+ Visa hela artikelserien
M

Massriterna i Tredje riket

Del 2 av 12 i en artikelserie om nazismen i Tredje riket. Här kan du läsa om nazisternas politiska massmöten som i själva verket var iscensatta massriter som hade organiserats och planerats av den nazistiska propagandaapparaten.
Bild:

Parad i Nürnberg 1934.

Riterna var regisserade skådespel

Nazisterna var svaga för massriter. En vanlig bild från en sådan ceremoni kan se ut så här: Hitler mottar "blodsbanéret", d.v.s. den fana som en av nazisternas martyrer bar när han genomborrades av kulor vid Feldherrenhalle i samband med den misslyckade ölkällarkuppen 1923. Sextiotusen SA-män marscherar förbi fanan. Armarna är framsträckta till hälsning när de svär att kämpa till döden för "saken". Göring träder in och håller ett kort tal, varpå man sjunger sången "Deutschland erwasche". Hitler gör därefter sin entré klädd i brunskjorteuniform.

Ledarprincipen

Tredje rikets militära organisation och byråkratiska administration kännetecknades av lydnad mot ledarens vilja. Det var Hitler personligen man svor att lyda i allt. Lydnaden skulle vara reflexmässig på alla nivåer. Hierarkin var strikt och den som tillsatts som chef bestämde enligt ledarprincipen. Den enskilde individen kunde därför avhända sig allt ansvar genom att hänvisa till en högre instans.

Med hänvisning till ledarprincipen kunde också nazistiska massmördare efter kriget förklara sig oskyldiga. De hade bara utfört givna order...

Sådana scener var vanliga under den här tiden. Riterna var fyllda av såväl underkastelsementalitet som styrkedemonstrationer. De ville väcka en extatisk närvaroupplevelse hos betraktaren. Meningen var att visa på kraften i kollektivet och uppmuntra viljan att bli ett redskap för ledaren. Individen var endast en liten del i något stort och evigt. Tillvarons yttersta mening var rasens bestånd och herravälde. Mannen uttryckte kraften och kvinnan det heliga moderskapet.

Offerkulten i Tredje riket

I den nazistiska propagandan talades om den nya gemenskapen, kampen, offret och viljan att underkasta sig ledarens vilja. Nazisterna ville avskaffa den individuella friheten. I stormtruppernas sånger ljöd det: "Vi spottar åt frihet...". Samhället räknades som allt, individen ensam var inte värt något. "Saken" står i centrum, inte hoppet om personliga fördelar. Högsta belöningen är att få underordna sig Führerns vilja och offra sig i kampen för den tyska nationen. Var och en som var beredd att offra sig och kämpa bar något stor och ärorikt inom sig, var ett redskap för nationens "historiska öde".

Bild:

Ögonblicksbild från partidagarna i Nürnberg 1936. De nazistiska massmötena ägde ofta rum efter mörkrets inbrott då man använde mörkret för att få den rätta stämningen. De nattliga mötena ramades in av en dramatisk belysning - en ljusorm. Fanborgarna blev då mer effektfulla och åskådarna mer lättpåverkade.

Denna offervilja framhävs också ofta i såväl romaner som i annan typ av litteratur från denna tid (Theo Benkert, Hanns Johst och Ernst Jünger är några exempel på samtida författare).

Partidagarna i Nürnberg

Främst var det under de årliga partidagarna i Nürnberg som de nazistiska massceremonierna nådde sin höjdpunkt. Albert Speer var oftast den som designade dessa rituella skådespel.

Ceremonierna krävde vackert väder, så kallat "Führerväder". Men framförallt försökte man använda mörkret för att få den rätta stämningen. De nattliga marscherna inramades av en dramatisk belysning, en ljusorm. Fanborgarna blev då mer effektfulla och åskådarna mer lättpåverkade. Hitler sa själv att "på kvällen underordnar de sig lättare en starkare viljas dominerande inflytande". Det hände ofta att åskådare kom i sådan extas att de skrek och svimmade. Till och med kritiker till regimen blev så upptända att de skrek "Sieg Heil".

Bild:

Leni Riefenstahl sittandes bakom kameramannen under en inspelning.

Triumph des Willens

Leni Riefenstahls mycket skickliga propagandafilm Triumph des Willens (Viljans triumf) återger nazisternas partidagar i Nürnberg 1934. Tittaren får följa Hitlers flygplan när det närmar sig Nürnberg. Man ser de medeltida kyrktornen och korsvirkeshusen. Musiken i bakgrunden börjar med Wagners Mästersångarna och övergår sedan till Horst-Wesselsången. Riefenstahl blandar klipp från Tysklands historia med samtida händelser från Tredje riket. Nazisternas blodsfana och marscherande SS-män saxas med romantiska medeltida miljöer (se hela filmen nedan). Riefenstahl har även gjort en propagandaafilm om Olympiaden i Berlin 1936.

 

Litteratur:
Norbert Frei, National Socialist Rule in Germany, Oxford, 1993
David F. Crew (red), Nazism and German Society, 1933-1945, London, 1994
Horst von Maltitz, The Evolution of Hitler's Germany, New York, 1973
Den inre kretsen, (ingår i bokserien Tredje riket ), 1992
Mot makten, (ingår i bokserien Tredje riket ), 1991
En ödesdiger vision, (ingår i bokserien Tredje riket ),1994
Albert Speer, Inside the Third Reich, London, 1971
Bo Svensson och Brutus Östling (red), Terror och förhoppningar: vardag under nazismen och i dagens Västtyskland, del 1-2, , Stockholm, 1984
 

Text: Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm, författare
 

Läs mer om

Publicerad: 20 januari 2016
Uppdaterad: 17 oktober 2016