M
Kategori

Ordet socialism kommer från latinets socius som betyder samhälle. Socialister menar att det är bättre att lösa ekonomiska och sociala problem tillsammans än att var och en ska klara av det själv.

Socialism

Socialismen som vi känner den idag har egentligen inte så mycket gemensamt med 1800-talets mer radikala form av socialism. Men genom att betrakta socialismens ideologi i ett historiskt perspektiv hoppas vi samtidigt kunna skapa större förståelse för 1900-talets politiska historia som till stor del präglats av olika varianter av socialism. Låt oss därför först titta på socialismens framväxt innan vi ger oss i kast med den mer moderna socialismen.

Socialismens framväxt

Till följd av industrialiseringen i Europa under 1800-talet uppkom mycket stora och orättvisa skillnader i levnadsvillkor mellan de som ägde fabrikerna, bankerna och marken (kapitalisterna) och arbetarna (proletärerna). Barnarbete var vanligt och arbetarna fick ofta jobba upp till sexton timmar om dagen, i en farlig arbetsmiljö och med få eller inga möjligheter att göra sin röst hörd på arbetsplatsen. Lönerna var väldigt låga och semester eller föräldraledighet var det inte tal om.

Socialismen som vi känner den idag har egentligen inte så mycket gemensamt med 1800-talets mer radikala form av socialism. Men genom att betrakta socialismens ideologi i ett historiskt perspektiv hoppas vi samtidigt kunna skapa större förståelse för 1900-talets politiska historia som till stor del präglats av olika varianter av socialism. Låt oss därför först titta på socialismens framväxt innan vi ger oss i kast med den mer moderna socialismen.

Socialismens framväxt

Till följd av industrialiseringen i Europa under 1800-talet uppkom mycket stora och orättvisa skillnader i levnadsvillkor mellan de som ägde fabrikerna, bankerna och marken (kapitalisterna) och arbetarna (proletärerna). Barnarbete var vanligt och arbetarna fick ofta jobba upp till sexton timmar om dagen, i en farlig arbetsmiljö och med få eller inga möjligheter att göra sin röst hörd på arbetsplatsen. Lönerna var väldigt låga och semester eller föräldraledighet var det inte tal om.

ANNONS

ANNONS

Orättvisorna gjorde att dåtidens arbetare började sluta sig samman i tron på att samhället måste förändras. Allt fler tyckte att arbetarna utnyttjades i fabrikerna och att de borde få större del av det kapitalisterna tjänade på deras arbete när varorna de tillverkat i fabrikerna såldes. Socialistiska idéer började växa fram, och de byggde på att människor – arbetarna – skulle gå samman och äga och förvalta produktionsmedlen (t.ex. fabrikerna) gemensamt.

Ordet socialism kommer från latinets socius som betyder kamrat. Socialister menar att det är bättre att lösa ekonomiska och sociala problem tillsammans än att var och en ska klara av det själv.

Det kommunistiska manifestet

1848 skrev Karl Marx tillsammans med Friedrich Engels det Kommunistiska manifestet som fick stor betydelse för socialismens och den senare kommunismens framväxt. Kommunism kommer av latinets "communis" som betyder gemensam. Enligt Marx var historien en följd av den ekonomiska utvecklingen och klasskampen. Industrisamhället kallade han kapitalismen och under denna pågick en klasskamp mellan arbetarna och kapitalisterna, som till slut skulle leda till en revolution där arbetarklassen skulle ta makten över produktionsmedlen. Socialismen skulle därmed uppstå. Först därefter, menade Marx, kan man påbörja processen som leder fram till det klasslösa samhället.

Marx idéer utgör grunden för marxismen, som menade sig vara både en vetenskaplig teori – alltså en förklaringsmodell för hur samhället utvecklas – och ett program för hur arbetarklassen skulle ta den politiska makten.

Revolutionärer och reformister

Inom arbetarrörelsen i Europa utvecklades en motsättning mellan reformister och revolutionärer. Reformisterna ville mer stegvis förändra samhället och genomföra olika förbättringar för arbetarna. Kampen för allmän och lika rösträtt fick en framträdande plats och de såg också fackföreningarna som viktiga för socialismen. Revolutionärerna menade däremot att all kraft skulle inriktas på att ta makten över produktionsmedlen och göra revolution. De socialistiska partierna splittrades i reformister och revolutionärer efter den ryska revolutionen 1917 och de kommunistiska eller marxist-leninistiska partierna uppstod.

Reformisternas idéer ligger till grund för socialdemokratin (demokratiska socialister). Efter splittringen blev socialdemokraterna ännu tydligare i sin tro på demokratin som ett medel för samhällsomdaningen och avståndstagande från användande av varje form av våld i denna.

ANNONS

ANNONS

Kommunismen

Kommunisternas drömsamhälle (utopi) är ett klasslöst samhälle där all egendom ägs gemensamt och fördelas åt var och en efter behov, och där staten inte längre behövs. Kommunismen tar sin utgångspunkt i Marx läror, men i den uttolkning och med de tillägg Lenin gjorde. Vladimir Lenin tog genom en blodig revolution makten i Ryssland 1917, och han menade att det kommunistiska partiet ska ha en ledande roll i samhällsutvecklingen. Partiet ska bestå av yrkesrevolutionärer skolade i marxism-leninism. Denna elit ska organisera revolutionen och ha stor makt under det första stadiet, innan man når det kommunistiska stadiet – det ideala klasslösa samhället. Partiet skulle enligt Lenin vara hemligt organiserat och väpnat våld behövs för att störta kapitalismen.

Efter Lenins död kämpade Josef Stalin och Lev Trotskij om makten. Trotskij landsförvisades och mördades på Stalins order. Hans anhängare, trotskisterna, har utgjort en särskild inriktning inom kommunismen. Under både Lenin och hans efterföljare Stalin utvecklades Sovjetunionen, som det ryska imperiet döpts om till, till en skoningslös diktatur där miljoner mördades och deporterades.

Kommunisterna tog makten i Kina 1949. Kinas kommunister utvecklade maoismen under Mao Zedongs ledning. Enligt maoismen stod inte kampen främst mellan industriarbetarna och fabriksägarna. Revolutionen skulle istället bygga på bönderna på landsbygden. De västliga industriländerna, världens ”städer”, skulle inringas och erövras via revolutioner i de underutvecklade länderna, världens ”landsbygd”. Enligt maoismen fortsätter också klasskampen även i det socialistiska samhälle som kommer efter revolutionen.

Kommunism idag

De länder som kommunisterna har tagit makten i har blivit diktaturer, där kommunistpartiet och dess ledare har bestämt allt. Så blev det i Ryssland 1917 och i de stater i Östeuropa som Sovjetunionen fick makten över efter 1945. De baltiska staterna ockuperades och införlivades med Sovjet redan 1940. Det kommunistiska Jugoslavien under Tito förde liksom Kina en egen, från Sovjet, skild utrikespolitik.

I de kommunistiska staterna har svåra brott begåtts, inte minst mot den egna befolkningen. Religiösa och nationella minoriteter har förföljts. De juridiska systemen har präglats av rättslöshet för de anklagade som varit dömda på förhand. Oliktänkande har avrättats och förföljts.

ANNONS

ANNONS

Kommunistländerna har också haft problem med att styra ekonomin genom statliga planer. I Sovjetunionen ledde svårigheterna att skapa ekonomisk utveckling till försök med inslag av marknadsekonomi och mer öppenhet i samhället. Det ledde i sin tur till att det kommunistiska styret i Östeuropa kollapsade 1989 och att kommunismen föll även i Sovjetunionen 1991 samtidigt som Sovjetunionen upplöstes. Som svar på det tog det kinesiska kommunistiska partiet ett ännu starkare grepp om makten och framställde sig som den enda garanten för fortsatt ekonomisk tillväxt. Den kommunistiska diktaturen i Kina har efter Maos död förenats med en marknadsekonomi.

Idag finns kommunistiska diktaturer i KinaKubaNordkoreaLaos och Vietnam. Kommunistiska partier som bekänner sig till demokratin finns representerade i många länders parlament men betecknar sig ofta idag som ”vänsterpartier” eller ”socialistiska vänsterpartier”.

Socialism idag - demokratisk socialism

När de första socialdemokratiska partierna grundades på 1860-talet hade man allmän och lika rösträtt samt olika sociala reformer på dagordningen. För den framväxande demokratiska socialismen sköts frågan om kontrollen över det Marx kallat produktionsmedlen på framtiden, det viktiga var att söka praktiska lösningar idag på de olika samhällsproblemen.  En allmän och lika rösträtt skulle ge socialdemokratin regeringsmakten och därmed möjlighet att genomföra sociala reformer – att höja levnadsstandarden, förbättra arbetsvillkoren och bygga ut den gemensamma välfärden.

Socialdemokrater tycker att gemensam och skattefinansierade välfärd gör att alla människor får samma möjligheter att nå sin potential och uppfylla sina livsdrömmar. Inte minst därför behövs barnomsorg för alla och att alla ska få en så hög utbildning de vill ha. Den gemensamma välfärden innebär också trygghet vid sjukdom, arbetslöshet och efter pensioneringen. Stora skillnader i inkomst och förmögenhet skapar skillnader i makt och möjligheter. Därför vill socialdemokraterna att inkomster ska fördelas jämnare. Socialdemokrater tycker också att samhället bör ingripa för att lösa olika problem samt förhindra förtryck och orättvisor. Läs om det svenska välfärdssamhället >

Socialdemokratin strävar efter ett fritt, jämlikt och solidariskt samhälle. Människor ska kunna infria sina drömmar, utöva inflytande och utan hinder delta i samhällsutvecklingen i den grad de själva önskar. Det är den socialdemokratiska drömmen (utopin). Det är människors vilja till förändring och gemensamma agerande i sociala rörelser som ska avgöra samhällets utveckling. I takt med att samhället förändras uppstår givetvis nya samhällsproblem. Det finns därför ingen möjlighet att skapa ett fullkomligt och perfekt samhälle eftersom samhällsutvecklingen aldrig ”tar slut” enligt socialdemokraterna.

ANNONS

ANNONS

Socialdemokratin

Sveriges socialdemokratiska arbetareparti (SAP) är Sveriges största parti, och ett parti som har påverkat samhället mycket, både i Sverige och i världen. Inte i något annat land har Socialdemokraterna ensamma regerat så mycket och så länge som i Sverige.

Många av de socialdemokratiska partierna runt om i världen är med i Socialistinternationalen, som är världens äldsta och största internationella politiska organisation. Socialdemokratiska partier kallar sig i många länder för socialistiska och ibland uppfattas de därför som mer radikala än till exempel de som kallar sig socialdemokratiska. Någon sådan generell skillnad finns inte. Även beteckningen arbetarparti finns också ofta kvar även om de socialdemokratiska partierna i lika hög grad får röster från andra grupper än arbetare.

LÄS MER: Politiska ideologier

LÄS MER: Politiska partier i Sveriges riksdag

LÄS MER: Liberalism

LÄS MER: Konservatism

LÄS MER: Marxism

LÄS MER: Det långa 1800-talet, 1776-1914

LÄS MER: Marxismen, del 1: Människan

LÄS MER: Marxismen, del 2: Samhället

LÄS MER: Marxismen, del 3: Verkligheten

LÄS MER: Industriella revolutionens sociala följder

PODCAST: Socialismens ideologi

PODCAST: Liberalism, konservatism och socialism - politiska ideologier

Användbara begrepp

Demokratisk socialism: Den moderna typen av socialism som vi refererar till idag i västvärlden. Demokratisk socialism eftersträvar gradvisa demokratiska förändringar, till skillnad från revolutionär socialism (t.ex. kommunism) som vill göra det med hjälp av en revolution. Socialdemokrati är en form av reformistisk socialism. Demokratisk socialism försöker hitta praktiska lösningar på olika samhällsproblem genom sociala reformer i syfte att höja levnadsstandarden, förbättra arbetsvillkoren och bygga ut den gemensamma välfärden.

Ideologi: Idélära, en samling besläktade idéer om hur samhället eller världen är och ska vara och hur förändringar till det bättre ska genomföras. De viktigaste idéerna i ett politiskt system. Läs mer om ideologier >

Kapitalism: Ett samhällssystem där produktionsmedlen (företag, mark och liknande) ägs av enskilda som vill tjäna pengar på det som säljs.

Kommunism: En uppsättning politiska idéer som förknippas med Karl Marx och som har utvecklats av andra, däribland Lenin. Kommunismen går ut på att skapa ett gemensamt ägande av produktionsmedlen och ett klasslöst samhälle. Den kommunistiska formen av socialism anses idag vara föråldrad.

Produktion: Tillverkning (producera = tillverka)

Produktionsmedel: Kapital i form av fabriker, maskiner och arbetskraft som håller igång produktionen.

Reform: Att omforma, omgestalta, förbättra. En förändring till ett nytt och bättre tillstånd i samhället. En demokratiskt baserad reform tar ofta lång tid att verkställa.

Revolution: En snabb eller djupgående förändring, en fullständig omformning av ett lands politiska, ekonomiska och/eller sociala system.

Socialism: Politisk åskådning där produktionsmedlen skulle ägas av folket genom staten eller i andra gemensamma former. Socialister vill idag genomföra detta utan politiskt våld. I dagens moderna samhälle likställs begreppet socialism i regel med demokratisk socialism (se ovan).
 

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Vad menas med begreppet socialism?
     
  2. Hur och varför uppstod socialismen?
     
  3. Nämn några fakta om Karl Marx.
     
  4. Vad handlar "Det kommunistiska manifestet" om?
     
  5. I början av 1900-talet utvecklades en motsättning mellan reformister och revolutionärer inom arbetarrörelsen i Europa. Vad skilde dem åt?
     
  6. Förklara begreppet kommunism och hur ett kommunistiskt "drömsamhälle" bör se ut.
     
  7. Under 1900-talet har många brott mot de mänskliga rättigheterna begåtts i kommunistiska regimer. Berätta mer om detta.
     
  8. Vilka idéer utgör grunderna för den demokratiska socialismen?
     
  9. Nämn några stora skillnader mellan vår egen tids demokratiska socialism i västvärlden och den i stort sett utdöda revolutionära socialismen (t.ex. kommunismen).

Fundera på:

Vad inom socialismen tilltalar dig mest respektive minst? Motivera.
 

 

Litteratur:
Sven-Erik Liedman, Från Platon till kriget mot terrorismen, Albert Bonniers förlag, 2005
Reidar Larsson, Politiska ideologier i vår tid, Studentlitteratur, 2006
Leif Lewin, Ideologi och strategi: svensk politik under 130 år, Norstedts Juridik AB, 2002
Nationalencyklopedin
Studiematerial Socialdemokraterna: Vår ideologi
 

FÖRFATTARE

Text: Paula Carvalho Olovsson, socialdemokraternas partikansli, Avdelningen för politiskt utskottsstöd
Webbplats: Socialdemokraterna

 

Sidan uppdaterad: 13 mars 2024
Ursprungligen publicerad: 14 oktober 2010

ANNONS

ANNONS

Podcast om Socialism

SO-rummet podcast icon
M

Välfärdsteorier och välfärdsmodeller

av: Mattias, Julia och Kristoffer
2017-10-24

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om tre olika välfärdsteorier: den konservativa, den liberala och den socialdemokratiska.

+ Läs mer

SO-rummet podcast icon
S

Socialismens ideologi

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-04-13

Julia, Mattias och Kristioffer pratar om socialismen. Vad kommer ideologin ifrån? Vad har den för betydelse idag? Vilket samhälle vill den skapa?

+ Läs mer

SO-rummet podcast icon
M

Liberalism, konservatism och socialism - politiska ideologier

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2015-11-18

Julia, Kristoffer och Mattias tar sig an de tre stora politiska ideologierna - konservatism, liberalism och socialism. Vi går igenom vad en ideologi är, vad som är typiskt för de tre stora och vilken betydelse de har idag.

+ Läs mer

Länkar om Socialism

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

Relaterade ämneskategorier

Hi

Det långa 1800-talet

Det långa 1800-talet (1776-1914) var revolutionernas, imperialismens och kapitalismens tidsålder då världen förändrades...

Hi

Ryska revolutionen

I samband med ryska revolutionen (1917) gjordes Ryssland kommunistiskt och ändrade namn till Sovjetunionen.

Re

Marxism

Marxismen är en samhällsideologi och politisk filosofi som baseras på filosofen Karl Marx idéer. Den marxistiska...

Sh

Politiska ideologier

En politisk ideologi är ett sammanhängande system av politiska idéer om hur samhället ska vara. Här presenteras några...

Sh

Konservatism

Konservatismen är en samhällsåskådning som bygger på devisen "frihet under ansvar", och som slår vakt om sådant som har...

Sh

Liberalism

Liberalismen är en samhällsåskådning som betonar vikten av personlig och ekonomisk frihet i samhället.

Sh

Demokrati

Om demokratins grunder, Sveriges politiska system, politiska partier i Sveriges riksdag, demokratisk påverkan,...

Sh

Sveriges politiska system

Här kan du lära dig mer om svensk demokrati på rikstäckande nivå. Avsnittet handlar om hur Sverige styrs, med fokus på...

Sh

Politiska partier i Sveriges riksdag

I avsnittet ska vi titta på den moderna partipolitikens uppkomst samt sambandet mellan de politiska ideologierna och...

Hi

Demokratins historia

Historia om demokratins utveckling och kampen för rösträtt. Demokrati betyder att det är folket som styr. Den moderna...

Sh

Feminism

Feminismen är en rörelse som strävar efter att göra kvinnan jämlik med mannen. Detta gäller såväl socialt, politiskt...

Sh

Svenska välfärdssamhället och välfärdsstrukturer

Avsnittet handlar om hur det svenska välfärdssystemet fungerar och om välfärdssamhällets delar och uppbyggnad. Här...

Sh

Nationalekonomiska teorier

Nationalekonomiska teorier om självhushållning, penningekonomi, merkantilism, ekonomisk liberalism, marxism,...

Hi

Historiebruk

Historiebruk som begrepp syftar till att tydliggöra hur historia används och varför. I det här avsnittet kan du läsa om...

Relaterade taggar

Sh
Symbol

Kommunism

Kommunism är en uppsättning politiska idéer som förknippas med den tyska författaren och filosofen...

Hi
mekanisk verkstad

Arbetsliv

Arbetet har alltid varit centralt för många människor, både som vardagsverksamhet och som livsstil...

Hi
Idé

Idéhistoria

Idéhistoria handlar om hur människor uppfattar sig själva och världen. Idéhistoria är historien om...

Re
Jordglob

Världsbild

En världsbild sammanfattar och ger en överblick över världsalltet och jordens och människans...

Hi
Riksdag

Riksdagens historia

Ståndsriksdagen Det hölls flera så kallade herredagar och riksmöten från 1200-talet och framåt,...

Hi
Porträtt

Karl Marx

Karl Marx (1818-1883) var en tysk nationalekonom, författare och filosof vars politiska och...

Hi
Palme

Olof Palme

Olof Palme (1927-1986) är en av Sveriges mest kända och internationellt ryktbara politiker genom...

Hi
propagandaposter nsdap

Propaganda

Propaganda är en form av politiska eller nationalistiska budskap vars syfte är att påverka ett...

Hi
Stadstorg 1950-tal

Folkhemmet

Det svenska folkhemmet är ett begrepp som statsministern Per Albin Hansson myntade i ett radiotal...

Sh
bok i ett landskap

Ideologier

En ideologi är ett sammanhängande system av idéer och värderingar som berättar varför samhället ser...

Hi
ikon

Människosyn

Människosyn är ett brett begrepp och en sammanfattande benämning på olika uppfattningar om...

Hi
Demonstrationståg

Per Albin Hansson

Per Albin Hansson (1885-1946) var socialdemokratisk partiledare efter Hjalmar Branting 1925, och...

Sh
Balansvåg i ovikt.

Ekonomiska system

Statens ekonomi handlar först och främst om vilket ekonomiskt system som används. Det finns två...

Sh
Symbol

Riksdag och regering

Vart fjärde år har vi val till riksdagen, regionerna och till kommunerna, det vill säga år 2026,...

Hi
Första majdemonstration

Fackföreningarnas framväxt

Arbetarna organiserar sigSveriges första fackförening bildades av de tidigt organiserade...

Hi
Demonstration

Folkrörelser

Folkrörelserna var frivilliga och demokratiskt uppbyggda massorganisationer med riksanslutning och...

Hi
Agitator i talarstolen

Arbetarrörelsen

Arbetarrörelsen med sin politiska och fackliga gren har betytt mest av folkrörelserna. Även den har...

Hi
Fabriksarbetare

Industriella revolutionens sociala följder

Industrialiseringen av samhället ledde till en omfördelning av arbetskraften och produktionen -...