Vattenkraft är förnybar energi. Det innebär att man fångar energin som finns i strömmande vatten. Vattenkraften ingår i ett kretslopp med solen som motor. Solen värmer marken och haven som avdunstar vatten i form av vattenånga. Vattenångan stiger högre upp och bildar moln. När molnet blir tillräckligt fyllt och har stigit högt upp i atmosfären kyls vattenångan ner och faller mot marken som nederbörd. Detta kretslopp av vatten fyller upp vattenmagasinen som vi sedan använder för att skapa energi, via det flödande vattnet. Allt hänger ihop i ett gigantiskt, globalt kretslopp på jorden.
Vattenkraft förr
Redan under antiken fanns det olika typer av kvarnar som drevs av vatten som strömmade mot ett vattenhjul. Denna teknik att mala mjöl utan mänsklig fysisk insats spred sig därefter i Europa. Det finns skriftliga belägg för att vattendrivna kvarnar fanns i Sverige under 1100-talet.
Vattenkraft kunde också utnyttjas till att driva mekaniska hammare och andra mekaniska maskiner.
Vattenkraft idag
Vår tids vattenkraftverk har en damm som fångar upp vattnet i en älv eller å och lagrar det. När kraftverket körs öppnas luckor i dammen. Vatten leds ned i tunnlar till en turbin med skovelformade blad som snurrar runt av vattnets kraft. En generator är kopplad till turbinen. Den gör om rörelseenergin till el som skickas ut i kraftledningar till elnätet.
Men vattentillgången varierar mellan åren. Under torrår kan vattenkraften producera mindre el. Särskilt regniga eller snörika år kan elproduktionen istället öka.
Det finns cirka 2 000 vattenkraftverk i Sverige. Av dessa är drygt 250 stora kraftverk i de stora älvarna som tillsammans står för ca 98 procent av den totala vattenkraftproduktionen. Vattenkraften står för mellan 30 till 45 procent av elproduktionen i Sverige.
Vattenkraft är den största förnybara energikällan i världen och står för drygt 15 procent av världens elproduktion. Asien, Europa och Nordamerika är de världsdelar som har mest vattenkraft.
