L

Ångmaskinen möjliggjorde den industriella revolutionen

Få andra uppfinningar har genom historien blivit lika kända och ansetts lika viktiga som ångmaskinen. Ångmaskinen som energikälla fick enorm betydelse för industrialiseringen under 1800-talet.
Bild:

James Watts ångmaskin. En ångmaskin är en motor med vattenånga som drivkraft där värmeenergi omvandlas till mekaniskt arbete.

Ångmaskinen utvecklades av många

Den moderna ångmaskinen uppfanns av Thomas Newcomen, men det var skotten James Watt som vidareutvecklade och förbättrade den. Därför brukar han kallas för ångmaskinens fader.

De första ångmaskinerna uppfanns mot slutet av 1600-talet av ingenjörer som markisen av Worcester och Thomas Savery. Men den första riktigt praktiskt användbara ångmaskinen uppfanns av Thomas Newcomen.

De första ångmaskinerna användes i gruvorna för att pumpa upp vatten.

1764 arbetade engelsmannen James Watt med att tillverka vetenskapliga instrument vid universitetet i Glasgow i Skottland. En dag fick han i uppdrag att reparera en trasig ångmaskin.

En mobil energikälla

En bit in på 1800-talet var ångmaskiner i bruk på många håll i Europa.

Den stora fördelen med ångmaskinen var att man kunde placera den var som helst där det fanns tillgång till bränsle, nu var man inte bunden till floder och vattenfall.

James Watts ångmaskin

Watt upptäckte direkt att maskinen inte var speciellt effektiv. Som alla ångmaskiner byggde Newcomens ångmaskin på principen att ångan tar upp större utrymme än det vatten som den bildats av. När vatten hettas upp och övergår i ånga i ett slutet kärl uppstår därför ett tryck som används till att driva ångmaskinen.

1766 hade Watt byggt om Newcomens maskin på ett så bra sätt att den blev mycket effektiv. Han hade arbetat fram en ny dubbelverkande ångmaskin som gav större effekt och hade en jämnare gång. Watt sökte patent på den nya ångmaskinen.

Watts ångmaskin gick bland annat att använda i arbete i bomullsspinnerier.

Bild:

James Watt (1736-1819) uppfann inte ångmaskinen men han kom att gå till historien som den som förbättrade ångmaskinen såpass mycket att det kom att revolutionera samhället och världen.

Med ångkraftens hjälp bröt man kol och transporterade det upp till markytan. Nu började man också använda ångmaskiner i järnverken för att sätta hamrarna i rörelse. 

Ångmaskinen bidrog till den snabbt ökande produktionen av järn och stål.

Mellan åren 1775 och 1824 konstruerade Watt tillsammans med sin kompanjon Boulton 1164 maskiner som de undan för undan hade förbättrat (företaget hette Boulton & Watt).

1881 gav fysikerna hans namn åt det internationella måttet på genererad kraft: watt.

Ångmaskinen satte fart på den industriella revolutionen

Ångmaskinen som energikälla fick enorm betydelse för den industriella revolutionen. Eftersom ångmaskiner kunde placeras var som helst behövde industrin inte längre ta hänsyn till energikällans geografiska läge.

Bild:

Under 1800-talet flyttade många från landsbygden till städerna för att jobba i de nya fabrikerna.

Tidigare hade industrin för det mesta drivits av vattenhjul vid forsar som dessutom ofta frös till is under vinterhalvåret. Med de effektiva ångmaskinerna behövde man inte längre ta hänsyn till vattenströmmar eller årstider.

Industrin kunde nu placeras i närheten av råvaror och naturtillgångar eller vid städer där det fanns stor efterfrågan på det som producerades.

Många industrier byggdes längs med vattendrag och kuster där det fanns goda transportmöjligheter.

En annan fördel med ångmaskinen var att den kunde monteras på vagnar och båtar. Ångmaskinen revolutionerade (förbättrade) därmed också kommunikationerna.

Tåg och ångbåtar var både snabbare och bekvämare att färdas med än tidigare transportmedel. Dessutom blev det nu möjligt att passa tider då man inte längre behövde ta lika stor hänsyn till vädrets makter.

Uppgifter och frågor

 1. Nämn fakta om de första ångmaskinerna.

2. Hur förbättrade Watt Newcomens ångmaskin?

3. Vad användes de första ångmaskinerna till?

4. Hur har Watt hedrats?

5. På vilka sätt skapade ångmaskinen förutsättningar för samhällets industriallisering?

 

Text: Robert de Vries (red) och Carsten Ryytty, författare och f.d. SO-lärare

 

Uppdaterad: 28 april 2017
Publicerad: 27 april 2017