1809 års regeringsform utformades på två veckor efter Gustav IV Adolfs avsättning och var formellt i kraft till 1974. De militärer och ämbetsmän som låg bakom statskuppen hade inget gemensamt konstitutionellt program. Huvudsyftet var att få bort kungen och bryta hans makt över Sveriges styre.
Under grundlagsarbetet våren 1809 rasade därför en maktkamp som vanns av en moderat grupp, motståndare både till gustavianerna och de jakobinska radikalerna.
Gustavianerna hade skrämts till tystnad, vilket gjorde det enkelt att utestänga Gustav IV Adolf och hans arvingar från alla anspråk på tronen. Hertig Karl, Gustav Adolfs farbror, tilläts inte heller att genast träda till. Lösenordet blev "konstitution först, kung sedan".
Ett regeringsförslag utarbetades av landshövding Anders af Håkansson. Genom utvecklandet av den maktfördelningstanke som fanns redan 1772 är förslaget "den naturliga historiska sammanbindningsleden mellan det gustavianska statsskicket och 1809 års grundlagsverk" (statsvetaren Axel Brusewitz).
Riksdagen tillsatte nu det första konstitutionsutskottet i svensk historia. Adeln fick sex representanter, de övriga stånden tre var. Ordförande blev friherren Lars Augustin Mannerheim, sekreterare (ej ledamot) Hans Järta. I sig speglade adelns överrepresentation något som den nya författningen skulle avskaffa. Även den offentliga debatten tog fart. Broschyrer, t.ex. av Axel Gabriel Silfverstolpe, fick en viktig roll. Förslaget godkändes den 5-6 juni, även om bondeståndet, missnöjt med adelns bestående privilegier, skrev under det först 27 juni. Sedan det antagits hyllades den nye monarken, Karl XIII.
Förslaget byggde på en uttalad maktdelning. Kungens och riksdagens makt skulle balansera varandra. Grundlagsfäderna ville undvika både frihetstidens regerande riksdag och enväldet, som präglat den karolinska och den gustavianska tiden. Någon demokrati var det inte fråga om, även om viktiga medborgerliga rättigheter slogs fast. Snarare var det en elitistisk adelskonstitutionalism som segrade.
I ett berömt memorial, formulerat av Järta, åskådliggörs denna tanke, inspirerad av maktdelningslärans främste filosof, fransmannen Charles Louis de Montesquieu:
Utskottet har sökt bilda en styrande makt, verksam inom bestämda former, med enhet i beslut och full kraft i medlen att dem utföra (konung och statsråd); en lagstiftande makt, visligt trög till verkning, men fast och stark till motstånd (riksdagen); en domaremakt, självständig under lagarna, men ej självhärskande över dem.
Lagstiftningsmakten delades dock mellan kung och riksdag. Förutom i ekonomiska lagar, som kungamakten ensam utfärdade, kunde vardera parten ta initiativ till men också förhindra lagändringar.
Skatterna (finansmakten) bestämde riksdagen ensam ("Svenska folkets urgamla rätt att sig beskatta").
Kungen skulle styra riket men rådgöra med - av honom utsedda och ansvariga rådgivare - statsråd. Statsrådens agerande kontrollerades av riksdagen (som emellertid inte av politiska skäl kunde fälla enskilda statsråd eller hela regeringen i linje med sentida parlamentarism).
Den dömande makten var inte heller så självständig som Montesquieu förutsatte genom att Högsta domstolens ledamöter tillsattes av kungen, som också hade rätt att närvara vid deras sammanträden. En viktig reform var att ämbetsmännen enbart skulle tillsättas efter skicklighet. Adelns företräde till höga befattningar försvann, även om den i praktiken länge hade ett försteg.
Den vetenskapliga tolkningen av regeringsformen har kretsat kring frågan om den främst var ett resultat av utländska teorier (främst Montesquieus) eller grundad på svenska, praktiskt politiska erfarenheter. En sådan distinktion är svår att i praktiken upprätthålla. Kunskaper om utländska konstitutionella teorier fanns hos grundlagsfäderna, men regeringsformen avviker i vissa avseenden från Montesquieu. Viljan att undvika både frihetstidens svaga regering och det kungliga enväldets allmakt förefaller ha vägt väl så tungt.
Regeringen skulle enligt regeringsformen 1809 vara kungens rådgivare. Regeringsmedlemmarna (statsråden) var utnämnda av kungen och ansvariga inför och lojala till honom. Uppdraget var länge av ämbetsmannakaraktär; eftersom ansvarigheten inför riksdagen (parlamentarism) var så svag behövdes ingen större politisk fingerfärdighet. Så småningom stärktes den politiska karaktären. Departementalreformen 1840 (se faktaruta nedan) var ett steg på vägen och fullföljdes av den starka liberala regeringsduon J.A. Gripenstedt och Louis De Geer från 1858.
Det första ofrälse statsrådet, borgarståndets Hans Niklas Schwan, utnämndes 1828.
Departementalreformen var 1840 års beslut att justitiedepartementet, utrikesdepartementet, lantförsvarsdepartementet, sjöförsvarsdepartementet, civildepartementet, finansdepartementet och ecklesiastikdepartementet fick varsitt statsråd som chef. Därtill kom tre konsultativa statsråd ("utan portfölj"). Tidigare hade statssekreterarna ansvarat för departementen och statsråden bara tjänstgjort som allmänna rådgivare till kungen. Med reformen stärktes på sikt regeringens ställning gentemot kungamakten. Statsråden kunde med ökad kompetens inom sina ansvarsområden driva sin linje. |
LÄS MER: Sverige under 1800-talet
LÄS MER: Det moderna Sveriges framväxt 1809-1905
LÄS MER: Sveriges demokratisering
LÄS MER: Svensk-norska unionen
LÄS MER: Sveriges befolkning under 1700-talet och 1800-talet
LÄS MER: Sveriges politiska omvandling under 1800-talet
LÄS MER: Representationsreformen 1865-1866
Riksdagsordningen 1810. Efter omvälvningarna 1809 med statskuppen och ny regeringsform präglades den nya riksdagsordningen (RO) av en konservativ anda. Ståndsriksdagen behölls, om än delvis reformerad: missgynnandet av bondeståndet inom utskotten togs bort liksom klassindelningen på Riddarhuset. En del radikaler såg RO som en tillfällig reträtt. Ett förslag till tvåkammarriksdag antogs också av riksdagen som vilande men begravdes 1815.
Justitieombudsmannen (JO) är ett ämbete som inrättades av riksdagen 1809 för kontroll av förvaltningen och av medborgarnas värn mot myndigheterna. Kontrollen skulle vara oberoende, till skillnad från den av regeringen tillsatte justitiekanslern. Förste innehavare blev Lars August Mannerheim, från 1810 till 1823, konstitutionsutskottets ordförande i riksdagen. Bristande juridisk erfarenhet och oklara föreskrifter begränsade hans ingripanden till en handfull per år.
Valriksdagen i Örebro 1810 var riksdagen då den franske marskalken Jean Baptiste Bernadotte valdes till svensk tronföljare, den 21 augusti. Riksdagen hade förlagts till Örebro på grund av det känsliga politiska läget efter kronprins Karl Augusts död och Fersenskä mordet. Regeringen lanserade först Fredrik Kristian av Augustenborg, Karl Augusts äldre bror. Men genom ett privat initiativ av löjtnanten Carl Otto Mörner fördes Bernadottes kandidatur fram. Napoleons stöd och stora franska lån lockade. Även längtan efter en stark man spelade in. Bernadotte valdes enhälligt och den 26 september antogs successionsordningen, den grundlag som ger arvsrätten till huset Bernadotte.
Tryckfrihetsförordningen 1812 var den sista byggstenen i den nya författningen efter statskuppen 1809 (regeringsformen 1809, riksdagsordningen och successionsordningen 1810). All förhandscensur avskaffades men med indragningsmakten (hovkanslern kunde beslagta skrifter som var smädliga eller "vådliga för allmän säkerhet", se nedan) skapades ett maktinstrument för en regent som likt Karl Johan kände sin position hotad av såväl gustavianer som liberaler.
Indragningsmakten var hovkanslerns rätt att dra in skrifter som ansågs smädliga eller "vådliga för allmän säkerhet". Bestämmelsen infördes i 1812 års tryckfrihetsförordning (se ovan) och användes av Karl XIV Johan mot den liberala oppositionen. Indragningsmakten blev dock ett misslyckande. Tidningarna kunde genom att byta namn (Aftonbladet blev t.ex. Det trettonde Aftonbladet osv.) eller leja ansvariga utgivare kringgå statens åtgärder. Indragningsmakten slutade tillämpas 1838 och den slopades definitivt vid riksdagen 1844-1845.
FÖRFATTARE
Text: Torbjörn Nilsson, professor i historia
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia - vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).
Här nedan hittar du material som kan relateras till 1809 års regeringsform.
Från kungamakt till folkstyre är ett pedagogiskt material om riksdagens utveckling under 500 år. Det lyfter händelser och förändringar som skett, källor och historiebruk.
Under 1800-talet förändrades Sverige snabbt. Kungamakten och ståndsriksdagen gick inte i takt med det nya samhälle som växte fram. Revolutioner, frihetskrig och tal om alla människors lika värde spred sig över världen. Folket krävde större frihet och ökat politiskt inflytande...
Faktafilm (20:00 min) för skolan av UR (Sveriges utbildningsradio) om Sverige under 1800-talet. 1800-talets Sverige präglas av förändring och nyheter. Under det här århundradet sker ett skifte till ett modernare land. Vad hände när Sverige fick sina järnvägar? Hur gick det till när landet ingick i en union med Norge? Vi förklarar vad som hände under de 100 år när Sverige påbörjade sin resa från bondeland till industrisamhälle.
Om Historia förklarad:
I kärnfulla avsnitt förklarar Sveriges främsta experter historiska händelser och skeenden. Inget program är längre än 20 minuter, och alla avslutas med en överskådlig sammanfattning.
Läxhjälpsfilm (14:27 min) där SO-läraren Lena Tegström berättar om riksdagens historia från ståndsriksdag till tvåkammarriksdag och vidare till enkammarriksdag. Här berörs bland annat de fyra stånden.
Avsnitt (19:37 min) från UR:s programserie Historia förklarad där du kan lära dig mer om Sveriges demokratisering. Idag är det lätt att ta för givet att alla vuxna medborgare har rätt att gå att rösta. Men hur länge har egentligen Sverige varit en demokrati? Och hur gick det till när den infördes? Vi får följa den stundtals dramatiska utvecklingen när Sverige gick från enväldig kung och förlegad ståndsriksdag till allmän och lika rösträtt för både kvinnor och män.
Om Historia förklarad: I kärnfulla avsnitt förklarar Sveriges främsta experter historiska händelser och skeenden. Inget program är längre än 20 minuter, och alla avslutas med en överskådlig sammanfattning.
Ny omfattande webbplats som drivs av Sveriges riksdag där du tas med på en resa genom vår demokratis historia. Här finns studiematerial (inkl lärarhandleding) i form av filmer och massor av fakta efter olika TEMAN som är relaterade till DEMOKRATINS GENOMBROTT:
Vad är demokrati? Folkstyrets grundläggande frågor, Demokratins kännetecken, Synen på medborgarskapet
Tidiga tecken på folkstyre: Ting och stämmor, Landlagar, Edsöres- och fridslagar, Ståndssamhället, Ståndsriksdagen
Sverige förändras: Enväldets slut och ny regeringsform, Från stånd till klass, Förberedande beslut och reformer under 1800-talet, Vägen till tvåkammarriksdagen, Höga inkomster gav fler röster, Revolutionstider, Politiska partier växer fram
Folkrörelsernas tid: Människorna samlar sig och ställer krav, Den tidiga rösträttsrörelsen, Kvinnorörelsen tar form, LKPR bildas
Argumentationen om rösträtten: Rösträtt - ett stående inslag i riksdagen, Värnplikten som argument för rösträtt, Männen får rösträtt, Argument - för eller emot?
Överenskommelsen om rösträtten: Kungens löfte om parlamentarism, Fortsatt konservativt motstånd, Revolution innebär dåliga affärer, En oväntad öppning, Den 17 december 1918, Ett avgörande klubbslag, Några personer runt överenskommelsen om allmän och lika rösträtt
Det första demokratiska valet: Valarbetet, Nya skiljelinjer i politiken, De fem första kvinnorna, Demokratiska utmaningar
Grupper utan rösträtt: Varför uteslöts människor från att få rösta?, Begränsningar i rösträtten
Rösträtt i en globaliserad värld: Var ska man ha rösträtt? Emigrationen från Sverige, Invandringen ökar, Utlandssvenskar, Nya svenskar i politiken, Övernationell demokrati
Det här studiematerialet från Sveriges riksdag går igenom demokratins rötter, hur rösträttskampen fördes fram till demokratins genombrott i Sverige och hur demokratin fortsatt att utvecklas.
Webbföreläsning (10:37 min) av historieläraren Hans Strömhäll som berättar om Sveriges politiska utveckling mellan 1809-1931. Här berörs finska kriget, statskuppen 1809, 1809 års regeringsform, folkskolan, riksdagsreformen 1866, folkrörelser och Sveriges demokratisering.
Pedagogisk genomgång i form av ett bildspel (32:10 min) där historieläraren Joakim Wendell ger en sammanfattning av Sveriges politiska historia under 1800-talet och början av 1900-talet. Här berättas bl.a. om Skandinavismen, svensk nationalism, indusrialliseringen, utvecklingen mot demokrati, första världskrigets effekter, demokratins genombrott och olika former av demokrati.
Avsnitt på Joakim Wendells hemsida Historia 2 där du kan läsa kortfattat om den politiska och ekonomiska utvecklingen i Sverige mellan 1809-1866. Se även avsnittet om "Liberalism mot konservatism" där det berättas om liberalismens genombrott i Sverige.
Artikel i tidningen Forskning och Framsteg där du kan läsa om en brytpunkt i Sveriges historia - då Sverige förlorade Finland. För 200 år sedan upplevde Sverige en historisk brytpunkt som kunde ha lett till rikets upplösning. I stället fick landet nya gränser, ny regeringsform, nytt kungahus, ny tryckfrihet - 1809 blev början på en ny era...
Kort artikel i tidningen SvD:s historieblogg där du kan läsa om tillkomsten av 1809 års regeringsform. Efter kriget mot Ryssland avsattes i mars 1809 Gustav IV Adolf i en statskupp. Nu önskade man begränsa kungamakten, vilket skedde i den regeringsform som riksdagen snabbt tog beslut om den 6 juni 1809…
Gustav III:s statskupp 1772 satte punkt för frihetstiden och inledde den gustavianska tiden (1772-1809) då Sverige...
1800-talet var århundradet då Sverige var i union med Norge (1814-1905) och då Sverige industrialiserades.
Historia om demokratins utveckling och kampen för rösträtt. Demokrati betyder att det är folket som styr. Den moderna...
Här hittar du material som behandlar Sveriges historia i små och stora perspektiv. Få en helhetsbild eller fördjupa dig...
Ståndsriksdagen Det hölls flera så kallade herredagar och riksmöten från 1200-talet och framåt,...
Vägen mot Sveriges demokratisering påbörjades under perioden 1870-1914 i samband med att ett...
Begreppet statsskick utgår från det sätt som ett land (en nation) styrs. Det handlar bland annat om...
Representationsreformen 1865-1866 innebar att ståndsriksdagen ersattes av en tvåkammarriksdag....
