I Sverige utgörs riksdagen av 349 folkvalda representanter vars uppgifter är att fatta beslut i viktiga frågor och stifta nya lagar.
M

Demokrati och svensk parlamentarism

Riksdagen ska representera människorna i Sverige. Riksdagen fattar beslut om lagar, oftast på förslag från regeringen. En annan uppgift är att bestämma statens utgifter och inkomster. Dessutom ska riksdagen granska regeringen, delta i beslut om Sveriges utrikespolitik och arbeta med EU-frågor.

Makten är spridd på många

Du som röstar är med och bestämmer hur Sverige ska styrasMen de demokratiskt valda församlingarna har inte monopol på makt och inflytande. Andra maktcentrum är till exempel organisationer, näringsliv och medier.

I vår grundlag står det att folket ska styra genom sina folkvalda representanter. Du röstar på ett politiskt parti som har ungefär samma åsikter som du. De politiska partierna bestämmer vilka som ska stå på listorna till riksdagen och i vilken ordning. Men du kan genom att kryssa en speciell person på valsedeln påverka möjligheten för henne eller honom att komma in. För att bli invald i Sveriges riksdag ska man vara 18 år och svensk medborgare.

I en demokrati är det viktigt att det finns inbyggda system för att undvika maktmissbruk. Ett exempel på det är riksdagens uppgift att kontrollera regeringen. Det kallas riksdagens kontrollmakt. Våra myndigheter har alltid kunnat granskas tack vare den insyn som våra grundlagar ger medierna och allmänheten. Detta har troligen bidragit till att Sverige inte har drabbats så hårt av korruption och maktmissbruk som många andra länder.

Var med och påverka!

Sverige har ett representativt statskick. Som medborgare är det viktigt att du tar del av dina rättigheter och håller dig informerad om hur samhället är uppbyggt och hur du kan påverka.

Den viktigaste uppgiften för våra politiker är att fatta alla beslut som krävs för att samhället ska fungera, till exempel vilka nya lagar som ska stiftas. Och hur mycket sjukvården, skolan och vägarna får kosta och hur det hela ska betalas. Politikerna arbetar också med opinionsbildning för att föra fram sina egna och sitt partis åsikter och förslag.

Vårt valsystem är proportionellt. Det betyder att partierna får in ledamöter i de valda församlingarna i förhållande till hur många röster de får i valet. De politiker som valts in i exempelvis kommunfullmäktige eller riksdagen har fått väljarnas förtroende att representera dem under fyra år. Därför kallas de förtroendevalda.

Direkt demokrati

Vid sidan av den representativa demokratin har vi även direkt demokrati i Sverige. Folkomröstningar är en form av direkt demokrati där medborgarna får säga vad de tycker i en speciell politisk fråga. Det är riksdagen som beslutar om en folkomröstning ska hållas. Omröstningarna är rådgivande, vilket betyder att riksdagen inte måste följa folkomröstningens resultat.

Det är bara när man ska ändra en grundlag eller stifta en ny grundlag som folkomröstningen är bindande. Men det har hänt att alla partier i riksdagen lovat väljarna att följa resultatet i en omröstning. Det gjordes till exempel inför folkomröstningen 1994 om svenskt medlemskap i EU.

Fullmäktige i en kommun eller ett landsting kan besluta att en folkomröstning ska hållas om någon viktig fråga. En sådan folkomröstning är alltid bara rådgivande. Flera kommuner har under senare år provat olika former av direktdemokrati. I Sigtuna kommun har man till exempel röstat om var skolgården till en ny skola skulle ligga.

Bilda dig en uppfattning

Inför varje riksdagsval gäller det för de politiska partierna att nå ut till sina väljare och påverka dem att rösta på ett visst sätt. Målet för partierna är regeringsmakten och så många som möjligt av de 349 platserna (mandaten) i riksdagen.

Genom att lyssna på nyheter och valdebatter i radio och tv, läsa tidningar och prata med familj och vänner kan du som väljare bilda dig en uppfattning om vilket parti och vilka politiker du vill rösta på. Partierna utser sina kandidater till de olika valen och trycker valsedlar med deras namn. Om du vill att en särskild person ska bli vald kan du kryssa för det namnet.

Ett av massmediernas viktigaste uppdrag i en demokrati är att granska makthavare och rapportera om politiska beslut till allmänheten så att folket får insyn i det demokratiska systemet. Detta är bl.a. viktigt för att folk ska kunna bilda sig en uppfattning om vilka de ska rösta på i kommande val. Bilden visar slutdebatten i SVT den 12 september 2014, två dagar före riksdagsvalet.

Du kan påverka dina politiker genom att skriva debattartiklar, blogga, demonstrera eller kontakta en journalist eller en politiker och föra fram dina åsikter. Du kan också gå med i ett parti och engagera dig.

Sitter regeringen kvar?

Oftast ser man redan på valnatten om regeringen får sitta kvar eller om det blir regeringsskifte. Om valet leder till att riksdagen får en ny majoritet lämnar statsministern in sin och regeringens avskedsansökan till riksdagens talman. Men en regering kan styra landet i minoritet. Det kräver dock samarbete med eller stöd av andra partier. Talmannen pratar med alla riksdagspartier och föreslår vem som ska bli ny statsminister. Riksdagen utser den nya statsministern genom att rösta i kammaren, och sedan utser den nya statsministern ministrarna i regeringen.

Riksdagen står över regeringen och kan avsätta regeringen genom en misstroendeomröstning. Om regeringen får en majoritet av riksdagen emot sig har den inte längre stöd i riksdagen och måste avgå.

Majoriteten styr

Det är majoritetens vilja som styr besluten i en demokrati. Partierna förhandlar om vilken politisk gruppering som kan bilda en majoritet under den kommande mandatperioden, det vill säga de kommande fyra åren. Det gäller i riksdagen såväl som i kommuner, regioner och landsting. Majoritetsförhållanden kan variera under en mandatperiod. Ett parti kan till exempel regera med stöd av olika partier i olika frågor och omröstningar. Det kallas ”hoppande majoriteter”.

Ett riksdagsval avgör inte bara vilken majoritet och vilken regering som ska styra Sverige de närmaste fyra åren. Hur det går i valet påverkar också oppositionen, de partier som inte är med i regeringen, och om den blir stark eller svag. Om oppositionspartierna kan komma överens om en tydlig gemensam politik är det en stark opposition.

Ett parti som får mer än hälften av mandaten i riksdagen kan bilda en egen majoritetsregering. En sådan situation har vi bara haft vid ett par tillfällen. Det är vanligare att flera partier bildar en koalitionsregering och delar upp ministerposterna mellan sig. Statsminister Fredrik Reinfeldt ledde en koalitionsregering mellan 2006 och 2010 som hade majoritetsstöd i riksdagen.

Efter valet 2010 ledde Fredrik Reinfeldt en minoritetsregering, Alliansen. Det innebar att de fyra partier som ingick i Alliansen hade mindre än hälften av platserna i riksdagens kammare. Efter valet 2014 bildade socialdemokraterna en minoritetsregering tillsammans med vänsterpartiet och miljöpartiet.

En minoritetsregering är beroende av att få med sig ett eller flera andra partier i viktiga omröstningar i riksdagen. Socialdemokraterna har under flera mandatperioder regerat i minoritet med hjälp av stöd från andra partier.

Våra olika val

Vi väljer våra politiker i allmänna val. Olika frågor bestäms på olika nivåer. Vissa frågor hamnar på riksdagens bord medan andra saker beslutas i kommunerna, landstingen eller inom EU.

Rösträtt för alla

Alla svenska medborgare som fyllt 18 år och bor i Sverige eller tidigare varit folkbokförda i landet har rösträtt i våra riksdagsval. I valet till Europaparlamentet har även medborgare från andra EU-länder som bor i Sverige rösträtt. Rösträtt i valen till kommunfullmäktige och region- och landstingsfullmäktige har den som fyllt 18 år och är folkbokförd i kommunen, regionen eller landstinget.

Det gäller även utländska medborgare från EU-länderna samt från Island och Norge. Personer från andra länder måste ha varit folkbokförda i Sverige i tre år.

Riksdagsval

Val till riksdagen hålls i september vart fjärde år. I Sverige har närmare sju miljoner människor rösträtt, och valdeltagandet 2014 låg på nästan 86 procent. Ett parti måste få minst fyra procent av alla röster i ett val för att komma in i riksdagen.

Sverige är indelat i 21 län och 29 valkretsar. Valkretsarna följer i stort sett länsgränserna och är olika stora beroende på folkmängden. I riksdagsvalet används gula valsedlar, som är olika för olika valkretsar. På valsedlarna står partiets namn och namnen på de kandidater som är nominerade i den valkretsen. Namnen står i den ordning som partiet bestämt. De personer som du röstar in i riksdagen kommer alltså från din egen valkrets.

När du röstar väljer du parti och kan dessutom sätta ett kryss för den politiker som du helst vill ha invald. Om du sätter ett sådant kryss kallas det personval. För att komma in i riksdagen på personröster måste kandidaten ha fem procent av rösterna i en valkrets.

Kyrkoval

Kyrkovalet är ett val i svenska kyrkan som hålls vart fjärde år. Alla som är medlemmar i svenska kyrkan får rösta om de fyllt 16 år. Valet gäller vilka politiker som ska styra svenska kyrkan lokalt (församling, samfällighet) regionalt (stift) och på nationell nivå (kyrkomötet).

EU-valet

Vi röstar till Europaparlamentet en gång vart femte år. Europaparlamentets ledamöter utses direkt av folket. Varje medlemsland får ett antal platser i parlamentet som motsvarar landets invånarantal.

Platserna i Europaparlamentet fördelas proportionellt mellan partierna från det landet. Det innebär att ett parti som får 20 procent av rösterna i valet i sitt land också ska ha 20 procent av landets platser i Europaparlamentet. Varje gång EU tar in nya medlemsländer ändras antalet platser i Europaparlamentet. I och med Lissabonfördraget fick parlamentet 754 ledamöter. 20 av dem är från Sverige.

Val till kommuner och landsting

De kommunala valen och val till landstingen och regionerna hålls samma dag som ordinarie riksdagsval. På vita valsedlar står namnen på de politiker som partierna vill ha som sina företrädare i kommunfullmäktige. Och i landstingsvalen används blå valsedlar. I kommunalval finns ingen procentspärr, utan alla partier är med vid fördelningen av mandaten. I landstingsvalen finns en spärr. Minst tre procent av rösterna krävs för att ett parti ska bli representerat. I ungefär hälften av landets kommunfullmäktige finns lokala partier med.
 

Viktiga begrepp

Demokrati. Ett grekiskt ord som betyder folkstyre. Ett land där väljarna genom fria val får bestämma vem eller vilka som ska styra landet. Man brukar skilja på två olika former av demokrati: direktdemokrati (beslut fattas genom att alla deltar i röstningen) och representativ demokrati (folkvalda representanter röstar och fattar beslut).

Direktdemokrati: Alla röstar på en och samma gång om ett beslut, t.ex. i klassrummet. Majoriteten ”vinner”.

Representativ demokrati: Folket väljer ut vilka som ska representera dem och bestämma, t.ex. i riksdagen (inne i riksdagen har man däremot direkt demokrati).

Diktatur. Motsatsen till demokrati. I en diktatur kan väljarna inte välja vem eller vilka som ska styra. Inte heller kan de styrande röstas bort från makten i allmänna val.

Statsskick: På vilket sätt ett land styrs.

Parlamentarism: Statsskick där en vald folkrepresentation, parlamentet (riksdagen), har ett avgörande inflytande över regeringsmakten. Parlamentarism innebär att en regering inte kan bildas eller sitta kvar i regeringsställning om en majoritet i parlamentet är emot det. Regeringen är därför beroende av ett folkvalt parlaments stöd.

Grundlagar: Lagar som visar hur landet ska styras och fungera. En grundlag är mycket svårare att ändra än andra lagar.

Politik: Idéer och beslut som berör kommunen eller staten eller relationen mellan länder och många av de som bor där.

Politiker: Person som ägnar sig åt att försöka vara med och påverka på olika beslutsnivåer (se ovan).

Politiskt parti: Politisk grupp med människor som har liknande åsikter och vill styra landet på ungefär samma sätt. Det finns många politiska partier i Sverige. De olika partierna representerar väljarna i riksdagen, landstinget och kommunfullmäktige.

Beslutsnivåer: I Sverige finns tre politiska beslutsnivåer. 1. Kommunfullmäktige, fattar beslut som gäller kommunen. 2. Landstingsfullmäktige/Regionfullmäktige, fattar beslut som gäller landstinget/regionen. 3. Riksdag, fattar beslut som gäller hela Sverige.

Kommun: Det närmsta området runt en tätort. I Sverige finns idag (2015) 290 kommuner. En kommun har ansvaret för politiska frågor och beslut som berör tätorten och området runt omkring.

Landsting/region: Flera kommuner inom ett område samarbetar kring politiska frågor som kan lösas bäst genom gemensamma satsningar, som t.ex. kollektivtrafik och sjukvård.

Riksdag: Där landets folkvalda samlas och fattar beslut (diskuterar och bestämmer olika saker, främst lagar). I Sverige finns 349 platser i riksdagen. En av riksdagens viktigaste uppgifter är att kontrollera regeringen så att de sköter sig och inte gör saker som de inte får.

Regering: Förenklat gäller att de politiska partier som har flest platser i riksdagen (majoriteten av de 349 platserna) bildar regering. Regeringen styr landet men granskas av riksdagen. I Sverige leds regeringen av en statsminister. Statsministern har många ministrar till sin hjälp att styra landet, t.ex. utrikesminister, finansminister, jordbruksminister m.fl.

Rösta och val: I Sverige har vi val vart 4:e år. När det är politiskt val i Sverige kan alla som är över 18 år och svenska medborgare rösta på vilka de vill ska styra landets tre beslutsnivåer: statligt (riksdagsvalet), landstinget/regionen (landstingsvalet) och kommunen (kommunalvalet). I riksdagsvalet röstar DU på vilka som ska representera DIG i riksdagen. I landstingsvalet, vilka som ska representera dig i landstinget (som bl.a. sköter sjukvården och kollektivtrafiken). I kommunvalet röstar man på vilka som ska bestämma i kommunen.

Rösta blankt: När röstar men väljer att inte rösta på någon alls, alltså en blank (tom) röst.

Folkomröstning: Omröstning där alla röstberättigade medborgare får delta. Folkomröstningar kan anordnas i vissa frågor både på lokal nivå och i hela landet. Det är riksdagen som fattar beslut om en folkomröstning ska hållas i hela landet. Man skiljer mellan rådgivande folkomröstningar och folkomröstningar i grundlagsfrågor. Hittills har sex rådgivande folkomröstningar ägt rum i Sverige.

Majoritet: De flesta av de som röstar. Vid röstningar används oftast majoritetsprincipen där det förslag som får flest röster vinner.

Myndig: I Sverige räknas du som myndig när du fyller 18 år. Som myndig betraktas du som vuxen och får bl.a. rösta och gå på krogen, ta körkort och köpa tobak i affären.

Yttrandefrihet: Yttrandefriheten är vår viktigaste grundlag (dvs. en lag de styrande INTE kan ändra så lätt). Med yttrandefrihet menas att ALLA i samhället får tycka och tänka som man vill utan att bli straffad, och att massmedierna övervakar och granskar alla de som styr i samhället (politiker, företag m.m. som har mycket makt). För att det ska kunna råda yttrandefrihet måste det även råda tryckfrihet, alltså¨att man även i skrift får uttrycka sig fritt.

Censur: Motsats till yttrandefrihet och tryckfrihet kallas censur. Om det råder censur får man INTE uttrycka sig fritt inom de områden som är censurerade. I Sverige används censur för att granska filmer innan de ges ut offentligt.

Propaganda: Politisk reklam där man försöker få ut ett budskap för att påverka människors åsikter.

Opinionsbildning: Att få många att tycka likadant i en politisk fråga för att försöka påverka debatter och beslut.

Uppgifter och frågor

  1. I en demokrati är makten spridd på många. Förklara vad som menas.
     
  2. Hur kan man som medborgare påverka politiken/samhället?
     
  3. Förklara fördelar och nackdelar med direkt demokrati.
     
  4. Vad är en folkomröstning?
     
  5. Det finns olika sätt att bilda en regering. Förklara begreppen majoritetsregering och minoritetsregering.
     
  6. Vilka politiska val förekommer i Sverige? 
     
  7. Förklara kortfattat vad som krävs för att man ska få rösta i de olika valen (vilka som får rösta i respektive val).
    För att få rösta i riksdagsvalet krävs att...
     

För mer fakta och frågor se avsnitten: Fakta om demokrati Så styrs Sverige,  Politiska partier i Sveriges riksdag  samt  Demokratins historia

 

Huvudtexten är gjord av: Riksdagsförvaltningens informationsenhet, Besök och utbildning
Hemsida: Sveriges riksdag

Viktiga begrepp och faktarutor är gjorda av Carsten Ryytty (författare och fd SO-lärare) samt Robert de Vries (red. och SO-lärare)

 

Riksdagen ska representera människorna i Sverige. Riksdagen fattar beslut om lagar, oftast på förslag från regeringen. En annan uppgift är att bestämma statens utgifter och inkomster. Dessutom ska riksdagen granska regeringen, delta i beslut om Sveriges utrikespolitik och arbeta med EU-frågor.

Makten är spridd på många

Uppdaterad: 23 oktober 2016

Annons

Underkategorier till Demokrati och svensk parlamentarism

Läs om demokratins utveckling och hur den fungerar idag. Vad är demokrati och vad får den att fungera?

Sverige har en parlamentarisk demokrati. Folket väljer vilka som ska sitta i riksdagen (parlamentet). Riksdagen utser statsminister som i sin tur utser de statsråd som ska sitta i regeringen.

De svenska riksdagspartiernas historia och deras aktuella partipolitik.

Länkar om Demokrati och svensk parlamentarism

Relaterade ämneskategorier

Lag och rätt - om juridik, kriminalitet och rättsväsende i Sverige och internationellt.

Mediekunskap handlar om massmedierna och deras funktion i samhället.

En politisk ideologi är ett sammanhängande system av politiska idéer om hur samhället ska vara. Här presenteras några av de mest kända politiska...