M

Amerikanska inbördeskriget 1861-1865

Det amerikanska inbördeskriget varade i fyra blodiga år 1861-1865. Det beräknas att drygt 600 000 soldater dog under konflikten. Inte ens 1900-talets alla krig tillsammans, inklusive de två världskrigen, har skördat så många amerikanska liv.
Bild:

Slaget vid Gettysburg utkämpades 1-3 juli 1863. Slaget var det blodigaste under det amerikanska inbördeskriget och nämns ofta, tillsammans med Vicksburgs kapitulation, som krigets vändpunkt.

Sydstaternas jordbruksekonomi

I början av 1800-talet blev motsättningarna mellan nordstaterna och sydstaterna allt hårdare. Sydstaternas ekonomi byggde på jordbruk (främst bomulls- och tobaksodling) och slaveri.

Sydstaterna ville att USA skulle föra en ekonomisk politik som grundade sig på frihandel. I praktiken innebar det att alla tullar togs bort så att varorna blev billigare (tull är en avgift på produkter som förs in eller ut ur ett land). Detta var viktigt eftersom södern var beroende av att både kunna importera varor billigt, och att exportera bomull och tobak till utlandet.

Samtidigt hävdade sydstaterna att slaveriet var en förutsättning för produktionen av bomull och tobak. Söderns stora slavplantager hade blivit världens främsta producent av bomull.

År 1860 svarade bomullen för två tredjedelar av värdet av hela USA:s export. Merparten av all bomull exporterades till de stora textilindustrierna i Storbritannien (se industriella revolutionen).

I frågan om slaveriet ansåg sydstaterna att det var upp till varje enskild delstat att själv få avgöra om slaveri skulle tillåtas eller inte.

Av de omkring 9 miljoner människor som bodde i sydstaterna var 4 miljoner slavar.

Slaveriet

År 1807 förbjöds importen av slavar till USA. Det innebar att priset på slavar steg kraftigt.

Omkring sex procent av invånarna i USA var slavägare. Söderns plantageägare levde som en aristokrati (en rik överklass).

De sociala och ekonomiska skillnaderna mellan folk i södern var stora, även mellan vita. De flesta vita i södern var dock småbönder.

Men också fattiga vita var ofta för slaveriet eftersom de då slapp hamna längst ner i den sociala hierarkin (skalan) i samhället.

I nord fanns landets alla industristater

I de industrialiserade nordstaterna levde mer än 22 miljoner människor. Här fanns nästan alla landets stora städer, järnvägar och viktiga industriområden.

För nordstaterna var den egna hemmamarknaden (inom landet) den viktigaste. Nordstaterna ville därför, till skillnad från sydstaterna (som krävde frihandel), behålla och bygga ut de skyddstullar som fanns för att skydda sin industri från utländsk konkurrens (tullar gjorde att importerade utländska varor blev dyrare än amerikanska).

Även jordbruket var anpassat för hemmamarknaden. I städerna hade en ökad efterfrågan på jordbruksprodukter uppstått i samband med att industrialiseringen tog fart.

I nordstaterna var slaveriet förbjudet. Här fanns också de som ville avskaffa slaveriet i hela USA eftersom det stred mot budskapet i självständighetsförklaringen och Bibeln. Många av nordstaternas invånare hade därtill själva en gång i tiden kommit till USA för att slippa ofrihet och förtryck i Europa.

Men de flesta invånarna i norr hade inget emot slaveriet i sydstaterna, bara det inte spreds till de nya staterna i västern så att slavstaterna skulle få majoritet i unionen (se nedan).

Abraham Lincoln blir president

Konflikten mellan syd och nordstaterna ökade när Abraham Lincoln valdes till president år 1860. Lincoln och hans parti, republikanerna, ansåg att skyddstullarna skulle bevaras och att slaveriet skulle förbjudas. Hans politiska program innebar att USA valde nordstaternas väg: skyddstullar och en mer restriktiv (hindrande) poltik gentemot slaveri.

Bild:

Som svar på valet av Abraham Lincoln som president i USA bröt sig 11 stater i södern ut från USA och bildade Amerikas konfedererade stater (sydstaterna). De övriga 23 delstaterna (nordstaterna) stödde USA:s federala regering.

Sydstaterna bryter sig ur unionen

Staterna i södern tyckte att nordstaterna bestämde för mycket över dem. När Abraham Lincoln valdes till president lämnade elva delstater unionen som protest.

De bildade Amerikas konfedererade stater (Konfederationen) med egen författning, regering och president (Jefferson Davis). Denna aktion ledde till inbördeskriget 1861-1865.

Krigets orsaker

Krigets viktigaste orsaker var handelsfrågan (bevara tullarna eller tillämpa fri handel) och slaverifrågan (bevara eller avskaffa slaveriet).

Därtill fanns även andra frågor som skapade osämja mellan parterna som t.ex. utdelning av jord på förmånliga villkor till nybyggare i väster. Sydstaterna var nämligen rädda för att nya stater i väster (vilda västern) skulle rubba den politiska balansen. Det hade under lång tid rått jämvikt mellan nord- och sydstaterna som ända fram till 1840-talet hade bestått av lika många delstater. Detta var viktigt eftersom varje delstat skickade två representanter till senaten, där många av landets viktiga frågor avgjordes. Sydstaterna ställde som villkor att hälften av de nya delstaterna som upprättades i väst skulle vara slavstater.

Kriget börjar

Sydstaterna började kriget med många nackdelar. De hade betydligt mindre befolkning än nordstaterna. De hade helller ingen egen utbyggd industri som kunde användes för att framställa krigsmateriel.

Sydstaterna var därför beroende av import från Europa, bland annat av vapen. Ett stort hinder för denna import var att nordstaternas flotta behärskade havet.

En viktig fördel för sydstaterna var att de hade många utmärkta militära ledare, varav general Robert E Lee är den mest kända. Lee kom att agera som sydstatsarméns överbefälhavare under större delen av kriget.

Sydstaterna hade under krigets två första år stora militära framgångar.

Några av de viktigaste segrarna var vid Bull Run 1861 och 1862, vid Fredricksburg 1862 och vid Chancellorsville 1863.

Kriget vänder - sydstaterna retirerar

Nordstaternas överlägsna befolkningsunderlag, järnvägsnät och industrikapacitet avgjorde kriget. Nordstaternas industriproduktion var tio gånger större än sydstaternas. När nordstaternas industri väl hade anpassats för masstillverkning av krigsmateriel var krigets utgång given.

Nordstaternas flotta blockerade dessutom alla hamnar i sydstaterna och förhindarde import och export av varor.

Blockaden bröts en tid av sydstaternas pansarklädda fartyg Merrimac som i början av 1862 förstörde många av nordstaternas träfartyg. Nordstaternas nybyggda pansarfartyg Monitor, konstruerat av svensken John Ericsson, besegrade Merrimac vid Hampton Roads den 8 mars 1862.

Den militära vändpunkten kom i juli 1863 i slaget vid Gettysburg. Där vann nordstaterna en avgörande seger. Efter detta slag fick sydstaterna retirera och inrikta sig på försvarsstrider.

Söderns befolkning fick lida

Civilbefolkningen i sydstaterna fick utstå fruktansvärda lidanden eftersom kriget utkämpades nästan helt i södern.

Kriget rasade värst i området mellan unionshuvudstaden Washington och sydstaternas huvudstad Richmond.

Bild:

Abraham Lincoln, född 1809, död 1865, var amerikansk president mellan 1861 och 1865.

Nordstaterna segrar - slaveriet avskaffas

Den 9 april 1865 kapitulerade sydstaterna. Inbördeskriget var nu över. Några dagar senare mördades president Lincoln under en teaterföreställning i Washington.

Nordstaterna vann kriget och slaveriet avskaffades, men inget gjordes för att säkra de svartas sociala och juridiska trygghet. De blev därför även i fortsättningen diskriminerade och var näst intill rättslösa i jämförelse med sina vita landsmän.

De frigivna slavarna hade ingen jord att livnära sig på. De fick istället leva som underbetalda daglönare (fattiga arbetare). När sedan nordstaterna drog bort sina trupper från södern passade dessutom många av de forna slavägarna på att ta revansch på de svarta. Sydstaterna kom därefter att plågas rasism i nästan hundra år.

Inbördeskrigets följder

Drygt 600 000 soldater mista livet under inbördeskriget. Sydstaterna (11 delstater) förlorade 250 000 man. På unionssidan (23 delstater) stupade 350 000 man.

Kriget ledde till att unionen stärktes och att industrialiseringen kom igång på allvar i USA.

Södern blev ruinerat av kriget, men skulle så småningom återhämta sig. USA blev snart den ledande industrinationen i världen.

Kampen mot slaveriet resulterade i att en kvinnorörelse började växa fram runt om i landet. Men rasdiskrimineringen dröjde sig kvar i samhället ytterligare en lång tid, trots förbudet mot slaveri.
 

Det första moderna kriget

Användandet av järnvägar, monitorer (bepansrade båtar), torpeder, landminor, spaningsballonger och fälttelegrafi samt omställningen till krigsindustri (för massproduktion av vapen m.m.), gör att det amerikanska inbördeskriget ofta ses som det första moderna kriget.

För första gången användes industrisamhällets nya uppfinningar i ett stort krig.

Visste du att:

  • Under det amerikanska inbördeskriget omkom 600 000 soldater. Det är fler än USA har förlorat i något annat krig.
  • Det brittisktillverkade geväret Enfield och det amerikansktillverkade Springfield var standardvapnen under inbördeskriget. Båda var mynningsladdare och en utbildad soldat kunde avfyra och ladda om dem på 20 sekunder.
  • Nordstaternas blockad av sydstaternas hamnar ledde till att över 300 000 textilarbetare i Storbritannien fick avskedas på grund av brist på bumull.
  • Den 50 meter långa Monitor hade en besättning på 57 man, varav sex var svenskar, som skötte kanonerna.
  • Många militärer var först avvisande till Ericssons Monitor, men Lincoln sa: ”Allt jag kan säga är vad flickan sade när hon stack sin fot i strumpan: Det verkar som det är något i den.” John Ericsson skrev stolt i ett brev till sin bror Nils i Sverige: ”Det var kanonerna i det roterande
    järntornet vid Hampton Roads som sönderslet fjättrarna på fyra miljoner slavar.”
  • Sydstatsubåten CSS Hunley var den första ubåt i historien som sänkte ett fartyg i strid. Den 17 februari 1864 attackerade ubåten nordstaternas fregatt USS Housatonic, som blockerade hamnen i sydstaternas stad Charleston. Den nio man stora besättningen drev fram ubåten med hjälp av handvevar, eftersom ubåten saknade motor. När besättningen på Housatonic upptäckte faran besköt de ubåten, men lyckades inte skada dess järnskrov. Ubåten rammade fregatten och satte fast en sprängladdning som fjärrutlöstes med en lina, varpå Housatonic exploderade och sjönk. Vad som hände ubåten vet man inte, den försvann ner i djupet. År 1995 upptäcktes vraket av ubåten och med hjälp av en specialbyggd vagga kunde den lyftas upp till ytan för konservering och arkeologisk undersökning.
  • Det fanns slavstater bland nordstaterna också: Delaware, Kentucky, Maryland och Missouri. År 1863 deklarerade Lincoln att slavarna i sydstaterna skulle ges fria, dock inte slavarna i nordstaterna.
  • Endast en person dömdes för krigsförbrytelse under inbördeskriget. Det var kapten Henry Wirz, som var chef för ett fängelse där nordstatssoldater satt fängslade. I detta fängelse dog 13 700 soldater. Kaptenen befanns skyldig och hängdes den 10 november 1865.
  • Ca 3 000 svenskar deltog i amerikanska inbördeskriget på nordstaternas sida. Den största delen av dessa kom från Illinois, Minnesota och Wisconsin. Det var lockande för fattiga emigranter att dra ut i krig för nordstaterna. Värvningssumman som erbjöds dem var hög, upp till 600 dollar.
  • Drygt 600 000 soldater mista livet under inbördeskriget men bara en tredjedel stupade i strid. De övriga dog av sjukdomar som härjade i förbanden. Därtill sårades omkring en halv miljon soldater varav många fick kroppsdelar amputerade.
  • Den 9 april 1865 kapitulerade sydstaterna och därmed var inbördeskriget slut. Sydstaterna tvingades gå med i unionen igen. På kvällen den 14 april 1865 var president Lincoln och hans maka närvarande på en komediföreställning på Fordteatern i Washington. Vid 22-tiden smög
    sig skådespelaren John Wilkes Booth, han tillhörde inte teaterns ensemble, in i den loge där president Lincoln satt och sköt presidenten i bakhuvudet. Han hoppade sedan ut på scenen och ropade de ord han använt många gånger förr när han spelade Brutus och hade dödat
    Caesar: ”Sic semper tyrannis.” Han tillade: ”Sydstaterna har fått hämnd.” Med de orden flydde han från teatern bakvägen och försvann på en snabb häst. 14 dagar senare spårades han till Virginia där han sköts till döds i en lada. En dag före attentatet hade Booth sagt till en bekant: ”När jag lämnar scenen kommer jag att vara den mest berömde mannen i Amerika.”

Uppgifter och frågor

1. När varade inbördeskriget och hur många dog?

2. Vad byggde sydstaternas ekonomi på?

3. Hur många bodde i syd- respektive nordstaterna?

4. Varför lämnade sydstaterna unionen? (krigets orsaker)

5. Vilka fördelar hade syd- respektive nordstaterna?

6. Nämn fakta om Monitor och Merrimac.

7. Nämn några följder av kriget.

8. Vad hände med president Abraham Lincoln?

 

Litteratur:
Göran Rystad, Den bittra fejden - Nordamerikanska inbördeskriget 1861-1865, Historiska Media, 2000
Sven Skovmand, Bonniers världshistoria, Albert Bonniers Förlag, 2008
Åke Holmberg, Vår världs historia – från urtid till nutid, Natur och Kultur, 1995
Bra Böckers lexikon 2000, band 1, Bra Böcker AB, 1995
 

Text: Robert de Vries (red) och Carsten Ryytty, författare och f.d. SO-lärare

Uppdaterad: 21 juni 2017
Publicerad: 22 april 2017