+ Visa hela artikelserien
S

1800-talet och nationalismen i Sverige, del 6: Industrialismen

En ny "modern" nationalism blev under 1800-talets senare hälft oerhört stark och tydlig. Det var just under denna tid som också industrialismen satte fart i Europa och i Sverige. Vissa forskare ser ett klart samband mellan just industrialismen och nationalismen.
Bild:

Ett typiskt särdrag för den svenska industrin var att den låg utspridd över hela landet. Nästan alla små orter hade en industri. Svensk industri var dessutom bra på att utnyttja landets naturtillgångar.

Industrialismen och nationalismen

För Sveriges del var järnmalmen den viktigaste industri- och exportvaran. Förädlingen, det vill säga tillverkningen av redskap och andra järnprodukter, skedde länge utanför Sverige. Oftast förädlades malmen i England, som låg före i den tekniska utvecklingen.

Industrialismen innebar en övergång från hantverk till storskalighet och maskinell tillverkning. Tidigare satt skomakaren hemma i sitt kök och gjorde skor till grannar och bekanta i byn eller socknen. Nu börjar man göra skor i fabriker med maskiners hjälp. Nu måste man ha en stor marknad och möjlighet att snabbt få ut varorna över hela landet och till hamnarna för export. Därför är det också viktigt att bygga järnvägar. Man måste tänka nationellt.

Hela folket måste läras att tänka nationellt. Stockholmaren måste känna att han eller hon har något gemensamt med både skåningen och norrlänningen. Människorna måste lära sig att de framför allt är svenskar och bor i Sverige. Om man sedan råkar vara bosatt i Dalarna eller Sörmland kommer i andra hand. Lokalkulturerna får gärna finnas kvar men det viktiga är att de ryms inom en och samma nation. Likadant var det i andra länder i Europa.

Under 1800-talet genomgår således Sverige och övriga Europa en mycket stor förändring såväl socialt som politiskt, ekonomiskt och kulturellt. Nu läggs grunden till vårt moderna samhälle. Industrins och teknikens krav på kunnig och flyttbar arbetskraft slår undan för undan ut det gamla jordbrukssamhället. Fler och fler människor flyttar in till städerna. Det är där de nya jobben finns.

England var tidigt ute när det gällde industrier. Redan på 1700-talet uppfanns ångmaskinen, som revolutionerade såväl järnhantering som annan tillverkning. Långt fram på 1800-talet var England den klart ledande industrinationen. Sverige fick vänta till ungefär 1870 på sitt industriella genombrott.

Bild:

Ett flyttlass på väg in till staden. Järnvägsbyggandet och de nya ångbåtarna medförde att transporter gick snabbare och att landsdelar och länder knöts närmare varandra. Städerna blev fler och växte i takt med att folk flyttade från landsbygden in till tätorterna för att arbeta i industrier och inom andra yrken. Målning gjord av Geskel Saloman (1821-1902).

Utvecklingsoptimismen var stor och rapporter om nya tekniska landvinningar förekom ideligen. Samtidens människor såg den ena uppfinningen efter den andra tränga in i sin vardag: ångmaskinen, ångbåten, järnvägen, telegrafen, telefonen, elektriciteten. Ingen gräns fanns längre för den mänskliga förmågan.

Men det fanns också de som var kritiska mot den tekniska utvecklingen. Den förstörde naturen, ansåg man. Den förstörde moralen, traditionerna, ekonomin. Adelsmannen och godsägaren Leonhard Fredrik Rääf var en av de mest rabiata teknikfienderna, åtminstone på sin ålderdom. Författaren August Strindberg var, trots sitt radikala sinne, starkt kritisk mot framförallt järnvägarna.

Industrins utveckling i slutet av 1800-talet

Fabriker i full verksamhet, bolmande skorstenar, gnisslande maskiner - det är under 1800-talet tecknet på nationellt framåtskridande. Tidningarna skildrar med förkärlek den svenska industrins utveckling och dess internationella konkurrenskraft. Speciellt fint är det att få beröm från England, industrins föregångsland. Och det får vi ibland - för våra ångbåtar och ångmaskiner. Optimismen och framtidstron är stor. Industrins och teknologins landvinningar ökar stadigt. Visst är Sverige ännu ett jordbruksland, men det har samtidigt blivit en modern industrination. Våra industrier hävdar sig väl och är kända ute i världen. Till dem hör Motala verkstäder.

Trots alla lovord och all optimism finns det ibland även kritiska röster. Något miljötänkande i modern mening existerar inte under 1800-talet, men nog kan man ibland sörja att vacker natur förstörs av bullriga, dammiga industrier.

Stad och land blir två skilda världar

Visst finns det en kluvenhet inför industrialismen och teknikens utveckling. Och den kluvenheten verkar bli starkare närmare sekelskiftet, när industrialismen på allvar slagit igenom. Man ser visserligen oanade möjligheter, men man börjar också alltmer se de negativa konsekvenserna: inflyttningen till städerna, trångboddheten, stressen, den dåliga arbetsmiljön och sjukdomar som följd av detta. Industrialismen blir ett hot mot det gamla bondesamhället, som alltmer får ge vika. Släkttraditionerna bryts när generationerna skiljs från varandra. Stad och land blir två skilda världar, två helt olika sätt att leva.

Publicerad: 27 mars 2014
Uppdaterad: 17 november 2016