+ Visa hela artikelserien
M

Sverige under medeltiden, del 3 av 3: Kalmarunionens tid

Kring mitten av 1300-talet rasade en maktkamp i Sverige mellan adeln och kung Magnus Eriksson. I början tycktes kungen segra. De förnämsta herrarna drevs i landsflykt. Men de kom tillbaka och hade då inbjudit en tysk furste, Albrekt av Mecklenburg, att bli svensk kung. Med en här av bepansrade riddare besegrade han Magnus Eriksson och besteg Sveriges tron.
Bild:

Karta över Norden och länderna i Kalmarunionen.

Drottning Margareta och den nordiska unionen

Kung Albrekt gick hårt fram och försökte lägga beslag på stora jordagods från adeln. Stormännen gjorde än en gång uppror. De sökte hjälp hos drottning Margareta i Danmark. En stor här av danskar och svenskar besegrade AIbrekts tyska riddare i ett slag utanför Falköping år 1389.

Det visades sig snart att Margareta var en mycket skicklig och hänsynslös politiker. Hon kontrollerade adeln genom att spela ut de ledande släkterna mot varandra. Även ekonomin fick Margareta ordning på. Skatterna höjdes och nya fogdar såg till att de betalades.

1397 samlade drottning Margareta stormän från hela Norden till ett möte i Kalmar. Där lyckades hon få sin unge släkting Erik av Pommern krönt till kung över Danmark, Norge och Sverige-Finland. För första och enda gången var Norden förenat i en union - Kalmarunionen.

Drottning Margaretas regering var början på den längsta fredsperioden i Sverige under medeltiden. De krigsplågade och våldgästade svenska bönderna fick nu uppleva 50 år av fred.

Kampen om handeln i Norden

Under större delen av medeltiden skötte den mäktiga Hansan nästan all handel på Östersjön. Hansan var en sammanslutning av nordtyska handelsstäder med Lybeck som den ledande. Även i Stockholm, Kalmar och Visby var en stor del av invånarna tyska köpmän.

Erik av Pommern bestämde sig för att minska Hansans inflytande. Han ville få del av de stora inkomster som gick att göra på handeln. Kungen uppmuntrade därför svenska och danska köpmän att ägna sig åt utrikeshandel. I Öresund måste alla fartyg som passerade betala dansk tull (en avgift/skatt). Det här var angrepp som Hansan inte tänkte tåla. Under ledning av Lybeck utrustade hansestäderna en krigsflotta och började krig mot Erik av Pommern. All handel med Norden stoppades.

Bild:

Danska krigsskepp i strid med Hansan. Kriget om handeln i Norden drabbade den svenska Bergslagen extra hårt. Hansans handelsblockad medförde bland annat att den svenska exporten av järn minskade vilket fick som följd att många i Bergslagen blev arbetslösa och fattiga.

Krig är alltid betungande för ett lands ekonomi. Även det rikaste land kan bli utfattigt. Erik av Pommerns krig mot Hansan ledde också snabbt till ökade skatter. Detta slog hårt mot det redan skattetyngda svenska folket. Hansans handelsblockad gjorde att det blev brist på salt. Detta orsakade stora problem, eftersom både kött och fisk lades i salt för att inte ruttna. Dåtidens människor hade inga frysboxar att förvara maten i.

Bergslagen var Sveriges enda industriområde på medeltiden. Därifrån exporterades järn ut över Europa. När Hansan stoppade exporten spred sig arbetslöshet och fattigdom bland bergsmännen.

Bergsbruket

I början av 1200-talet var de svenska bergsmännen pinsamt tekniskt efterblivna. Det var tyskarna som invandrade med nya metoder. I synnerhet blev vattenkraftens utnyttjande betydelsefullt. Under 1300-talet byggdes ugnarna högre, las vid vattendrag och därmed lyckades man uppnå högre temperaturer så att järnet verkligen smälte. Masugnarna utgjorde kulmen. Det rinnande järnet göts till små tackor - tackjärn - som i sin tur smältes om för att befrias från kol.

Bland Sveriges märkligaste uppfinnare var bergsmännen, som på 1100-talet arbetade vid Lapphyttan i Norbergs bergslag. Tidigare hade man bara kunnat smälta sjö- och myrmalm. För att bergmalmen skulle smälta krävdes högre temperatur. Den lyckades bergsmännen vid Lapphyttan åstadkomma med hjälp av två blåsbälgar som drevs med vattenhjul i en bäck.

Malmen bröt de genom att elda på berget så att det sprack. Metoden kallas tillmakning och slukade stora mängder ved. Sedan bröt man loss malmstycken med spett och slägga. Det var mödosamt, så det fick drängarna göra. Malmen smältes med träkol i en hytta (smältugn), som var tre meter hög. Bälgarna pustade in luft och malmen blev trögt flytande järn. Den bearbetades i en smedja till klumpar som packades i kaggar (små trätunnor) och exporterades. Sverige och Spanien var Europas största exportörer av järn.

Bild:

Kalmarunionens flagga.

Det var i området Värmland-Närke-Dalarna-Västmanland som bergsmännen fanns. Det kallades Bergslagen, för där gällde särskilda lagar för bergsbruket. Lapphyttan är den hittills äldsta hyttan för bergmalm som man känner till i Europa.

Engelbrektsupproret

Midsommaren 1434 hade dalkarlarna fått nog av de höga skatterna och handelsblockaden. Under ledning av bergsmannen Engelbrekt startade de ett uppror mot Erik av Pommern. Efter sex veckor behärskade Engelbrekt större delen av Sverige norr om Kolmården. Det var bara de befästa borgarna som han inte lyckades inta. Engelbrekt skickade nu ut brev över hela landet där han lovade att sänka skatterna kraftigt. Motvilligt anslöt sig de svenska stormännen till upproret. Även om de ogillade Erik av Pommern ville de inte att bergsmännen och bönderna skulle få del av makten.

Vintern 1436 genomförde Engelbrekt ännu ett framgångsrikt krigståg. Efter att ha vilat upp sig några veckor på slottet i Örebro gav han sig iväg med båt till Stockholm. Under resan blev han överfallen och ihjälslagen av adelsmannen Måns Bengtsson Natt och Dag. De svenska stormännen upplevde den allt mäktigare Engelbrekt som ett hot. Hans bondehär hade betvingat riddarna. Det var troligen de som låg bakom mordet. Måns Bengtsson fick heller aldrig något straff.

När Engelbrekt var borta kunde den ledande adelsmannen Karl Knutson snabbt öka sin makt. Han lyckades till slut bli vald till Sveriges kung.

Under resten av 1400-talet och fram till 1520 kämpade den svenska högadeln med danska kungar om makten över Sverige. En lång period leddes landet av riksföreståndare. Två av dem var Sten Sture den äldre och Sten Sture den yngre. Dessa sökte stöd hos bönderna och bergsmännen som hade blivit en kraft att räkna med efter Engelbrekts militära framgångar.

Uppgifter och frågor

  1. Nämn två svenska riksföreståndare under 1400-talet.
     
  2. Vilka var de viktigaste städerna kring Östersjön under medeltiden?
     
  3. Hur visade Margareta att hon var en skicklig politiker ?
     
  4. Förklara sambandet: Hansan - Öresund¬stullen - problemen för bergsmännen.
     
  5. Hur skedde gruvbrytningen under medeltiden?
Publicerad: 24 februari 2016
Uppdaterad: 22 november 2016