+ Visa hela artikelserien
M

Slavarbete i Tredje riket

Del 9 av 12 i en artikelserie om nazismen i Tredje riket. Här kan du läsa om slavarbetarna i Nazityskland.. Det var slavarbetarna som gjorde att Nazityskland kunde hålla ut ända till 1945. Den egna arbetskraften skulle inte ha räckt till.
Bild:

Några bland de miljontals ryska krigsfångar som fördes till Tyskland. Mindre än hälften av dem överlevde kriget.

Jakt på rysk arbetskraft

Bristen på arbetskraft blev akut i Tyskland under andra världskriget. En stor del av den manliga tyska befolkningen i arbetsför ålder hade dödats eller invalidiserades. Ännu fler var inkallade till militärtjänst. Men regimen ville inte mobilisera tyska kvinnor till de tunga jobben. Istället tvingades miljoner ryssar, polacker att arbeta i den tyska rustningsindustrin och i jordbruket.

Framförallt utnyttjades ryska krigsfångar som tvångsarbetare. Men de dog i sådan mängd att de inte räckte till. Tyskarna började jaga arbetskraft i det ockuperade Ryssland. De gjorde raider på gatorna och plockade upp både män och kvinnor. Stora "kap" gjordes under byfesterna. De infångade ryssarna skickades iväg till Tyskland.

Invånarna i Ryssland blev till slut rädda att visa sig utomhus. De undvek också offentliga platser.

Med sådana metoder lyckades den tyska ockupationsmakten på kort tid få enorma mängder arbetare från Ryssland till Tyskland.

Utländska slavarbetare i Tyskland

Under kriget fanns ungefär 7,5 miljoner utländska tvångsarbetare i Tyskland. Förhållandena var extremt brutala. Nazisterna betraktade dessa arbetare som "undermänniskor", speciellt dem som kom från Östeuropa. Därför kunde de utnyttjas utan hänsyn till hälsa och liv. Genomsnittsåldern låg på tjugo år, men många var mycket yngre. Hälften var kvinnor.

Bild:

Franska tvångsarbetande kvinnor i en av Siemens fabriker.

Arbetskraften från Ryssland levde under de sämsta förhållandena. Arbetarna från västockuperade områden hade det bättre. Det rådde alltså en rashierarki där folken från öst stod under dem från väst. Tyska arbetare var alltid bossar över de andra.

Kvinnliga tvångsarbetare

Det var tvångsarbetarna som gjorde att Nazityskland kunde hålla ut ända till 1945. Den egna arbetskraften skulle inte ha räckt till. Under andra världskriget tvingades ungefär 2,5 miljoner kvinnor att arbeta i den tyska industrin och jordbruket. De kvinnliga tvångsarbetarna kom huvudsakligen från Östeuropa.

Kvinnorna tillmättes olika "rasvärden". Desto lägre deras rasvärde var desto högre var deras andel bland arbetarna och desto tyngre var deras arbete. De var sexuellt utlämnade åt såväl sina tyska överordnade som de manliga tvångsarbetarna.

Ryska och polska kvinnor måste arbeta trots graviditet. Deras barn togs ifrån dem eller också tvingades de till abort för att därefter steriliseras. De stora tyska förlusterna under kriget gjorde det extra nödvändigt att ta tillvara barn som åtminstone hade något tyskt blod i ådrorna. Om barnen var av "bra blod" blev de placerade i speciella hem. Övriga barn avlivades eller behölls för att växa upp till framtida slavarbetare.

 

Litteratur:
Norbert Frei, National Socialist Rule in Germany, Oxford, 1993
David F. Crew (red), Nazism and German Society, 1933-1945, London, 1994
SS, (ingår i bokserien Tredje riket ), 1991
Ockupation och förtryck, (ingår i bokserien Tredje riket ),1993
Albert Speer, Inside the Third Reich, London, 1971
Claude Lanzmann, Shoah: de överlevande berättar, 1988
Hans-Ulrich Thamer, Verführung und Gewald: Deutschland 1933-1945, Berlin, 1994 (Band 5 av Die Deutschen und ihre Nation)
 

Text: Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm, författare
 

Läs mer om

Publicerad: 27 februari 2016
Uppdaterad: 17 oktober 2016