L

Kastsystemet i Indien

Det hinduiska kastsystemet delar in människorna i olika grupper (kaster). Allt beroende på hur människan har levt i ett tidigare liv. Den sociala indelningen i kaster avgör vilka människor som får umgås, vilka som får gifta sig och vilka arbeten som finns att välja på.
Bild:

I Indien föds man in i en kast som inte kan bytas under ens livstid.

En social indelning

Kastväsendet uppstod i samband med ariernas invasion av Indien på 1500-talet f.Kr då de besegrade draviderna som bodde på den indiska halvön.

Den klassiska utformningen av kastsystemet var indelad i fyra nivåer. Överst är prästerna (brahminerna), därefter kommer krigare, sedan handelsmän och längst ner kom arbetarna och bönderna. Indelningen liknar det medeltida europeiska ståndssamhällets indelning i adel, präster, borgare och bönder.

Det klassiska begreppet för kast är varna. Ordet varna betyder färg. De fyra ursprungliga kasternas färger är: vitt för prästerna, rött för krigarna, gult för köpmännen och svart för arbetarna.

Viktiga begrepp

Reinkarnation: Själavandring. Själen dör inte utan återföds istället i nya gestalter.

Karma: Gärningarnas lag (sådd och skörd - handling och konsekvens). Goda gärningar ger positiv karma och vise versa.

Kaster: Samhällsklasser. Inom kastsystemet råder strikt hierarki mellan kasterna.

Man föds in i sin kast

Ur de fyra ursprungliga kasterna har med tiden bildats tusentals olika kaster. Bönder finns i en kast, snickare i en annan, jordbruksarbetare i en tredje osv. I en by kan det finnas många olika kaster.

De olika kasterna lever strängt åtskilda, och de olika grupperna har olika anseende. Grupper som tar hand om olika avfall betraktas som särskilt orena. Därför betraktas exempelvis en frisör som mindre fin.

Alla kaster har sina egna plikter och ritualer. Man föds in i en kast och en enskild person kan inte byta kast under sitt liv. Enligt äldre hinduiska traditioner är det viktigt att följa sin kast med dess förpliktelser och på så sätt samla god karma genom livet eftersom det avgör vilken position i den sociala hierarkin (skalan) hon eller han återföds i nästa gång.

Det anses mycket olämpligt att äta tillsammans med en person som tillhör en lägre kast. Man gifter sig inte heller med personer som tillhör en lägre kast.

De heliga Vedaböckerna säger att en högkastig bör undvika kontakt med lågkastiga. Till och med de lågkastigas skugga anses oren av de högkastiga.

Karma och återfödelse

Det som avgör i vilken kast man hamnar i vid födelsen beror på karma säger hinduerna. Karma är resultatet av våra gärningar och tankar under ett liv. Utför man goda handlingar i livet får man en bättre karma och då kan man återfödas till en högre kast. Den som har en dålig karma flyttas till en lägre kast och får det sämre. Har man en riktig dålig karma kan man återfödas till något föraktat djur, exempelvis en hund. Läran om karma och reinkarnation (återfödelse) har därför gett stöd och religiös motivering åt Indiens kastsystem.

Bild:

Att födas in i en lägre kast eller ännu värre - som kastlös - innebär i regel ett liv i fattigdom.

De kastlösa - oberörbara

Längst ner i kastsystemets sociala hierarki finns de ”de kastlösa”. De utgör idag omkring 170 miljoner människor i Indien och lever ofta i total fattigdom. Förr kallades de ibland ”de oberörbara” därför att de ansågs orena.

Den främste förkämpen för de kastlösa var Indiens store folkledare Mahatma Gandhi. Han införde en ny benämning på de kastlösa, nämligen harijans = ”Guds små barn”.

Kastsystemet idag

I dagens Indien är kastsystemet förbjudet och därför på väg att luckras upp. Trots att kastsystemet förbjöds i lag år 1950 lever det kvar på landsbygden. Det är svårt att ändra på gamla traditioner.

Indiens regering har försökt att genom kvotering (reserverade platser) till utbildning och statliga jobb förbättra de kastlösas ställning. Men oftast blir det våldsamma upplopp från de högkastigas sida när sådana förslag presenteras. Det händer till och med att högkastiga bränner ihjäl sig som protest mot att gynna de kastlösa.

Visste du att...

  • Långt in på 1930-talet fanns en föraktad kast i Indien som kallades ”de osebara”. Det var en tvättarekast som tvättade de kastlösas kläder. De fick bara arbeta på nätterna och fick inte gå ut under dagarna.

Uppgifter och frågor

  1. Vad innebär kastsystemet?
     
  2. Hur uppstod kastsystemet?
     
  3. Vilka fyra kaster fanns det från början?
     
  4. Vad avgör i vilken kast man hamnar?
     
  5. Hur är kastsystemet idag?
     
  6. Nämn fakta om de kastlösa?
     
  7. Vad hände 1950?
     
  8. Var finns kastsystemet kvar?
     
  9. Vad gör regeringen och vad blir resultatet?

 

Text: Carsten Ryytty, författare och fd SO-lärare

Publicerad: 05 februari 2016
Uppdaterad: 17 oktober 2016