Globalisering som fenomen är en samverkan mellan ekonomiska, politiska, sociala och kulturella faktorer.
M

Globalisering

Med globalisering menas att moderna kommunikationer har gjort att världens länder och folk bundits samman och fått en mer gemensam ekonomi, kultur, politik och miljö. Här nedan följer en kortfattad översikt som framförallt behandlar globaliseringens ekonomiska sidor.

Globaliseringen märks i din vardag

Apelsiner från Spanien, norsk lax, kaffe från Colombia och biffar från Argentina. Det är bara några axplock av den globalisering du möter i din närmsta butik.

Utan den internationella handeln med livsmedel hade onekligen vårt matutbud varit ganska magert. Mat från en lång rad länder fyller ditt kylskåp.

Men handeln i världen är så mycket mer än bara mat. I ditt eget hem har du kanske DVD-spelare, dator, telefon, iPod och annan hemelektronik. Dessa varor är ofta tillverkade i något östasiatiskt land, inte sällan Kina. Även många av dina kläder är sydda i Kina, liksom dina skor kan vara tillverkade där. Men kläder och skor kommer också från bland annat Vietnam, Turkiet och många andra länder. Din bil kanske är koreansk. Är det en miljöbil drivs den möjligen av brasiliansk etanol, annars är bensinen gjord på olja, kanske från Mellanöstern. Stolen du sitter på medan du spelar ett japanskt dataspel kan vara gjord av trä från Ryssland. Filmen du ser på är ofta från USA. Ger du bort en bukett blommor till din käresta kommer de möjligen från Kenya. Har du råd så kan du njuta av lyxprodukter som fransk parfym och italiensk design. Råkar du istället ut för att bli sjuk kan medicinen vara framställd i Tyskland.

Men handel omfattar inte bara varor utan också tjänster. Ska du ha support för din dator kanske telefonnumret leder till Bangalore, i Indien. Ringer du dit har du köpt en tjänst utomlands. Ett av svenskarnas favoritnöjen är att resa utomlands och turista, vilket också räknas som ett slags tjänstehandel.

Globaliseringens framväxt

Under tiden efter andra världskriget har världshandeln växt kraftigt och fortare än ekonomin i stort. År 2007 utgjorde exporten av varor drygt 25 procent av världens samlade ekonomi. För att sätta det i perspektiv kan nämnas att motsvarande andel 1950 endast var 7 procent, medan den 1992 var 15 procent. Världsekonomin är alltså dramatiskt mycket mer beroende av handel idag än för bara några årtionden sen. Men handeln är inte bara större utan ser också på många sätt helt annorlunda ut än förr. Ordet globalisering används ofta för att beskriva en process där världens länder, företag och människor knyts ihop i ett komplext nät av kommersiella aktiviteter, handel och investeringar.

I västvärlden har vi till stor del lämnat industrisamhället bakom oss och äntrat en ny tid som vi ofta kallar informationssamhället. I detta samhälle förstärks ytterligare de faktorer som redan innan drev på handeln. Internet möjliggör extremt snabba kommunikationer och transaktioner med möjligheter för såväl företag som enskilda konsumenter att skaffa information om marknaden. Även den mer traditionella varuhandeln är effektivare än förr, med hjälp av bland annat dagens stora containerfartyg.

Tack vare de möjligheter informationstekniken skapar har helt nya handelsmönster uppstått. Produktionen fragmentiseras, det vill säga delas upp på olika platser, på ett sätt som inte gick innan. Det är en ny internationell arbetsfördelning som uppstått. Syftet är att effektivisera produktionen och pressa priserna.

Utvecklingsländerna

Globaliseringen påverkar stora delar av världen, inte bara de traditionella industriländerna. Många länder är dock fortfarande knappast med i utvecklingen. Framför allt gäller det de flesta länderna i Afrika, men även många fattiga länder på andra kontinenter. Konflikter, ogynnsam geografi, korruption och outvecklat näringsliv är några orsaker till detta. Likväl har globaliseringen, tillsammans med andra faktorer som bland annat bättre utbildning, bidragit till att tyngdpunkten i världsekonomin är på väg att flyttas bort från de traditionella industriländerna. De processer som tidigare skapat välstånd i västvärlden är idag verksamma i många utvecklingsländer där fattigdomen faller snabbt. Därför har den enkla bilden
av en värld, där fattiga länder förser rika länder med billiga råvaror som sedan kan förädlas till dyra industrivaror, ändrats. Istället är situationen mer mångfacetterad, där vissa utvecklingsländer snabbt industrialiseras, medan andra inte kommit ur det ensidiga beroendet av att exportera några få råvaror.

Nya aktörer i världsekonomin

Utvecklingsländerna, som grupp, handlar allt mer med såväl de rikare länderna som med varandra. Det senare gör att många utvecklingsländer blir mindre beroende av de rika länderna än vad de varit förut. De länder som har något att sälja, som har tillgång till exportmarknader och som själva är öppna för omvärlden drar nytta av möjligheterna. Stora länder som ofta nämns är Brasilien, Mexico, Ryssland, Indien, Indonesien, Turkiet och Sydafrika. De bidrar alla med sina produkter till världshandeln, Ryssland med olja och gas medan Indien är långt framme med IT och Brasilien bland annat har en stor jordbrukssektor.

Även många mindre utvecklingsländer utvecklas snabbt. Men mest i fokus är Kina, vars ekonomiska utveckling har gjort landet till världens största exportör och till en av världens största ekonomier på kort tid. Kina kallas idag ofta för ”världens verkstad” och kinesiska fabriker producerar en stor del av världens industrivaror. Men Kina är beroende av utländska investeringar i sina fabriker och tillverkar mest sådant andra har utvecklat. Eftersom köpkraften fortfarande är ganska låg har Kina behov av att exportera mycket, men omvärldens efterfrågan på billiga kinesiska produkter har blivit en känslig politisk fråga i många länder. Världsekonomin tjänar på Kinas roll som ”verkstad” och de fördelar landets ökande handel för med sig. Samtidigt slås företag och jobb i omvärlden ut och många känner sig hotade.


Text: Kommerskollegium - Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik
Hemsida: Kommerskollegium - National Board of Trade 
Textmaterialet är ett sammandrag från några avsnitt i publikationen "Varför handlar vi med omvärlden?"

Med globalisering menas att moderna kommunikationer har gjort att världens länder och folk bundits samman och fått en mer gemensam ekonomi, kultur, politik och miljö. Här nedan följer en kortfattad översikt som framförallt behandlar globaliseringens ekonomiska sidor.

Globaliseringen märks i din vardag

Apelsiner från Spanien, norsk lax, kaffe från Colombia och biffar från Argentina. Det är bara några axplock av den globalisering du möter i din närmsta butik.

Uppdaterad: 08 januari 2015

Annons

Lärarmaterial om Globalisering

av:
Svenskt Näringsliv
Målgrupp:
Gymnasiet
Hur skapas välfärd? Uppslaget Samhällsekonomi går igenom hur ekonomins olika delar hänger ihop i det samhällsekonomiska kretsloppet.
av:
Svenskt Näringsliv
Målgrupp:
Gymnasiet
Vilken betydelse har handel för länders utveckling? Uppslaget Frihandel beskriver handelns betydelse för tillväxt och välstånd. Vilka reformer som drivit utvecklingen historiskt och vilka faktorer som idag är viktiga för länder som deltar på den internationella marknaden.
av:
Svenskt Näringsliv
Målgrupp:
Gymnasiet
Vilka möjligheter och utmaningar för migrationen med sig? Uppslaget Migration och Integration beskriver hur migrationen till Sverige ser ut, vilka regler som gäller för personer som söker sig till Sverige, och hur integrationen i samhället fungerar.
av:
Svenskt Näringsliv
Målgrupp:
Gymnasiet
Hur påverkas miljön av ekonomisk tillväxt? I Uppslaget Miljö ligger fokus på näringslivets miljöpåverkan och relationen mellan miljö och tillväxt.
av:
Svenskt Näringsliv
Målgrupp:
Gymnasiet
Vad beror arbetslöshet på? Uppslaget Arbetsmarknaden beskriver hur den svenska arbetsmarknaden fungerar.
av:
Kommerskollegium
Målgrupp:
Gymnasiet
Varför handlar Sverige med omvärlden? Hur ser den internationella handeln ut? Svar på de frågorna får du i det här materialet, anpassat för gymnasieskolan. Materialet innehåller också grundinformation om EU:s inre marknad, Världshandelsorganisationen WTO, utvecklingsländernas roll i världsekonomin och handelns påverkan på miljön.
av:
Kommerskollegium
Målgrupp:
Gymnasiet
Kommerskollegium har här tagit fram 20 pedagogiska bilder med lärartexter för användning i undervisning på gymnasienivå. Bilderna är tänkta att fungera som ett manuellt bildspel.
av:
Kommerskollegium
Målgrupp:
Gymnasiet
Skriften är en snabb överblick över hur världshandelsorganisationen WTO fungerar och avtalen som reglerar världens handel.
av:
Migrationsverket
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Migrationsverkets material om migration är i första hand framtaget som ett hjälpmedel för lärare och elever på högstadiet och gymnasiet. I den webbaserade lärarhandledningen guidas du till relevant och aktuellt webbmaterial inom migrationsområdet, både eget och andras.
av:
Stiftelsen Håll Sverige Rent
Målgrupp:
Gymnasiet
Visste du att marin nedskräpning är ett av våra snabbast växande globala miljöproblem? Om vi ska stoppa denna utveckling, måste vi prata om och förstå hur illa det faktiskt är – men minst lika viktigt är att diskutera möjligheter och lösningar. Håll Sverige Rent har tagit fram ett utbildningsmaterial om marin nedskräpning.
av:
Svenska FN-förbundet
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Undersökningar som gjorts de senaste åren visar att svenskar har en pessimistisk syn på utvecklingen i världen. Vi känner inte till den positiva utveckling som skett utan tror att läget i världen är sämre än det faktiskt är.
av:
Factlab och SO-rummet
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Syftet med den här uppgiften är att ge elever kunskap om hur EU växte fram samt unionens viktigaste uppgifter. Eleverna kommer att få insyn i vilka EU:s institutioner är och vilka uppgifter dessa institutioner har samt hur lagar stiftas i EU.
av:
Factlab och SO-rummet
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Här ska eleverna arbeta med uppgifter kopplade till överbefolkningens orsaker och konsekvenser. Syftet är att tydliggöra hur befolkningssituationen ser ut i världen, varför den ser ut som den gör, hur den kommer att se ut i framtiden, samt vilka konsekvenserna blir. Även urbaniseringen och dess konsekvenser lyfts fram.
av:
Factlab och SO-rummet
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Vad menas med positiv och negativ globalisering? Syftet med uppgiften är att ge eleverna insyn i hur världshandeln och globaliseringen hänger ihop.
av:
Factlab och SO-rummet
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Med hjälp av statistikverktyget factlab kommer vi här att tydliggöra och synliggöra skillnaden mellan demokrati och diktatur. Dessa båda begrepp kommer att ställas mot varandra för att eleverna skall få en uppfattning om demokratins fördelar och diktaturens nackdelar. De mänskliga rättigheterna kommer att vara i centrum.

Sidor

Podcast om Globalisering

SO-rummet podcast icon
M
av:
Anna, Kristoffer och Mattias
2016-11-02

Mattias, Kristoffer och Anna pratar om global uppvärmning, dess orsaker och konsekvenser och möjliga lösningar.

SO-rummet podcast icon
M
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2016-05-18

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om Europeiska Unionen. Hur bildades EU? Hur bestäms nya lagar i EU? Vad är skillnaden mellan kommissionen och ministerrådet?

Artiklar om Globalisering

S
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-10-01
Det var efter andra världskriget som tanken på ett "Europas förenta stater" växte sig allt starkare. Kriget mellan de europeiska nationerna hade helt ödelagt världsdelen. Skulle det gå...
S
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
2014-03-02
Världsfred skulle kunna uppnås genom en överordnad internationell myndighet som tog över makt och resurser från staterna, en slags världsregering. I den här artikeln kan du läsa om FN:s roll...
S
Jacob Ingelgren, Svenska Röda Korset
2014-03-02
Folkrätt är en del av s.k. internationell rätt. Internationell rätt kan beskrivas som regler som styr hur stater ska agera gentemot varandra, medan folkrätten är till för att skydda folket inom...
M
Per Jacoby, Svenska FN-förbundet
2014-03-02
Förenta Nationerna är en unik organisation bestående av självständiga stater som gått samman för att arbeta för fred och ekonomiska och sociala framsteg. Unik därför att ingen annan organisation...
M
EU-upplysningen
2014-03-02
EU är unik som internationell organisation. Det samarbete som sex länder inledde på 1950-talet har vuxit till att idag (mars 2014) omfatta 28 länder. Från början handlade det om att gemensamt...
S
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
2014-03-02
För att få makt och inflytande räcker det ofta inte att verka i ett enskilt land. Därför bildas det allt fler internationella organisationer. Internationell politik handlar framför allt om...
S
Sida, Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete
2014-03-01
Bistånd minskar fattigdomen i världen. När ett rikt land som Sverige hjälper fattiga länder med kunnande och pengar kan dessa länder växa, både ekonomiskt och politiskt. Då kan de stärka eller...
M
Svenska FN-förbundet
2013-10-21
Vet du hur många barn som börjar skolan runt om i världen? Om du känner dig lite osäker så är du inte ensam. Faktum är att svenskar har dålig koll på läget i världen. Ofta känner man inte till...

Länkar om Globalisering

Sortera efter:
          

Genomgång (22:20 min) där samhällskunskapsläraren John Arwidsson berättar om internationella aktörer och folkrätt. Vad är en stat? Vad är statlig suveränitet? Vad avgör hur mycket makt en stat har? Vad är en etnisk grupp? Vad är NGO:s? Vad innebär folkrätt?

Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång (10:22 min) där du kan lära dig mer om internationell ekonomi och handel. Varför handlar vi med andra länder? Vad är WTO? Vilka är de negativa effekterna av global handel?

Spara som favorit
          

Kort introduktion (10:09 min) till globalisering samt några av globaliseringens varianter. Filmen är gjord av samhällskunskapsläraren Janne Mitterer.

Spara som favorit
          

Genomgång (16:52 min) av SO-läraren Mikael Bruér som berättar om urbanisering och migration samt sambandet däremellan.

Spara som favorit
          

I år är det 15 år sedan världens länder kom överens om millenniemålen. I slutet av 2015 ska målen vara uppnådda. Samtidigt förhandlar världen om nya mål för att fram til 2030 utrota all extrem fattigdom. Men hur har det gått för millenniemålen och vad handlar de nya utvecklingsmålen om? Magasinet OmVärlden har samlat allt material om ämnet som publicerats det senaste året. Vill du läsa initierade och medryckande artiklar, reportage och analyser om utveckling och globala frågor? Då ska du följa OmVärlden. OmVärlden ägs av Sida.

Spara som favorit
          

Genomgång (11:49 min) där SO-läraren Daniel Johansson berättar om internationellt samarbete. Här berörs stater (som begrepp), olika typer av internationella organisationer, terroristorganisationer, multinationella företag och handelsorganisationer.

Spara som favorit
          

Genomgång (8:32 min) av SO-läraren Mikael Bruér som berättar om några organisationer på den globala politiska scenen. Här får du bl.a. veta mer om G8, G20, OSSE, WTO, World Economic Forum, IMF, IBRD, NATO och Warszavpakten.

Spara som favorit
          

Genomgång (11:41 min) av SO-läraren Petra Stark som berättar om handel och handelsmönster. Varför handlar vi med varandra? 

Spara som favorit
          

Presentation (5:01 min) om hur den globala arbetsmarknaden kan påverka Sverige och vad som gäller vid arbete utomlands. Genomgången är gjord av SO-läraren Mikael Larsson. Obs! Ljudet är lågt inspelat på denna redovisning så du måste höja själv.

Spara som favorit
          

Genomgång (8:04 min) om begreppet urbanisering och olika för - och nackdelar kring att många bor i städer. Genomgången är gjord av SO-läraren Mikael Larsson.

Spara som favorit
          

Genomgång (10:17 min) kring orsaker till migration, förtydligar begreppen migration, immigration och emigration. Genomgången är gjord av SO-läraren Mikael Larsson.

Spara som favorit
          

En kortfilm (10:12 min) från Fair Trade Center om arbetssituationen för textilarbetarna som syr våra kläder. Vilket ansvar har företagen och vad kan du som konsument göra?

Spara som favorit
          

En kortfilm (7:56 min) av Fair Trade Center om hur kemikalier som används i skotillverkning påverkar miljön och de som arbetar i produktionen. Den svenska skohandeln omsatte över 9 000 miljoner kronor under 2012. Majoriteten av alla skor som säljs i Sverige är importerade skor som har passerat många länder under produktionen. Skorna kanske designas i Italien, materialen kan komma från Brasilien eller Indien och detaljer såsom skosnören kan komma från flera olika länder. Cirka 20 % av alla skor som importeras till Sverige har satts ihop i Kina.

Spara som favorit
          

Få intressanta fakta med demografi. Den unika statistiktjänsten factlab levererar sanning och kunskap för dig i skolan om vår gemensamma omvärld… Din Kunskap, Din Sanning… I factlab kan du bl.a. jämföra alla världens länder. Se även Factlab skola här på SO-rummet där du hittar färdiga lektionsmaterial till factlab.

Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång (16:41 min) av SO-läraren David Geiser som berättar om uppkomsten av FN och EU strax efter andra världskriget.

Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång (10:47 min) av SO-läraren David Geiser som tar upp ämnet befolkningsgeografi. Detta är den sista av fyra videos. Ibland kan det vara lätt att känna att alla problem som finns i världen är alldeles för överväldigande. Det kan verka vara en omöjlighet att ställa till rätta med de orättvisor som finns på vår jord. Men det finns möjligheter till förändring som än sker idag. Denna presentation går igenom olika sätt som vi arbetar mot de globala orättvisornas existens.

Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång (19:38 min) av SO-läraren David Geiser som tar upp ämnet befolkningsgeografi. Detta är den tredje av fyra videos. Presentationen tar upp följande frågor:

  • Varför flyttar människor?
  • Vilka typer av orättvisor existerar?
  • Varför existerar de?
  • Vad kan vi som individer och samhället göra för att förbättra situationen?
Spara som favorit
          

Artikel och bokrecension i tidningen SvD där du kan läsa om turismens globala betydelse. Turism är på väg att bli världens största industri och är en källa till välfärd i många länder. Men det leder också till miljöförstöring och utplåning av lokala marknader...

Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång (5:23 min) där du med hjälp av satistikverktyget factlab ges en konkret överblick över befolkningsökningen i världen. Factlab är ett unikt pedagogiskt verktyg med vars hjälp du kan presentera mängder med avancerad fakta på ett enkelt och lättåskådligt sätt. Du hittar fler videotips och lektionsupplägg i avsnittet factlab skola som är ett samarbete mellan SO-rummet och factlab. Prova att experimentera själv på factlab.

Spara som favorit
          

factlab är ett unikt pedagogiskt verktyg med vars hjälp du som lärare eller elev kan presentera mängder med avancerad samhällsfakta på ett enkelt och lättåskådligt sätt. I factlab kan du själv laborera med fakta. Det är enkelt att göra jämförelser som visar samband och skillnader, till exempel globalt mellan länder, eller nationellt mellan kommuner, counties eller motsvarande. Man kan sedan följa utvecklingen över tidsperioder och presentera resultatet som jämförande tabeller, diagram eller få det visat på kartor. Se även factlab skola här på SO-rummet där du hittar färdiga lektionsmaterial till factlab.

Spara som favorit

Sidor

Annons

Relaterade ämneskategorier

Om världsekonomi och handel mellan länder. Internationell ekonomi handlar om varuhandel mellan olika länder, men också om investeringar och...

Många av världens länder lider av fattigdom och överbefolkning p.g.a. en ojämn fördelning av jordens resurser. Men vad görs för att skapa en...

Ämnet internationella relationer (IR) handlar om internationell säkerhetspolitik och om förhållandet mellan olika stater och andra internationella...

Relaterade taggar