Siouxerna var en av de största och mest kända indianstammarna som levde på prärien. Målning av William Hahn (1829-1887).
M

Nordamerikas indianer

Många västerländska forskare påstår att indianerna härstammar från Bortre Asien. De skulle för 30-40 000 år sedan ha gått över den landbrygga som då förband Asien med Nordamerika. Uppgifterna är osäkra, och det finns indianska författare som hävdar att indianfolken alltid levt i Amerika. Enligt den mest accepterade teorin spred sig indianerna över kontinenten i takt med att landisarna smälte undan. På samma sätt invandrade skilda djurarter och anpassade sig till olika växtlighetstyper. Många av de förhistoriska indiankulturerna försvann nästan spårlöst. Klimatförändringar, naturkatastrofer, svält och sjukdomar svepte bort dem.

När den spanska kolonialmakten på 1500-talet trängde fram från söder ända till nuvarande Wyoming, träffade man oftast på pålomgärdade byar och åkerbrukande indianer. Odlingar som bedrevs under gemensamma former var också typiska för de indianstammar som engelsmän och fransmän mötte på Atlantkusten. De nomadiserande och buffeljagande indiankulturer vi förknippar med västern uppstod först under sent 1600-tal.

Många av de bofasta öststammar som kolonialmakter som SverigeHolland och England stötte på fick se sina skogar nedbrända, viltet bortskjutet, marken stulen, och byar och liv ödelagda av eld och svärd. Somliga indianer lät sig kristnas, men det splittrade ofta stammarna eftersom de flesta höll fast vid den traditionella andligheten. Handeln med de vita medförde att indianerna efter hand vande sig vid de vitas varor och fastnade i ett beroende som urholkade deras egna seder. De vita delade därtill ofta ut stora mängder alkohol till indianerna för att kunna bedriva fördelaktig byteshandel och avtalsskrivning. På längre sikt underminerade spritmissbruket många indianstammars existens. De saknade också immunitet mot de vitas sjukdomar. Smittkoppor, kolera, tyfus och en rad andra farsoter som inte existerat i Nordamerika stal otaliga liv. Barnsjukdomar som mässling och påssjuka var direkt dödliga för många indianer.

Den siouxspråkiga gruppen lakotas, som migrerade från sydöst till Missouri River-regionen, blev utpräglade nomader först mot slutet av 1700-talet. Buffeln hade stor betydelse i deras kultur eftersom den gav dem allt de behövde, både kroppsligt och andligt. I likhet med många indianfolk tvingades de västerut från skog- och sjörika trakter av trycket från civilisationen och från sina indianska fiender chippewas, som försetts med krutvapen av franska och engelska handelsmän i nuvarande Kanada. Tillgången på buffel och hästar var andra faktorer som lockade ut dem på prärien. Den koniska skinntipin ersatte bark- och rishyddan som deras släktingar, dakotas i Minnesota, alltjämt använde. Att lakotas övergav odlingskulturen, som den utövades av indianstammarna i öster och i mellanvästern, medförde att de mellan striderna med de fastboende trädgårdsodlarna vid Missouri River – arikara-, mandan- och hidatsaindianerna – idkade handel. Man bytte buffelskinn och pälsverk mot majs, pumpor, squash och hästar.

Som nomadiserande, hästburna och väsentligen buffeljagande indianer räknades en mängd stammar: siouxer, cheyenner, arapahoer, kiowaer, comancher, kiowa-apacher, crower, shoshoner, assiniboiner, blackfeets, nez percéer, bannocks, flatheads etc. De hade många gemensamma drag. Klädedräkten dominerades av garvat skinn från skilda bytesdjur, mockasiner, dekorationer av piggsvinstaggar och handelspärlor. Vapnen var av trä, ben, sten eller upphandlad metall. Krut, bly och bössor liksom mjöl, socker och kaffe kom från de vita.

De andliga ritualerna – som präglade varenda minut i en prärieindians liv – kretsade runt sökande efter vägledande andliga visioner, svetthyddan för kroppslig och andlig rening, soldansen som var en fruktbarhetsrit för allt levande, catlinitpipan som skickade böner till det högsta och som användes för att välsigna alla krigiska som fredliga företag.

Stamfejderna gav en indiankrigare chansen att vinna ära och framgång inom stammen. Att räkna coup, att nudda en fiende med ett föremål som ett spö eller en båge, räknades för mer än att skjuta fienden på håll. Fjäderprydnaderna i håret svarade mot krigiska bedrifter. Målet för en ung manlig indian var att bli en framstående krigare, jägare eller shaman. I lakotahövdingen Sitting Bull, till exempel, förenades samtliga tre roller i en person. Han bar de dygder lakotafolket skattade högst: mod/tapperhet, givmildhet, själsstyrka och visdom.

Under Andrew Jacksons presidenttid, på 1830-talet, fördrevs ”de fem civiliserade stammarna” – creek, choctaw, cherokee, chickasaw, seminole - från sina boplatser öst om Mississippi för att under militär bevakning placeras på ofruktbara och malariahärjade markområden i Indianterritoriet (Oklahoma). Under denna bryska tvångsförflyttning dog minst 20 000 indianer. De hade levt ett tämligen civiliserat liv, många bar västerländska kläder, talade engelska och var kristna, men vita ville åt deras mark.

I västerns ökenområden levde indianstammar under knappa materiella villkor. En del var rena samlare som paiuteindianerna i Nevada. Men de spädde på dieten med smådjur och hjortar. De primitiva villkoren uppvägde apachefolken i Arizona och New Mexico genom ständiga raider ner i Mexiko, där de kunde få tag på mulor, hästar, kor, tyger och krutvapen. På 1860-talet trängde amerikanerna på från öster i sin jakt på ädla metaller. De slöt aldrig några internationellt bindande avtal med apacherna. Man ansåg sig ha vunnit landet efter Mexikanska kriget 1846-48.

Kalifornien, som också varit mexikanskt, befolkades av ett otal små indianstammar som tillsammans uppgick till kanske 250 000 individer eller mer. Sedan guld hittats och guldrushen 1849 var ett faktum bedrev amerikanska armén i samförstånd med guldgrävare och delstatsmyndigheter klappjakt på alla indianer i territoriet. På några få år mördades över 150 000 människor och deras rättigheter till landet åsidosattes fullständigt. Vid 1800-talets slut hade de krympt till endast 25 000 själar.

Den aggressiva amerikanska politiken siktade till att civilisera hela kontinenten. Indianerna skulle försvinna antingen genom att de placerades på reservat – där de dog av svält och sjukdomar – eller genom att armén förintade de motsträviga. Det var en rasistisk politik som utgick från att indianerna saknade värde. Alla amerikanska presidenter stod bakom ”ödesmanifestet”, som hävdade den vita rasens överlägsenhet, utvaldhet och rätt till landet. Det ledde till otaliga blodbad på urbefolkningarna, där varken kvinnor, barn, gamla, sjuka eller handikappade skonades. De ”öppna indiankrigen” slutade med massakern vid Wounded Knee 1890, då över 300 siouxindianer mördades av amerikanska arméns bössor och kanoner.

När Christofer Columbus upptäcktes av den karibiska övärldens indianer 1492 var han den förste vite man de sett. Nordamerika – dagens USA och Kanada – hade då en befolkning på kanske 10-12 miljoner indianer. Inom ett sekel försvann flera hundra indianstammar på grund av européernas krigföring, sjukdomar och sprit. Mellan 1778-1871 slöt USA närmare 400 avtal med indianfolken som ”nationer”. De har nästan alla brutits och marken tagits ifrån dem. Efter USA:s folkmordsliknande politik finns det idag endast omkring 600 stammar och cirka två miljoner indianer, varav knappt hälften lever på rester av sitt land i drygt 300 små reservat. Fattigdom och misär präglar många reservat och indianernas naturresurser skövlas fortfarande genom storbolagens rovdrift. Indianerna kämpar för att få tillbaka sin mark. Den spelar stor roll för indianernas andlighet. I till exempel lakotasiouxernas mytologi är Black Hills-bergen i South Dakota urkällan för folkets och buffelns födelse.


Text: Tommy Eriksson, författare
Hemsida: Strövtåg bland Nordamerikas indianer

Lätta fakta om Nordamerikas indianer

Visste du att:

  • De första indianerna kom till Amerika för ca 30 000 år sedan. De kom från Asien över Berings sund, som då var en landbrygga mellan de två kontinenterna. Först 1924 antog kongressen en lag som gav indianerna medborgarskap i Förenta Staterna.
  • Vid tiden för européernas ankomst talades omkring 300 olika språk i Nordamerika. Ett egentligt skriftspråk saknades. Indianer från olika stammar kunde kommunicera med varandra med hjälp av ett avancerat teckenspråk. Idag lever ca 100 nordamerikanska språk kvar.
  • Att indianer kallas just indianer kommer sig av ett misstag. När Columbus kom till Amerika 1492 trodde han att han anlänt till Indien. Därför kallades befolkningen för indianer.
  • Det fanns inga hästar i Nordamerika när de vita kom dit på 1500-talet, men trots det kunde indianerna jaga bufflar. En buffel är cirka 2 meter hög och kan väga upp till 1 000 kg. Innan indianerna fick hästar, fångade de bufflarna i V-formade fällor eller drev dem med hundar över klippbranter.
  • Prärieindianernas bostad var ofta ett tält som kallades tipi. Det var en praktisk bostad som var sval på sommaren och varm på vintern. Den byggdes upp som en konformad ställning bestående av långa stänger som var täckta av hopsydda buffelhudar. En tipi kunde sättas upp av två kvinnor på mindre än en timme. Med en storlek av ca 5 meter i diameter fanns det plats för en familj.
  • År 1764 använde sig befälhavaren på Fort Pitt i Ohio av biologisk krigsföring. Han lät sprida smittkoppor bland upproriska indianer genom att skänka dem infekterade filtar och näsdukar från ett sjukhus.
  • Indianerna ansåg att tobaken hade magiska krafter som kunde användas för att blidka andarna. Vid religiösa ceremonier användes en speciell rökpipa som skickades runt bland ceremonins deltagare. Dessa pipor användes även när stridande parter avslutade ett krig, därav namnet fredspipor.
  • Idag är indianerna USA:s fattigaste minoritetsgrupp. Arbetslösheten i reservaten är åtta gånger så hög som de vitas arbetslöshet. Medellivslängden ligger i nivå med den hos människor i U-länderna. Många indianer möter ofta en öppen rasism från de vita invånarnas sida. Självmordsfrekvensen bland tonåringar hos de amerikanska indianerna är tio gånger högre än det amerikanska genomsnittet.

Lätta fakta är skrivet av Carsten Ryytty, historielärare och författare, känd för att göra historia roligt. Fler fascinerande historiska fakta hittar du i hans bok Historiens underbara värld.

Många västerländska forskare påstår att indianerna härstammar från Bortre Asien. De skulle för 30-40 000 år sedan ha gått över den landbrygga som då förband Asien med Nordamerika. Uppgifterna är osäkra, och det finns indianska författare som hävdar att indianfolken alltid levt i Amerika. Enligt den mest accepterade teorin spred sig indianerna över kontinenten i takt med att landisarna smälte undan. På samma sätt invandrade skilda djurarter och anpassade sig till olika växtlighetstyper. Många av de förhistoriska indiankulturerna försvann nästan spårlöst.

Uppdaterad: 21 september 2015

Annons

Artiklar om Nordamerikas indianer

L
Hans Thorbjörnsson
2016-10-16
Upptäckten och koloniseringen av "den nya världen" (Europa, Nordafrika och Asien var den gamla) i slutet av 1400-talet och början av 1500-talet blev en katastrof för de amerikanska...
M
Hans Thorbjörnsson
2014-03-17
För de vita kolonisatörerna var ursprungsbefolkningens äganderätt till sin mark obefintlig. Kolonialmakterna betraktade nämligen nästan allt erövrat land som ”terra nullius” (ingens mark,...
M
Hans Thorbjörnsson
2014-03-12
Begreppet kolonisation brukar betyda ockupation av ett avlägset främmande land, där kolonisatörerna också bosätter sig. För de västeuropeiska kolonialmakterna var det länder utanför Europa som...
S
Text: Tommy Eriksson intervjuad av Robert de Vries
2013-04-08
Tommy Eriksson är en populärhistorisk författare med ett tjugotal böcker bakom sig. Nu har han laddat med en stor biografi över siouxhövdingen Sitting Bull (1831-1890) – betitlad ”En dödsvind...
S
Tommy Eriksson intervjuad av Robert de Vries (red)
2012-12-06
Tommy Eriksson, född 1950, är författare och specialist på Nordamerikas indianer. Hans böcker präglas av ett helhjärtat ställningstagande för indianska rättighetsfrågor. Detta "historia-...
M
Tommy Eriksson
2012-08-17
Ska någon händelse fokuseras i år så är det ur indiansk synvinkel 150-årsminnet av "det stora siouxupproret" i Minnesota. I den här artikeln berättar författaren Tommy Eriksson...
S
Tommy Eriksson
2012-08-14
Vad är indianerna utan sitt land? Vad är USA utan landets naturtillgångar? I den här artikeln ger författaren och indianexperten Tommy Erikssons sin syn på det amerikanska landfrågekomplexet som...

Länkar om Nordamerikas indianer

Sortera efter:
          

Kortfattad introduktion (3:35 min) till Nordamerikas indianer med fokus på sioxer, den största stammen bland prärieindianerna. Filmen är gjord som elevstöd till en speciell läromedelstext på engelska om South Dakotas indianer, men kan även funka som en enkel kort faktafilm om Nordamerikas indianer.

Spara som favorit
          

Genomgång (37:24 min) där historieläraren Cecilia Düringer berättar om den europeiska kolonisationens betydelse och konsekvenser för den nordamerikanska urbefolkningen.

Spara som favorit
          

Sjunde avsnittet (28:46 min) av Världens religioner - stamkulturer, med Christer Hedin, religionshistoriker.

Spara som favorit
          

I den här artikeln på indianexperten Tommy Erikssons hemsida berättas bl.a. om indianska identitetsfrågor och om de stereotyper och fördomar som existerar mot indianer i västvärlden. Inget indianfolk har undgått västerländska influenser, som utplånat eller väsentligen eroderat den specifika indianska identiteten...

 

Spara som favorit
          

Avsnitt på Joakim Wendells hemsida Historia 2 där du kan läsa kortfattat om de amerikanska indianernas historia och deras möte med de europeiska erövrarna under den nya tidens början. När Columbus anlände till Amerika var kontinenten redan bebodd av människor som i tusentals år varit åtskilda från människorna i resten av världen...

Spara som favorit
          

Artikel i Globalarkivet där Henrik Persson berättar om massakern vid Wounded Knee. I december 1890 dödades 300 lakotaindianer och 25 amerikanska soldater på en plats i Syddakota, USA, som heter Wounded Knee. Några har kallat händelsen ”Slaget vid Wounded Knee”. Men det var inte fråga om ett ”slag” mellan två jämbördiga arméer. I själva verket skedde en blodig massaker på krigsfångar, nyss avväpnade indianska män, kvinnor och barn...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Allt om Historia där Sara Griberg berättar om det berömda förhållandet mellan den unga hövdingadottern Pocahontas och den äldre engelska nybyggaren John Rolfe. I början av 1600-talet anlades den engelska kolonin Virginia i Nordamerika. En av nybyggarna var tobaksodlaren John Rolfe. Hans äktenskap med hövdingadottern Pocahontas hjälpte kolonin att överleva...

Spara som favorit
          

På Tommy Erikssons hemsida om Nordamerikas indianer hittar du en artikel där Laura Ingalls Wilders kända bok "Lilla huset på prärien" läggs under luppen. Wilders böcker blev bestsellers och har översatts till ett fyrtiotal språk; ofta lanserade i romantiska och idealiserade omslag. Men böckerna är genomsyrade av förklenande adjektiv där indianer uppfattas som "vildar", "barbarer" och "gallskrikande djävlar" med mera i samma stil. I böckerna är indianerna deklasserade till djurriket...

Spara som favorit
          

Artikel och bokrecension i tidningen GP som belyser Tommy Erikssons aktuella bok om slaget vid Little Big Horn. Den 25 juni 1876 stod det slag mellan indianer och amerikansk trupp som skulle bli det mest kända. General Custers hela styrka dödades av siouxhövdingen Crazy Horses krigare. Little Big Horn var prärieindianernas största seger över armén och chockade ett USA i färd med att fira hundraårsminnet av självständigheten...

Spara som favorit
          

På författaren och indianexperten Tommy Erikssons hemsida kan du läsa frågor och svar kring hans nya bok om general Custer och indiankrigen under andra halvan av 1800-talet. Författaren belyser här den amerikanska regeringens agressiva och rasistiska indianpolitik underminerade indianernas liv och livsföring under 1800-talet. Se även Dick Harrisons recension i SvD.

Spara som favorit
          

På författaren och indianexperten Tommy Erikssons hemsida kan du ladda ned boken "Apache Kid och Västapacherna - en indiansk tragedi" i pdf-format (69 sid). Boken är fullspäckad med fakta om apacherna och deras livsstil och kultur men speglar samtidigt en ung apaches liv och hopplösa kamp för att överleva mellan två väsensskilda kulturer. Boken gavs ut i pappersform 1999, men ligger nu utökad som gratisbok på nätet. Pdf-filen hittar du längst ned på sidan.

Spara som favorit
          

Artikel och bokrecension i SvD där du kan läsa om hur de amerikanska indiankulturerna blomstrade innan Columbus "upptäckte" kontinenten. Arkeologiska utgrävningar och nya undersökningsmetoder visar att samhällena var långt mer avancerade än man tidigare trott...

Spara som favorit
          

Avsnitt på Historia 2 där du kan läsa om upptäcktsresorna under slutet av 1400-talet och 1500-talet. Här berättas om orsaker till upptäcktsresorna och om dess konsekvenser för Europa och omvärlden . Webbsidan drivs av gymnasieläraren Joakim Wendell.

Spara som favorit
          

Kort artikel i tidningen Populär Historia där Ingemar Carlsson berättar om de svenska bosättarna i "Nya Sverige" och deras intryck av de amerikanska infödingarna. De svenska kolonisatörerna i Nordamerika på 1600-talet skrev flera handelsavtal med de indianer de träffade på. Några av dessa dokument finns bevarade än i dag...

Spara som favorit
          

Kategori i Wikipedia där du hittar massor med länkar med anknytning till Nordamerikas indianer.

Spara som favorit
          

Omfattande artikel i Wikipedia där du kan läsa om Comancherna och deras historia. Comancher är den traditionella benämningen på en nordamerikansk indianstam som räknas till prärieindianerna...

Spara som favorit
          

Omfattande artikel i Wikipedia där du kan fördjupa dig i den nordamerikanska indianstammen Ojibwas historia, sociala sruktur kulturmönster.

Spara som favorit
          

Omfattande artikel i wikipedia där du kan läsa om den nordamerikanska prärieindianstammen Kiowa. Här berättas bland annat om Kiowas historia, kultur och sociala struktur.

Spara som favorit
          

Artikel i Wikipedia där det berättas om prärieindianerna som är ett begrepp som vanligen avser de nomadiserande indianstammar som bebodde den nordamerikanska prärien under 1800-talet.

Spara som favorit
          

Artikel i Wikipedia där du kan läsa om siouxindianerna. Sioux har ända sedan 1600-talet använts som ett samlingsnamn på ett stort antal sinsemellan språkligt besläktade nordamerikanska indianstammar...

Spara som favorit

Sidor

Annons

Relaterade ämneskategorier

Renässansen och de stora upptäcktsresorna som förändrade världen och gav upphov till en ny tidsepok.

Få en helhetsbild av USA:s historia eller fördjupa dig i viktiga händelser och särdrag som utmärker vissa perioder i landets historia.

Historia om Kanada. Här hittar du material som behandlar landets historia i stora och små perspektiv.