Magnus Ladulås, egentligen Magnus Birgersson (död 1290). var son till Birger jarl. Han ärvde efter fadern jarladömet i Svealand, om än under titeln hertig. Liksom hans far som jarl hade dominerat över kungen (se Birger jarl) kom han nu själv med liknande anspråk och utmanade snart öppet sin bror, kung Valdemar. I juni 1275 besegrade han och brodern hertig Erik med danskt stöd Valdemar vid Hova i Västergötland, varpå Magnus kunde utropa sig till kung.
Hans första år vid makten blev dock stormiga. Först kom han i krig med den danske kungen, som lovats betalning för hjälpen och nu i stället började stödja den avsatte Valdemar. När fred äntligen slutits konfronterades Magnus med folkungarnas sista resning, Filipssönernas uppror 1278-1280.
Det är mot den här bakgrunden man ska se utfärdandet av Alsnö stadga på hösten 1280, som ett försök att vinna en grupp lojala stormän, vilka främst skulle ha kungamakten att tacka för sin framskjutna ställning. År 1281 utsträcktes skattefrihet och immunitet till att även gälla kyrkans folk. Genom att göra rådet till en fast institution gjorde Magnus också topparna inom aristokrati och kyrkan medansvariga i rikets styrelse. En stadga i Skänninge 1284 reglerade vilka som skulle få delta i kungens samtal och begränsade storleken på de följen de fick föra med sig till mötena med kungen. Stadgan innehöll även förbud - särskilt för adelsmän - att ha "lönnligt samband" med varandra.
De sista åren av Magnus regering satt kungamakten också säkrare i sadeln. Han kunde påtvinga Visbyborna sin vilja 1288 och utan svårighet krossa de mäktiga Algotssönerna samma år.
Magnus Ladulås regering får betraktas som framgångsrik, och han har kallats "den siste lyckosamme kungen före reformationen" (historikern Herman Schück). Han hade dessutom goda relationer till kyrkan, som efter hans död läste årliga mässor över honom. Under 1300-talet började han omtalas som vis, god och helig.
Alsnö stadga innehåller bestämmelser mot adelns våldgästning hos bönderna och det skulle vara orsaken till tillnamnet "ladulås", som började användas på 1400-talet. Magnus Ladulås var den förste svenske kung som begravdes i Riddarholmskyrkan i Stockholm.
LÄS MER: Folkungaätten
LÄS MER: Birger jarl
LÄS MER: Valdemar Birgersson
LÄS MER: Birger Magnusson
LÄS MER: Alsnö stadga
FÖRFATTARE
Text: Gunnar Åselius, professor i militärhistoria vid Försvarshögskolan
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia - vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).
