S
Tagg
Svenska krigsflottan
Svenska flottan seglande i månsken 1789. Detalj från målning av J.J. Colling.

Gustav III:s ryska krig

Gustav III:s ryska krig 1788-1790 var ett svenskt anfallskrig mot Ryssland som startades av Gustav III. Kungen kunde inte starta ett krig utan att bryta mot den svenska författningen (grundlagarna). Problemet löstes genom att iscensätta ett ryskt anfall mot Sverige - några soldater utklädda till kosacker anföll en finsk gränspostering vid Punmala i Savolaks.

Syftet med kriget var att bryta det hot om inringning som alliansen mellan Ryssland och Danmark utgjorde. Turkiets angrepp på Ryssland 1787 gav ett passande tillfälle och Sverige mobiliserade.

I juni 1788 avseglade Gustav III till Finland.

ANNONS

ANNONS

Det oavgjorda slaget vid Hogland stoppade dock offensiven mot Sankt Petersburg. Det första slaget vid Svensksund 1789 blev ett nederlag. Läget hade också förvärrats av Anjalaförbundet (113 officerare i Finland som gjort myteri). 

Danmark förklarade krig men tvingades till fred efter brittiskt ingripande.

Efter svensk seger vid det andra slaget vid Svensksund ingicks i augusti 1790 freden i Värälä utan landavträdelser.
 

Krigsförberedelser 1788
Bild: Okänd
Svenska krigsfartyg på Stockholms ström i Stockholm utrustas för krig 1788. Akvarell av Louis Jean Desprez, 1788.

 

Kunglig krigspropaganda

Under kriget med Ryssland 1788-1790 var krigspropaganda en viktig del av Gustav III:s politik. Via order till biskoparna spred prästerna från predikstolen Gustav III:s evangelium om svenska segrar och nödvändigheten att vara älska kungen och vara honom trogen. Även i tidningar och broschyrer utmålades oavgjorda slag som lysande segrar och fiendens förluster som katastrofala medan de egna nederlagen förtegs.

Allt eftersom kriget gick blev den kungliga administrationen alltmer erfarna i konsten att förvränga nyheter.
 

ANNONS

ANNONS

Arméns flotta i Finland

Arméns flotta i Finland var benämningen på den skärgårdsflotta av roddarslupar som fanns stationerad i Finland från 1770. Redan 1756, ett årtionde efter hattarnas ryska krig och tillkomsten av Sveaborg, underställdes galärflottan armén för att bättre kunna understödja operationerna till lands. Galärfiottan i Stockholm lydde dock åren 1766-1777 åter under sjöförsvaret.

Stark rivalitet rådde mellan arméns flotta, som prioriterade hotet från Ryssland, och den "riktiga" flottan i Karlskrona, som var inriktad på hotet från Danmark. Arméns flotta kom dock att gynnas under Gustav III, då dess chef, Henrik af Trolle, fick högsta befälet för bägge flottorna. Med sina av Henric af Chapman specialkonstruerade fartyg spelade arméns flotta också en viktig roll under Gustav III:s ryska krig 1788-90 för den avgörande segern vid Svensksund i juli 1790. Med avseende på antalet deltagande fartyg var detta det största sjöslaget i världshistorien. År 1824 gick arméns flotta upp i örlogsflottan.
 


LÄS MER: Anjalaförbundet

LÄS MER: Slaget vid Hogland 1788

LÄS MER: Gustavianska tidens Sverige
 

FÖRFATTARE

Text: Torbjörn Nilsson, professor i historia
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia - vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).

Här nedan hittar du material som kan relateras till Gustav III:s ryska krig.

Uppdaterad: 15 mars 2024
Publicerad:

ANNONS

ANNONS

Länkar om Gustav III:s ryska krig

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

ANNONS