsning (14:25 min) där gymnasieläraren Anders Larsson berättar om offentliga sektorn och finanssektorn. Fokus ligger på skatter, moms, lån, ränta och aktier. Filmen riktar sig till gymnasiet.

Spara som favorit
          

Avsnitt (14 min) från UR:s programserie Banderoll som här handlar om ekonomikrisen. Vad är egentligen en ekonomisk kris? Och varför uppstår den? Här görs ett försök att förklara och sätta begreppet i ett sammanhang.

Spara som favorit

Sidor

Relaterade ämneskategorier

Historia om pengar och andra betalningsmedel samt bank-, finans- och börsväsendets historia.

Ekonomisk historia om nationalekonomi, handel och berömda företag genom historien.

Grundläggande och övergripande fakta om ekonomi och handel. Fokus ligger på samhällsekonomi.

Privatekonomin rymmer många delar som är viktiga att känna till när man får ansvar för sin egen ekonomi.

Aktuell samhällsfakta om Sverige. Här hittar du en kortfattad politisk och ekonomisk bakgrund om landet samt en del annat material med anknytning...