+ Visa hela artikelserien
M

Det svarta guldet - oljans historia, del 1: Oljan under 1800-talet

Bild:

Oljetorn med ett oljeborrfält i bakgrunden, ca 1890.

Från jordbrukssamhälle till industrisamhälle

Tänk dig att du fötts för tvåhundra år sedan. Det hade varit i början av 1800-talet och med största sannolikhet hade du varit barn till en bonde. Du hade bott på landet och när du blivit tillräckligt gammal hade du fått hjälpa till på gården.

Fram till mitten av 1800-talet var de allra flesta svenskar bönder. Man levde sina liv på gården och åt det man själva odlade. Handlade man något så var det nästan alltid tillverkat på någon av de närliggande gårdarna. Den energi som behövdes för att driva gården kom huvudsakligen från muskelkraft - det var människor och djur som skapade energin genom sitt eget arbete.

Om du hade fötts i mitten 1800-talet och levt ett normallångt liv hade du på ålderns höst kunnat se tillbaka hur du varit med om en av de största omvandlingarna i mänsklighetens historia - den industriella revolutionen. Det var när vi gick från att vara ett jordbrukssamhälle (de flesta jobbar inom jordbruk) till att bli ett industrisamhälle (de flesta jobbar inom industri).

Relevanta begrepp

Muskelkraft: Det arbete du kan utföra med hjälp av din kropp, ex. bära saker.

Energi: Rörelse eller förmågan till rörelse.

Råvaror: Något från naturen som inte behandlats, ex. skog innan det blivit plankor eller bomull innan det blivit kläder.

Fossila bränslen: De omfattar främst naturgas, olja och kol. Fossil energi är egentligen biobränsle som har lagrats i jorden i miljontals år och när den nu används släpps koldioxid ut som förändrar jordens klimat.

Energikällor: Något i naturen som kan omvandlas till energi som vi människor kan använda. Till exempel uran, kol, olja, vindar, strömmande vatten, solstrålning och skogar.

Ekonomisk tillväxt: Den sammanlagda ökningen av ett samhälles produktion av varor och tjänster enligt måttet bruttonationalprodukt (BNP), jämfört med en föregående tidsperiod.

En av de viktigaste förutsättningarna för denna revolution var ett helt nytt sätt att framställa energi. För att driva maskinerna i fabrikerna, för att kunna transportera råvarorna till produktionen, för att föra ut varorna till kunderna och så vidare behövdes helt nya energikällor. Muskelkraften från människa och djur räckte helt enkelt inte till.

Ångmaskiner eldades med kol

I industrialismens vagga i England var det kol som blev energikällan framför andra. Till en början använde man träkol, men jakten på energi ledde till en rovdrift av på naturen och att merparten av all skog i England höggs ner. Istället fick man börja bryta stenkol som det fanns gott om i landet. Utan kol - ingen industriell revolution.

Kolet blev också motorn i den snabbt expanderande krigsindustrin under slutet av 1800-talet. De flesta fartyg drevs av koleldade ångmaskiner och på järnvägarna transporterade ånglok soldater och och vapen över stora avstånd. Det amerikanska inbördeskriget 1861-1865 räknas som ett av de första industriella krigen där järnvägar och ångbåtar möjliggjorde trupptransporter över långa sträckor.

Dock hade kolet stora negativa effekter. Det är t.ex. en naturresurs som det inte finns hur mycket som helst av (se exempelvis skogarna i England). Därtill var arbetsmiljön i samband med kolbrytningen fruktansvärd. Koleldning bidrar dessutom till den förstärkta växthuseffekten och därmed till den globala uppvärmningen.

Oljan under 1800-talet

Den stora upptäckten som verkligen förändrade sättet som vi använder energi kom under 1800-talets senare hälft då ett annat fossilt bränsle - olja - upptäcktes.

Bild:

Amerikanen Edwin Drake (i förgrunden till höger) var först med att borra efter olja.

Under drygt hundra år har oljan varit grunden för den ekonomiska tillväxten och det ökade välståndet i världen, men samtidigt har användningen av olja (liksom kolet) lett till att vi idag står inför en situation med dramatiskt förändrat klimat till följd av den globala uppvärmningen.

Olja har också varit en förutsättning för att krigen ökat i omfattning och brutalitet. Koncentrationen av energi i ett fat olja är oerhört hög - vilket gör den utmärkt att använda t.ex. som bränsle vid transporter.

Redan i mitten av 1700-talet hade man i USA börjat använda valolja från valars späck i större skala. Främst hade man valolja vid tillverkning av stearinljus och den ökade industrialiseringen krävde belysning varpå efterfrågan på valolja och därmed jakten på valar ökade kraftigt på 1800-talet.

År 1850 hämtade 144 valjaktsfartyg hem med i snitt 1602 fat valolja per båt. Bara nio år senare (1859) var det 176 fartyg som återvände med 535 fat per båt - en kraftig minskning. År 1876 hade jakten i princip upphört och det var åtta fartyg som i genomsnitt hade 656 fat per båt. Jakten på valolja till den växande industrin hade i lett till en masslakt av valar, vilket märks även idag då många valar är utrotningshotade.

Bild:

Under den industriella revolutionen var kolet den dominerande energikällan. Men det var oljan som på 1900-talet möjliggjorde omvandlingen från förindustriella jordbrukssamhällen till moderna industriländer.

När jakten på valolja höll på att avta gjorde Edwin Drake i USA en revolutionerande upptäckt när han i Titusville (Pennysylvania) borrade i marken. Bara genom att gräva med spade gick det att få upp ett tiotal liter olja, men den 27 augusti 1859 fastnade borren på 21 meters djup. Arbetet avbröts, men på morgonen dagen efter insåg Drake att han hade hittat olja. Liter efter liter efter liter kunde pumpas upp och bara fyra år senare producerades 3 miljoner fat olja bara i Västra Pennsylvania.

Ungefär samtidigt,  men helt orelaterat till Drakes borrningar, gjordes de första konstaterandena att mängden koldioxid i atmosfären  påverkar jordens medeltemperatur. Svensken Svante Arrhenius beräknade att en fördubbling av mängden koldioxid skulle öka den globala medeltemperaturen med 5,7 grader (dagens forskare menar att siffran snarare är 2 till 4,5 graders ökning). Arrhenius trodde att en fördubbling av koldioxidhalten skulle dröja tusentals år. Föga visste han om hur användningen av kol och olja i och med den ekonomiska tillväxten under 1900-talet skulle fullkomligt explodera.

Det svarta guldet - oljans historia, del 2: Oljan under 1900-talet >
 

Sammanfattning

  • Nya energikällor (kol och olja) gjorde det möjligt att förändra samhället från ett jordbrukssamhälle till ett industrisamhälle.
     
  • Under 1800-talet jagade man efter valolja, men den resursen tog slut. I mitten av 1800-talet hittade man olja i marken i USA.
     

Uppgifter och frågor

Faktafrågor

  1. Hur skapades energi på jordbruken före industrialiseringen?
     
  2. Hur förändrade kolet krigföringen i slutet av 1800-talet?
     
  3. Varför blev valolja en eftertraktad resurs på 1800-talet?
     

Resonerande frågor

  1. I texten står det att oljan möjliggjorde “omvandlingen från förindustriella jordbrukssamhällen till moderna industriländer”. Vad menas med det?

 

Text: Mattias Axelsson, gymnasielärare i historia, samhällskunskap och religionskunskap

Texten är framtagen på uppdrag av Naturskyddsföreningen i samarbete med SO-rummet.
Webbplats: Naturskyddsföreningens skolingång


Så tycker Naturskyddsföreningen

Naturskyddsföreningen tycker att ökningen av den globala medeltemperaturen - som orsakas av människans utsläpp – måste stanna under 1,5 grader. Det är viktigt för att konsekvenserna för människor och ekosystem på planeten inte ska bli så allvarliga att de inte går att anpassa sig till. För att nå det målet tror Naturskyddsföreningen att utsläppen av växthusgaser måste vara nära noll i världen 2050 och i Sverige 2030. Att målen är olika beror på att vi i Sverige och andra höginkomstländer har släppt ut mycket mer koldioxid under 1900-talet än dagens låginkomstländer – och det gör vi fortfarande!

Länder där många människor lever i fattigdom behöver få utrymme att öka sina utsläpp, men även hjälp att minska utsläppen, under en period eftersom det annars blir svårt att minska fattigdomen. För energisystemet innebär Naturskyddsföreningens klimatmål att vi människor inte kan fortsätta använda fossila bränslen, eftersom de släpper ut mycket växthusgaser. Energikällorna måste också vara långsiktigt hållbara och inte komma från resurser som tar slut (t ex olja och uran). Därför tycker Naturskyddsföreningen att energin i framtiden måste komma från 100% förnybara energikällor i hela världen. Och att dessa förnybara energikällor måste användas på ett sätt som påverkar den lokala miljön så lite som möjligt.

Faktablad från Naturskyddsföreningen


 

Uppdaterad: 24 maj 2017
Publicerad: 15 januari 2017