+ Visa hela artikelserien
S

Vägen till Tysklands enande, del 1: Den tyska nationalromantiken

Bild:

Hjälten Siegfried i Wagners kända verk Niebelungens ring. Illustration av Arthur Rackham, 1911.

Skalderna och konstnärerna

Vi befinner oss i Tyskland vid slutet av 1700- och början på 1800-talet. Skalderna skrev ofta romantiskt om frihetskämpar från olika länder. Friedrich Schiller hette en av de mest kända skalderna från denna tid. Han föddes 1759 i den lilla staden Marbach, som ligger i furstedömet Würtemberg. Familjen tillhörde medelklassen.

Fursten i Würtemberg hette Karl Eugen. Han var en av Tysklands värsta tyranner - brutal och hänsynslös. Småfurstarnas makt i Tyskland vid denna tid var så stor att de kunde göra vad de ville med sina undersåtar. Furst Karl Eugen höll på med människohandel. Han sålde sina soldater till krigförande länder. Soldaterna gjorde myteri mot denna handel och i landets kyrkor bad man att den skulle ta slut. Men fursten behövde pengar och därför fortsatte han med att sälja sina soldater.

Det var i detta land Friedrich Schiller växte upp. Han drabbades snart av furstens hårda disciplin och stränga förmyndarskap. Schiller led av en stor frihetslängtan och kände behov av att göra uppror. Hans trotsiga frihetslängtan kom till uttryck i det historiska dramat om Wilhelm Tell. Dramat är en sång till skogskantonernas frihet.

Schiller eldades av fosterlandskärlek var den än förekom. Det var frihetskampen överhuvudtaget som fascinerade honom. Om det gällde Tyskland, Schweiz eller Frankrike hade ingen betydelse. Jeanne d'Arc attraherade honom. Hans drama Jungfrun av Orléans fick stor betydelse för den gloria, som kom att omstråla det franska nationalhelgonets huvud. Schiller tilltalades av Jeannes okonstlade sätt och hennes enkla folkliga känsla.

Johann Gottfried Herder hette en annan skald som verkade under senare delen av 1700-talet. Han intresserade sig för folkdikten. Poesin betraktade han som det naturliga uttrycksmedlet för alla folk. Herder såg samband mellan poesi och religion. Ur detta samband drog han slutsatser om något han kallar folklynnen och folkkaraktärer. Han samlade folkvisor "Volkslieder" från hela världen. Stimmen der Völker in Lieden lyder titeln på denna samling. Herders folkvisesamling är internationell. Den omfattar engelska, skottska, danska, tyska, spanska, italienska, grekiska, estniska, lituaiska och lettiska dikter.

Clemens Brentano och hans svåger Arnim samlade också folkvisor. Men de begränsade sig till tysknationella folkvisor och folksägner. Bröderna Grimms sagosamlingar blev de mest kända under namnet Kinder- und Hausmärchen eller Bröderna Grimms sagor. Moritz von Schwind lät den tyska sagostämningen komma till uttryck i folksagan. Han tog fram ett förtrollat landskap av knottriga furustammar.

Skalder och konstnärer ville pånyttföda den tyska folkandan och frihetskärleken. Gamla tyska sagor och folklore togs upp. En våg av hänförelse för det tyska kulturen kulminerade vid festivalen i Hambach 1832. Man sjöng folksånger och bar nationaldräkter. Ungdomen blickade tillbaka på Tysklands historia och legender. Det var en ungdomsrevolt mot ett Tyskland, som hölls i ett järngrepp av Metternich.

Skalden Ernst Moritz Arndt krävde att furstarna, prästerna och junkrarna (adelsmännen) jagades bort. Tyskland skulle byggas upp på demokratisk grund. Gymnastikentusiasten Fredrik Ludvig Jahn talade om en slutuppgörelse med junkerväldet och militären - fienden till det tyska fäderneslandet. Idrottsövningar blandade med fosterländska sånger skulle elda till nationell hänförelse. Den forna tyska mannakraften skulle återupplivas.

Målarna Caspar David Friedrich och Heinrich Schilking skildrar i sina målningar bergen i ensamt majestät, havets oändlighet och mystisk naturkänsla. En mäktig symbolik ligger i Friedrichs målning "Ulrich von Hutten's grav". Man ser namnen på de fallna under befrielsekriget mot Napoleon. De är överskuggade av en staty som föreställer "troheten". Statyns huvud är avslaget för att visa på förräderiet - (Furstarnas förräderi mot den "tyska saken" efter befrielsekriget mot Napoleon).

Studentrörelsen

En nationell tysk studentrörelse, Die Burschenschaft, grundades. Studenterna i denna rörelse klädde sig i en svart dräkt med röda uppslag och gyllene eklövsornament (schwarz - rot - gelb är färgerna i den tyska flaggan). Målet var ett gemensamt fädernesland - ett enat Tyskland.

Studenterna höll ett uppmärksammat möte vid en fest i Wartburg 1817. Festligheterna präglades av nationella tal och fosterländska stämningar. När natten föll på tändes ett mäktigt bål. Och nu kom festens dramatiska höjdpunkt. Böcker och föremål som ansågs strida mot den "tyska andan" kastades på bålet. Dit hörde den franska lagboken Code Napoleon som ännu tillämpades i delar av Tyskland. (Frankrike förknippades med Napoleons ockupation av Tyskland). Vidare böcker som lovordade junkerväldet och det preussiska gendarmeriets handbok. Slutligen fick oviljan mot militären uttryck i uppeldandet av en preussisk ulankorsett och en österrikisk korpralskäpp.

För furstarna tedde sig detta som en revolutionär häxsabbat. Det bekräftade deras misstanke om ungdomens revolutionära och nationella förvildning. Metternich yrkade på kraftiga motåtgärder. Den revolutionära smittan måste bekämpas. Sträng censur infördes i hela Tyskland, liksom övervakning av universiteten. Dessa ansågs vara plantskolor för "revolutionärt utsäde". Burschenschaftrörelsen undertrycktes med stränghet. Fängelserna fylldes med misstänkta studenter och akademiker. Arndt suspenderades från sin professur. Jahn förvisades efter ett halvår i fängelse. Österrikes kejsare Frans Josef sade: "Håll er till det gamla, ty det är bra! Jag behöver inga lärdomsljus, utan präktiga, rättskaffens borgare [...]".

Franska krav på att få floden Rhen som östgräns avvisades dock av såväl studenter som furstar. I Tyskland tog man upp Arndts ord om Rhen som "Tyskands ström inte dess gräns", och med hänförelse sjöng man över hela landet Nikolaus Beckers sång:

"De skall inte ha den,
Vår fria, tyska Rhen,
Om ock likt glupska korpar
Sig hesa de skria därför."

Uppfattningen om ett franskt hot mot Rhenlandet var dock ett misstag. Borgarkungen i Frankrike tänkte minst av allt på någon erövringspolitik.

Bild:

Slottet Neuschwanstein i bayerska alperna i södra Tyskland uppfördes av kung Ludwig II av Bayern med början 1869. Neuschwanstein är ett av världens mest kända slott och ses som förebilden för Disneys Törnrosaslott.

Ludvig II

I bayerska alperna regerade furstehuset Wittelsbach. Kung Ludvig II av Bayern (1845-1886) levde i en drömvärld. Han svärmade för det förgångna och för dynastins historia sedan riddartiden. Slotten Hohenschwangau och Neuschwanstein vid Füssen är ett uttryck för denna romantiska längtan. Sagan berättar om Svanborgen och om svanriddaren Lohengrin, som härifrån skulle ha dragit till Rhen för att rädda Elsa av Brabant. I denna alpvärld tog Ludvig II upp romantikens idé om ett enat Tyskland. I mötet med Richard Wagner hade Ludvig gripits av en glödande känsla för dessa gamla sagor. Ludvig uppfattade Wagners verk som en manande appell till det splittrade tyska folket att äntligen ena sig. Därför kom också Ludvig och Bayern att till slut stödja Bismarcks politik. Detta stöd skedde trots den sydtyska misstänksamheten mot preusseriet och militärismen. Bismarck var förste minister i Preussen och det var han som slutligen 1864-1871 enade Tyskland "med blod och järn".

Richard Wagners verk Niebelungens Ring

En kort beskrivning av innehållet i Richard Wagners Niebelungens Ring. Den i sin tur bygger på en medeltida, tysk hjältedikt Niebelungenlied, tillkommen på 1100-talet.

Rhenguldet
I Rhens djup ligger guldet. Där finns Rhendöttrarna. Med guldet kan världen behärskas. Men bara den som avsvär sig kärleken kan ta guldet i besittning. Nibelungen Alberich drivs av sitt guldbegär och offrar kärleken för makten och äran.

Gudarna har sitt säte på molning höjd. Wotan, överguden, låter jättarna bygga borgen Valhall. Freja, fruktbarhetens och den eviga ungdomens gudinna, är lovad som lön. Men det löftet vill Wotan inte hålla. Wotan sätter i uppgörelsen med jättarna sin lit till Loge, eldens gud. Loge berättar om Rhenguldet, som är i nibelungen Alberich händer. Jättarna avstår från Freja för Rhenguldet. Av Rhenguldet är smitt en ring. Wotan tar ring och guld från Alberich. Innan Alberich försvinner uttalar han en förbannelse över ringen. Död och fördärv skall följa dess bärare.

Wotan löser Freja med guld och ring. Jättarna blir genast osams. Jätten Fafner dräper Fasolt. Ringen visar sin fördärvbringande kraft.

Valkyrian
Med en jordisk kvinna sätter Wotan tvillingparet Siegmund och Sieglinde till världen. Modern dödas och Sieglinde rövas bort. Siegmund driver ensam omkring i skogarna. Många år senare under ett oväder kommer han till Hundings hus. Hunding är den man som rövat Sieglinde. Siegmund och Sieglinde känner inte igen varandra. Men de känner ändå en dragning till varandra. Hunding kommer hem. Han lovar Siegmund enligt sed gästfrihet för natten. Men när morgonen gryr skall kamp med vapen dem emellan avgöra. Sieglinde ger Hunding en sömndryck. Hon berättar om ett svärd, som sitter fast i en stam vid Hundings hus. Det svärdet har Wotan stött i trädet och endast den starkaste kan dra loss det. Många har försökt. Ingen har lyckats. Sieglinde och Siegmund förstår nu att de är syskon. Siegmund rycker svärdet ur trädets stam. Svärdet ger han namnet Nothung.

Wotan ger befallning till Brünnhilde, älsklingsdottern och en av hans nio valkyriedöttrar. Befallningen säger att Siegmund skall offras i den kamp som förestår mellan honom och Hunding. Men Brünnhilde känner Wotans innersta vilja och trotsar befallningen. Hon lovar att skydda Siegmund. Hon sätter sig upp mot Wotans vilja.

För Siegmund är Sieglinde allt. Han vill stanna hos henne så länge han kan. Men han är tvungen att kämpa mot Hunding. Under striden uppenbarar sig Wotan själv. Nothung, Siegmunds svärd splittras. Siegmund faller.

Valkyriorna samlas för att föra de stupade till Valhall. Brünnhilde kommer med en kvinna, Sieglinde. Systrarna får höra att hon trotsat Wotan. De blir skräckslagna. Ingen vågar hjälpa henne. Hon för Sieglinde djupt in i Nibelungaskogen. Dit når inte Wotans makt. Brünnhilde säger till Sieglinde att hon skall föda en lysande hjälte, Siegfried.

Brünnhilde möter den rasande Wotan. Hon förlorar sin gudavärdighet. Hon skall tillhöra första bästa som möter henne. Brünnhilde är dock Wotans älsklingsvalkyria. Hon har endast handlat efter hans innersta önskan. Wotan ändrar domen. En eldmur skall flamma kring klippan där han försänker henne i sömn. Bara den som är friare än han själv, Wotan - härskaren, skall vara i stånd att genomtränga elden och vinna henne.

Sieglinde ger i Nibelungaskogen liv åt sin och Siegmunds son, Siegfried. Siegrfried växer upp hos Mime, Alberichs bror.

På sin flykt hade Siegliende fört med sig det splittrade svärdet Nothung.

Mime möter Vandraren. Det är ingen mindre än Wotan själv. Vandraren ger svaret på frågan vem som kan smida ihop Nothungs stycken. Bara den som aldrig känt fruktan. Siegfried smider ihop Nothung. Under tiden blandar Mime en giftdryck. Mime tänker att Siegfried skall döda Fafner, draken som bevakar guldet. Mime själv skall sedan komma över ringen och guldet.

Siegried och Mime kommer till hålan där Fafner, draken, bevakar guldet och ringen. Siegfried stöter Nothung i hjärtat på draken. En droppe av drakens blod gör att Siegried förstår fågelsången. Fågeln varnar Siegried för den förgiftade dryck Mime räcker honom. Siegfried fäller Mime med Nothung. Fågeln råder Siegfried att ta ringen. Sist berättar fågeln om Brünnhilde, kvinnan, som sover högt på berget, omgiven av elden.

Siegfried bryter genom eldmuren. En kyss väcker åter Brünnhilde till livet. Brünnhilde får ringen av Siegfried som kärlekspant.

Ragnarök
Nornorna spinner inte längre ödestråden. Wotan har huggit ned Världsasken. Där var ödestråden fästad. Han har staplat askens stycken till ett bål kring Valhall. Han väntar slutet - väntar på budskapet att ringen åter givits Rhen och världen lösts från förbannelsen.

Siegfried kommer till gibichungarnas rike vid Rhen. Gunther härskar där. Hagen, Alberichs son, är hans halvbror. Gutrune är Gunthers syster. Hagen vill komma över ringen. Han lockar Gunther med Brünnhilde. Siegfried skall få Gutrune. En glömskedryck gör att Siegfried glömmer Brünnhilde. Siegfried och Gunther svär fosterbrödralag. Siegfried hämtar Brünnhilde åt Gunther. Men hon pekar på Siegfried som den man hon är vigd vid.

Siegfried återfår minnet av Brünnhilde. Hagen stöter då sitt spjut i ryggen på Siegfried. Brünnhilde får vetskap om sveket Siegrfried utsatts för. Rhendöttrarna skall återta ringen ur askan av det bål där hon och Siegfried skall brännas. Bålet tänds. Världen går under. Ur askan skall en ny renad värld uppstå.

 

Litteratur:
Deutsches Historisches Museum, Bismarck - Preussen, Deutschland und Europa, Nicolai, 1990
Max von Boehn, Från Kejsardöme till republik, Hökerberg, 1918
Constantin de Grunwald, Metternich, Geber, 1940
Carl Grimberg, Världshistoria, del 13, Norstedt, 1958
Bente Scavenius (red), Guldalderhistorier, Gyldendal, 1994
Gustaf Jacobson, Bismarck, Fahlcrantz & Gummælius, 1942
Robert A. Kann, A History of the Habsburg Empire 1526-1918, Berkeley: Univ. of California Press, 1980
István Lázár, Hungary, Corvina, 1996
Litteraturens världshistoria, Romantiken, Norstedt, 1991
Ferdinand Mayr-Ofen, Ludvig II, Skoglund, 1939
Henrik Schück, Illustrerad allmän litteraturhistoria, Romantiken, Geber, 1925
Jonathan Sperber, Rhineland radicals, Princeton Univ. Press, 1991
Stephan Vadja, Felix Austria, Ueberreuter, 1980
 

Text: Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm, författare
 

Läs mer om

Publicerad: 29 juli 2014
Uppdaterad: 18 oktober 2016