M

Japans väg till andra världskriget

Den japanske kejsaren Jimmu regerade på 600-talet. För honom bestod världen av Japan, Korea och Kina. I den världen förde han sin politik, Hackō ichiu. Översatt blir det ungefär ”alla åtta hörnen i världen under ett tak”. Troligen menade han att hela världen skulle styras av den gudomlige, japanska kejsaren. Gudomlig makt? Jo, japanska kejsare var släkt med gudarna.
Bild:

Mutsuhito, Meijikejsaren, var den 122:e japanske kejsaren. Vid hans födelse 1852 var Japan ett isolerat förindustriellt feodalsamhälle. Vid Meijis död år 1912 hade Japan genomgått en politisk, social och industriell revolution och hade kommit ur den som en av världens stormakter. Namnet Meiji, som kan läsas som upplyst styre, är hans postmortala kejsarnamn och kommer av den tideräkningsperiod som tog sin början några månader efter att han tillträdde tronen.

Under historiens gång har japanska härskare med skiftande framgång försökt driva denna politik. Kring år 1900 fördes minst två olika tolkningar uv uttrycket fram. Den ena var fredlig och handlade om att finna sin plats och samarbeta i en harmonisk värld. Den tolkningen förkastades av japanska, ganska extrema, nationalister och militärer som istället förde fram en imperialistisk tolkning: att största möjliga del av världen skulle hamna under kejsaren som hade gudomlig rätt att förena och styra detta välde.

Det var kring 1890 som Japan började spela rollen som kolonialmakt. Meiji hette den starke kejsaren i detta land med nybyggda kommunikationer, modern undervisning för alla barn, en snabbväxande industri, en stark armé och flotta. Ett sådant land med en stor och modern industri behövde råvaror och energi. Det var ont om bådadera på de japanska öarna. Men de fanns i Korea och Kina. Och Japan behövde också folkrika områden till vilka industrivaror kunde säljas.

Kring Meiji samlades nationalistiska ämbetsmän och yngre officerare som alla ville göra Japan till en militär stormakt. Samma vilja till militärmakt och krig fanns också i de hemliga sällskap kom bildades vid denna tid. ”Black Ocean Society” (De svarta vattnens sällskap) kom först och något senare ”Black Dragon Society” (Svarta drakens sällskap). Där ingick de tidigare nämna ämbetsmännen och officerarna, men också tusentals likasinnade ur andra grupper i samhället.

De hemliga sällskapen samarbetade med Japans regering. De hade egna läger, där de utbildade agenter, som oftast skickades till Korea och Kina – men också till andra länder och områden i Sydostasien. De spionerade, tog kontakt med upprorsrörelser, försökte skapa oro och genomförde även sabotage. I Kina samarbetade de med de kriminella triaderna, maffiagäng som gärna ville försvaga landets myndigheter. Kort sagt, sällskapen ville ställa till problem i grannländerna och ibland förbereda ett japanskt angrepp.

Under 1910-talet tycktes demokratin gå framåt i Japan bland annat genom att den politiska rösträtten utvidgades. Som i andra länder förekom strejker, socialistisk propaganda och en del social oro, men samhället tycktes klara av sådant. Under slutet av 1920-talet drabbades Japan av den ekonomiska depressionen, och i politiken uppstod närmast kaos. Hot, våld, kupper och även politiska mord blev vanliga. Militarister och fascister såg chansen. Militärerna fick allt större makt i regeringen. De mera sansade och fredsinriktade politikerna tystades. År 1940 upplöstes alla politiska partier. Alla skulle nu stödja kejsaren och hans regering.

I januari samma år framträdde premiärministern Konoe och klargjorde att syftet med japansk politik var att ”skapa fred i världen i enlighet med den anda som vår nation bygger på”. En ny ordning skulle gälla i Asien – och för den gällde Hackō ichiu!

Med denna inriktning gick Japan till angrepp mot Pearl Harbor på ön Oahu, Hawai i december 1941.

Uppgifter och frågor

1. Vad menades med ”hackō ichiu”?

2. Varifrån kom detta uttryck?

3. Vad var det för grupper som ryckte till sig makten i Japan under mellankrigstiden?

4. Vilka ingick i de hemliga sällskapen, och vad sysslade dessa sällskap med?

 

 

Text: Hans Thorbjörnsson, medförfattare till Prio Historia, Sanoma Utbildning
Texten ingår som fördjupningstext i det digitala lärarstödet till Prio Historia.
Webbplats: PRIO - Sanoma Utbildnings nya läromedelserie i SO åk 7-9
 

Publicerad: 23 maj 2014
Uppdaterad: 18 oktober 2016