M
Kategori

Historia är en berättelse om det förflutna. Det innebär att historia är bearbetat av någon som har tolkat det förflutna på sitt sätt.

Historieteori

Introduktion till ämnesområdet Historieteori. Avsnittet innehåller också tre underkategorier: Historisk analys och begrepp | Historiekultur och historiemedvetande | Historiebruk

Koppling till kurs- och ämnesplaner hittar du längre ner i texten.

Fakta och tolkning

Man brukar skilja mellan historia och det förflutna. Det förflutna innefattar allt som hänt tidigare innan nuet. Medan historia består av allt som finns återberättat skriftligt eller muntligt om det förflutna. Historia ska därför betraktas som en berättelse om det förflutna. Historia är därför andra människors - historikers - tolkning av det förflutna.

Introduktion till ämnesområdet Historieteori. Avsnittet innehåller också tre underkategorier: Historisk analys och begrepp | Historiekultur och historiemedvetande | Historiebruk

Koppling till kurs- och ämnesplaner hittar du längre ner i texten.

Fakta och tolkning

Man brukar skilja mellan historia och det förflutna. Det förflutna innefattar allt som hänt tidigare innan nuet. Medan historia består av allt som finns återberättat skriftligt eller muntligt om det förflutna. Historia ska därför betraktas som en berättelse om det förflutna. Historia är därför andra människors - historikers - tolkning av det förflutna.

ANNONS

ANNONS

Det är svårt att tala om sanningar inom historieämnet. Historia är ett ämne som bygger på tolkningar, omtolkningar, konstruktioner och rekonstruktioner av det förflutna. Allt vi vet om dåtiden kan därför också tolkas om och rekonstrueras av framtidens historiker utifrån de källor de då kommer att ha tillgång till.

Historia är inte någon exakt vetenskap. Till skillnad från vetenskaper där man kan undersöka saker i ett laboratorium arbetar historikern istället med olika teoretiska verktyg för analys och tolkning av det förflutna. Det är dessa "historievetenskapliga verktyg" som vi kallar för historieteori.

Begreppet historieteori är därmed ett samlingsbegrepp för olika metoder, utgångspunkter och förklaringsmodeller som historiker använder för att undersöka och förklara händelser, skeenden, orsaker och konsekvenser, kontinuitet och förändring och allt annat som en historiker undersöker.

Alla undersökningar som en historiker utför om det förflutna måste sättas in i olika sammanhang. Detta görs med hjälp av teorier som hjälper historikern att dra slutsatser om både enskilda händelser och historiska mönster, men också till att problematisera historiska skeenden.

Historieteori är numera viktigare än någonsin inom historieskrivning, där objektivitet och hänsyn till alla tänkbara perspektiv måste vägas in. I äldre historieskrivning kunde syftet vara annorlunda. Ibland innebar det att historikerns viktigaste roll var att legitimera makt, eller att han/hon till exempel skrev för att få det egna landet att framstå som bättre än andra länder. Eller så var historien helt enkelt enbart ett återberättande av en händelse eller epok, där utrymme för tolkningar och problematiserande saknades.

All historieskrivning är naturligtvis inte lika bra. Den som är tränad i att använda de historieteoretiska verktygen och att arbeta med olika historiska material kommer kunna göra bättre och mer underbyggda tolkningar av det förflutna än den som saknar historieteoretiska kunskaper. Därför behöver man som konsument av historia också vara försiktig med vems historieskrivning man lyssnar till.

Olika utgångspunkter

Alla historiker är inte överens om vilka teoretiska verktyg som ska användas i alla specifika sammanhang. Därför blir ofta tolkningar av historiska händelser eller skeenden olika beroende på historikernas utgångspunkter.

Med tiden har det växt fram flera skolor inom historieskrivningen som fokuserar på varierande delar av historien och det förflutna. Det kan till exempel vara saker som genushistoria eller militärhistoria. Inom dessa skolor blir ofta vissa teoretiska utgångspunkter dominerande. Tolkningen av det förflutna blir därför annorlunda beroende på vilken historiker som gör analysen och vilka historieteoretiska verktyg som används.

Historiekultur, historiesyn och historiemedvetande

Viktiga delar av hur vi förstår, tolkar och använder historia är de tre begreppen historiebruk, historiesyn och historiemedvetande som förklarar hur vi ser och tolkar historia både som individer och hur vi i ett samhälle formar bilderna av historien.

LÄS MER: Historia (huvudtexten i avsnittet Historia)

LÄS MER: Källkritisk metod

LÄS MER: Historisk analys och begrepp

LÄS MER: Historiesyn

LÄS MER: Historiebruk

LÄS MER: Historiekultur och historiemedvetande

ANNONS

ANNONS

Användbara begrepp

Det förflutna: Allt som har hänt genom tiderna fram till nuet. Det innefattar alla människors liv och leverne fram tills idag. Man kan därför säga att det förflutna täcker allt som ägt rum, inklusive alla människors upplevelser och syn på sin omvärld.

Historia är alltså inte samma sak som det förflutna (se ovan). Något förenklat kan man istället säga att historia bygger på händelser i förfluten tid och på utforskningen av dessa händelser. Läs mer >

Historiekultur: Hur historia uppfattas på en kollektiv nivå.

Historiemedvetande: Hur historia uppfattas på en individuell nivå.

Historiesyn: Olika sätt att tolka historien. Tolkningen bestäms av vilka "glasögon" som används i den historiska analysen. Det handlar bl.a. om vilka drivkrafter man anser ligger bakom den historiska utvecklingen - historiens väg framåt.

Källkritik: Metod för att undersöka källors karaktär och innehåll i syfte att fastställa deras användbarhet som underlag för studier eller forskning.
 

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Vad är skillnaden mellan "historia" och "det förflutna" enligt texten?
     
  2. Varför betraktas historia inte som en exakt vetenskap?
     
  3. Vilka verktyg använder historiker istället för t.ex. laboratorieundersökningar?
     
  4. Vad innebär begreppet "historieteori"?
     
  5. Beskriv kortfattat hur historieteori har förändrat historieskrivningen över tid.
     
  6. Varför är det viktigt för historiekonsumenter att vara källkritiska till all historieskrivning?

Fundera på:

  1. Ge exempel på hur olika historieteoretiska perspektiv kan påverka vår förståelse av en specifik historisk händelse eller epok.
     
  2. Reflektera över vikten av att inkludera olika perspektiv i historieskrivning.
     
  3. Beskriv hur historieteori kan användas för att analysera en historisk händelse ur olika perspektiv.
      


Litteratur och referenser:
Anders Berge, Att begripa det förflutna: förklaring, klassificering och kolligation inom historievetenskapen, Studentlitteratur, 1995
Louise Berglund & Agneta Ney, Historikerns hantverk: om historieskrivning, teori och metod, 1. uppl., Studentlitteratur, 2015
Bjarne Larsson, Gabriela (red.), Forma historia: metodövningar, Studentlitteratur, 2002
Christina Carlsson Wetterberg & Anna Jansdotter (red.), Genushistoria: en historiografisk exposé, Studentlitteratur, 2004
Joan Kelly-Gadol, Did women have a Renaissance?, 1977
https://winchester.rl.talis.com/items/EA94FC59-6505-793B-3C21-A89462B14E8A.html. [Hämtad 2019-01-05]
Hegel, Oskar Mark. https://www.filosofer.se/hegel.html. [Hämtad 2019-01-12]
Ingvar Johansson & Sven-Eric Liedman, Positivism och marxism, 4. uppl., Daidalos, 1993
Bo Petersson & Alexa Robertson (red.), Identitetsstudier i praktiken, 1. uppl., Liber ekonomi, 2003
Rolf Torstendahl & Thorsten Nybom, Historievetenskap som teori, praktik, ideologi, Författarförl., 1988
 

FÖRFATTARE

Text: Mikael Bruér, SO-lärare, universitetsadjunkt, författare och föreläsare

Webbplats: gothiafortbildning.se
Boken SO-ämnena i blickfånget av Mikael Bruér innehåller konkreta tips på hur du kan utveckla din undervisning. Tillsammans med lektionsförslag och didaktiska reflektioner presenteras en tydlig och nytänkande modell för användningen av Lgr 11 i arbetet med de fyra SO-ämnena.. Med utgångspunkt i författarens eget förhållningssätt till SO-ämnet behandlas historik, styrdokument och bedömning.

SO-ämnena i blickfånget är i första hand inriktad mot lärare på högstadiet, men även lärare på mellanstadiet och gymnasiet kan ha nytta av boken. Den har en tydlig koppling till skolans styrdokument och är skriven för att passa alla som jobbar med SO.

 

Koppling till skolans styrdokument

Innehållet är kopplat till grundskolans kursplan för historia åk 7-9 samt till gymnasiets ämnesplaner för Historia 1a1, Historia 1a2, Historia 1b, Historia 2a, Historia 2b och Historia 3.

Sidan uppdaterad: 12 mars 2024
Ursprungligen publicerad: 3 oktober 2018

ANNONS

ANNONS

Underkategorier till Historieteori

Historisk analys och begrepp

För en historiker är källorna utgångspunkten och grunden för historieskrivandet. Med hjälp av olika analysverktyg tolkas källmaterialet och skrivs om till det vi i vardagligt tal kallar historia. Avsnittet handlar om historiska källor, källkritiska kriterier, historisk metod, historiska epoker, begreppen kontinuitet, förändring, förklaring och identitet. Du kan också läsa om historiesyn, dvs olika sätt att se på historien.

+ Läs mer

Historiekultur och historiemedvetande

Historia är inte bara det som hänt, varför det har hänt och de olika tolkningarna av händelserna. Historia är också förståelse och beskrivningar av olika skeenden. Detta avsnitt är tänkt att ge en grundläggande ingång till de två begrepp som ibland benämns som historiekultur och historiemedvetande. Dessa två begrepp är närbesläktade men skiljer sig en aning åt. Lite förenklat skulle man kunna säga att historiekultur är hur historia uppfattas på en kollektiv nivå medan historiemedvetande är detsamma fast på en individuell nivå.

+ Läs mer

Historiebruk

Historiebruk som begrepp syftar till att tydliggöra hur historia används och varför. I det här avsnittet kan du läsa om historiebruk i dess vanligaste former: vetenskapligt historiebruk, existentiellt historiebruk, moraliskt historiebruk, kommersiellt historiebruk, ideologiskt historiebruk samt icke-bruk av historia.

+ Läs mer

Länkar om Historieteori

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

Relaterade ämneskategorier

Hi

Historia

Historia om allt för alla. Innehållet är indelat i olika historiska perioder från stenåldern till nutid. Här finns...

Hi

Forntiden och antiken

Tidiga civilisationer och imperier från forntiden till slutet av antiken (3000 f.Kr - 500 e.Kr).

Hi

Medeltiden

Medeltiden (500-1500) var en händelserik period då en europeisk kultur framträdde med kristendomen som enande faktor.

Hi

Nya tiden

Den nya tiden, ibland kallad tidigmodern tid (1500-1776), inkluderar flera epokgörande händelser som gjorde världen...

Hi

Det långa 1800-talet

Det långa 1800-talet (1776-1914) var revolutionernas, imperialismens och kapitalismens tidsålder då världen förändrades...

Hi

Det korta 1900-talet

Världskrigens och kalla krigets tid (1914-1991). 1900-talet präglades av stora internationella konflikter, styrda av...

Hi
Karta

Världens länder - historia

Intressant och spännande historia som handlar om världsdelarna och världens länder. Välj en världsdel så visas länderna...

Hi

Historiska teman

Historia indelad i olika ämnen. Här finns intressant historia för alla smaker.

Hi

Historiska arkiv, kartor och statistik

Samlingar med historiska kartor och statistik för historieämnet. Historiska kartor och statistik ger en snabb överblick...

Hi

Nutidshistoria

Vår nutidshistoria från 1991 och framåt i form av utmärkande tidstypiska utvecklingslinjer och viktiga händelser.

Relaterade taggar

Hi
Idé

Idéhistoria

Idéhistoria handlar om hur människor uppfattar sig själva och världen. Idéhistoria är historien om...

Hi
Upptäckten av Tutankhamuns grav.

Arkeologi

Arkeologi handlar inte bara om skatter och berömda upptäckter kring forntida kungar och drottningar...

Hi
Källor

Historiskt källmaterial

I de historiska arkiven finns spåren kvar efter människorna som fanns här före oss. Genom att ta...

Hi
Förstoringsglas

Historiesyn

All historia är vinklad Man brukar skilja mellan historia och det förflutna. Det förflutna...