M
Tagg
propagandaposter nsdap
Propaganda i Nazityskland. Vad tror du den här NSDAP-affischen ville få tyskarna att känna och tänka?

Propaganda

Propaganda är en form av politiska eller nationalistiska budskap vars syfte är att påverka ett stort antal människors åsikter och värderingar.

Begreppet propaganda kan både användas i positiv och negativ mening, men det är den negativa innebörden som flertalet människor förknippar med propaganda. Propaganda behöver heller inte vara osann. Men idag ligger det i ordets betydelse att propagandan, i alla fall delvis, är lögnaktig.

Alla former av propaganda har som syfte att påverka människors känslor och tankegångar i en viss riktning. Det är vanligt att propaganda används i krig och konflikter för att smutskasta och avhumanisera motståndaren.

ANNONS

ANNONS

Även inom politiken har propagandan i alla tider spelat en viktig roll för att vinna anhängare och lyfta fram motståndarens svagheter. I odemokratiska samhällen (exempelvis i Nazityskland och kommunistiska diktaturer) har propagandan ofta varit makthavarnas viktigaste redskap för att rättfärdiga sitt handlande och väcka kampen mot utpekade och påhittade fiender till regimen.

I Nazityskland (1933-1945) användes propaganda bland annat till att sprida antisemitism (judehat) och framhålla nazismens och Adolf Hitlers fullkomlighet. Efter andra världskrigets utbrott 1939 präglades den nazistiska propagandan av att lyfta fram att den tyska krigsmakten som en oövervinnerlig krigsmaskin. För detta ändamål upprättades ett propagandaministerium under ledning av Joseph Goebbels som utnämndes till propagandaminister. Även i de kommunistiska diktaturerna användes (och används fortfarande i Nordkorea och Kina m.fl.) propaganda i syfte att övertyga befolkningen om att regimens tankar och idéer är de enda rätta.

Spridning av propaganda kan ske på många olika sätt. I Nazityskland och Sovjetunionen användes bland annat affischer, radio, filmer, tidningar och flygblad för att sprida regimens budskap till folket. Även frimärken med motiv kopplade till det politiska budskapet användes flitigt för att sprida propaganda.

Idag används främst internet (t.ex. sociala medier), men även andra medier som tv och tidningar, av de aktörer som sprider propaganda. På sociala medier, i olika forum och på alla möjliga former av webbplatser förekommer inslag som kan räknas som propaganda. Det kan exempelvis handla om höger- eller vänsterradikala grupper som vill få ut sitt budskap och påverka människor.

Det är därför alltid viktigt att vara källkritisk och ifrågasätta det man läser. Ibland kan budskapet vara mycket svårt att genomskåda. Ett bra sätt att få bättre koll är att ta reda på vem eller vilka som ligger bakom budskapet.

Ett tecken på att det rör sig om propaganda i negativt politiskt syfte är om budskapet överdriver och tydligt vill peka ut en folkgrupp eller människor som sämre eller mindre värda. Vanligt är också att kritiken är enkelspårig och inte problematiserar. Den lyfter fram den egna gruppens förträfflighet samtidigt som motståndaren svartmålas. Det finns också propaganda som spelar på mottagarnas (läsarnas, lyssnarnas eller tittarnas) rädsla (t.ex. "agerar vi inte nu så kommer det här att hända..."). Just detta med att väcka rädsla och olust är vanligt i främlingsfientlig propagandaspridning.

ANNONS

ANNONS

LÄS MER: Media och påverkan

LÄS MER: Propagandans historia

LÄS MER: Desinformation

S  Medeltida propaganda

Propaganda blev från 1300-talet ett allt viktigare politiskt kampmedel i Sverige i takt med att allmogens stöd blev mer viktigt i kampen om makten i riket. Historiska krönikor och politiska visor frän medeltiden representerade dock inte i första hand någon sorts folklig diktning utan var en produkt av den höviska riddarkulturen.

Den tidigaste formen av politisk propaganda representeras av krönikediktningen, en form av historieskrivning som kom till Sverige på 1300-talet, ursprungligen från Frankrike. Krönikorna skiljer sig från annalerna genom att de är utformade som sammanhängande berättelser och uppenbarligen avsedda att reciteras inför publik. De var skrivna på vers och på svenska istället för på den lärda världens latin. Tillsammans ger de svenska medeltidskrönikorna en skildring av Sveriges historia från ca 1250 till 1496.

LÄS MER: Erikskrönikan och Förbindelsedikten

LÄS MER: Engelbrektskrönikan och Karlskrönikan

Den mest kända politiska visan från medeltiden är Strängnäsbiskopen Thomas' frihetsvisa, som handlar om Engelbrekt och tillkom 1439 som ett led i rådets propaganda mot Erik av Pommern och dennes bundsförvanter inom ätten Natt och Dag. I denna, liksom i balladerna om slagen vid Brunkeberg och Brännkyrka, är den antidanska tendensen tydlig. Fokuseringen på en särskild arvfiende var i hela Europa en viktig del i uppbyggnaden av nationalstater under senmedeltiden.

Politisk propaganda riktad till en mer akademisk publik återfinns i den av Birgittas uppenbarelser som innehåller de beryktade beskyllningarna mot Magnus Eriksson för homosexualitet (ca 1361). Detta är en av de två uppenbarelser som verkar ha nedskrivits av Birgitta personligen, och den har uppenbarligen inspirerat en annan pamflett mot kung Magnus från slutet av 1360-talet: Libellus de Magno Erici rege (»Stridsskrift mot kung Magnus Eriksson«).
 

 

Litteratur:
Stig Hadenius, Massmedier - en bok om press, radio och TV,  Albert Bonniers Förlag, 2005
Kjell Nowak och Karl-Erik Wärneryd, Kommunikation och påverkan - en bok om målinriktad masskommunikation, Prisma, 1976
Lars-Åke Engblom, Från djungeltelegraf till internet - masskommunikationens historia, Studentlitteratur, 2013


FÖRFATTARE

Text: Carl-Henrik Larsson, fil.mag i historia. Leg. gymnasielärare i historia, religion och samhällskunskap samt skribent i kulturtidskriften Nordisk Filateli. Faktarutan om Medeltida propaganda är skriven av Gunnar Åselius, professor i militärhistoria vid Försvarshögskolan.
Faktarutan är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia - vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).

Här hittar du material som berör propaganda och kontroll i ett historiskt eller aktuellt perspektiv.

Uppdaterad: 16 mars 2024
Publicerad:
14 mars 2011

ANNONS

ANNONS

Lärarmaterial om Propaganda

Om antisemitism: Orsaker, utveckling, motiv

av: Svenska kommittén mot antisemitism (SKMA)
Högstadiet, Gymnasiet

Skrift som belyser antisemitiska föreställningar ur ett historiskt och samtida perspektiv.

+ Läs mer

U479 - en krigsgrav på Östersjöns botten

av: Vrak - Museum of Wrecks
Mellanstadiet, Högstadiet, Gymnasiet

Östersjöområdet 1944. Under ytan pågår ett dolt krig. Ubåtar, ubåtsminor, torpeder och ubåtsjagande ytfartyg ingår i den dödliga kampen om herravälde till sjöss. Lektionen berör blockadtaktikens betydelse för sjökriget och den brutala verklighet som mötte soldater, sjömän, fiskare och civila passagerare till sjöss.

+ Läs mer

Brottsplats Moskva

av: Forum för levande historia
Högstadiet

Ett material för årskurs 7-9 och gymnasiet, om platser i Moskva som kan berätta historien om terrorn och förtrycket i Sovjetunionen under 1900-talet.

+ Läs mer

Kommunistiska regimers brott mot mänskligheten

av: Forum för levande historia
Högstadiet, Gymnasiet, Lättläst

Ett undervisningsmaterial för årskurs 7-9 och gymnasiet. Med anpassningar för olika lärstilar och med flera fördjupningsnivåer. I fokus är händelserna i Kambodja, Kina, Sovjet och Östtyskland.

+ Läs mer

Tidernas Skåne : Källkritik och historiebruk

av: Regionmuseet Kristianstad
Mellanstadiet, Högstadiet, Gymnasiet

Omfattande studiematerial med nyanserade och lärorika övningar om historisk källkritik och historiebruk.

+ Läs mer

Vägen till allmän och lika rösträtt

av: Kungliga biblioteket
Högstadiet, Gymnasiet

I det här lärarmaterialet hittar du klassrumsövningar som handlar om vägen till allmän och lika rösträtt.

+ Läs mer

Artiklar om Propaganda

M
Fake news

Desinformation

av: Kaj Hildingson
2023-11-08

Vi översköljs varje dag av floder av information. Mobilen, datorn, surfplattan, radio, TV, tidningar är fulla av den. En del information är sann, en del är falsk, så kallad desinformation. Desinformation kan vara farlig både för dig och Sverige. Därför gäller det att lära sig känna igen den...

+ Läs mer

SO-rummet bok
L

Hemberedskap

av: MSB och Statens Försvarshistoriska museer
2023-04-11

Om det skulle hända något allvarligt likt en kris eller ett krig behöver du ha hemberedskap. Det innebär att du kan klara dig i en vecka utan samhällets hjälp. Även vid kortare kriser som till exempel strömavbrott är det bra att ha det viktigaste hemma. Vatten, mat, värme och kommunikation är fyra ledord för att ha en bra hemberedskap...

+ Läs mer

M

Kosovokriget

av: Kaj Hildingson
2022-05-09

I mars 1999 skrek löpsedlar över hela världen ut samma budskap: "Belgrad bombat - attack mot Jugoslavien i natt". Efter månader av förhandlingar om provinsen Kosovo hade den västliga försvarsalliansen NATO gått till attack mot Jugoslavien och dess ledare, president Slobodan Milosevic. Jugoslavien bestod i slutet av 1990-talet av de två republikerna Serbien och Montenegro. Kosovo tillhörde Jugoslavien, men 90 procent av de 2 miljoner invånarna var albaner...

+ Läs mer

S

Stalin manipulerade historien

av: Carl-Henrik Larsson
2022-05-05

Från en fattig och svår uppväxt kom Josef Stalin (på ryska, "mannen av stål") senare att styra Sovjetunionen under nästan tre decennier. Och han styrde med stålhandskar. Under Stalins terrorvälde deporterades och mördades miljontals människor. Inte ens hans närmaste medarbetare gick säkra. I den här artikeln kan du läsa om Stalins tid vid makten och om den sovjetiska diktaturen som till och med manipulerade de historiska källorna till sin fördel...

+ Läs mer

L

Propagandans historia

av: Kaj Hildingson
2022-04-29

Att styra människors åsikter brukar vi kalla propaganda. Propaganda kommer av ett latinskt ord som betyder utvidga eller utsträcka. Egentligen betyder propaganda att systematiskt påverka människors åsikter, värderingar och handlingar. Det går alltså egentligen att bedriva propaganda både för sådant som är bra och sådant som är dåligt. Men idag har ordet propaganda fått en negativ klang. För det mesta används ordet när någon vill föra fram något som är dåligt. Propaganda behöver heller inte vara osann. Men idag ligger det i ordets betydelse att propagandan, i alla fall delvis, är lögnaktig...

+ Läs mer

M

Gerilla

av: Kaj Hildingson
2021-11-10

Gerilla brukar man kalla grupper av män och kvinnor som tagit till vapen för att slåss mot en bestämd fiende. En sådan styrka kan bildas av olika anledningar. En gerilla kan vara religiös - medlemmar av en religion känner sig förtryckta av folk som tillhör en annan religion. Gerillan kan vara etnisk, alltså vara organiserad efter folkgrupp. Gerillan kan vara socialt grundad. Då slåss gerillan mot orättvisor i samhället, ofta med målet att inrätta en kommunistisk eller socialistisk stat. En gerilla kan också kämpa mot en inkräktare eller en kolonialmakt...

+ Läs mer

Podcast om Propaganda

SO-rummet podcast icon
S

Att bemöta klimatförnekelse

av: Mattias Axelsson
2021-12-16

I veckans avsnitt, som görs i samarbete med Naturskyddsföreningen, intervjuar Mattias Axelsson (gymnasielärare) klimatforskaren Kjell Vowles (forskare på Chalmers) om vilka argument som används för att förneka mänsklig påverkan på klimatet.

+ Läs mer

SO-rummet podcast icon
M

Historiebruk

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-09-07

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om vad historiebruk är och ger en rad exempel på historiebruk (både i nutid och dåtid).

+ Läs mer

Länkar om Propaganda

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

ANNONS