M
Tagg
Ostindiefarare
"Ostindiefararen Finland i storm". Marinmålning av Jacob Hägg (1921), Sjöfartsmuseet Akvariet, Göteborg.

Ostindiska kompaniet

Svenska Ostindiska kompaniet (SOIC) var ett handelskompani från Göteborg som bildades 1731 och upplöstes 1813. Kompaniet hade svenskt monopol på handeln med Kina och förde hem lyxvaror som porslin, siden, te och kryddor till Sverige.

När det svenska Ostindiska kompaniet bildades i juni 1731 var det inte de första handelsvägarna till Ostasien som etablerades. Kryddor, siden och andra exotiska varor hade länge fraktats till Europa landvägen, vilket skedde med hjälp av karavaner. Portugiser och spanjorer hade dessutom funnit sjövägar till Ostasien redan på 1500-talet och det första ostindiska kompaniet bildades av portugiserna år 1587.

ANNONS

ANNONS

Initiativet till ett svenskt ostindiskt kompani hade tagits av den tyskättade Hindrich König, den skotske adelsmannen Colin Campbell samt den svenske köpmansonen Niclas Sahlgren.

Den 14 juni 1731 beviljade Sveriges regering ”Henrik König & Compagnie att idka handel med alla platser öster om Godahoppsudden”, vilket därmed inledde den första oktrojen. Med en oktroj avsågs en period på 15 eller 20 år då ett kompani hade ensamrätt att driva handel med Indien och Kina.

Svenska Ostindiska kompaniet varade i fem oktrojer fram till 1813. Under årens lopp gjordes 132 resor i kompaniets regi - namnet till trots dock endast tre resor till Indien. De allra flesta expeditionerna kom att gå till Kanton i Kina.

37 fartyg byggdes för kompaniets räkning och 1000 personer fick genom åren sin anställning här, vilket inte var mycket jämfört med andra kompanier i Europa. Det holländska handelskompaniet hade till exempel 400 fartyg och 10 0000 anställda under sin tid.

Göteborg som stad blomstrade under kompaniets tid. Auktionerna med de exotiska varorna från Kina var öppna för allmänheten och lockade till sig många nyfikna spekulanter - inte bara från Göteborg utan även från övriga landet. Dagen då ett skepp skulle avresa eller återkom efter en lång expedition var en folkfest som följdes av många åskådare på land.

En resa till Kina var en lång expedition, som vanligtvis varade i 18 månader. Vid Klippan utanför Göteborg lastades fartygen med trä, järn, tjära och styckegods som skulle säljas i Cadiz i utbyte mot silverpiastrar, som var betalningsmedlet i Kina.

Livet ombord på ostindiefararna var hårt och farligt. Många av besättningsmännen insjuknade eller dog på den långa färden. Men för Ostindiska kompaniets ägare inbringade varje lyckad resa en stor förmögenhet efter att de medförda exotiska varorna blivit sålda i Göteborg.

Det var främst te, kryddor, porslin och siden som utgjorde lasten, men den kunde även innehålla pärlemor, rottingmöbler, leksaker, solfjädrar, lacksaker och andra prydnadssaker.Varorna som fördes hem från Kina var inte bara till inhemsk försäljning - 7/8 av lasten exporterades vidare till andra länder i Europa.

ANNONS

ANNONS

LÄS MER: Svenska Ostindiska Kompaniet (artikelserie)

LÄS MER: Frihetstidens Sverige 1719-1772

S  Fördjupning

Ostindiska kompaniet var ett privat företag som fick svensk ensamrätt (monopol) till handel med Kanton i Kina 1731. Flera av grundarna var utländska köpmän med säte i Göteborg, kompaniets svenska hamn. Så småningom fick också "Skeppsbroadeln" (se nedan) i Stockholm inflytande, och de flesta fartygen byggdes i huvudstaden.

Det svenska kompaniet konkurrerade framgångsrikt med de betydligt större brittiska och holländska kompanierna. Efter den första oktrojens 30-procentiga vinst per år krympte dock marginalerna, även om kompaniet länge var mycket vinstgivande. År 1809 gick det i konkurs, sedan bl.a. Napoleonkrigen och opiumtrafiken i området skadat handeln.

Varorna, som främst byttes mot svenskt järn, var lyxbetonade: te, porslin, siden, silke, konstföremål. Huvuddelen exporterades dock vidare efter hemkomsten. Förutom internationella erfarenheter gav handeln svenskarna nya arter av kackerlackan (med teet) och den kinesiska flygande pappersdraken.

Kinaromantik

Det intresse för det exotiska Kina som väcktes hos de högre klasserna under frihetstiden var delvis inspirerat av Ostindiska kompaniets handel med Kina från 1731. De kinesiska varorna exporterades ofta vidare men porslinet stannade till stor del hos svenska köpare.

Ett exempel på detta salongsmässiga intresse är Kina slott vid Drottningholm, ett lustslott byggt till drottning Lovisa Ulrikas födelsedag 1753. Den första träbyggnaden ersattes 1763-1769 av det nuvarande slottet. Arkitekt var Carl Fredrik Adelcrantz och för inredningen svarade Jean Eric Rehn. Stilen är i huvudsak rokoko men med en touche av kinesisk stil i det svängda taket. Interiört är det kinesiska mer påfallande med ornamentik och en mängd kinesiska föremål, både äkta och imitationer.

Handelshus

Olika handelshus (firmor i Stockholm och Göteborg) behärskade under frihetstiden utrikeshandeln och byggde upp stora förmögenheter i skydd av hattarnas reglerade näringspolitik. Dyra transporter och behovet av ett utbrett kontaktnät i utländska handelsstäder gynnade de stora firmorna med deras utvecklade kreditsystem. De var ofta familjeföretag och avläggare (dotterbolag) till utländska firmor som försåg dem med kapital.

"Börsaristokratin" bestod till stor del av inflyttade köpmän från England, Skottland, Holland och svenska Pommern; kända göteborgska släkter är Campbell och Sahlgren. Stockholms handelshus behärskades av den s. k. skeppsbroadeln - de kapitalbildande och investerande storköpmännen - med intressen i ostindiehandel och med goda lånemöjligheter i Riksens ständers bank. Framstående bland dessa var t.ex. G. Kierman, T. Plomgren, H. Petersen och C. Grill.

Järnbruken var också viktiga för handelshusen.
 


FÖRFATTARE

Text: Kerstin Ackerhans och fördjupningen är skriven av Torbjörn Nilsson, professor i historia
Fördjupningen är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia - vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).

Här nedan hittar du material som kan relateras till det Ostindiska kompaniet och dess historia.

Uppdaterad: 16 mars 2024
Publicerad:
14 mars 2011

ANNONS

ANNONS

Artiklar om Ostindiska kompaniet

SO-rummet bok
M

Ostindiska kompaniet, del 1 : En lång och farofylld resa

av: Kerstin Ackerhans
2013-09-13

Ostindiska kompaniets epok var en tid då Göteborg blomstrade, då te och kinesiskt porslin fanns i varje bättre hem, och då kompaniets direktörer kunde skapa förmögenheter som blev grundplåt till sjukhus och universitet i Göteborg. Följ med på det farofyllda äventyret - en resa till Kanton i Kina...

+ Läs mer

SO-rummet bok
M

Ostindiska kompaniet, del 2 : Livet ombord och resornas betydelse

av: Kerstin Ackerhans
2013-09-13

Livet ombord på ostindiefararna var hårt och farligt. Många av besättningsmännen insjuknade eller dog på den långa färden. Men för Ostindiska kompaniets ägare inbringade varje lyckad resa en stor förmögenhet efter att de medförda exotiska varorna blivit sålda...

+ Läs mer

Länkar om Ostindiska kompaniet

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

ANNONS