Bild:
Historia är en berättelse om det förflutna. Det innebär att historia är bearbetat av någon som har tolkat det förflutna på sitt sätt.
M

Historievetenskap - historieforskning och historiesyner

Man brukar skilja mellan historia och det förflutna. Det förflutna innefattar allt som hänt tidigare innan nuet. Medan historia består av allt som finns återberättat skriftligt eller muntligt om det förflutna. Historia ska därför betraktas som en berättelse om det förflutna.

Historia bygger på individuella tolkningar av det förflutna. De som skapar historia måste alltid göra ett urval och själva bestämma vad som är viktigt att återberätta från de historiska källorna. Det är därför viktigt att vara källkritisk, både om man själv skriver historia eller tar del av någon annans historieforskning.

När man forskar inom historia (och humaniora) är det omöjligt att belysa alla aspekter kring ämnet som ska behandlas. All historia är därför vinklad efter författarens urval och sätt att se på historien. Urvalet och tolkningen av källmaterialet brukar ofta sammanfalla med författarens historiesyn.

Olika sätt att se på historien

Historiesyner kan liknas vid ”historiska glasögon” som fokuserar på vissa aspekter av historien och det förflutna. Genom att medvetandegöra och forma en egen historiesyn blir det enklare att se på historien och tolka viktiga drivkrafter bakom historiska förändringar.

Ingen enskild historia eller historiesyn är viktigare än någon annan. De är alla delar av en större mångsidig bild. Historiesyner bör således ses som komplement till varandra.

Det är viktigt att känna till några av de historiesyner som finns eftersom historiker och författare alltid är påverkade av vissa sätt att se på historien. En enskild historiesyn är inte bättre än någon annan, men vissa historiesyner lämpar sig ibland bättre till att förklara vissa händelser beroende på vad man vill belysa. Det är därför viktigt att du som läsare eller tittare är väl medveten om det.

Här nedan följer några motsatspar som åskådliggör olika sätt att se på historien. En författare behöver givetvis inte ha den ena historiesynen eller den andra, utan brukar för det mesta befinna sig mitt emellan i skalorna. Därtill är det som sagt vanligt att kombinera olika historiesyner med varandra.

• Inre orsaker (endogen förklaring) – Yttre orsaker (exogen förklaring)

En endogen förklaring är ett inifrånperspektiv. Med en endogen förklaringsmodell beskrivs en historisk händelse eller ett historiskt förlopp med hjälp av de inre drivkrafterna som kan sägas ligga bakom. En sådan författare skulle t.ex. förklara Sveriges industrialisering genom att rikta uppmärksamheten på landets egna förutsättningar och resurser.

En exogen förklaring är ett utifrånperspektiv. Med en exogen förklaringsmodell beskrivs en historisk händelse eller ett historiskt förlopp med hjälp av de yttre drivkrafterna som kan sägas ligga bakom. En sådan författare skulle t.ex. peka på influenser och påverkan från utlandet som de viktigaste drivkrafterna bakom Sveriges industrialisering.

• Materialism - Idealism

En författare som har en materialistisk historiesyn anser att ekonomi och andra materiella aspekter är den främsta drivkraften bakom historiska förändringar. En sådan författare skulle t.ex. betona ekonomiska faktorer som de viktigaste orsakerna till Sveriges industrialisering. Författaren skulle sannolikt också betona ekonomiska faktorer som avgörande drivkrafter bakom sociala förändringarna i samhället.

Författare med en idealistisk historiesyn anser att idéer utgör den viktigaste bakomliggande drivkraften i historien. En sådan författare skulle t.ex. anse att det främst var nya uppfinningar och politiska förändringar, i form av liberala idéer, som låg bakom Sveriges industrialisering. Författaren skulle samtidigt påpeka att det var ideologiska impulser i form av nya idéer som ledde till sociala förändringar i samhället.

• Kollektiv – Individ

Författare som har ett kollektivt perspektiv i sin historieskrivning fokuserar på den stora massan – folket. En sådan författare skulle antagligen skriva om arbetarna eller arbetarrörelsen i samband med Sveriges industrialisering.

Historiker med ett individualistiskt perspektiv, ägnar sig åt individbaserad historieskrivning som fokuserar på starka, betydelsefulla individer som författaren anser viktiga för historien. I exemplet Sveriges industrialisering, skulle den enskilde politikern, uppfinnaren, fabrikören eller brukspatronen vara i centrum.

• Underifrån – Ovanifrån

Historia underifrån fokuserar på den ”lilla” människans liv och vardag. Här hamnar både den enskilda människan och folket i fokus. Författare med ettunderifrånperspektiv skulle t.ex. fokusera på hur industrialiseringen påverkade folket i deras arbets- och vardagsliv.

Historia ovanifrån fokuserar på de övergripande politiska skeendena där stater och regenter innehar huvudrollerna. I exemplet med industrialiseringen, skulle författaren framhäva olika övergripande förändringar som blev viktiga för Sverige. En stor del av den historia som skrivs brukar skildras utifrån ett ovanifrånperspektiv. Men det är nuförtiden vanligt att kombinera med andra perspektiv.

• Manligt perspektiv - Kvinnligt perspektiv

Med ett manligt perspektiv hamnar männen i fokus. En stor del av historien skrivs fortfarande av män om män för män.

Från och med senare delen av 1900-talet har historieämnet också berikats med en stor mängd historia skriven ur ett kvinnligt perspektiv, s.k.kvinnohistoria, där kvinnan ställs i centrum i historien. Kvinnohistoria tillhör generen genushistoria som numera utgör en egen stor genre inom historieämnet.

I textavsnittet om Historia kan du läsa mer om historieämnet ur ett teoretiskt perspektiv.


Litteratur:
Keith Jenkins, Re-thinking History, Routledge, 1999
Richard J. Evans, In Defense of History, Norton & Company, 199
9
Sven Lilja, Historia i tiden, Studentlitteratur, 1989

 

Text: Robert de Vries (red)

Man brukar skilja mellan historia och det förflutna. Det förflutna innefattar allt som hänt tidigare innan nuet. Medan historia består av allt som finns återberättat skriftligt eller muntligt om det förflutna. Historia ska därför betraktas som en berättelse om det förflutna.

Historia bygger på individuella tolkningar av det förflutna. De som skapar historia måste alltid göra ett urval och själva bestämma vad som är viktigt att återberätta från de historiska källorna. Det är därför viktigt att vara källkritisk, både om man själv skriver historia eller tar del av någon annans historieforskning.

Uppdaterad: 01 november 2015

Annons

Lärarmaterial om Historieforskning och historiesyn

av:
Forum för levande historia
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Lyssna på podden Prata rasism! I programserien möter journalisten Amanda Glans fem forskare som alla har olika vetenskapliga perspektiv på rasism.
av:
Forum för levande historia
Målgrupp:
Gymnasiet
Den livsfarliga historien handlar om bruk och missbruk av historien, om nationalism och hur det kan leda till intolerans, krig och etnisk rensning. Det handlar också om hur man går vidare efter en djup konflikt. Utgångspunkten är den nationalistiska framväxten i forna Jugoslavien under slutet av 1980-talet. I fokus står folkmordet i Srebrenica i juli 1995.
av:
Forum för levande historia
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Hur undervisar lärare i svensk skola om Förintelsen och andra folkmord? Vilka folkmord behandlas? Vilka mål arbetar elever och lärare mot och hur redovisar eleverna sina kunskaper?

Podcast om Historieforskning och historiesyn

SO-rummet podcast icon
M
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2016-11-30

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om aktör- kontra strukturperspektiv, om genusperspektiv och om postkoloniala perspektiv på historia.

SO-rummet podcast icon
M
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2016-09-07

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om vad historiebruk är och ger en rad exempel på historiebruk (både i nutid och dåtid).

SO-rummet podcast icon
M
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2016-02-10

Julia, Kristoffer och Mattias pratar om den europeiska epokindelningen utifrån ett kronologiskt perspektiv. Epoker som nämns är flodkulturerna, antiken, medeltiden, tidigmodern tid och modern tid. De förklarar varför tidsbegreppet vikingatid infördes i Sverige under 1800-talets slut och jämför med tidsindelningar i Kina.

SO-rummet podcast icon
L
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2016-02-03

En av de viktigaste sakerna en historiker måste kunna är källkritik. Julia, Kristoffer och Julia reder ut de källkritiska kriterierna - äkthet, obereoende, samtidighet och tendens.

Artiklar om Historieforskning och historiesyn

M
Hans Thorbjörnsson
2016-10-08
I den här texten kan du läsa om folkvandringstidens mest kända folk såsom hunnerna, västgoterna (visigoterna) och vandalerna. Artikeln innehåller också material som kan användas som en...
S
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-09-14
I en svensk sekelskiftestidning kan vi läsa att Stockholm fick besök av två boerkvinnor. De berättade att kvinnorna var starka pådrivare i kampen mot britterna och det budskap de hade till sina...
S
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-09-14
Rudolf Kjellén (1864-1922), professor i statskunskap i Göteborg och senare Uppsala, var en av den svenska nationalismens förgrundsgestalter i början av 1900-talet. Den unge Kjellén hade länge...
S
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-06-10
Naturromantik är en av de företeelser som man tidigare förknippade med nationalism. Det var på 1800-talet nationalismen fick sin egentliga utformning. Under detta århundrade bröt industrialismen...
M
Hans Thorbjörnsson
2014-03-24
Det är kolonisatörerna som berättar koloniernas och imperiernas historia. Det är de som skriver rapporterna och breven. Det är i kolonialmakternas centra som arkiven finns. Det är nästan alltid...
S
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-02-26
1809 var ett avgörande år i Sveriges historia. Ute i Europa rasade napoleonkrigen. Kriget och revolutionerna hade omformat Europas karta ordentligt. Revolutionens ideal och Napoleons krig och...
S
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-02-11
I svensk historia är det framförallt Karl XII som står för den svenska krigsäran. Hjältedyrkan och offret för nationen är viktiga inslag i historieskrivningen kring honom. En mer eller mindre...
M
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-02-09
Under den nationalromantiska eran vid senare delen av 1800-talet och början av 1900-talet fördes många historiska gestalter fram i rampljuset runt om i Europa med syfte att stärka den nationella...
S
Torbjörn Nilsson
2014-02-08
En resa i Gustav Vasas fotspår, eller skidspår, från hans s.k. äventyr i Dalarna 1520-1521 blir också en resa i fantasin. Uppviglingsresan varade bara ett par månader men gav upphov till ett...
S
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-02-08
År 1471 utkämpades slaget vid Brunkeberg mellan anhängare och motståndare till Kalmarunionen. Makten över Sverige stod på spel. Sten Sture vann slaget och kom att använda segern i sin...
M
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-01-11
I 1800-talets historieskrivning beskrivs Engelbrekt som en nationalhjälte. Engelbrektupproret vände sig förmodligen inte mot Kalmarunionen som sådan, utan hade sin spets riktad mot fogdeväldet....
M
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-01-10
Drottning Margareta är den enda unionsmonark man i historieböckerna skrivit uppskattande om alltsedan 1800-talet och framåt. Hon beskrivs som kvinnlig men viljestark och med förmåga att hålla...
M
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2013-11-03
En tonårsflicka söker upp kungen, begär att få en armé och lovar att befria landet från invaderade styrkor. Hon får vad hon begär och hon utför vad hon lovat! Hur kunde hon lyckas? Det här...

Länkar om Historieforskning och historiesyn

Sortera efter:
          

Presentation (20:43 min) där historieläraren Björn Westerström berättar om Historiebruk och historiekultur. Vissa berättelser är viktigare för oss än andra. Berättelser används i och präglas av situationen. Historiebruk tar sin utgångspunkt i samtiden - en bit av det förflutna aktiveras i ett särskilt syfte för att påverka samtiden och framtiden.

Spara som favorit
          

Genomgång (13:48 min) där mellanstadieläraren Hedvig Francke berättar på ett lättförståeligt och förenklat sätt om varför vi har historiska epoker och hur de kan delas in.

Spara som favorit
          

Genomgång (14:46 min) där SO-läraren "Mik Ran" ger en kort presentation om epokbegreppet och dess för- och nackdelar.

Spara som favorit
          

I den här genomgången (11:08 min) får du som går på högstadiet lite tips om hur du kan tänka/skriva/resonera för att höja dina so-betyg! Majen Morgan går igenom hur man beskriver komplexa samband och dessutom underbygger detta med fakta!

Spara som favorit
          

Genomgång (6:13 min) där SO-läraren Stefan Holmström på ett lättförståeligt sätt beskriver kunskapskravens värdeord - alltså de förmågor som betyg inom SO-ämnena bygger på.

Spara som favorit
          

Genomgång (5:37 min) där SO-läraren Stefan Bäcklund förklarar hur man kan tänka källkritiskt. Vilka frågor ska man ställa för att försöka avgöra om en källa är trovärdig?

Spara som favorit
          

Lättförståelig genomgång (12:30 min) där läraren Mattias Södergren berättar kortfattat om stenåldern, bronsåldern och järnåldern. Filmen fokuserar på periodens kvarlevor och källor. Vilka spår finns kvar från perioderna? Filmen passar bl.a. till mellanstadiet.

Spara som favorit
          

Genomgång (17:46 min) av läraren Tobias Kjellström som berättar om källkritik med exempel från händelsen "skotten i Sarajevo" 1914.

Spara som favorit
          

Genomgång (30:04 min) där historieläraren Cecilia Düringer redogör för grunderna kring historisk källkritik. Här fokuseras på identifikation.

Spara som favorit
          

Genomgång (26:30 min) där SO-läraren  Cecilia Düringer går igenom olika former av historiebruk. När och varför används historia?

Spara som favorit
          

Genomgång (23:13 min) av läraren Cecilia Düringer och en kollega som förklarar och ger exempel på vad historiesyner är - alltså olika sätt att se på historien, olika perspektiv. Vilka är historiens drivkrafter? 

Spara som favorit
          

Genomgång (12:04 min) av SO-läraren Mikael Bruér som berättar om olika typer av historiebruk.

Spara som favorit
          

På Forum för levande historias webbplats kan du lyssna på del 2 (21:56 min) i podcastserien "Prata rasism". Här om interkulturell historieundervisning. Dagens historieundervisning i svenska skolor har ofta sin utgångspunkt i Sverige eller Europa. Det här ger visserligen elever en sammanhållen berättelse, men det finns också ett globalt perspektiv. Ibland är de enda möten mellan kulturer som tas upp i undervisning sådana som ledde till konflikter och krig. Det här ger en skev bild, och därför menar Maria Johansson att vi borde ha en interkulturell historieundervisning som ger andra perspektiv. Här hittar du resten av programmen i serien

Spara som favorit
          

Korta filmer från svenska yle.fi, som sätter in källkritiken i ett aktuellt sammanhang. Internet är fullt av skatter, men också fullt av mycket som vi inte ska lita på. Eftersom informationsflödet är så enormt är det ytterst viktigt att vara kritisk mot det vi möter...

Spara som favorit
          

Genomgång (11:41 min) där SO-läraren Mats Lindberg berättar om källkritiska begrepp och hur de kan användas.

Spara som favorit
          

Material i pdf-format (7 sid) från Forum för levande historia där du kan läsa om historieskrivning, historiebruk och nationalism. Anledningarna till historieanvändningen är förstås flera, men ytterst handlar det om att historia är ett kraftfullt redskap för att skapa förståelse för något som händer i nuet. Men vilken funktion fyller historien för människor i olika sammanhang? Och hur påverkas vi egentligen av den historia vi möter?

 

Spara som favorit
          

Genomgång (11:28) av historieläraren Mattias Axelsson som ger en introduktion till tideräkning och epoker. Avsett för Historia 1.

Spara som favorit
          

Genomgång (8:11 min) där SO-läraren Daniel Johansson tillsammans med en kollega ger tips och instruktioner kring hur du kan använda källor när du skriver arbete.

Spara som favorit
          

Källkritik- centrala begrepp och kriterier. En presentation (13:48 min) och genomgång av begrepp och hur man ska använda dem när man diskuterar olika källors trovärdighet och relevans. Gjord av Jakob Björkengren, Ljungenskolan.

Spara som favorit
          

Källkritik- en fördjupning (11:59 min) om olika källtypers styrkor och svagheter. En presentation av Jakob Björkengren, Ljungenskolan.

Spara som favorit

Sidor

Relaterade ämneskategorier

Arkeologi är den vetenskap som utforskar människans äldsta kulturer. Här berättas också om marinarkeologi som är arkeologi under vattnet på sjö-...

Relaterade taggar