+ Visa hela artikelserien
M

Det svarta guldet - oljans historia, del 2: Oljan under 1900-talet

Bild:

Oljearbetare vid en ventil intill ett oljetorn, Texas 1944.

Det moderna samhället och de moderna krigen och oljan

Även om kolet var den energikälla som drev industrialiseringen framåt var det oljan som på 1900-talet möjliggjorde omvandlingen från förindustriella jordbrukssamhällen till moderna industriländer.

Den ökade användningen av bilar vid tiden kring första världskriget (1914-1918) var en sådan sak som möjliggjordes av ökad oljeutvinning.

Vid sekelskiftet 1900 fanns det runt 8 000 bilar i hela USA, bara tio år senare var siffran 900 000. Bensin blev nu ett efterfrågat drivmedel.

Hade du fötts i början av 1900-talet hade du troligen fått uppleva inte bara ett, utan två världskrig - båda delvis ett resultat av oljan. Före industrialismen kunde arméer förflytta sig enbart så snabbt och så långt som människors och djurs muskelkraft tillät. Med nya maskiner kunde nyare och bättre vapen produceras och krigsfartyg kunde snabbt ta sig från en kontinent till en annan.

Relevanta begrepp

Råvaror: Något från naturen som inte behandlats, ex. skog innan det blivit plankor eller bomull innan det blivit kläder.

Fossila bränslen: De omfattar främst naturgas, olja och kol. Fossil energi är egentligen biobränsle som har lagrats i jorden i miljontals år och när den nu används släpps koldioxid ut som förändrar jordens klimat.

Energikällor: Något i naturen som kan omvandlas till energi som vi människor kan använda. Till exempel uran, kol, olja, vindar, strömmande vatten, solstrålning och skogar.

Ekonomisk tillväxt: Den sammanlagda ökningen av ett samhälles produktion av varor och tjänster enligt måttet bruttonationalprodukt (BNP), jämfört med en föregående tidsperiod.

Drivmedel: Bränsle som används för att driva ett fordon eller en farkost.

Petrokemisk industri: En avdelning inom den industriella kemin, som sysslar med raffineringen av petroleum (olja).

Arabvärlden: Den arabisktalande delen av världen.

Ransoneringslagar: Begränsad utdelning av vissa varor, där varje konsument får en bestämd ranson.

Första världskriget var det första moderna kriget i någon mening, omfattningen och brutaliteten hade inte skådats tidigare i historien. Detta var delvis en följd av nya sätt att framställa energi eftersom oljan gjorde att man kunde transportera vapen och soldater över större avstånd snabbare.

Att Frankrike, Storbritannien och USA besegrade Tyskland i första världskriget 1918 berodde till stor del på kontroll över olja. Walter Long, brittisk minister skrev 1917 i ett brev: ”Om du har män, ammunition och pengar, men saknar olja, som idag är den viktigaste källan till energi, kommer alla dina andra fördelar att vara av relativt litet värde”.

Det var dock först efter andra världskriget (ett krig som också i mycket kan förklaras utifrån kontroll över oljeresurser) som oljan blev den dominerande energikällan i världen. Som drivmedel i bussar och bilar, för uppvärmning av hus, för elproduktion och i den petrokemiska industrin visade sig oljan vara en oerhört effektiv energikälla. I Sverige stod oljan i början av 1970-talet för 80 procent av energin.

Det var också under efterkrigstiden som forskare återigen började titta på sambandet mellan utsläppen av koldioxid och global uppvärmning. Återigen kunde man konstatera oroväckande samband där mängden koldioxid (till följd av förbrukning av kol och olja) ökade kraftigt samtidigt som temperaturen under slutet av 1900-talet och början av 2000-talet har stigit lika dramatiskt.

Oljekrisen - 1970-talet

Merparten av världens kända oljefyndigheter ligger i Arabvärlden. När arabländerna Egypten och Syrien 1973 anföll Israel var det flertalet västländer (däribland USA) som ställde sig på Israels sida. Som en följd av detta bestämde de oljeproducerande arabländerna att minska produktionen av olja och oljepriset steg kraftigt.

För svensk del innebar detta bl.a. att riksdagen fattade beslut om ransoneringslagar och man försökte få allmänheten att minska energianvändningen. Oljekrisen ledde också, för svensk del, till försök att ställa om energitillförseln. Före oljekrisen stod oljan för 80 procent av energin och 1990 för enbart 30 procent. Istället för att importera olja från konfliktfyllda länder var målet att producera inhemsk energi via vattenkraft och kärnkraft.

I början av 1800-talet stod bönder och skogsbrukare för 80 procent av arbetskraften i Sverige. Man producerade mat och virke främst för eget bruk eller för försäljning i närområdet. Med tillskott av nya typer av energikällor (främst kol till en början och sedan olja) kunde jord- och  skogsbruk drivas industriellt. Med maskiner drivna av bensin kan ett jordbruk eller ett skogsbruk producera mat och virke för tusentals konsumenter. Idag står jord- och skogsbruk för några få procent av arbetskraften men producerar väldigt mycket mer än vad man gjorde bara hundra år tidigare.

Oljan idag

Olja står idag för cirka en tredjedel av världens energitillförsel. Den är alltså det dominerande energislaget, samtidigt som alltfler inser att fortsatt användning av olja och andra fossila bränslen är ohållbart. Under 2000-talet har ännu fler rapporter kommit som konstaterar sambandet mellan utsläpp av koldioxid och den globala uppvärmningen.

Oljan är en begränsad resurs. De första fynden av olja efter borrning gjordes på ett tiotal meter. När man 1901 grävde efter olja i USA var man tvungna att gå 350 meter ner i marken för att hitta olja. I början av 1980-talet i Saudiarabien borrade man i genomsnitt 2133 meter ner i marken. När t.ex. BP idag borrar efter olja i haven i den mexikanska gulfen är man nere på över 5 000 meters djup. Den djupaste borrningen efter olja idag är utanför Ryssland där man är nere på över 12 000 meters djup från vattenytan.

Precis som valoljan i slutet av 1800-talet blev svårare och svårare att få tag på på grund av masslakten av valar, behöver man idag ta till mer och mer resurser för att komma åt det svarta guldet. De flesta forskare är överens om att vi nu eller åtminstone inom en snar framtid har nått toppen på vår oljekonsumtion (Peak Oil). USA:s inhemska oljeproduktion har sjunkit sedan 1970-talet (dock med en möjligen trendbrytande ökning sedan 2011), i Nordsjön har utvinningen minskat de senaste åren och även i det största producentlandet Saudiarabien (som står för en tredjedel av världens oljeexport) finns det experter som hävdar att man nått toppen av produktionskapaciteten.

Det är dock inte mängden olja i marken som begränsar hur mycket olja vi kan använda, utan hur mycket växthusgaser vi människor kan släppa ut. Förbränning av olja ökar mängden koldioxid i atmosfären - vilket förstärker växthuseffekten och bidrar till den globala uppvärmningen. Detta hade man konstaterat redan i slutet av 1800-talet, men kraven på ekonomisk tillväxt och ökat materiellt välstånd drev på utvecklingen.

Utsläpp av olja vid t.ex. transporter ger stora negativa konsekvenser för jordens ekosystem. De sinande oljekällorna har också gjort att oljebolag borrar efter ny olja i Arktis, något som många miljöorganisationer varit starkt kritiska till.

Så även om Edwin Drakes upptäckt i Pennsylvania 1859 lade grunden till det välstånd du idag tar för givet, så talar det mesta för att vi i framtiden måste göra oss av med vårt oljeberoende - av flera skäl.

Det svarta guldet - oljans historia, del 1: Oljan under 1800-talet >
 

Sammanfattning

  • Olja var en viktig orsak till både första och andra världskriget. Oljan var också en förutsättning för att världskrigen skulle bli så omfattande och brutala.
     
  • Under 1970-talet ökade priset på olja i världen vilket gjorde att vi i Sverige var tvungna att minska för användning.
     
  • De stora problemen med olja är att dels det är en begränsad resurs vilket gör att det krävs mer och mer arbete för att utvinna olja och dels bidrar den till växthuseffekten.

Uppgifter och frågor

Tidslinje

  1. Börja med att göra en tidslinje från 1850-talet (se del 1) och markera viktiga händelser som nämns i texten och sätt ut dem på tidslinjen. Skriv också på vilket sätt de har med olja att göra.

Faktafrågor

  1. Vad var oljekrisen och hur påverkades Sverige av den?
     
  2. Vilka problem finns det med olja som energikälla?
     
  3. Hur förändrade oljan samhället under 1900-talet? Ge flera exempel.

Resonerande frågor

  1. Fundera på hur du i din vardag - från det att du vaknar på morgonen till att du går och lägger dig på kvällen - påverkas av olja. Hur skulle din dag se ut om oljan inte fanns?

Ta reda på

  1. Kontroll över oljeresurser är ofta en orsak till krig - även i moderna tid. Ta reda på hur t.ex. Irak sedan 1990-talet påverkats av detta. Läs t.ex. http://www.svd.se/usa-vakar-over-iraks-valfyllda-oljekallor
     
  2. Vilka är energikällor finns idag som kan ersätta olja? Vilka för- respektive nackdelar finns med dem?
     

 

Text: Mattias Axelsson, gymnasielärare i historia, samhällskunskap och religionskunskap

Texten är framtagen på uppdrag av Naturskyddsföreningen i samarbete med SO-rummet.
Webbplats: Naturskyddsföreningens skolingång


Så tycker Naturskyddsföreningen

Naturskyddsföreningen tycker att ökningen av den globala medeltemperaturen - som orsakas av människans utsläpp – måste stanna under 1,5 grader. Det är viktigt för att konsekvenserna för människor och ekosystem på planeten inte ska bli så allvarliga att de inte går att anpassa sig till. För att nå det målet tror Naturskyddsföreningen att utsläppen av växthusgaser måste vara nära noll i världen 2050 och i Sverige 2030. Att målen är olika beror på att vi i Sverige och andra höginkomstländer har släppt ut mycket mer koldioxid under 1900-talet än dagens låginkomstländer – och det gör vi fortfarande!

Länder där många människor lever i fattigdom behöver få utrymme att öka sina utsläpp, men även hjälp att minska utsläppen, under en period eftersom det annars blir svårt att minska fattigdomen. För energisystemet innebär Naturskyddsföreningens klimatmål att vi människor inte kan fortsätta använda fossila bränslen, eftersom de släpper ut mycket växthusgaser. Energikällorna måste också vara långsiktigt hållbara och inte komma från resurser som tar slut (t ex olja och uran). Därför tycker Naturskyddsföreningen att energin i framtiden måste komma från 100% förnybara energikällor i hela världen. Och att dessa förnybara energikällor måste användas på ett sätt som påverkar den lokala miljön så lite som möjligt.

Faktablad från Naturskyddsföreningen

Uppdaterad: 11 maj 2017
Publicerad: 15 januari 2017